Kristina Darfeldt
leg.psykolog, specialist i klinisk psykologi
[email protected]
Sociala berättelser och
tydliggörande förhållningssätt
• Kognitiva svårigheter
• Sociala berättelser
• Bemötande och tydliggörande förhållningssätt
• Seriesamtal
Kognitiva nedsättningar
•
•
•
•
•
Autismspektrumtillstånd
ADHD
Förvärvade hjärnskador
Psykiatriska diagnoser
Intellektuella funktionsnedsättningar
Vad innebär olika
funktionsnedsättningarna?
Man måste förstå svårigheterna under ytan för att kunna ge
hjälp.
Över- symptom, beteende
Aggressivitet, passivitet,
frustration, inåtvändhet m.m.
Under – en kognitiv
funktionsnedsättning
Svårigheter med
kommunikation, social
förståelse, informations
processande, exekutiva
svårigheter m.m.
Brister i socialt samspel
• Svårigheter att förstå oskrivna sociala regler.
• Kan lära sig sociala regler men inte alltid
förståelsen bakom regeln.
• Svårigheter att anpassa sig till förändringar
-rutinberoende.
Brister i socialt samspel
• Svårigheter med turtagning i samtalet.
• Risk för missuppfattningar - kan leda till konflikter.
• Svart och vitt tänkande. Skapar kontroll genom
att gruppera människor sorterar människor
i bra eller dåliga.
Brister i socialt samspel
• Socialt beteende är oförutsett och
förvirrande.
• Brist på social ömsesidighet.
• Svårigheter i olika gruppkonstellationer.
Svårigheter med kommunikation
• Konkret – bokstavligt språk och
språkförståelse.
• Normalbegåvade stort ordförråd men ofta
svårt med förståelse.
• Ibland stelt, högtidligt tal och annorlunda
röstmelodi.
Svårigheter med kommunikation
• Svårt för, ironi, skämt, ordspråk och
dubbeltydlighet.
• Sanningssägare - svårt att ljuga, ”vita
lögner.”
• Oförmåga att påkalla uppmärksamhet.
Svårigheter med kommunikation
• Ibland avvikande ögonkontakt, mimik och
kroppsspråk.
• Svårigheter förstå ickeverbal
kommunikation t ex kroppsspråk, mimik
och tonfall.
• Vaga uttryck såsom kanske, vi får se.
• Uppmaningar t ex (kan du….).
Svårigheter i beteenderepertoar
• Svårigheter med fantasi/
föreställningsförmåga.
• Fascination för detaljer
• Faktakunskap.
Svårigheter i beteenderepertoar
• Samlar kunskap och saker, ”öar” av
oväntad kunskap (savant).
• Svårt med ostrukturerad tid t ex raster och
luncher.
• Behov av rutiner och struktur.
Brister inom tre områden som förklarar
beteendestörning
1. Theory of mind/mentalisering
2. Central Coherence/sammanhang
3. Exekutiva funktioner
Theory of mind/mentalisering
• Förmågan att föreställa sig det mentala,
medvetenheten om eget och andras
tänkande.
• Svårigheter att intuitivt förstå hur andra
människor tänker, känner och reagerar
och avser med sina handlingar.
Theory of mind/mentalisering
• Svårigheter att förstå att andra inte vet det
man själv vet.
• Brister i att förstå konsekvenserna för
andra människor av sitt handlande.
Brister i Central Coherence
• Förmågan att bygga upp/förstå mening
och sammanhang, att kunna smälta
samman delkunskaper till nya helheter.
• Att skapa begripliga sammanhang.
Kognitiva nedsättningar
Exekutiva funktioner:
Förmågan att genomföra en planering för att uppnå ett
senare mål (VD-funktion)
•
•
•
•
•
•
•
Planera, organisera
Igångsättning
Flexibilitet
Impulskontroll
Genomföra
Avsluta
Kritiskt granska
Kognitiva nedsättningar
• Uppmärksamhet/koncentration
• Hyperaktivitet
• Impulsivitet
• Arbetsminne
Uppmärksamhet
Uppmärksamhet
• Koncentrationsfilter
– Ett filter som filtrerar och sorterar bort stimuli
Hjärnkontoret – en metafor
Sekreterare
VD
Vaktmästare
Svårigheter med
informationsbearbetning
– Vistas i bullriga miljöer el. stora folksamlingar
– Första vad andra säger, speciellt i grupp
– Följa med i samtal som går snabbt
– Ta in när mycket språklig information lämnas
– Göra mer än en sak åt gången
– Slutföra uppgifter snabbt
– Besvara frågor snabbt
Andra svårigheter
• Svårigheter med personlig hygien
• Rimlighetsbedömningar, vad är lagom?
