samband
NYHETER FRÅN SVENSKA ALLIANSMISSIONEN Nummer 4/2007
Bilaga i Dagen
Gud i företaget
Givande livsprincip
SAM på koreanska
GUDOMLIG MATEMATIK
”När jag öser ut öser Gud in och hans skyffel är större än
min.” Devisen lärde jag mig av en trogen missionsvän och offrare i min första församling som pastor. Den rymmer ingen
matematisk logik och går inte att förklara med ekonomiska
termer. Men så här 30-35 år senare kan jag bara konstatera att
det stämmer. Det fınns en gudomlig matematik som stavas
välsignelse.
I veckan fıck jag ett mail med rubriken: ”208:e vädjan om
hjälp”. Nästa vecka kommer vädjan nummer 209 att ta sig
förbi alla spamfılter och hamna i min mailbox. Jag slutade läsa
dessa ständiga upprop om hjälp för flera år sedan.
Istället för att ständigt vädja om hjälp till SAM:s missionsarbete försöker vi motivera till offrande genom att bedriva så
bra verksamhet som möjligt. Nu hoppas jag att vårt förtroendekapital är större än vårt ekonomiska kapital för jag behöver be
om extra hjälp. Jag blev orolig då jag gick igenom ekonomirapporten efter semestern. Kontona för gåvor, kollekter och
anslag från församlingar och enskilda ligger 500 000 kronor
efter budgeten.
Det skulle vara mycket smärtsamt om vi tvingas skära i det
missions- och pionjärarbete vi budgeterat för. Vår längtan är
att kunna gå vidare för att möta de enorma behoven, genom
att sända ut fler missionärer och starta nya pionjärarbeten. Jag
har just haft avgångssamtal med Roland Oscarsson som slutar
som missionssekreterare. Efter elva år som ansvarig för vårt
internationella arbete säger han: ”Jag önskar att vi kunde ha
gjort mer, men de ekonomiska resurserna har begränsat oss.”
Idag har vi minst sex personer som vill åka ut i missionsinsatser under kortare eller längre tid. Beskedet vi tvingas ge dem
är att vi saknar resurser. Ur ett perspektiv är det beskedet inte sant.
Hos oss, SAM:s 12 800 medlemmar, fınns det totalt stora ekonomiska resurser.
I det här numret av
Samband vill vi på ett positivt sätt lyfta fram att det är
givande att ge. Vi hoppas
kunna inspirera dig till att
vara med och möjliggöra
arbetet med barn och ungdomar, församlingar och utbildningar. Framför allt hoppas vi
att du ska hitta den form som
passar dig för att långsiktigt
stödja vårt missionsarbete i
Sverige och internationellt.
samband
nr 4/2007
Ges ut av Svenska Alliansmissionen
och distribueras via Dagen.
ANSVARIG UTGIVARE
Anders Bengtsson
VIK. REDAKTÖR
Caroline Gustafsson
tel 036-30 61 59
GRAFISK FORM
Urban Svensson
TRYCK
Tabergs Tryckeri
UTGIVNING
6 nr/år varav nr. 2 är årsboken
NÄSTA NUMMER
På grund av personalförändringar utgår Samband nr. 5
Nästa nummer nr. 6 utkommer 20 december.
OMSLAG
Ungdomsledarna Christoffer Elg,
Markus Rydberg och Ellen Larsson.
Foto: Urban Svensson
Svenska Alliansmissionen har knappt
13 000 medlemmar i 194 svenska församlingar.
Vi sänder ut 26 missionärer och bedriver
arbete i ett 15-tal länder.
ADRESS
Anders Bengtsson
missionsföreståndare
Box 615, 551 18 Jönköping
tel 036-30 61 50
fax 036-30 61 79
[email protected]
www.alliansmissionen.se
Plusgiro 1 42 86-9
Kattis Ahlström är välkänd för de flesta av
oss. Vi har sett henne
på TV i bland annat
Uppdrag granskning,
TV-huset, Melodifestivalen och i flera
insamlingsgalor. För
Sambands läsare berättar hon att givande är
en central del i hennes
livshållning.
SKA MAN ÄNDÅ VARA KÄNDIS...
Kattis har genom åren lett sex
insamlingsgalor på TV. Den som
drog in mest pengar var insamlingen efter tsunamikatastrofen, då
enbart SVT:s gala samlade in 200
miljoner kronor.
– Det var helt otroligt, säger Kattis.
Jag har aldrig varit med om något
liknande. Vi trodde att det hade
blivit något fel på räkneverket.
Engagemanget kring katastrofen
var mycket stort, flera svenskar var
drabbade och det berörde oss starkt.
Framförallt betonar Kattis att
flodvågskatastrofen stod oss nära.
– Ju närmre oss det kommer,
desto mer engagerade blir vi, säger
hon. Jag tror att när vi ska samla in
pengar måste vi ta frågorna dit
människorna är. Göra det personligt,
det handlar ju om ett möte med
människor. Det får inte bli vi och
dem.
– Vi måste göra det enkelt för
människor att ge, tillägger hon.
Naturligt att ge
Insamlingsgalorna har varit en het
debatt många gånger. Om de över
huvud taget ska få fınnas till har
diskuterats. Det fınns de som
anser att vi är ett land som ger så
pass mycket att vi inte ska behöva
ge ur den privata fıckan. Men
Kattis tycker annorlunda.
– Det är fullkomligt naturligt att
vi ger privat också eftersom vi är
ett så rikt land!
Men det är inte alltid så lätt att ge
ekonomiskt. I dagens samhälle
och media möts vi av budskapet
om att ta hand om vår egen själ,
om att må bra genom att göra
något bra för sig själv och så vidare.
– Jag upplever att vi är mycket
upptagna av oss själva. Det talas
alltför lite om det välmående vi
kan uppleva genom att engagera
oss i andra människor. Den sortens
frågor verkar inte få plats i livspusslet, tilläger hon.
Utöver Kattis arbete är hon även
goodwill-ambassadör för FN:s
befolkningsfond UNFPA, ”jourare”
för BRIS och styrelsemedlem i
Rädda Barnen. Engagemanget i de
internationella frågorna har för
henne alltid varit naturligt.
– Ska man ändå vara kändis kan
man ju göra något bra av det,
tycker Kattis. Om jag har ett
någorlunda känt namn och ansikte
kan jag använda det för något gott.
Text: caroline gustafsson
Vikarie på SAM:s informationsavdelning
Foto: stina gullander, sr
samband nr. 4
3
GUD
I FÖRETAGET
Text: caroline gustafsson
Vikarie på SAM:s informationsavdelning
Foto: urban svensson
4
samband nr. 4
”Man kan inte blanda Gud och affärer.” Jo, visst är det många som
tycker så. Men Jan Lund, VD på Prisma Teknik tycker annorlunda.
– Om inte Gud får vara med i företaget vill jag inte ha något företag,
säger han.
Jan startade Prisma Teknik för 20
år sedan. Det var då mycket hård
konkurrens i elektronikbranschen
och de hade många tuffa år. 1994
upplevde Jan att det inte fanns
någon ekonomisk lösning. Han
mådde dåligt över den tuffa situationen och vaknade varje morgon
med en stenkula i magen.
– Jag hade länge bett till Gud att
han skulle förbarma sig, säger Jan.
Så en dag mötte han en riktig sjöbuse. Ja, just så beskriver Jan hans
utseende. Han hade träskor, långa
jeans och en kort, för liten t-shirt.
Han satt ner med Jan, de båda
hade bestämt möte. Och när de
satt där tillsammans kände Jan hur
det började bubbla inombords.
