Globala utmaningar @ Idesam 2015
Forskning kring globala/samhalleliga utmaningar
vid institutionen for ide - och samhallsstudier
Samanställt av: Bitr. prefekt Philip Buckland
Datum:2015-03-03 uppdaterat 2015-03-09
Version: Draft 3
Contents (in no particular order)
BugsCEP - The Coleopteran Ecology Package...................................................................................... 2
Varför måste vi se för att lära? ............................................................................................................ 2
Etik och politik kring nära personliga relationer, barn och familj ....................................................... 3
”Gemeinschaft” och JAG. Individer, sociala gemenskaper och samhälleliga konflikter. .................... 3
Bibeln i filmen ...................................................................................................................................... 4
Martin Luther i modern teologi ........................................................................................................... 4
Teistisk evolution och teodicé ............................................................................................................. 4
Demokrati i religiösa organisationer ................................................................................................... 5
Historiska övergrepp och försoningsteologi ....................................................................................... 5
Religious Education and the New Media ............................................................................................ 5
Environmental archaeology ................................................................................................................ 6
Moraliskt ansvar .................................................................................................................................. 6
Paternalism och samhällsdesign ......................................................................................................... 7
Religion och politik – en etablerad forskningsmiljö med relevans för temat globala utmaningar ..... 7
Sovjetisk religionsforskning och religionspolitik ................................................................................. 8
Förhållandet mellan kristendom och inhemsk samisk religion ........................................................... 8
Sámi Voices Sorry Churches, an analysis of the Church-Sámi reconciliation process......................... 9
Religionernas roll vid interna väpnade konflikter ............................................................................... 9
The Strategic Environmental Archaeology Database (SEAD) ............................................................ 10
Genus, makt och förändring .............................................................................................................. 10
Vetenskaps-, teknik- och miljöstudier (VTM)/Umeå Studies in Science, Technology and
Environment (USSTE)......................................................................................................................... 10
Nationalism och internationalism i historiekultur och historieförmedling ....................................... 11
1/11
Globala utmaningar @ Idesam 2015
BugsCEP - The Coleopteran Ecology Package
BugsCEP is a research infrastructure designed for the investigation of past changes in climate,
environment and human activity. The system is used in research, teaching and consultancy in
numerous institutions in Europe and North America and has facilitated research into challenges
including understanding long term climate, the colonisation of the North Atlantic, the conservation of
woodlands, species extinctions, the spread of parasites and many more. BugsCEP is built around a
database of ecological information on over 10 000 insect species, many of which have specific habitat
requirements. The traits of these insects allow us to reconstruct environments and historical
circumstances through their fossil finds, using the software to empirically link the past with the
present. The database includes data and metadata from over 200 years of entomological research
and 150 years of palaeoentomology, 5300 publications and raw data from nearly 1200 investigations.
BugsCEP has been used or cited in over 140 publications over the last 15 years
(http://www.bugscep.com/publications.html) in a range of research areas from archaeology and
geology to climate change and heritage studies. It has been implemented in teaching at numerous
universities including Umeå (Sweden), Royal Holloway (University of London, UK), Edinburgh
(Scotland) and North Dakota State University (USA) among others.
Project leader: Phil Buckland
Varför måste vi se för att lära?
Det finns saker som vi i praktiken inte kan lära oss utan att ha specifika sinneserfarenheter.
Fenomenet återfinns inom ett påfallande vitt spektrum av områden. För att lära oss t.ex. danssteg
eller att slå tennisservar behöver vi typiskt sett först se hur de går till. För att lära oss känna igen en
konstnärlig stil (impressionistiskt måleri t.ex.) behöver de flesta av oss se exempel. Även i mer
”intellektuella” aktiviteter förekommer fenomenet. Bildanvändning är t.ex. ett omistligt inslag i
mycket matematik verksamhet. Men exakt vad är det som vi i dessa fall lär oss ifrån
sinneserfarenheten och som vi inte kan lära oss på andra sätt? Lär vi oss t.ex. något faktum som vi
inte kan lära oss på annat sätt? Eller lär vi oss ett begrepp, eller något ”icke-propositionellt knowhow” som vi inte kan lära oss på annat sätt? Är svaren på dessa frågor desamma för alla de olika fall
där sinneserfarenhet är oundgänglig för inlärning? Och vad förklarar att vi ifrån sinneserfarenheter
kan lära oss det vi lär oss därifrån, och att vi inte kan lära oss detta på annat sätt? Vad är det med
sinneserfarenheten som gör att den har denna kraft? Detta forskningsprojekt utgår ifrån ett antal
uppslag som har utvecklats i en filosofisk diskussion om färger och färgperception (med början hos
filosofen Frank Jackson 1982), och söker utveckla en mer allmängiltig teori för sinneserfarenheters
roll i de aktuella situationerna.