• Att organisera och få automatik i
vardagsliv och studier (måste tänka ut hur
man vill göra).
• Svårt att välja - undviker val.
• Tidsuppfattning
Perception
Våra sinnen:
Tar emot och tolkar information från
omvärlden.
Annorlunda perception
Annorlunda perception - stress
• Känslighet för ljud och ljus.
• Okänslig för smärta, kyla och värme.
• Känslighet för ytlig beröring, dusch,
skavande kläder och skor.
• Svårigheter med konsistens av viss mat.
Annorlunda perception
• Känslighet för vissa lukter.
• Svårt med kroppskännedom; svårt
lokalisera/tolka/uttrycka somatiska
symtom.
• Prosopagnosi.
• Svårigheter att känna hunger, törst.
• Svårt att samordna sinnes intryck.
Svårigheter
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Tidsuppfattning
Svårt att hitta
Konkret språkförståelse
Koncentration
Arbetsminnet
Mentalisering
Sammanhang
Föreställningsförmåga
Perception
Sömnsvårigheter
Ångest, nedstämdhet, svag självkänsla
Hjärntrötthet
• Sammantaget kräver de kognitiva
funktionsnedsättningarna omständlig
tankeverksamhet vilket ger hjärntrötthet.
Kaos –”braincrash”
Sociala berättelser och
tydliggörande förhållningssätt
Sociala berättelser
En gång i maj månad träffas de flesta som
bor här i området.
Då städar vi i trädgården som är gemensam
för alla.
Barn och vuxna hjälps åt.
De flesta barnen leker tillsammans.
Vi slutar kvällen med att grilla korv.
De flesta tycker det är kul.
Vi har en sådan kväll på fredag.
Sociala berättelser
och skriven text
• Hjälpmedel vid kognitiva
funktionsnedsättningar.
Sociala berättelser
• ”Du bara tjatar och tjatar”
• ”Du bara pratar, och pratar”
• ”Du pratar sedan är det borta”
Sociala berättelser
• Använder sig av fler sinnen för att förstå.
”När jag samtidigt kan se kan jag bättre
förstå”
Tonårspojke med Asperger syndrom
Sociala berättelser
• Språk och tal är flytande abstrakt
information.
• För personer med neuropsykiatriska
svårigheter och andra kognitiva
nedsättningar går
ofta den verbala informationen förlorad.
Sociala berättelser
• Bra att använda penna, papper eller bilder
för att visualisera och tydliggöra.
• Det skrivna, det ritade finns kvar.
• Det går att läsa igen och igen tills det
fastnar och är förstått.
Sociala berättelser
• Svårt att förstå det man inte ser.
• Ge personen ord de kan se och som finns
kvar att reflektera omkring.
• Sociala berättelser ger förklaringar och
förståelse utan tjat.
Sociala historier
• Det talade ordet försvinner snabbt
(abstrakt).
• Det skrivna ordet finns kvar.
• Stimulerar fler sinnen.
• Ger förslag på lösningar.
Sociala berättelser
• Det man inte känner till säger man ofta nej
till.
• Bristande föreställningsförmåga.
• Rädsla för misslyckanden.
Sociala berättelser
• Kan öka den sociala förståelsen och ge
lämpliga strategier hur en situation kan
hanteras.
• Berättelsen ger information om en
situation, varför det är som det är och hur
man kan göra.
• Ger ledtrådar och minneshjälp.
Sociala berättelser
• Skriven text, bilder eller båda tillsammans.
• Går att spara och använda regelbundet.
Sociala berättelser
Att hälsa
På arbetet hälsar jag alltid på mina kollegor första gången jag ser dem
under dagen.
Man behöver inte hälsa ordentligt mer än en gång under dagen.
Resten av dagen ger man dem endast ett ögonkast och kanske ler lite
grand om man stöter ihop med dem så att man på det viset bekräftar
att man vet vilka de är.
Ibland kommer något emellan så man inte hinner ge dem ett ögonkast
när man möts och det är helt OK men om man går emot varandra och
ingenting stör kontakten så tittar man lite försiktigt på den andra
igenkännande.
Hur ofta man skall hälsa eller titta tillbaka på kollegor är något som
också är svårt att avväga för alla personer.
Sociala berättelser för att…
• Förstå hur mitt beteende påverkar andra.
• Förstå hur andra tänker, känner och
handlar.
• Motivera till att utföra något någon annan
önskar (varför).