– Oftast börjar man ju skratta som
mest när det är som minst lämpligt, säger Jan. Jag började
storskratta, och denne man likaså.
Vi satt där i säkert 20 minuter och
bara skrattade. Och jag kände hur
stenkulan i magen löstes upp.
Av det mötet kom det sig att mannen
lovade Jan att han skulle be för
företaget de kommande tre månaderna. Och Gud hörde bön.
Vinden vände och det gick uppåt
för företaget. Några år senare flyttade de till nya lokaler och genom
Guds nåd kunde de engagera sig
mer för människor.
– Jag hade bestämt mig för att
företaget skulle ligga helt i Guds
händer, säger Jan.
Förmån att ge
Varje dag har de anställda bön tillsammans. De ber för varandra och
för varandras familjer, för företaget
och produkterna, för kunder och
leverantörer. En god vana de haft
sedan företaget startades.
De har valt att varje månad ge en
del av omsättningen till olika
evangelisations- och sociala projekt
i Sverige och internationellt. De
stödjer bland annat en skola i
Amazonas, 18 evangelister i
Colombia och idrottsorganisationen Sport for Life, som med en
kristen profıl möter unga idrottare.
– Detta är inget vi vill slå oss för
bröstet för. Vi ser det som en förmån att vi kan vara med och ge.
Det är samtidigt givande för oss
att ge. När vi öser ut så öser Gud
in och hans skopa är större än vår,
säger Jan och ler.
En neutral mötesplats
Prisma Teknik är även en konkret
del av samhället. Dels genom en
anställd diakonissa och en förebedjare, dels genom deras lokaler.
Förutom produktionsdelen och
kontoren fınns här en scen samt
bord och stolar för 250 personer.
Här anordnas regelbundet konserter
och seminarier.
– I en tid med hög arbetslöshet i
Tibro ville vi be för vår stad och
bjöd då in samhället, de olika kyrkorna och kommunen till en
bönedag, berättar Jan. I dag ökar
befolkningen och fler jobbtillfällen
har skapats.
– Vi har en vision om att möta
människor på en neutral plats.
Här kan vi möta dem som inte
kommer till kyrkan, tillägger Jan.
Vill du besöka Prisma Teknik? De
tar emot grupper från församlingar,
skolor, kommuner o.s.v. Ring
0504-400 40 och beställ en tid.
”Sänd ditt bröd över vattnet, en dag
får du det åter.” predikaren 11:1
Kuriosa om ”de blåa lådorna”
Säkerligen har du gått över gatan
någon gång och tryckt på den lilla
blå lådan för att ljuset ska slå om
till grönt. Denna ”blå låda” är en
skapelse av Prisma Teknik. Handen
som pekar uppåt kan vi tro pekar
på den runda pricken och visar att
vi ska trycka där. Men faktum är att
man kan trycka varsomhelst på
fronten. Jan berättar att handen
som pekar uppåt säger att det fınns
bara en väg och syftar på Jesus.
Något att tänka på nästa gång vi ska
gå över gatan.
samband nr. 4
5
”Vi erfar barmhärtighet och får barmhärtighet i mötet med den andre. Man lär sig att bli mottagare... Vi ska gå vår
väg framåt, i väntan på de olika möten som Gud arrangerar i vår väg, lika beredda på att få som att ge. I utbytet av
gåvor från Gud sker det goda mötet, det goda samtalet.
Att glädjas och gråta med den andre betyder inte att alltid hålla ett svar i beredskap och ha en lösning i bakfıckan.
Först lyssna! Först ta emot den andre som gåva och låta den andres beskrivning gälla. Först ta emot, sen ge, det är
mönstret. Gud har redan skänkt den stora och oförskylda nådegåvan, Kristus. Vi är mottagare före allt annat. Endast
så kan vi bli givare.” - dominikus 1170-1221
VI KAN BARA BLI GIVARE
OM VI OCKSÅ ÄR MOTTAGARE
Monica Svensson kom med sin
man Bengt till Pakistan 1980 och
har arbetat där i 21 år. Tillsammans
har de bland annat upplevt den
stora jordbävningen i oktober 2005.
En jordbävning som dödade 73 000
människor och gjorde 3,3 miljoner
hemlösa.
– Alla har vi något att ge och alla
behöver också något från en annan,
säger Monica. När vi möter
varandra går båda rikare från
mötet.
När människor är viktigare
än prylar
Nog har vi hört uttrycket att
”givande är givande”. Monica
understryker att det stämmer bäst
när vi är både givare och mottagare.
Vi från Sverige är materiellt välsignade och det blir lätt så att vi kommer
till ett land med mycket fattigdom
för att ge. Vi hamnar då i överläge
och mottagaren i underläge.
– Om det var ett givande av mig
att komma hit till Pakistan är det
ett enormt mottagande att få vara
här. Jag får så mycket i mötena med
människor. Kulturen här är mycket
rikare när det gäller relationer och
tid, människor är viktigare än prylar.
Text: caroline gustafsson
Gästfrihet, ett viljebeslut
Vikarie på SAM:s informationsavdelning
Foto: Marcus Svensson
– Att bli en givande och tagande
människa handlar om ett viljebeslut och en livshållning, något
man får öva på, säger Monica.
Gästfrihet betyder inte i första
hand att du ska
6
samband nr. 4
öppna ditt hem och bjuda på
något. Gästfrihet är att göra
plats inuti dig själv. Plats för ett
möte som kommer, plats för en
annan människa.
Monica avslutar med att citera
Simone Weil.
”De olyckliga här i världen behöver
människor som kan och vill skänka
dem uppmärksamhet. Den gåvan
förutsätter att man tömt sin själ så
pass mycket på det privata att man
kan ta emot en annan människas
situation i sitt liv.”
TRE OCH FEMTIO FÖR LIVET
”Vi stod i några varuhus och skramlade bössa för Bröd till bröder i
Eksjö. Plötsligt kom en pojke i 1112 årsåldern fram till mig. I ena
handen hade han en godispåse, i
den andra några mynt som han
ivrigt stoppade i min bössa.
– Jag har just fått min veckopeng,
sa han. Det är ju synd om de där
som inget har. Det är ju inte så
mycket, tre och femti, men man får
göra det man kan. Jag blev så glad
när jag såg pojken gå tillbaka till
sin pappa som packade de inhandlade varorna och nu fıck veta vad
det sista av veckopengarna gått till.”
– ulla lindell, eksjö
”Vid ett tillfälle var vår pastor ute
och samlade in sparbössor och fıck
kontakt med en nyinflyttad familj.
Föräldrarna var intresserade av att
bli församlingsmedlemmar. Vi fıck
hälsa dem välkomna några söndagar senare. De fyra barnen började i
söndagsskolan. Längre fram blev
också föräldrarna aktiva som bössinsamlare. Vi tror att detta arbete har
sin betydelse både genom de medel
vi får förmedla till olika sociala projekt och genom de tillfällen till kontakter det ger med människor i vår
omgivning.”
– lars-åke larsson, huskvarna:
Men ”Bröd till bröder – Ge för
livet” är mycket mer än att samla
in pengar i sparbössor. En del säljer bröd eller växter, andra ordnar
en utomhuskonsert vid advent,
någon fıxar en loppis. Någon har
gjort en folder om projekten man
stöder, fınansierad av sponsorer,
och delat ut i stan. Det fınns flera
sätt att möjliggöra för allmänheten
att ge till projekt där vi vet att
pengarna når fram. Och det är ett
fantastiskt tillfälle att bli synlig i
bygden och att skapa kontakter
med människor, berätta om vad vi
gör och varför
– att dela evangeliet. Alla pengar
som samlas in via SAM:s församlingar går till att stödja vårt sociala
arbete på olika håll i världen.