Forskningen har potentiell utbildningsvetenskaplig relevans, och har bl.a. ingått i en
forskningsansökan där den satts i samband med bl.a. forskning om semantiken hos diagram och
betydelsen av skönhet i matematik. Det sammanhanget framhävde bl.a. utvecklade samhällens
ökande inslag av avancerad teknik, dessa samhällens beroende av matematisk kompetens för att
utveckla och hantera denna teknik, och deras beroende av en effektiv matematikundervisning för att
tillfredsställa detta kompetensbehov.
2/11
Globala utmaningar @ Idesam 2015
(Inblandade forskare: Pär Sundström, filosofi; Andreas Stokke, filosofi; Manya Raman Sundström,
matematikens och naturvetenskapens didaktik; Lars-Daniel Öhman, matematik.)
Etik och politik kring nära personliga relationer, barn och familj
Förutsättningarna för nära personliga relationer och föräldraskap är under snabb förändring.
Människor är idag i hög utsträckning aktiva föräldrar till icke biologiska barn. Samtidigt tillåter
lagstiftningen bara två föräldrar, vilket ofta innebär att andra föräldrar eller föräldra-liknande
relationer saknar rättsligt skydd. Assisterad befruktning används allt mer och erbjuds numera även
samkönade par. När samhället hjälper vissa och inte andra tar man oundvikligen ställning för och
emot olika typer av familjebildning. Frågor som väcks inkluderar 1) rättigheter och skyldigheter vad
gäller nära personliga relationer, reproduktion och föräldraskap, samt 2) värdet av förhållanden och
familjestrukturer som avviker från heterosexuella, monogama och äktenskapliga normer.
Forskning vid Umeå universitet tyder på att normer och lagar behöver anpassas för att bättre svara
mot nya sociala realiteter. Forskningsområdet har stor relevans för olika sektorer i samhället,
inklusive familjelagstiftning och fördelning av medicinska resurser. Statens medicisk-etiska råd har
efterlyst mer analys och etisk granskning av möjliga framtida metoder för assisterad befruktning och
dessa metoders sociala konsekvenser. Området är tvärvetenskapligt genom att det engagerar olika
filosofiska subdiscipliner, främst politisk filosofi och medicinsk etik, samt även andra discipliner,
inklusive juridik, sociologi och genusvetenskap.
(Aktiva forskare: Daniela Cutas, Anca Gheaus, Kalle Grill)
”Gemeinschaft” och JAG. Individer, sociala gemenskaper och samhälleliga
konflikter.
Den mänskliga historien handlar om individer men också om hur dessa sluter sig samman kollektivt
och gemensamt agerar för att uppnå bestämda mål. Här finns allt från familjer, byasamfälligheter till
nationer och överinternationella organisationer som EU och FN. En viktig och återkommande
tematik, belyst och problematiserad av många historiker vid institutionen, är individens rättigheter
och skyldigheter gentemot kollektivet. Den arbetare som på en bruksort valde att inte gå med i
fackföreningen kunde mobbas brutalt, och kommunister under finska inbördeskriget förväntades
självklart stödja den ”röda sidan” aktivt och det var otillåtet i Sverige att vägra smittkoppsvaccinering
på grund av individuella privatmoralisk-ideologiska skäl (då det påverkade den kollektiva säkerheten
negativt).