Sociala berättelser för att…
• Förstå sammanhang.
• Förbereda för en förändring.
• Bättre förstå och hantera känslor och reda
ut tankar.
• Öka självständigheten.
Sociala berättelser för att…
• Förbereda en aktivitet som känns motig
(Minskar därmed passivitet och ökar utbudet av
aktiviteter).
• Ger insikt om orsak verkan (studier, arbete
mm.).
• Förklara svåra situationer.
• Genom att visualisera kan man ge
förklaringar och strategier och minska
osäkerheten.
Sociala berättelser
Vi besöker den som fyller år och gratulerar. Vi köper en present eller
gör något som gör den som fyller år glad. Vi fikar tillsammans och pratar.
Nu är det farfar som fyller år.
Farfar önskar inga saker. Han tycker om att vi kommer och berättar om
vad vi håller på med. Vi tar med kaffe och tårta.
Farfar vill säkert veta hur Du har det i din nya skola. Hur det var i regniga
Sundsvall, Gröna Lund.
Det är viktigt att du kommer med och gör farfar glad.
Kommer du ihåg efter din födelsedag när du sa att det var en jättebra
födelsedag, hur kul det var med alla kompisar. Du saknade P.B., men han
var ju bortrest.
Vi ska åka kl. 09.00 på lördag.
Kl. 15.00 ska vi åka till Maxi i Kalmar.
Sociala berättelser
När är ett samtal avslutat?
Det kan vara svårt att veta när ett vanligt samtal är slut. Det finns inga tydliga signaler
som visar detta. När man har en dialog mellan två personer så är det lättare att avgöra
när ett samtal är avslutat. Oftast är då konversationen lugn. När samtalet är avslutat
märks det tex genom att den andra blir tyst och kanske tittar ned eller åt sidan. Då kan
jag vänta tills han/hon kanske börjar prata om något annat. Om det är en paus i form av
tystnad kan också jag prova att börja prata om något annat och se hur den andra
reagerar. Om den andra personen inte känner sig färdig med det första samtalet kan
han/hon säga t ex ” jag skulle bara tillägga till det vi pratade om förut att….”. Jag kan
också säga så om det är något jag anser är viktigt som jag inte hann att säga.
Jag behöver inte vara orolig för de flesta personer är lätta att prata med och säger till om
de inte har pratat färdigt. Ibland kan man ha mycket i tankarna som stör ett samtal. Det
kan vara något som är viktigt i arbetet som stör tankarna eller något privat som ligger
emellan i samtalet. Det märks oftast om någon är ofokuserad när man pratar. Då kan
man själv vara tyst och inte ta upp några andra samtalsämnen.
När det är många som pratar samtidigt är det svårare att förstå när ett samtal är slut.
Ofta avbryter man varandra och växlar snabbt mellan olika samtalsämnen. Då får jag
försöka lyssna och hänga med så gott det går i de olika samtalsämnena. Oftast hinner
man då inte prata färdigt om olika saker utan växlar lite impulsivt mellan de olika
samtalsämnena och det är svårt att avläsa när någon pratat färdigt.
Sociala berättelser
och skriven text
• Öka självständigheten t ex duscha, borsta
tänderna, åka buss.
• Social integration t ex förklara en situation
tex. en konferens, grupparbete mm.
• Bättre förstå och hantera olika känslor t ex
vad gör jag när jag blir arg, ledsen eller
orolig.
Sociala berättelser
och skriven text
• Konsekvensbeskrivningar t ex ekonomi.
• Skriv och förklara ett sammanhang till
klienten.
Sociala berättelser
och skriven text
• Förklara varför en person handlat på ett
speciellt sätt som klienten inte förstår.
• Förklara varför andra personer har
reagerat på klientens beteende på t ex ett
möte.
• Ge strategier, ledtrådar för hur klienten
kan hantera känslor t ex ilska, oro mm.
Sociala berättelser
och skriven text.
• Ge sammanhang.
• Förklara svåra situationer t ex en assistent
som skall sluta, separationer, sjukdomar.
• Hantera förändringar t ex byte av miljö och
personer.
Arbete - förväntningar
• Låser sig i sitt specialintresse.
• Orealistiska krav på lön och befattning.
• Bristande föreställningsförmåga.
• Bristande erfarenhet.
• Studiebesök.
VISION
MÅL
.
Utbildning, fast tjänst, lön
DELMÅL
.
Praktik: Erfarenheter, sociala kontakter, referens
Sociala berättelser
Hur är det att arbeta
Om man har en gymnasieutbildning är det en viss typ av jobb man kan få.