Nytt namn och ny logotype
Bröd till bröder blir
”Ge för livet”
Insamlingskampanjen
”Bröd till bröder”
byter namn till ”Ge
för livet”.
Namnförändringen och byte av
logotype sker för att bättre stämma
överens med insamlingens uppdrag
och innehåll.Vi önskar att det nya
namnet och logotypen ska locka
nya målgrupper till engagemang och
generöst givande.
samband nr. 4
7
GIVANDE
LIVSPRINCIP
Tiondet tillhör Gud. För Kjell Conradsson är det en självklarhet.
Att regelbundet dela med sig av sin inkomst har blivit till en stor
välsignelse för Kjell, som gjort detta till sin livsprincip.
Familjen Conradsson. Från vänster: Bodil, Anna, Kjell, Elsa och Johan.
8
samband nr. 4
”
Hilding Fagerberg fıck en gång frågan om man
ska ge tionde av nettoinkomsten eller bruttoinkomsten. Han svarade att det beror på om du
vill bli nettovälsignad eller bruttovälsignad!”
Kjell Conradsson bor tillsammans
med sin fru Bodil och deras tre
barn utanför Nye. Kjell är bonde
till yrket och på gården fınns
ungefär 140 djur. I Nye Farstorps
församling är han engagerad som
kårchef i UV-scout. Det var delvis
församlingens ekonomiska situation som sporrade honom att bli
en regelbunden givare. När läget
uppstod då man var tvungen att
antingen dra ner på verksamheten
eller öka givandet kände han
starkt att han själv ville vara ett
gott föredöme.
Vad det gäller givande vill Kjell
inte krångla till det. Att tiondet
tillhör Gud är en självklarhet, men
det får inte bli någon slavisk lag.
– Man ger inte tiondet för att
undvika Guds straff utan för att få
del av välsignelsen som utlovas.
Hilding Fagerberg fıck en gång
frågan om man ska ge tionde av
nettoinkomsten eller bruttoinkomsten. Han svarade att det
beror på om du vill bli nettovälsignad eller bruttovälsignad!
Kjell och hans familj har märkt
välsignelsen i att dela med sig ekonomiskt. De känner aldrig att de
saknar något.
– Ibland är det tomt på kontot
när räkningarna kommer, men det
går alltid ihop sig ändå. Jag har
slutat bekymra mig för det.
Träna på generositeten
Kjell ser ytterligare en dimension
av givande. Han tror att den som
inte klarar av att ge kanske har ett
allvarligare problem – girighet.
Pengarna blir viktigare än nyttan
de kan göra. Men pengar i sig är
bara ett medel. Kjell är övertygad
om att generositeten är grunden
till allt gott.
– I andra Korinthierbrevet står det
om insamlingen till de kristna i
Jerusalem. Makedonierna var fattiga
men de gjorde ändå allt de kunde
för att dela med sig. De visade att
ägodelar inte var det viktiga.
Kjell menar att det blir lättare att
ge om man tränar. Om man inte
ser nyttan pengarna kan göra kan
det hjälpa att till exempel skaffa
sig kontakter med hjälporganisationer. Får man inblick i arbetet
blir det lättare att ge.
Regelbundet är naturligt
Familjen Conradsson har gjort det
till princip att ge tiondet till församlingen och kyrkoavgiften till
samfundet. Att samfundet får kyrkoavgiften motiverar Kjell med att
dess arbete är viktigt kommer tillbaka till församlingarna.
Samfundet driver ju till exempel
barn- och ungdomsarbete och
utbildningar som kommer församlingarna till gagn. Kjell betonar
också vikten i att ge regelbundet.
– Det är precis likadant som med
bön och bibelläsning. Det kan
man inte bara göra när man känner för det. Har man dålig aptit
en dag så måste man ändå äta. Är
jag på dåligt humör en dag kan
jag inte sluta att ge. Att ge regelbundet är naturligt.
Avslutningsvis delar Kjell med sig
av ytterligare en insikt.
– Man måste passa sig så man inte
blir en ”bror duktig människa”.
Men är det bara perfekta människor som får inspirera till givande
blir det aldrig gjort. Man ska ge
efter sin förmåga, då kan ingen ta
illa upp. Alla har något att ge.
Text: carolina olofsgård
Student och praktikant på informationsgruppen på SAM.
Foto: caroline gustafsson
samband nr. 4
9
10
samband nr. 4
GUDS RAD PÅ MAJSFÄLTET
Det lyser förväntansfullt i församlingsmedlemmarnas ögon när de
kliver in i kyrkolokalen. Pastor Madeira hinner knappt välkomna
församlingen innan sången bubblar upp och plötsligt dansar alla
glädjesprudlande runt i lokalen. Man har kommit för att fıra gudstjänst tillsammans och för att ge av sitt hjärta och sina tillgångar.
Församlingen i Chimoio,
summa. Den fattige ger i regel
Moçambique, har utarbetat sin
mindre och den rike ger mer.
verksamhet kring samhällets nöd”Guds rad”
ställda och i detta arbete har
I kyrkolokalen står två kollektboxar
givandet intagit en naturlig och
– en för församlingsoffer och en
självklar plats.
för offer till verksamheten på de
– Vi är mycket vana att ge av det
tre centren. I församlingsoffer är
vi har och det är en stor glädje för
det självklart att man ger sitt tionde.
oss att få göra det, säger pastor
De flesta har på sitt eget majsfält
Madeira när gudstjänsten är över.
märkt ut var tionde rad
Församlingen har byggt upp tre
som ”Guds rad”.
olika center som huvudMajsen kan sälsakligen hjälper förjas eller lägäldralösa barn
gas direkt i
med fosterDen moçambikiska verklighekollekten
hem, försörjten
vidgar
onekligen
de
svenska
för att
ning och
delas ut
utbildning. perspektiven på givande och jag
När man
skulle önska att vi låter oss inspire- till
behö1994
ras.
Om
viljan
fınns
blir
givandet
en
vande.
bestämde
sann glädje och en möjlighet att
Trots
sig för att
hjälpa föräldförverkliga våra drömmar kring fattigdom
ger församralösa barn
församlingsarbetet.
lingsmedlemsamlade försammarna, utöver
lingen in pengar
sitt tionde, också till
och kunde därmed ta
den omfattande sociala
hand om de första nio barnen.
verksamheten. Många ger pengar
Sedan dess har givandet varit en
men skänker också materiella ting
nödvändig förutsättning för att
såsom kläder, skor, majsmjölsskal,
kunna förverkliga viljan om att
presenningar, tallrikar, fıltar, stolar
utveckla det sociala arbetet.
eller ett gammalt kylskåp. För att
När någonting ska byggas eller
få in ytterligare medel säljer förköpas räknar församlingsledningen
samlingen varor och tjänster i byn.
ut vad varje församlingsmedlem
behöver ge i genomsnitt och däref- Det kan exempelvis vara ett telefonsamtal i församlingens telefon,
ter uppmuntras alla att ge denna
”
godis i en kiosk eller något som
tillverkats av ungdomarna som går
på centrens yrkesutbildningar.
Förtroende och glädje
Madeira berättar att församlingsmedlemmarna känner förtroende
och stor glädje för givandet eftersom de ser att gåvorna går till
behövande. Om något alldeles
särskilt kostsamt ska genomföras
eller köpas brukar församlingen ha
en ”Battemesa” som är en sorts
insamlingsfest. Då blir det stort
kalas där alla dansar runt ett bord
och kvinnorna, männen och ungdomarna tävlar mot varandra om
vilken grupp som ger mest.