Individ-kollektivtematiken är lika gammal som historieforskningen, och här finns massor av studier,
även vid vår institution (och vid fakulteten i övriga ämnen). Men med tanke på det senmoderna
samhällets individualiserings process – där det egna jagets preferenser och moralisk-etiska
subjektsposition fungerar som en allt viktigare utgångspunkt för handlande –ökar behovet av
kunskap om hur individer förhåller sig till kollektiva gemenskaper och normer. För detta talar även
de, som det verkar, tilltagande konflikterna av religiös-etnisk-politisk karaktär och den demokratiska
”urlakning” som följer på de representativa demokratisystemens oförmåga att engagera och aktivera
folkflertalet, att etablera samhällsstrukturer som understödjer reella folkdemokratier. En del av
dessa konflikter är även synnerligen våldsamma med inslag av politisk terror.
(Jonny Hjelm et al. för Historia)
3/11
Globala utmaningar @ Idesam 2015
Bibeln i filmen
Mötet med de bibeltexter som under århundraden varit bärande för vår kultur sker idag allt mer i
förmedlad form. ”Bibeln som roman” i olika varianter är ett medium. Ett annat, och än mer
dominerande i en tid där det visuella dominerar, är filmen. Internationellt är forskningen om
förhållandet mellan bibeltext och film ganska nytt, men har under de tre senaste årtiondena snabbt
vuxit och genererat en stor litteratur med tidvis intensiva debatter. Den forskning som bedrivs i
Umeå görs utifrån ett exegetiskt perspektiv, kombinerat med filmvetenskapliga aspekter, och
fokuserar på spänningsförhållandet mellan text och artefakt.
Receptionsforskning är en av de discipliner som sker i samspel med det omgivande samhället och
dess kulturella och sociala produkter och förhållanden, historiskt och i samtiden. Filmen som socialt
medium, och som utgångspunkt för debatt och samtal, har under snart 120 år varit en av de
viktigaste samhälleliga och kulturella yttringarna. När detta skrivs har miljontals människor mött
bibeltexter via produktionerna Noah och Exodus. Hur bibeltexter förmedlas i dessa sammanhang har
i hög grad samhällsrelevans.
(Teologi)
Martin Luther i modern teologi
Den tyske reformatorn Luthers tänkande har haft en stor betydelse för den moderna teologiska
diskussionen i Tyskland, Norden och Nordamerika. I fokus för detta forskningsområde befinner sig
denna reception av Luther och mer specifikt studeras hur Luthers idéer har tolkats och använts av
teologer under de senaste två hundra åren.
Luther har inte bara varit viktig för den inom-teologiska diskussionen, utan också för det moderna
västerlandets historia. Ett utforskande av receptionen av hans tänkande har därför potential att ge
värdefulla insikter om den historiska utvecklingen i väst och framförallt i Tyskland och Norden. Den
nytolkning av Luthers tänkande som skett på senare tid inom den s.k. finska lutherskolan har också
en tydlig relevans för den internationella ekumeniska dialogen mellan kyrkor. Att utforska den
ekumeniska potentialen i den finska luthertolkningen är en viktig del av forskningsområdet, som i
förlängningen kan få praktiska konsekvenser för relationerna mellan olika kyrkor.
(Teologi)
Teistisk evolution och teodicé
Den teologiska tolkningen av evolutionsprocessen har under lång tid varit ett hett debattområde
inom den kristna traditionen och andra religiösa traditioner. Ett dominerande paradigm inom
akademisk teologi idag är s.k. teistisk evolution – tanken att Gud skapar genom eller med hjälp av de
naturliga mekanismer som driver evolutionen. Inom det angivna forskningsområdet utforskas de
teologiska och filosofiska implikationerna av idén om teistisk evolution, t.ex. med avseende på vilka
konsekvenser denna modell har för det s.k. teodicéproblemet.
Forskningsområdet ingår i det större forskningsfält som behandlar relationen mellan kristen teologi
och naturvetenskap – ett fält som har stor samhällsrelevans. Särskilt förhållandet mellan
evolutionsteori och teologi har stått i fokus i ett antal uppmärksammade debatter inom
utbildningsområdet i USA och på andra håll. Forskningsområdet är relevant för den globala utmaning
som handlar om att främja dialog och integration mellan religiösa och naturvetenskapliga perspektiv.
