Teologi och religionsvetenskap
Svensk forskning inom teologi och religionsvetenskap är välutvecklad och internationellt
erkänd. Denna forskning bedrivs inom ramen för olika vetenskapliga discipliner och vid flera
universitet och högskolor. Som all högkvalitativ akademisk forskning ska också den inom
religionsvetenskap och teologi bedömas enligt vanliga vetenskapliga kriterier. Samtidigt äger
forskningen i religionsvetenskap och teologi mycket hög samhällsrelevans vilket gör det
angeläget att forskarna också använder relevans-kriteriet vid utformningen av olika slags
projekt och nya satsningar.
Här erbjuds en reflektion över frågan om varför religionsvetenskaplig forskning är viktig i ett
samhällsperspektiv vilket exemplifieras med aktuella projekt inom området. Vidare ges några
förslag på sådana framtida satsningar som skulle ytterligare stärka samhällsrelevant och
högkvalitativ forskning inom området. Anspråket är inte att ingående beskriva alla relevanta
projekt utan föra fram några perspektiv som goda exempel på originell och samhällsrelevant
forskning.
Varför behöver samhället religionsvetenskaplig forskning?
Religion är en viktig del i många människors liv. Den har också visat sig betyda mycket för
samhället och inom politiken. Både globalt och i Sverige inkluderar den offentliga sfären
religiösa aktörer samtidigt som många politiska argument och ställningstaganden förankras i
skilda religiösa traditioner. Samtida forskning har visat att den tidigare utbredda förväntan på
att moderniseringen av samhället kommer att leda till mer omfattande och djup sekularisering
inte var berättigad. Vidare ökar medvetenheten om att sekulariseringen har många olika
former och att dessa former ofta är relaterade till skilda religiösa kulturer. Allt detta talar
tydligt för att behovet av vetenskapliga studier av olika religioner kommer att öka.
Samhället behöver djupa kunskaper och kritiska perspektiv på religioner som
religionsvetenskaplig forskning kan erbjuda. Skulle man vilja kort sammanfatta
samhällsnyttan av religionsvetenskaplig och teologisk forskning så ligger den i konstruktiv
tolkning och kritisk granskning av religiösa normer och praktiker. Religionsvetenskaplig
forskning liksom forskning inom teologi liknar samhällsvetenskap och humaniora vad gäller
denna kritiska ansats. Den globala utveckling som idag beskrivs i termer av postsekularism
eller religionens återkomst gör religionsvetenskapens kritiska uppdrag ännu mer angeläget i
förhållande till både samhället i stort och konkreta religiösa aktörer.
Forskarnas kompetens är avgörande för att universitetsutbildning i religionsvetenskap och
teologi ska hålla fortsatt hög nivå. Forskarnas kompetens tillvaratas i samhällsdebatten liksom
i statliga utredningar som är av stor vikt för den svenska demokratiska traditionen.
1
Religionsvetenskap och teologi – många discipliner och samlad kompetens
Religionsvetenskaplig forskning bedrivs vid flera svenska universitet och högskolor. Denna
forskning förenas av sitt objekt, nämligen religiösa föreställningar och praktiker, samtidigt
som forskare arbetar inom skilda vetenskapliga discipliner såsom religionssociologi,
religionsfilosofi, religionshistoria, bibelvetenskap, exegetik, religionspsykologi,
kyrkovetenskap, systematisk teologi, etik. Religionsvetare och teologer samarbetar med
forskarkolleger inom respektive discipliner vilket gör att de både bidrar till och berikas av
forskningen inom flera vetenskapsgrenar. Religionsvetare har goda och beprövade
erfarenheter av ett mångvetenskapligt samarbete som bygger på både ämneskompetens och
nyfikenhet för andra perspektiv. Under senare tid har flera framgångsrika teologiska och
religionsvetenskapliga projekt bedrivits med flervetenskapliga ansatser.