Den moçambikiska verkligheten
vidgar onekligen de svenska perspektiven på givande och jag skulle önska att vi låter oss inspireras.
Om viljan fınns blir givandet en
sann glädje och en möjlighet att
förverkliga våra drömmar kring
församlingsarbetet. Frågan handlar
inte om huruvida vi har råd eller
inte. Själv kommer jag inte att
glömma den handikappade tiggare
som inför dagens gudstjänst tagit
med en glödlampa som han lade i
kollekten.
Text & foto: ellen larsson
Ellen har under våren varit lärare på den
internationella skolan i Chimoio,
Moçambique.
samband nr. 4
11
Göteborgsförsamlingar arrangerar marknad i hamnen
FEST I VÄST
Nybakat bröd. Färska skaldjur och delikatesser. Lotterier, auktion
och fıskedamm. Tombolor där vinsterna består av allt från handarbeten till verktyg. När alla hjälps åt och motivet är rätt går det att
samla in pengar på många olika sätt, bara fantasin sätter gränser.
Tomas
Hansson
Vad tycker du
om att pengarna
som samlas in
idag går till att
hjälpa fattiga
barn i Rumänien
och Ukraina?
Ingrid Wadström
Varför kom du hit
idag?
Kusinerna Ellinor och
Ruth-Elisabeth Börjesson
Har ni hittat något roligt här idag?
– Ja, lotterier. Vi har vunnit en bil…en leksaksbil. Och en fılt.
Under blå himmel och en strålande sol fylldes fıskebåtshamnen i
Fıskebäck av människor som alla
hade ett gemensamt mål med
dagen – ”Fest i Väst”. Den första
september arrangerades denna
insamlingsfest av Åkeredskyrkan
och Fıskebäckskyrkan. På tre timmar samlade man ihop ungefär
120 000 kr. Den största delen av
12
samband nr. 4
– Det var fınt väder
så jag tyckte det var
skönt med en promenad. Jag visste om
att det här skulle
vara idag. Det är
första gången jag är
här. Det är jätteroligt, men jag hade
gärna köpt mer bröd.
– Det är väl bra.
Det verkar som
att alla här ställer
upp frivilligt. Kan
man ge något och
det hjälper tycker
jag det är ett väldigt bra sätt att
göra det.
pengarna går till projekt i Ukraina
och Rumänien, dit man skickar
kläder och hygienpaket och verkar
för att gatubarn får hjälp.
En fest som syns
Det årliga arrangemanget tog sin
början för 13 år sedan, då Åkeredskyrkan ordnade en hamnfest
med auktion, servering, loppmark-
Åke Samuelsson, Bo Börjesson
och Ulla Anderberg
är alla tre med och arrangerar denna
populära folkfest i fıskebåtshamnen.
nad, lotterier m.m. Efter några år
ville även Fıskebäckskyrkan vara
med och tillställningen växte. Idag
har man ett 20-tal olika inslag och
500-700 besökare.
Bo Börjesson från Åkeredskyrkan
räknar med att det från de två församlingarna kommer ett hundratal
frivilligarbetare för att hjälpa till
med ”Fest i Väst”.
– Många tycker det är ett roligt
sätt att vara med och stödja.
Målet med arrangemanget är
givetvis att samla in pengar till
ändamålen men det är också ett
sätt för församlingarna att få träffa
människor från samhället under
otvungna former och visa att man
fınns.
Fıskebäcksbröd lockade
Till ljudet av musik från scenen
och doften av färska skaldjur
trängdes besökarna ivrigt för att
komma åt det man helst ville ha.
Allra populärast var försäljningen
av bröd. En halvtimme efter att
man öppnat för allmänheten var
de trehundra nybakade ”Fıskebäcksbröden” slutsålda och man
fıck baka fler.
De flesta som kom till hamnen
den här dagen tillhör inte någon
av kyrkorna. Det betyder att det
är ett ypperligt tillfälle för församlingarna att visa att de fınns till.
Bo Börjesson ser hur de kan knyta
flera nya kontakter genom att
engagera sig på det här sättet.
– Under året möter man människor som känner igen en och säger
”vi sågs nere vid bryggan”.
Det mest speciella med ”Fest i
Väst”, enligt Bo, är glädjen i att så
många frivilligarbetare hjälps åt.
– Här kan alla som vill göra en
insats och känna att det man gör
blir något stort.
Text & foto: carolina olofsgård
Student och praktikant på informationsgruppen på SAM.
>> Ett ”Fıskebäcksbröd” ser ut
som och smakar
ungefär som en
Hönökaka. Det
kavlas ut och
bakas på stekhäll.
Bengt Eriksson
Varför vill du hjälpa till med den
här försäljningen?
– Bara för att jag
tycker om att hjälpa
till och för att det
går till ett riktigt
ändamål. Alltihop är
ideell verksamhet.
samband nr. 4
13
MISSIONSGÅVAN SEPTEMBER 2007
KORTEBOSKOLAN – INVESTERING I MÄNNISKOR
Vi har varit med om ännu en
skolstart på Korteboskolan och de
50 nya studenterna har fått tillfälle
att presentera sig för oss. Önskan
om att tjäna Gud och medmänniskor är så tydlig hos var och en av
dem. Man vill ha kunskap men
söker främst personlig utveckling.
Förväntan inför det nya läsåret är
påtaglig. Där fınns den unga tjejen som sökte sent till skolan
eftersom hon inte kände frid över
att börja på den högskola där hon
varit antagen sedan länge.
Vi har 67-åringen som varit lekmannapredikant hela livet. Han
har saknat utbildning men nu vill
han bli rustad att ännu bättre
tjäna Gud. Vi har hjälpt honom
att välja de ämnen som han kan
ha mest nytta av.
En trebarnsmamma satsar på
studier på heltid för att om tre år
kunna hjälpa andra som liksom
hon upplever att de blivit svikna i
livet. För henne är själavårdslinjen
ett självklart val.
Detta är några exempel på vad vi
möter på skolan. Vilken förmån
att få följa studenterna några avgörande år av deras liv. Var med och
gör det möjligt att driva
Korteboskolan!
Tack för din gåva!
Text: tore gunnarsson
Rektor på Korteboskolan
Foto: andreas joakimson
Korteboskolans studenter
Teologilinjen ca 35 studenter
Själavårdslinjen ca 35 studenter
Ung Tro-utbildningen 18 studenter
Fristående kurser ca 20 studenter
MISSIONSGÅVAN OKTOBER 2007
COACHING OCH STÖD FÖR PASTORER
En av Svenska Alliansmissionens
mest uppskattade tjänster är den
som personalkonsulent. Från och
med hösten innehar pastor Kjell
Larsson tjänsten. Han får på tu
man hand möta varje pastor.
Genom sin långa erfarenhet som
ungdomspastor och föreståndare i
en rad SAM-församlingar kan han
stödja, hjälpa, ge idéer och
”pusha” pastorerna. I tjänsten
ingår även att hjälpa församlingar
och pastorer att utveckla ett kollegialt samarbete med andra pastorer.
För att säkerställa rekryteringen av
14
samband nr. 4
pastorer håller personalkonsulenten också kontakten med de studenter som studerar på Korteboskolan. Tillsammans med Sverigesekreteraren arbetar Kjell med att
hjälpa församlingar som behöver
nya pastorer. Dessutom arbetar
han med att vidareutveckla församlingens diakonala verksamhet.
Tack för din gåva!