4/11
Globala utmaningar @ Idesam 2015
(Teologi)
Demokrati i religiösa organisationer
Demokratiseringen av det svenska samhället har under 1900-talet fått tydligt genomslag i de religiösa
samfunden, och dessa har varit delaktiga i den bredare demokratiseringsprocessen i samhället. I
Svenska kyrkan kom en fullständig förändring av beslutsstrukturer att genomföras under framför allt
1980-talet. Demokratiidealet hämtades här från sekulära former för demokrati i stat och kommun.
Frågor om hur demokrati kunde förstås i det specifikt kyrkliga sammanhanget blev huvudsakligen
negligerade i denna process. Området berör också ecklesiologiska uttryck i praxis kopplade till
moderniserings- och sekulariseringsprocesser samt relationen mellan kyrka och stat.
Forskning om olika demokratiformer och förståelser av demokratibegreppet ger ett bidrag till en
breddad och fördjupad förståelse av demokratibegreppets innehåll och tillämpning i det vidare
samhället. Forskningen aktualiserar också religiösa organisationers möjlighet att genom teori och
praxis bidra till perspektiv på demokratiutveckling i det svenska samhället.
(Teologi)
Historiska övergrepp och försoningsteologi
Under de senaste decennierna har historiska övergrepp mot urfolk blivit föremål för ”ångerns
politik”. Stater, kyrkor och andra organisationer har engagerat sig i ”retrospektiva praktiker” som
vitböcker, sannings- och försoningskommissioner och officiella ursäkter. Med inspiration från bland
annat Latinamerika och Sydafrika har en försoningsteologisk reflexion vuxit fram, där teologer
formulerar sig om förutsättningarna för trovärdiga och hållbara försoningsprocesser. Inom detta
forskningsområde studeras sambandet mellan försoningsteologisk reflexion och praktiskt
försoningsarbete, framför allt i den pågående försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och
samerna.
Forskningen har generell och internationell relevans eftersom den handlar om hur de skador som
koloniala maktrelationer har åstadkommit ska kunna repareras och hur de utsatta ska kunna
återupprättas.
(Teologi)
Religious Education and the New Media
The development within information technology and the emergence of new social media have
educational implications of interest for the discipline of Pedagogy of Religion (Religionspedagogik).
88 percent of children between the ages 13-16 in Sweden in the academic year 2012/2013 said that
they use social media every day or a few times a week and 96 percent have a Facebook profile. The
internet is also the most important news source for the age group 12-15 and it is an increasingly
significant medium for their school work. This development gives rise to new phenomena of
relevance for religious education in public schools, phenomena that need to be studied within the
discipline of Pedagogy of Religion. One such phenomenon is so-called cyberbullying, a problem that
has moral, ethical and existential dimensions. The research field “Religious Eduction and the New
Media” studies phenomena of this type, with an eye to their impact on and relevance for religious
education.
5/11
Globala utmaningar @ Idesam 2015
It is important for future teachers of religious education and theologians/ priests to have insight into
the world of new social media and to know about related phenomena such as cyberbullying in order
to be able to deal with it in the classroom and other arenas.
(Elisabeth Raddock and Hanna Zipernovszky)
Environmental archaeology
Environmental Archaeology is an interdisciplinary research, development, teaching and consultancy
area with a focus on understanding past environments, climates and human activities. The
environment is supported by the Environmental Archaeology Lab (MAL), a national resource
laboratory for research, development and consultancy in archaeological science, and a platform for a
broad span of research themes. These range in scale from the local human impact and sustainability
of Iron Age farmers, and the resilience of their landscapes, to European climate change over the last
20 thousand years. The research group has extensive international connections, and is involved in
projects with partners around the North Atlantic, in Europe and the USA. The group hosts the
international open access SEAD and BugsCEP research e-infrastructures and works closely with
Humlab and SLU in the development of new physical and digital methods for the analysis and
visualisation of complex environmental data. These databases strengthen the groups portfolio of
work investigating the links between cultural heritage, environments and climates, which in turn are
facilitating new research across the boundaries of archaeology, history, geology, ecology,
conservation, climate science and more. Understanding the past is the key to predicting the future,
both in terms of changes in environment and climate as well as our human interaction with these.
Since 2001, the environmental archaeology group has published over 50 scientific publications and
430 reports, the latter mainly through contract work. The group is also responsible for two open
access database systems with Global scope. The group are active in a number of international
research networks, including the Polar Archaeology Network (PAN;
http://www.iasc.info/home/networks/pan), the North Atlantic Biocultural Organisation (NABO;
http://www.nabohome.org/) and the Global Human Ecodynamic Alliance.