Ett exempel på sådan forskning är Linnéprogrammet The Impact of Religion som utgör en
excellenssatsning vid Uppsala universitet (2008-2018) och bedrivs med finansiering från VR
och Uppsala universitet. Utgångspunkten för forskningen inom programmet
är religionens ökade synlighet i samhället och hur en lång rad samhällsfenomen påverkas av
och får konsekvenser av religion. Detta belyses i sex forskningsteman vilka sammanlagt
består av omkring 30 projekt. Flera internationella konferenser har anordnats och många
internationella publikationer har utkommit i samarbete mellan sociologer, filosofer och
jurister som tillsammans studerar religionens roll i dagens samhälle. De svenska forskarna är
särskilt framgångsrika vad gäller t.ex. studier av ”religion och media” (arbeten av bl.a.
professor Mia Lövheim) och ”religion och vetenskap” (där professor Mikael Stenmark har
publicerat flera internationellt uppmärksammade verk).
De flesta idag pågående forskningsprojekt inom teologi och religionsvetenskap är traditionella
forskarprojekt vars resultat presenteras i form av monografier och artiklar i internationella
tidskrifter. Svenska religionsvetare har varit framgångsrika och publicerat många
internationellt uppmärksammade och högst relevanta forskningsrapporter. Bland dessa kan
nämnas internationellt väletablerad forskning inom Nya Testamentets exegetik där svenska
forskare visat förmåga att resa nya och politiskt relevanta frågor (professor Samuel Byrskog,
professor James Kelhoffer och professor Jesper Svartvik).
Religion och samhälle
En klar internationell trend som också är märkbar i Sverige är att flera forskare bedriver
projekt som i olika perspektiv bearbetar temat ”Religion och samhälle”. Flera vetenskapliga
satsningar gäller frågan om religionens roll i samhället. I dagens globaliserade samhälle där
religionen är en viktig politisk och social faktor (ett fenomen som beskrivs som religionens
återkomst och/eller post-sekularisering) är det av stor betydelse att sociala, politiska och
kulturella processer studeras med hänsyn tagen till religionen. Därför ökar betydelsen av att
upprätthålla och även höja nivån och omfattningen på religionsvetenskaplig och teologisk
forskning. Dess resultat används vidare av forskare inom andra discipliner såsom politisk
teori, rättsvetenskap och sociologi.
2
Studier om religioners och kulturers roll inom området mänskliga rättigheter och demokrati är
ett exempel där svenska forskare är starka. Hit hör delar av det redan nämnda Impact
programmet men också flera andra framgångsrika projekt. Professor Elena Namli har avslutat
ett VR projekt (2010-2014) vars syfte har varit att kritiskt analysera den traditionella liberala
synen på rätt, moral och politik inom mänskliga rättigheter. I sin monografi Human rights as
ethics, politics, and law har Namli visat hur muslimska, judiska och kristna perspektiv kan
utmana och berika den traditionella människorättspolitiken.
Vid flera universitet och högskolor i Sverige görs nu särskilda satsningar för att stärka och
vidareutveckla forskningskompetens inom islam som har visat sig spela allt större politisk roll
både i Europa och globalt. En första professur i islamsk teologi och filosofi är nu tillsatt vid
Uppsala universitet (professor Mohammad Fazlhashemi). Flera intressanta projekt om islams
politiska dimensioner bedrivs vid Södertörns högskola och Göteborgs universitet. Här är det
av stor vikt att studier av islam inte reduceras till enbart religionshistoriska perspektiv eller
det slags islamologi där islam betraktas som ett studieobjekt i förhållande till vilket forskaren
inte behöver göra några normativa bedömningar. Det är nödvändigt att svenska forskare deltar
i de internationella vetenskapliga diskussionerna om hur den muslimska teologin kan och bör
tolkas och vidareutvecklas i dagens samhälle. Bland de frågor som redan aktualiseras av
svenska forskare inom rättsvetenskap och rättsfilosofi är frågan om innebörden av Sharia och
dess relation till moderna former av juridik och socialetik. Teologisk kompetens är nödvändig
inom ramen för sådana satsningar som ställer höga krav på forskarkompetens och förutsätter
internationellt samarbete.