Text: lars b hult
Sverigesekreterare på SAM
VÄLSIGNAT GIVANDE
I FISKEBÄCKSKYRKAN
I Fıskebäckskyrkan ger
30 % av medlemmarna
sin kyrkoavgift till SAM
och deras egen församling. Det ger ett gott och
välsignat tillskott som
medlemmarna kan se
resultat av. Åke
Samuelsson, pastor i
Fıskebäckskyrkan,
berättar om hur de ser
på kyrkoavgiften.
För sex år sedan räknade Åke på
hur mycket pengar Fıskebäckskyrkans medlemmar årligen stöttade Svenska kyrkan med genom
kyrkoavgiften. Resultatet blev över
500 000 kr. Det visade sig alltså
att församlingen inte gav mest
pengar i missionärsunderhåll eller
till deras egen verksamhet. Nej,
det största missionsengagemanget
låg i en annan kyrka.
– Jag tror inte vi tänkte på att vi
gav en halv miljon om året till en
annan kyrka, säger Åke. Det
handlar inte om att den andra
kyrkan skulle vara dålig på något
sätt – men är det där jag vill lägga
mina pengar? Är det den som ligger mig närmast om hjärtat?
Konkret information
Informationen gick ut till församlingsmedlemmarna. I varje gudstjänst under en månad pålystes
kyrkoavgiften. Vaktmästare stod
redo med blanketter och kunde
visa medlemmarna hur de skulle
fyllas i. Åke samlade in alla blanketter och ombesörjde att de
skickades in till SAM i tid.
– Det fınns givetvis de som har en
relation till Svenska kyrkan genom
till exempel barn- och ungdomsarbete och känner att de vill stötta
kyrkan. Men jag tror också att
många ger sin kyrkoavgift till
Svenska kyrkan av gammal vana.
ten ett gott bidrag och en stadig
inkomstkälla till församlingen.
– Med hjälp av kyrkoavgiften
kunde vi anställa en ungdomsledare,
berättar Åke. Resultatet av det kan
vi alla se. För min egen del vill jag
ge min kyrkoavgift där jag har
mitt engagemang och där jag kan
se resultatet.
– Kyrkoavgiften handlar inte bara
om pengar, tillägger Åke. Det
handlar mer om den inre målsättningen att Gud ska ha en del av
min ekonomi.
Text: caroline gustafsson
Vikarie på SAM:s informationsavdelning
Foto: simon samuelsson
Kyrkoavgiften välsignar
I Fıskebäckskyrkan är kyrkoavgif-
samband nr. 4
15
DET FINNS OLIKA SÄTT ATT GE
I SAM och SAU fınns det mycket vi vill göra och nästan alltid blir
det en fråga om det fınns pengar. På ett sätt är det bra, vi tänker
till några gånger extra och anstränger oss för att få ut mesta möjliga
av de gåvor vi får in. SAM och SAU är vårt
gemensamma ansvar. Hur vill du vara med?
Andelar i
aktiefonder*
Kyrkoavgiften
•
•
•
•
1 % av beskattningsbar
inkomst
Dras av på lönen via
skatten
Används för offensiva
satsningar
Anmälan till SAM på
särskild blankett
ÅNADSVIS
REGELBUNDET/M
Autogiro
•
•
•
Du kan själv välja ända
mål och belopp
Beloppet dras från ditt
bankkonto sista dagen i
varje månad
Anmälan till SAM på
särskild blankett
REGELBUNDET/MÅNAD
SVIS
* SAM och SAU liksom den församling som du tillhör behöver inte betala
skatt på vinster eller utdelningar från
aktier eller fonder. På så vis behöver
varken du eller mottagaren betala skatt.
16
samband nr. 4
Utdelning på aktier*
Ge bort andelar
med ett gåvobrev
Anmäl till din bank att utd
elningen på dina aktier ska
gå till
SAM org. nr:
826000-4372
Du fortsätter äga aktierna
och kan välja hur länge du
Spara i fonder hos
vill att utdelningen ska gå
Banco och Eldsjäl*
till SAM
Du sparar i aktiefonder som varje år
delar ut en del av värdeökningen till
en ideell organisation. När du börjar
spara i fonden anger du att SAM
skall vara mottagare av denna del.
te
Testamen
Hur det går till kan du läsa om på
www.banco.se eller www.eldsjal.se
ente är ett
t ett testam
Att ta emo
år får vi ett
ende. Varje
ro
rt
fö
rt
o
st
er oss nya
nten som g
e
m
a
st
te
l
anta
möjligheter.
välsignade
ente är
n på testam
e
v
ra
k
rm
o
F
vi varje år
rför skickar
ä
d
så
a
g
n
strä
årsbok.
el i SAM:s
p
m
e
x
e
tt
e
med
Vill du ha hjälp att upprätta en
gåvohandling eller ett testamente
eller bara har frågor om det som är
skrivet i det här numret är du
välkommen att kontakta
Enskilda gåvor
Ge bort din födelsedagspresent Välj ett projekt i
vår projektkatalog på
www.alliansmissionen.se
Magnus Rydberg, 036-30 61 55,
[email protected]
VARFÖR GER DU DIN
KYRKOAVGIFT TILL SAM?
Kristina Harrysson, Gräshult,
Skillingaryd
– Det är i den kyrka jag är engagerad
som jag vill lägga mina pengar.
Svenska Kyrkan går jag till ibland,
men inte så ofta. Det känns rätt
att ge pengarna till den kyrka där
jag är engagerad och har mitt hjärta.
– Pengarna kommer ju till
användning. Vi kan sprida budskapet mer med hjälp av kyrkoavgiften.
Sven-Henrik Andreasson,
Jönköping
– Jag tycker att det är en bra grej,
det blir några kronor varje månad
som går till SAM. Det är smidigt
och det är ju skattepengar. Det kändes naturligt för mig att gå ur
Svenska kyrkan och flytta över min
kyrkoavgift till SAM när möjligheten gavs.
– Jag har förtroende för samfundet
och vad man gör.
Elin Eriksson,Värnamo
– Vid årsskiftet började jag ge min
kyrkoavgift till SAM. Det hade
pratats om kyrkoavgiften en del i
min församling och vår ungdomsledare hade tagit upp det med oss
ungdomar. Eftersom jag inte går
till Svenska kyrkan kändes det
bättre att ge till det samfund jag är
med i.
Kathrine Borggren,Västra
Frölunda
– Pastorn informerade om att man
kunde ge kyrkoavgift till SAM och
församlingen, och för mig var det
ganska givet att göra det. Visst tvekade jag lite på att lämna Svenska
kyrkan, men det är ju den församling och det samfund jag är aktiv
inom som jag vill att pengarna ska
gå till.
Klas Svensson, Hjo
Mats Junvik, Bankeryd
– När jag beslutade för att ge kyrkoavgiften till SAM och min församling istället för Svenska kyrkan
hade jag funderat länge på att
lämna Svenska kyrkan. Inte för att
jag har något emot den, men för
att mina åsikter i en del frågor inte
stämmer överens med Svenska
kyrkans.
– Det känns bättre att ge kyrkoavgiften till den organisation jag
känner till och har koll på.
– Kyrkoavgiften är ett viktigt tillskott för församlingen och samfundet.
För mig ligger församlingen närmre
hjärtat, så pengarna kommer tillgodo
där jag vill att de ska göra det. Det
känns positivt att det går till
Alliansmissionen centralt också,
det är ju viktigt.
Text: caroline gustafsson
Vikarie på SAM:s informationsavdelning
Foto: privat
samband nr. 4
17
FRÅGOR OCH SVAR OM KYRKOAVGIFTEN
Vad händer när jag dör?