Johan Linderholm, Phil Buckland, Karin Viklund et al.
Moraliskt ansvar
Forskningsområdets centrala frågeställningar är följande:
(1) När kan en person, grupp eller organisation sägas vara moraliskt ansvarig för något? Delfrågor rör
ansvarets förenlighet med naturvetenskapliga förklaringar av mänskligt beteende, liksom
möjligheten att grupper eller organisationer (stater, företag, etc.) är ansvariga.
(2) Vad följer av ansvar? Delfrågor gäller hur plikter och rättigheter påverkas, hur den ansvariga
parten förtjänar att behandlas, och om en ansvarig part kan förtjäna att ha det sämre än andra eller
åsamkas lidande på grund av vad den är ansvarig för.
Svar på frågeställningarna har konsekvenser för hanteringen av flera globala utmaningar, inte minst
globala rättvisefrågor och relaterade frågor om hur kostnaderna ska fördelas för att undvika
klimatkatastrofer: Hur stor del av kostnaderna ska bäras av länder, företag, grupper eller individer
som är ansvariga för klimathotet? Hur stor roll spelar ansvarsfrågor för detta jämfört med frågor om
6/11
Globala utmaningar @ Idesam 2015
vilka som främst gynnats av förbränningen av fossila bränslen, eller vilka som lättast eller mest
effektivt kan bidra till att undanröja hotet?
Forskningsrön indikerar att inte bara enskilda mänskliga aktörer med rätta kan tillskrivas ansvar, utan
också att grupper av individer kan dela ansvar, och att vissa stater och andra organisationer kan
tillskrivas ansvar som inte nödvändigtvis faller på enskilda individer.
Gunnar Björnsson
Paternalism och samhällsdesign
Under rubriken paternalism har traditionellt den viktigaste normativa frågan varit denna: I vilken
grad är det rätt att begränsa människors frihet och autonomi för att främja deras övriga intressen?
Frågan kan besvaras, generellt eller i specifika fall, men kan också angripas mer indirekt genom att
diskutera vilken typ av svar som är mest givande. Under det sista dryga decenniet har den
traditionella frågan i viss mån vidgats till att inkludera frågor om samhällsdesign som kanske inte
begränsar frihet eller autonomi, men som syftar till att främja människors intressen på andra sätt än
att skydda dem från att skadas av andra.
Forskningsrön tyder på att både begreppet paternalism och värdekonflikten mellan å ena sidan frihet
och autonomi och å andra sidan andra intressen bör förstås i termer av olika skäl för och emot
tvingande eller annan lagstiftning. Detta skiljer sig från ett konventionellt fokus på olika typer av
handlingar eller lagar. Forskningsrön tyder också på att en aktiv samhällsdesign för att främja viktiga
värden så som folkhälsa går att förena med stor respekt för frihet och autonomi. Detta har stor
relevans för folkhälsopolitiken och för samhällets möjlighet att lösa kollektiva problem, inklusive
miljöproblem, och samtidigt upprätthålla grundläggande liberala ideal.
(Aktiv forskare: Kalle Grill)
Religion och politik – en etablerad forskningsmiljö med relevans för temat
globala utmaningar
Ungefär 80 procent av världens befolkning definierar sig numera som religiösa i ett eller annat
avseende. Religionernas politiska inflytande har globalt sett ökat under de senaste fyra decennierna.
Samspelet mellan religion och politiska system, processer, aktörer och institutioner har varit
komplext. Å ena sidan har religiösa aktörer motverkat demokrati, jämställdhet och mänskliga
rättigheter och bidragit till våld och konflikter. Å andra sidan har religiösa aktörer också kämpat för
demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter och varit direkt involverade i arbetet för fred och
försoning. Hur skall man förstå detta förhållande?