När man är ung och skall komma ut på arbetsmarknaden är det svårt att hitta ett
arbete.
Det första arbetet jag får när jag slutat skolan är inte alltid det jag kommer att jobba
med i framtiden. Jag kan jobba en tid med ett arbete för att få yrkeslivserfarenhet.
Alla arbeten innehåller både roliga och tråkiga moment, så är det för alla som arbetar
och det är något jag får acceptera.
Det är bra att få referenser (betyg) från ett jobb om jag sedan vill ha ett annat jobb. På
alla jobb lär man sig saker man kan ha nytta av i livet.
Nu har jag fått en praktikplats på bilvårdscenter.
Det är bra!
Jag har nu möjlighet att lära mig en massa saker jag kan ha nytta av i mitt yrkesliv i
framtiden.
Sociala berättelser
Hur göra en ansökan?
För att få försörjningsstöd behöver jag personligen lämna in en ansökan en gång i
månaden den 15:e. Detta gör jag i receptionen, då visar jag min legitimation, eller lämnar
den direkt till min handläggare.
Tillsammans med min ansökan skall jag även lämna in kontoutdrag för en månad tillbaka
samt en lista över sökta arbeten. Jag skall ha sökt minst 10 arbeten i månaden. Jag skall
även lämna in kvitton och räkningar för de utgifter jag ansöker om.
När jag har lämnat in min ansökan så skall min handläggare läsa den och räkna ut hur
mycket inkomster och utgifter jag har. Därefter tar min handläggare ett beslut om jag får
pengar eller inte får pengar denna månad. Detta har min handläggare två veckor på sig
att göra. Under de två veckorna behöver jag inte ringa och fråga om beslutet. Efter två
veckor skickar min handläggare ett brev till mig och berättar om beslutet.
Sociala berättelser
• Observera, samla in information.
•
•
•
•
•
•
NÄR
VAR
HUR
VAD HÄNDE, före, under, efter
Mina, dina och andras upplevelser
Ge förslag på lösningar
Tydliggörande pedagogik
•
•
•
•
•
•
•
När?
Vem?
Var?
Vad?
Hur?
Varför?
Vad skall jag göra sedan?
Sociala berättelser
Eva och Karin hämtar mig kl. 15.30.
Jag följer med till sjukgymnastiken.
Jag gör rörelser med armar och ben.
Eva och Karin visar mig hur man gör och jag gör efter.
Det finns bilder som visar hur man skall göra.
Eva och Karin vill se hur mycket jag kan röra mina ben och armar och
hur stark jag är.
Det är bra för då kan de hjälpa mig att träna på rätt sätt så att jag blir
starkare och orkar mer.
Kl. 16.00 följer Eva och Karin mig tillbaka till boendet.
Sociala berättelser
• Vid behov infoga samma sociala
berättelse med bilder.
Sociala berättelser
Ibland när vi äter kastar jag knivar och gafflar på mina syskon när
jag blir arg eller vill något.
Det är farligt att kasta knivar och gafflar på mina syskon.
Dom kan bli skadade, det gör ont och de kan bli ledsna eller arga
på mig.
Om någon kastar en kniv eller gaffel på mig så tycker jag att det gör
ont och jag blir ledsen.
Jag skall försöka låta bli att kasta knivar och gafflar på mina syskon
när jag blir arg eller vill något.
Om jag vill något eller blir arg kan jag istället säga det till mina
syskon eller min mamma. Då blir det lugnare vid matbordet
och roligare att vara tillsammans.
Sociala berättelser-utformning
vid svårigheter med socialt samspel
Deskriptiva meningar: Berättande och
förklarande meningar. De beskriver och
ger en bakgrund. Oftast startar berättelsen
med deskriptiva meningar.
Ibland när vi äter kastar jag knivar och gafflar på mina syskon när
jag blir arg eller vill något.
Perspektiva meningar: Beskriver
personens och andra människors
reaktioner. Vad de ser, hör och tänker och
hur de upplever situationen.
Det är farligt att kasta knivar och gafflar på mina syskon. Dom kan
bli skadade, det gör ont och de kan bli ledsna eller arga på mig.
Sociala berättelser-utformning
Direktiva meningar: Berättar vad och hur personen
ska göra för att lyckas. De förtydligar och försöker
motivera till önskvärda reaktioner och förväntade
beteenden.
Jag skall försöka låta bli att kasta knivar och gafflar på mina syskon
när jag blir arg eller vill något. Om jag vill något eller blir arg kan jag
istället säga det till mina syskon eller min mamma..