Får jag ändå begravas på
kyrkogården?
Alla som är folkbokförda i Sverige
betalar en begravningsavgift.
Svenska kyrkan har ansvar för att
ordna så att alla människor som
dör i Sverige får tillgång till begravningsplats oavsett om de är medlemmar i Svenska kyrkan eller inte.
Får jag gifta mig i Svenska
kyrkan?
Även när inte någon av de blivande makarna tillhör Svenska kyrkan
kan de vigas i Svenska kyrkan, om
det fınns särskilda skäl. Då tas en
avgift ut. Beslut om rätt till vigsel
fattas av kyrkoherden.
Har jag rätt till kyrkans
riter och traditioner?
Svenska kyrkan är öppen för alla,
både för den som är medlem och
för den som inte är det. Du är alltid välkommen till gudstjänster
och konserter, till kyrkorummet
och kyrkogården.
Hur stor är kyrkoavgiften?
1 % av din beskattningsbara
inkomst.
Hur betalas kyrkoavgiften?
Detta sker automatiskt genom
Skatteverket.
Kan jag ångra mig?
Ja, men ditt beslut gäller ett år i
taget. Ändringar ska meddelas
senast 31 oktober, och blir då gällande följande år.
Måste jag gå ur Svenska
kyrkan för att ge kyrkoavgift till SAM?
Nej, men du måste betala kyrkoavgift till Svenska kyrkan så länge
du tillhör den. Du kan tillhöra två
trossamfund och betala dubbla
avgifter. Vill du ge kyrkoavgift
enbart till SAM måste du begära
utträde ur Svenska kyrkan. Detta
gör du hos din församling i Svenska
kyrkan innan den 31 oktober.
Hur gör jag för att ge
kyrkoavgift till SAM?
Fyll i ett medgivandeformulär och
skicka till SAM senast 31 oktober,
då börjar kyrkoavgiften tas ut följande år. På medgivandeblanketten ska du välja ett av två alternativ. Om du inte kryssar i någon
ruta kommer din kyrkoavgift att
hanteras enligt det första alternativet.
– 100 % till SAM centralt.
– 50 % till SAM, 50 % till din
lokala församling.
Hur använder SAM
pengarna?
30 % går till pionjärarbete och 15
% till arbetet för att hjälpa våra
församlingar att växa (främst med
hjälp av Alpha kurser och Naturlig
Församlingsutveckling). Vidare går
30 % till Korteboskolan och 20 %
till SAU. De återstående 5 %
används för administration.
Har du frågor? Kontakta Magnus
Rydberg på telefon 036-30 61 55
Illustration: urban svensson
18
samband nr. 4
Klipp av och vik talongen på mitten. Fäst med en tejpbit och posta den.
Svenska Alliansmissionen betalar portot.
Är tidigare kyrkoavgiftsgivare till SAM, men vill göra ändringar enligt ovan.
Är tidigare kyrkoavgiftsgivare till SAM, men vill göra ändringar enligt ovan.
Underskrift
Ort och datum
Underskrift
Ort och datum
Förnamn
Klipp av och vik talongen på mitten. Fäst med en tejpbit och posta den.
Svenska Alliansmissionen betalar portot.
Ort
Postnummer
Ort
Telefon
Postnummer
Personnummer
Postadress
Telefon
Efternamn
Ort
Postadress
Personnummer
Förnamn
Postnummer
Postnummer
Efternamn
Postadress
Postadress
Ort
Församling
50 % av avgiften till SAM centralt och 50 % till nedanstående lokala församling:
Församling
100 % av avgiften till SAM centralt.
50 % av avgiften till SAM centralt och 50 % till nedanstående lokala församling:
Härmed medger jag att Svenska Alliansmissionen, genom Skatteverket, fr.o.m. nästa år och tills vidare, tar ut 1 procent
av min kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomst som kyrkoavgift. Anmälan skall vara SAM tillhanda senast den 31
oktober. De uppgifter du lämnar och den kyrkoavgift som kommer SAM och din församling till del, behandlas konfidentiellt. Uppgifterna behandlas elektroniskt i ett register hos SAM, varifrån uppgifterna sänds till Skatteverket.
Härmed medger jag att Svenska Alliansmissionen, genom Skatteverket, fr.o.m. nästa år och tills vidare, tar ut 1 procent
av min kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomst som kyrkoavgift. Anmälan skall vara SAM tillhanda senast den 31
oktober. De uppgifter du lämnar och den kyrkoavgift som kommer SAM och din församling till del, behandlas konfidentiellt. Uppgifterna behandlas elektroniskt i ett register hos SAM, varifrån uppgifterna sänds till Skatteverket.
100 % av avgiften till SAM centralt.
MEDGIVANDE OM KYRKOAVGIFT
TILL SVENSKA ALLIANSMISSIONEN
kan vi göra mer!
Med din
ww
w.a
llia
nsm
issi
one
n.s
e/k
yrk
oav
gift
MEDGIVANDE OM KYRKOAVGIFT
TILL SVENSKA ALLIANSMISSIONEN
kan vi göra mer!
Med din
ww
w.a
llia
nsm
issi
one
n.s
e/k
yrk
oav
gift
Tejpa här!
Tejpa här!
Svenska Alliansmissionen och Svenska Alliansmissionens Ungdom, Box 615, 551 18 Jönköping
telefon 036-30 61 50 • fax 036-30 61 79 • webben www.alliansmissionen.se och www.sau.nu
e-post [email protected] och [email protected] • SAM plusgiro 14286-9 • SAM bankgiro 140-0753
Vik här!
Vik här!
Svenska Alliansmissionen och Svenska Alliansmissionens Ungdom, Box 615, 551 18 Jönköping
telefon 036-30 61 50 • fax 036-30 61 79 • webben www.alliansmissionen.se och www.sau.nu
e-post [email protected] och [email protected] • SAM plusgiro 14286-9 • SAM bankgiro 140-0753
SVARSPOST
Kundnr. 550 205 300
558 00 Jönköping
portot
portot
SVARSPOST
Kundnr. 550 205 300
558 00 Jönköping
SAM betalar
SAM betalar
Svenska Alliansmissionen
Tejpa här!
Svenska Alliansmissionen
Frankeras ej.
Frankeras ej.
Tejpa här!
PLANERA
RESAN VÄL
Varje år kommer minst 500 personer till Gullbrannagården för att
göra ideellt arbete. En del stannar
ett par dagar, andra längre perioder. En del håller i program, andra
jobbar praktiskt.
– Det är ingen av dem som får lön
i pengar, säger Magnus Bylander.
Men de får tillbaka så mycket. Jag
tror att alla håller med om att när
de ger får de tillbaka. För mig och
Ewa är det jätteroligt att jobba här
tillsammans med dem. Det fınns
en fantastisk kraft i det ideella
engagemanget. Utan det skulle
Gullbrannagården bara vara en
campingplats, vilken som helst.
– Alla bidrag, vare sig det är pengar
i en kollektbox, en städdag på
Gullbrannagården eller en klapp
på axeln, alla är viktiga!
En vän till mig mötte en avlägsen släkting.
Släktingen var mänskligt sett alldeles för
ung för att lämna detta livet. Ändå var
min vän tvungen att ställa frågan: Har du
skrivit något testamente? Har du planerat
för den sista resan?
Ordet testamente är för de flesta av oss
ett jobbigt ord. Oftast kommer vi i kontakt med testamenten i samband med
någon bekants eller anhörigs död. Någon
vi tyckte om fınns inte mer och själva
ordet förknippas med sorg, saknad och
något väldigt defınitivt.