Forskning om olika aspekter av förhållandet mellan religion och politik bedrivs av flera personer
verksamma vid institutionen. Denna forskning behandlar olika teman: fundamentalism, religionernas
roll i interna väpnade konflikter, religiöst legitimerad terrorism, statlig religionspolitik, statligt
sanktionerad religionsförföljelse, religiöst motiverad ickevåldsaktivism och religionernas roll i fredsoch försoningsprocesser. De som är involverade i denna forskning har även identifierat en rad andra
angelägna teman, såsom religiöst motiverad miljöaktivism. Från Institutionen för idé- och
samhällsstudier handlar det om följande forskare:
7/11
Globala utmaningar @ Idesam 2015
Daniel Lindmark, professor, har forskat om den koloniala relationen mellan kyrkan och samerna i
historien och studerar nutida religiösa konflikter och försoningsprocesser inom det samiska området.
Tomas Lindgren, docent, har studerat radikal islamism i Sydöstasien, religionernas roll vid interna
konflikter och religiöst motiverat ickevåld.
Olle Sundström, docent, har studerat sovjetisk religionspolitik och religionsforskning, i synnerhet
rörande de inhemska religionerna i Sibirien och norra Ryssland, samt repressionen av s.k. schamaner
i Sovjetunionen under 1930-talet.
Maria Ericson, TD., har studerat försoningsprocesser i Nordirland och Sydafrika och kyrkornas
engagemang i dessa, samt försoningsprocessen mellan den svenska staten och romerna.
Mattias Dahlkvist, doktorand, studerar islamiskt motiverad ickevåldsideologi utifrån ett
religionsvetenskapligt perspektiv.
Maria Doeke Boekraad, doktorand, studerar försoningsprocesserna mellan de skandinaviska
kyrkorna och samer.
Johan Runemark Brydsten, doktorand, studerar samiska konfirmationsläger mot bakgrund av den
koloniala relation som har präglat – och till viss del fortfarande präglar – mötet mellan Svenska
kyrkan och samer.
Sovjetisk religionsforskning och religionspolitik
I ett flertal arbeten har jag undersökt och analyserat sovjetisk religionsforskning och religionspolitik
rörande, i första hand, inhemska religioner bland urfolk i norra Eurasien. Fokus har legat på sovjetiska
diskussioner kring uppkomsten, utvecklingen och funktionen av företeelser som ”religion”,
”schamanism” och föreställningar om ”gudomar” och ”övernaturliga väsen”, samt på relationen
mellan forskarnas diskussioner kring dessa teman och den konkreta religionspolitiken. Jag deltar
också i ett större internationellt projekt i vilket den statliga repressionen av olika etniska och religiösa
minoriteter under Stalin-tiden studeras och jämförs.
Mina studier visar, bland annat, hur kommunistpartiets direktiv avsevärt begränsade forskarnas
möjligheter att åstadkomma god och pålitlig forskning genom att kräva forskningens samhällsnytta i
enlighet med den marxist-leninistiska förståelsen av samhället och samhällsproblem. Men min
forskning visar också att god forskning emellanåt kunde produceras i Sovjet trots den ideologiska
styrningen från statsmakten. Resultaten av min forskning kan med fördel användas i jämförelser med
motsvarande diskurser i samtiden.
(Olle Sundström)
Förhållandet mellan kristendom och inhemsk samisk religion
I några olika delprojekt forskar jag om den lutherska kyrkans syn på inhemsk samisk religion under
olika tidsperioder – om attityden till och förståelsen av inhemsk samisk ”religion” och samiska
”gudar”, samt om nutida kristen, samisk kontextuell teologi och s.k. urfolksteologi. Delar av denna
forskning ingår i projektet ”Svenska kyrkan och samerna – ett vitboksprojekt”, där jag är en av
redaktörerna till de skrifter som produceras.
8/11
Globala utmaningar @ Idesam 2015
Forskningen är viktig för att, från ett historiskt perspektiv, förstå de lokala och globala förutsättningar
under vilka dagens förståelse av samisk ”religion” – inom forskning och teologi, men också i praktisk
religions- och annan kulturutövning – har vuxit fram.
(Olle Sundström)
Sámi Voices Sorry Churches, an analysis of the Church-Sámi reconciliation
process
This PhD research project (planned from 2013-2017) aims at studying the reconciliation process
between the Sámi people and the Church of Norway and of Sweden from a Christian Sámi grass-roots
perspective, by analyzing four case studies in Sweden and Norway. The aim is to investigate if and
how Sámi are perceiving the reconciliation process and what role differences in religiosity have for
them in the process.