Ett mycket intressant och nyligen avslutat VR-projekt syftade till att kritiskt granska olika
utformningar av luthersk teologi och etik. Inom projektet genomfördes en kritisk studie av
skilda föreställningar inom luthersk tradition som i hög grad har präglat och fortfarande
präglar svensk politisk och social kultur. Bland annat bearbetades frågan om den lutherska
teologins tendens att legitimera den rådande makten på bekostnad av social rättvisa. Sju
monografier och två internationella samlingsvolymer kommer att publiceras som resultat av
detta projekt.
Några utmaningar
En av framtida utmaningar är utan tvekan ett behov att konsolidera och vidareutveckla
internationellt gångbar och samhällsrelevant forskning om religionens politiska dimensioner.
En sådan inriktning bör inte preciseras alltför snävt dels för att inte hämma forskingens egen
logik, dels för att samhället utvecklas och nya frågor kan uppstå inom även ett kort
tidsperspektiv.
Studier av islam kommer även i framtiden att kräva nya satsningar men också en genomtänkt
strategi som integrerar forskningen i islam i de etablerade forskningsmiljöerna. Det vore
olyckligt för både vetenskap och samhälle om forskning om och i islam skulle utvecklas som
en isolerad kontext. Att utforma projekt där specialister i islam samarbetar med
religionsvetare och teologer inom klassiska teologiska och religionsvetenskapliga discipliner
3
skulle stärka fältet och främja forskningen inom islam. Några frågor där sådant samarbete är
av stor vikt är ”tolkning av auktoritativa texter och praktiker”, ”religionernas roll inom
demokrati och mänskliga rättigheter”, ”sociologiska studier av normtransformationer”,
”religion och makt”.
Dagens samhällsutveckling motiverar vidare att religionsvetenskaplig och teologisk forskning
som på olika sätt relaterar till vissa teman förtjänar särskilt stöd och uppmuntran. Sådana
teman kan inkorporeras i satsningar inom hela forskningsområdet.
Religion som politisk faktor är ett viktigt tema som bör studeras i olika vetenskapliga
perspektiv och bearbetas med hänsyn tagen till de nya politiska utmaningarna samt
religionernas politiska synlighet. Sådana studier kan bedrivas inom generella satsningar som
rör forskning om nutida politiskt aktörskap.
Religion, fred och konflikt är ett annat tema, där studier av religionernas potential att
motarbeta direkt och symboliskt våld bör förenas med en kritisk granskning av olika former
av våld där religiösa aktörer eller föreställningar är involverade.
Religion och globaliseringens utmaningar är ett tredje tema, där svenska religionsvetare och
teologer redan har visat stort intresse för att kritiskt studera religionerna i förhållandet till
sådana fenomen som migration, global rättvisa, mänskliga rättigheter och miljöetik.
Nya former av religionskritik är slutligen ett fjärde tema, som äger stor samhällskritisk
potential. Det är viktigt att uppmärksamma att den typ av religionskritik som möter i dagens
mångkulturella samhälle är av ett annat slag än den filosofiska och vetenskapliga
kristendomskritik som var vanlig i mitten av 1900-talet.
Formatet för projekt inom dessa temata bör inte vara alltför stort för att möjliggöra
välavgränsade och genomförbara forskningssatsningar. Fyraåriga projekt med två till fyra
seniora forskare och en till två doktorander är en bra modell vid sidan av det traditionella
enmansprojektet (tre till fyra år).
En utmaning för forskare inom området religionsvetenskap och teologi är att bli ännu bättre
på att publicera sig i internationella sammanhang. Publiceringsstöd är nödvändigt för att
främja en sådan utveckling. Stöd som riktar sig till initierande och genomförande av special
issues av ledande internationella tidskrifter skulle underlätta för många svenska teologer och
religionsvetare. Fortsatt stöd för språkgranskning är också av stor vikt med tanke på
internationaliseringen.
Det är inte önskvärt att sprida forskningsresurser på allt för många olika typer av stöd.
Forskningsprojekt som granskas i öppen och generell konkurrens befrämjar forskningen och
stimulerar både etablerade och unga forskare att tänka i nya banor.
Elena Namli, professor i teologisk etik, Uppsala Universitet
4