Det berättas om en mycket förmögen man
som dog. Efter lite tvekan ställde grannen
den fråga som alla ville ställa: ”Han lämnade väl mycket efter sig?”
Boutredningsmannen svarade: ”Ja, alltihop”.
Egentligen är väl inget mer givet än att
livet tar slut, eller som frälsningssoldaterna
så underbart uttrycker det att man blir
”befordrad till härligheten”. Som kristen
tror jag att målet med mitt liv fınns på
andra sidan döden.
När jag ska iväg på en resa funderar jag
på vad jag ska ta med mig. Somliga skriver
listor, själv tillämpar jag principen med
högar på golvet i vardagsrummet. Att planera en resa är på sätt och vis också ett sätt
att uppleva resan, jag gör resan i tankarna
många gånger innan det är dags. Så en dag
tar jag resväskan och låser dörren efter mig.
Jag är på väg och har jag planerat väl känner
jag mig lugn.
Att mitt i livet stanna upp och ägna
några tankar på min sista resa och på vad
jag vill ska ske med det som jag en gång
kommer att lämna efter mig tror jag kan
vara en nyttig övning. Perspektivet på alla
prylar och ägodelar hamnar helt plötsligt
inte i fokus, då är det andra frågor som blir
viktiga.
Personen som fıck frågan om hon hade
skrivit ett testamente svarade: ”Självklart,
det ligger i bankfacket!”
För den här personen var inte sista resan
oförberedd – den var planerad. Och när jag
läser testamentet kan jag ana, utan att veta,
vad som betydde något för testamentsskrivaren.
Illustration: urban svensson
Text: magnus rydberg
”GIVANDE HANDLAR
OM MER ÄN PENGAR!”
Siw Johansson är kokerska på
Korteboskolan och berättar om
det fantastiska givande de upplever.
– Vi får gåvor av alla möjliga slag.
Potatis, blåbär, bröd, lax och fläskkött. En dag ringde plötsligt en
kvinna och frågade om vi ville ha
50 kg fläskkött, bara så där. Det
hade jag aldrig varit med om
innan.
– Potatis får vi så det räcker hela
året. Och det är tre pensionärer
som kommer och skalar våra äpplen
och kokar äppelmos till oss, en
annan kommer och gör äppeldricka, helt ideellt.
– Det är ju så fınt av dem, man
blir väldigt tacksam över att det
fınns de som känner så för skolan.
– ”Jag vill vara med där det pulserar”
sa en av våra ideella arbetare,
berättar Marianne Sandqvist.
Marianne arbetar på SAM-hjälp,
en biståndsorganisation vars arbete
möjliggörs och bärs av mer än 100
frivilligarbetare.
– På en månad har vi uppåt 70
personer engagerade i vår second
hand. På ett år är ett 50-tal chaufförer engagerade i transporter till
något av våra länder i Östeuropa.
Chaufförerna har ett tungt arbete,
med svåra vägar och gränsövergångar. Men varje gång de kommer hem börjar de spara semesterdagar för att kunna köra ut igen.
– Frivilligarbetarna är en Guds
gåva till oss!
Administrativ chef på SAM
samband nr. 4
21
SAM PÅ
KOREANSKA
För medlemmarna i den Koreanska Middumförsamlingen är tron drivkraften och förnyelse
ledordet. En söndag i augusti fıck jag förmånen
att besöka deras gudstjänst i Sabbatsbergskyrkan
i Stockholm.
22
samband nr. 4
<< Johannes 3:16 på koreanska
de till bibelstudium en gång i
månaden. In-ah Yi är ledare för
gruppen. Med ett stort leende och
entusiasm berättar hon att det
känns viktigt att få studera och diskutera tillsammans.
– De flesta här har egentligen varit
kristna länge men vi vill fördjupa
oss och vara en andlig kyrka baserad på Guds Ord och Sanning,
tillägger hon.
Predikan är inspelad i Korea och
visas via projektor. Bönen ”Vår
Fader” låter något annorlunda på
Koreanska och det blir lite svårare
att följa med på svenska. I lovsången känner jag genast igen ”Allt till
Jesus vill jag lämna”. Då infınner
sig känslan att det inte spelar
någon roll att vi talar vitt skilda
språk. I gudstjänsten är mötet ändå
med samma Gud.
För ett år sedan, den 10 september,
bildades den Koreanska
Middumförsamlingen och vid
SAM:s årskonferens i maj antogs
de som medlemmar i SAM. De är
idag ett 40-tal medlemmar och förenas av en längtan efter att vara en
församling baserad på tro.
– Vi vill inte komma på söndagarna och bara ”sitta av” en gudstjänst, berättar en av medlemmarna. Vi vill ha verkliga, andliga
möten och låta vår tro förnyas.
Faktum är att det Koreanska ordet
”Middum” betyder just ”tro”.
Efter gudstjänsten dukas det upp
långbord i mittgången. Ett härligt
sorl fyller lokalen. Jag möts av kra-
mar och varma blickar. Bordet fylls
med traditionella Koreanska riskakor och något mer ”svenska” bakelser. Här i Middumförsamlingen
känner jag mig verkligen välkommen!
Längtan efter en
församling
Flera av församlingsmedlemmarna
har bott i Sverige länge, en del
uppåt 30 år. De flesta talar svenska
men väljer att fıra gudstjänst på
modersmålet. I församlingen fınns
även ett tiotal ungdomar.
Medlemmarna i församlingen har
träffats sedan de kommit till
Sverige. En del har varit med i
andra Koreanska församlingar. De
förklarar att det inte fınns så
många Koreaner i Stockholm så
det är enkelt att komma i kontakt
med varandra. Bildandet av
Middumförsamlingen kom sig av
att några av dem tog initiativ till
bönemöten på söndagar, fler anslöt
sig så småningom och så kom längtan efter en församlingsbildning.
Baserade på Guds Ord
Utöver söndagsgudstjänster samlas
Att tillhöra ett samfund kändes
också viktigt. Sungjae Shin är ordförande i församlingen. Han berättar att de läste på om och kontaktade flera samfund i Sverige för att
hitta ett som passade.
– Många av oss kommer från den
Presbyterianska kyrkan i Korea,
säger Sungjae. Men vi känner att
SAM delar vår bibeltolkning och
grundtanke. När vi kontaktade
SAM möttes vi av värme och
respekt.
Söker en pastor
– Vi är en ung församling och saknar en pastor, tillägger Sungjae. Ni
får gärna be att vi ska få en andlig
ledare. Vi hoppas även att kunna
vara en glädje för SAM. Jag tror att
vi kan lära en del av varandra.
Text & foto: caroline gustafsson
Vikarie på SAM:s informationsavdelning
Imponera med lite koreanska
Du som vill besöka Koreanska
Middumförsamlingen kanske vill
imponera med ett par ord på
Koreanska? Här kommer några som
är användbara. Lycka till!
Hej
Trevligt
att träffas
Tack
Gud
Annyung-haseyo
Manaså-pankapsmeda
Kamsa-hapnida
Hananim
samband nr. 4
23
Ellen Larsson, Markus Rydberg
och Kristoffer Elg är tre ungdomsledare som anmält sig till
”Det inre livet”, en retreatkurs
i SAU:s regi som en resurs för
våra ungdomsledare.
UNGDOMSLEDARE PÅ RETREAT
– Jag ser det som en bra chans att
få hjälp och ledning för framtiden,
säger Markus. Och visst är det en
tanke med kursen. För att kunna
hjälpa andra behöver man bli
medveten om vad man själv bär
med sig – att få ordning i sin inre
värld, och få hjälp att se var ens
egna gränser går när man vill hjälpa
någon.