The reconciliation process between the Lutheran Church of Sweden, the Church of Norway, and the
Sámi populations is now about two decades old and has generated many practical initiatives and
transformations in the thinking and enacting of the Christian faith. This research searches for a new,
empirically based insight in underlying causes for the conflict between the indigenous ethnic group
of the Sámi and the majoritarian folk churches. Research themes might be the perception of time
and history and different forms of religiosity and expectations of conflict resolution, and how
these are linked to political claims on land use and environmental sustainability and management
policies that are raised in reconciliatory processes. A better analytical understanding the culturally
determined forms of religiosity, in particular as closely contrasted to Christianity, and how they are
related to conflict, are expected to have global relevance.
(Mardoeke Boekraad)
Religionernas roll vid interna väpnade konflikter
Religion har spelat en mer eller mindre framträdande roll i ungefär hälften av alla inbördeskrig som
har utspelats under de senaste 25 åren. Dessa konflikter har generellt sett varit blodigare och mer
svårlösta än andra konflikter. Religion är onekligen en global utmaning. Vilka roller spelar
religionerna vid interna väpnade konflikter? I vilka situationer tenderar religion att få framträdande
roller vid svåra konflikter? Varför aktualiseras religion i så många konflikter?
I denna studie argumenterar jag för att religion sällan är den enda orsaken till att det uppstår
väpnade konflikter. Konflikternas orsaker ligger vanligtvis i en konstellation av faktorer på makro-,
meso- och mikronivåer. En noggrann analys visade att religion vanligtvis blir en del av konfliktbilden
under mobiliseringsfasen. Det handlar då vanligtvis om att konfliktfrågan ges en religiös betydelse
eller att religiös identitet politiseras och sätts in i ett konfliktsammanhang. Anspelning på religion
medför strategiska fördelar, exempelvis att det ger tillgång till viktiga resurser, främjar
mobiliseringen av externt stöd, underlättar rekryteringen av kombattanter och stärker den sociala
sammanhållningen inom konfliktgrupperna. En bidragande orsak till att religion får dessa effekter
beror på att användandet av religiösa begrepp aktiverar evolutionärt nedärvda mentala mekanismer.
(Tomas Lindgren)
9/11
Globala utmaningar @ Idesam 2015
The Strategic Environmental Archaeology Database (SEAD)
SEAD (http://www.sead.se) is a national resource and an international Open Access research
infrastructure for research into past climate change, environmental change and human activities. It
provides free access to raw data from palaeoenvironmental investigations. SEAD is maintained in
collaboration with the Humanities Laboratory, Umeå (HUMlab). It is a node in an international
environmental and cultural heritage cyber-infrastructure network, with partners including the
Swedish Cultural Heritage Board (RAÄ), Swedish National Data Service (SND), the Neotoma
palaeoecology community (http://www.neotomadb.org) and the Consortium of Swedish
Archaeological Research Laboratories (ArchLab; http://www.archlab.se).
The database’s online interface (http://qsead.sead.se) provides access to results from over 1500
investigations, including both archaeological and Quaternary science investigations and a
considerable number of Arctic sites. SEAD is being integrated into a number of future research
programs as a platform for the dissemination of data and development of new methods for the
trans-disciplinary analysis of multi-source research questions. Aspects of the project are currently
supported by the National Science Foundation project “Building Cyberinfrastructure for
Transdisciplinary Research and Visualization of the Long-Term Human Ecodynamics of the North
Atlantic” with an aim towards becoming a node in a future international e-infrastructure for
interdisciplinary studies on the past.
Project director: Phil Buckland
Genus, makt och förändring
Vid institutionen finns en stark genusvetenskaplig miljö med forskning inom kvinno- och
genushistoria, familjehistoria och manshistoria. Forskningen ger nya kunskaper om hur
genusrelationer och genuskonstruktioner har förändrats under skilda historiska perioder, samtidigt
som den ruckar på rådande föreställningar om vår historia. Den behandlar flera viktiga samhälleliga
fält, såsom politik, ekonomi och arbetsliv, utbildning, reproduktion, sexualitet och våld. Därtill
undersöks hur genus konstrueras i historiska framställningar av olika slag. Perspektiven är
mångfaldiga och behandlar alltifrån konstruktioner av identiteter och ideologier, till människors
livsvillkor, känslor och enskilda aktörers betydelse. Genus används inte som en isolerad analytisk
kategori utan forskarna frågar efter hur exempelvis klass, etnicitet och konstruktioner av genus
samverkar. Genom att ställa frågor om hur genusrelationer och genuskonstruktioner reproducerats
och förändrats i historien bidrar forskningen till ökad kunskap om hur olika aspekter av genus griper
in i och påverkar nutida mänskliga relationer. Forskningen utförs av seniora forskare och
doktorander, med breda samarbeten över disciplingränser nationellt och internationellt.
Åsa Karlsson Sjögren
Vetenskaps-, teknik- och miljöstudier (VTM)/Umeå Studies in Science,
Technology and Environment (USSTE)
VTM-studierna är ett tvärvetenskapligt forsknings- och undervisningsområde som i sig rymmer och
stimulerar flera internationellt växande, ämnesöverskridande kunskapsområden, såsom vetenskapsoch teknikstudier (STS), grön humaniora och medicinsk humaniora. Projekten handlar t.ex. om
forskningsstationer, teknikens inverkan på människors miljöförståelse, alternativa drivmedel,
skogsbrukets omställning, bruk och missbruk av naturresurser, miljöförändringar, miljöetik och
10/11
Globala utmaningar @ Idesam 2015
diskurser om globala klimatförändringar, läkemedelsutveckling och mindfulness. Projekt under
uppbyggnad rör t.ex. grönt ekoprenörskap (med University of Hull), humanvetenskaplig samverkan
(med Humlab) och kreativitet. Anslag har beviljats från bl.a. Formas, Mistra, RJ och Göran
Gustafssons Stiftelse. Området har ett eget seminarium och har haft både juniora och seniora
internationella forskare som gäster, däribland den kungliga gästprofessorn i miljövetenskap Nancy
Langston. Två kurser på avancerad nivå har getts: ”Ideas of Human Nature” och ”The Anthropocene”.
Utmärkande för VTM-studierna är att de både bidrar till att förnya humaniora och till att bredda och
fördjupa kunskapen om de problemkomplex som utforskas – vetenskapens och teknikens utveckling
och plats i samhället, miljöns förändring och problem, förståelsen av kroppen, hälsan och ohälsan.
VTM-studierna hänger samman med andra tvärvetenskapliga områden på fakulteten, är en viktig
länk till övriga fakultetsområden och samverkar också med aktörer utanför universitetsvärlden.
Nationell samverkan sker t.ex. med SLU, Temainstitutionen vid Linköpings universitet och Avd. för
teknik-, vetenskaps- och miljöhistoria på KTH. Sammantaget bidrar VTM-studierna till
kunskapsproduktion, -förmedling och debatt kring en rad samhällsrelevanta utmaningar av regional,
nationell och global räckvidd.
Christer Nordlund et al.
Nationalism och internationalism i historiekultur och historieförmedling
Sedan 1800-talet har nationalismen haft stor påverkan på den politiska utvecklingen.
Internationalismen kom dock att bilda en stark motkraft under stora delar av 1900-talet. Efter kalla
krigets slut har nationalistiska ideologier vunnit förnyad styrka i stora delar av Europa och lett till
konflikter både inom och mellan stater. Den forskning som bedrivs inom området undersöker hur
historien används vid förmedling av nationalism och internationalism, respektive hur nationalistiska
och internationalistiska organisationer relaterar till historien. Forskningen inbegriper historiska
studier av svenska politiska partiers sätt att hantera historien samt undersökningar av samtida
nationella och etniska gruppers historiebruk för att legitimera sina politiska anspråk, t.ex. på
Nordkalotten och i Grekland. Flera doktorsavhandlingar har undersökt det internationella
samarbetet för att utveckla historieundervisningen i en fredlig och internationalistisk riktning under
1900-talet. I komparativa, internationella projekt problematiseras nutida nationella historiekulturer i
undersökningar av undervisningen om kalla kriget, blivande historielärares syn på den nationella
historien respektive populära historietidskrifters bild av historien i olika länder.
Daniel Lindmark et al.
11/11