– Jag förväntar mig uppbyggelse,
säger Kristoffer. Att min inre
Gudsrelation blir starkare och att
jag kan upptäcka mer omkring
vad som är mitt eget sätt att vårda
min Gudsrelation.
”Det inre livet” är ett samarbete
mellan SAU och själavårdslinjen
på Korteboskolan. Efter en retreat
på Bjärka Säby i september får
24
samband nr. 4
ungdomsledarna varsin personlig
själavårdare. De får träffa studenter
på själavårdslinjens sista år på
Korteboskolan under fem tillfällen
under hösten samt våren 2008.
Under våren blir det ytterligare en
retreat för ungdomsledarna.
– Jag hoppas att jag kan få förebygga obehagliga ”överraskningar”
i framtiden, säger Ellen. Jag tror
också att det är en viktig del i sitt
ledarskap att känna sig själv och i
den processen tror jag att retreaten
kommer till hjälp.
– Om jag blir mer stabil i min
egen Gudsrelation är det nog lättare för andra att se att det funkar
med en relation med Gud, tillägger
Markus. Även Kristoffer berättar att
han efterlyser en viss stabilitet.
– Efter två år i jobbet så har det
handlat mycket om att ge ut. Det
är lätt att tappa det centrala och
man blir vilsen i jobbet. Man vet
var man står med sin tro men
undrar ibland hur det är med sin
egen Gudsrelation.
Text: caroline gustafsson
Vikarie på SAM:s informationsavdelning
Foto: urban svensson
SAU:s bärarlag
Som bärare är du med och stödjer
ungdomsledarna. Hur mycket och
hur ofta bestämmer du själv.
Pengarna används för att på ett
eller annat sätt stödja ungdomsledarna. I år görs detta genom retreatkursen ”Det inre livet”.
Mer information om Bärarlaget
fınns på www.sau.nu.
HÖSTLÄSNING FRÅN A6 BOK & MUSIK
Receptbok för barngruppen
(Anna-Lena Carlsson)
Jobbar du med barn i någon barngrupp kan vi tipsa om en härlig
bok som kommit. 25 recept som
kan bakas och gräddas på en
timme, varvat med lektips om det
blir en stund över.
återkomst” har kommit i ett vackert nytryck.
En dag i september
(Karen Kingsbury )
En ny roman av Karen Kingsbury
fınns ute nu. Hon har tidigare
skrivit ”Oceaner oss emellan” som
blev uppskattad av många läsare.
”Tankar för Dagen”. Hennes nya
bok handlar om livet döden och
sorgen. Reflektioner kring existentiella frågor i svåra livssituationer.
En bra bok att ha till hands när
det svåra drabbar oss.
Välkommen till butiken på A6
– här hittar du fler höstnyheter!
Att komma hem
(Henri Nouwen)
Vill också påminna om att Henri
Nouwens uppskattade bok ”Att
komma hem – den förlorade sonens
Inga fler dagar inom parantes
Text: helena grännö
(Annika Borg)
Annika Borg präst i Svenska kyrkan och en känd radioröst från
Butikschef på A6 Bok & Musik
SJÄLAVÅRDSDAGAR 19-20 NOVEMBER
19 november
”Guide, stugvärd och följeslagare i
andligt landskap”
En dag med Larsåke W Persson,
pastor, själavårdslärare, S:t
Lukasterapeut. 10.00-15.00
20 november
”Att glömma sig själv för att fınna
sig själv”
En dag med Carin Noelius, terapeut, handledare, kurs- och retreatledare samt lärare, bl a på Stiftelsen
Berget i Rätttvik. 10.00-15.00.
Kostnad: 350 kr/dag inklusive fıka,
lunch, fıka. Anmälan via e-post
senast den 8/11 gunvor.gustavsson
@alliansmissionen.se. Tel: 036-37
48 01 (rektor Tore Gunnarsson).
Vi inbjuder också till en kvällssamling på Korteboskolan kl 18.00 den
19 november då allmänheten välkomnas att lyssna till Larsåke W
Persson under temat: ”Hålla vad
man lovat”. Om välsignade överenskommelser och förbannade plikter.
Kvällssamlingen är gratis men en
kollekt kommer att tas upp.
samband nr. 4
25
PERSONALNYTT
Lars-Gunnar Jonson
slutar 50 % i Betelkyrkan, Vaggeryd och tillträder tjänsten som församlingskonsulent 50 % i SAM 27 augusti
Almanackan
SEPTEMBER
22
15-16
26
SAM-styrelsen
UVanatta
Föreläsningsdag på Korteboskolan
om ”Kallelsen”
OKTOBER
6
13
12-14
16
17
19-20
23
25
17-28
T-centralen
Barnomsorgsdag
Scoutinvest
Sverigerådet
Internationella rådet
Teen Tone
Musikrådet
SAM:s verkställande utskott
Bibelskola i Norrahammar
& Hovslätt
UV-scoutledardag
Sista dagen för anmälan
av kyrkoavgift
28
31
NOVEMBER
7
9-10
13-15
13-15
17
19-20
20
Utbildningsrådet
Gospelhelg
Ungdomsledardagar
SAMP:s årsmöte
Barnledardag
Själavårdsdagar
Internationella rådet
DECEMBER
1
28-1/1
SAM-styrelsen
Nyårsläger
Roland Oscarsson
tillträder tjänsten som pastor i Skillingaryds missionsförsamling.
15 augusti
Krister Lilja
tillträder tjänsten som pastor i Båstad 1 augusti
Henrik och Malin Kindvall
delar pastorstjänst i Lekeryds missionsförsamling och Svarttorps
missionsförsamling fr.o.m. 1 september
Arne Johansson
återgår till tjänst i Skärstad alliansförsamling fr.o.m. 1 augusti
Leif Engkvist
tillträder tjänsten som pastor 50 % i Bankeryds missionsförsamling
(1 år) 15 augusti
Staffan Kvist
tillträder tjänsten som diakon 50 % i Bankeryds missionsförsamling
1 september
Mikael Klingberg
tillträder tjänsten som pastor i Betelkyrkan, Vaggeryd i augusti 2007.
JANUARI
5-6
Trettondagsmöten
Läs mer på www.alliansmissionen.se,
www.sau.nu och www.korteboskolan.edu!
Ola Olsson
tillträder tjänsten som biståndshandläggare 100 % på SAM:s
internationella avdelning 1 september.
Hanna Engkvist
tillträder tjänsten som husmor 100 % på Korteboskolan
1 oktober.
26
samband nr. 4
TEEN TONE 19-20 OKTOBER
19-20 oktober 2007 i Mullsjö
Pingstkyrka med Ann-Mari
Danielsson och Gittan Mellin.
Pris: 250:- inkl mat och golvlogi
(avbokningsavgift tillämpas)
Ålder: Född senast -93
Anmälan: till SAU/Ann-Mari
telefon 036-30 61 74 eller e-post:
[email protected]
senast 1 oktober, men
deltagarantalet
är begränsat så
det kan bli
fullt innan
dess.
GOSPELHELG MED MALIN
ABRAHAMSSON 9-10 NOVEMBER
9-10 november, Betelkyrkan i
Vaggeryd.
Senaste anmälningsdag:
17 oktober
Info och anmälan:
Instruktör: Malin Abrahamsson,
ledare för Solid Gospel, Göteborg
Pris: 375:- inkl. ev. logi i kyrkans
lokaler
SAU/Ann-Mari Danielsson
Tel 036-30 61 74, e-post:
[email protected]
Arr: Bilda, SAU och SAM