Kontrollmeningar, avslutande meningar: Den
sociala berättelsen avslutas positivt och ger
förslag på lösningar. Dessa lösningar är
personens nycklar, redskap för att komma ihåg
och bemästra situationen. Ibland är det
personen som kommer med förslag och utformar
avslutningen.
När jag säger till istället för att kasta knivar och gafflar blir det
lugnare vid matbordet och roligare att vara tillsammans.
Exempel på social berättelse
– socialt samspel
Ibland när jag sitter och jobbar får jag problem. Det
är när jag har svårt att förstå mina uppgifter. Då vill
jag ha hjälp genast: Beskriver situationen.
Anna har många att hjälpa. Det är flera av mina
kompisar som har problem. Hon hjälper dom:
Förklarar situationen.
Jag blir arg. Jag skriker och blir sur. Jag vill att
Anna ska komma och hjälpa mig NU, GENAST:
Personens reaktioner.
Exempel på social berättelse
– socialt samspel
Klasskompisarna tycker att jag stör och bär
mig konstigt åt. De blir arga på mig. Anna
blir arg, mina kompisar blir arga: Andras
reaktioner.
Jag måste lära mig att vänta. Anna kommer
snart till mig. Medan jag väntar jobbar jag
med en uppgift som jag kan,
i extraboken. Så gör mina klasskompisar
också: Ge alternativ.
Exempel på social berättelse
– socialt samspel
Jag måste förstå att jag ska vänta. Vänta
måste mina klasskompisar också. Skolan
blir roligare, klasskompisarna och Anna
gillar mig. Jag är glad istället för ledsen, arg
och sur: Positiv avslutning.
Birgitta Andersson
Sociala berättelser – socialt
samspel
• Beskriver beteendet, situationen.
• Förklarar situationen.
• Förklarar personens reaktioner.
• Förklarar andras reaktioner.
• Ger alternativ.
• Positiv avslutning.
Sociala berättelser
• Skall skrivas i ”jagform”.
• Skrivs i presens.
• Ger förslag på lösningar.
• Undvik uttryck som alltid, aldrig, inte.
• Avslutas alltid positivt och uppmuntrande.
Att tänka på
• Anpassa format, språkbruk och
meningarnas längd till den enskilde
personen.
• Undvik meningar som kan
tolkas bokstavligt.
• Skriv inte för långa berättelser.
• Skriv helst bara om ett tema i
en berättelse.
Sociala berättelser
• Presentera berättelsen i en lugn miljö och i
en positiv anda tillsammans med
personen.
• Vid behov kan eventuella ändringar göras i
berättelsen med tidens gång.
Sociala berättelser
• Skall finnas i fler exemplar för att vara
tillgängliga i alla miljöer där problemet
uppkommer.
• Den skall hållas aktiv och läsas inför
varje tillfälle där berättelsen kan vara till
hjälp.
• Den skall hållas aktuell tills beteendet
upphör.
• Tidpunkten för utvärdering ska stå i
relation till berättelsens art.
Sociala berättelser
OBS !!!
Gå ALLTID igenom historierna i en positiv
anda när personen är lugn och motiverad.
Skriftlig instruktion
Tvätta bilen
• Fyll på vatten i spannen om den inte redan är uppfylld.
• Spola av bilen ordentligt.
• OBS! Håll munstycket minst 30 cm från bilen.
• Spruta på schampo.
• Svampa bilen.
• Öppna motorhuven och spola av motorn.
• OBS! Ej fullt tryck.
• Stäng motorhuven.
• Spola av hela bilen.
• Torka bilen med sämskinn.
• Kör in bilen på sin plats och öppna alla dörrar.
Skriftlig instruktion.
Inpasseringskort
• Arbetsplatsen har skalskydd som innebär att
man måste ha passeringskort.
• Korten gäller för all inpassering.
• För att öppna dörrarna håller man upp kortet
framför kortläsaren.
• Därefter knappar man in koden.
• Se till att dörren stängs ordentligt efter dig.
• Vissa delar i huset är avdelade. Där räcker det
att man håller upp kortet framför kortläsaren.
Tidslinje
• Förklarar dåtid, nutid och framtid.
• Livslinje
• Tidslinje över dagen, veckan.
• Årsalmanacka
• Termometer
ilska, stress, oro, ledsenhet, glädje.
Schema
Stiger upp 6.30
Tvättar mig 6.45
Äter frukost kl. 7.00
Klär på mig kl. 7.15
Tar på ytterkläder 7.50
Går till bussen 8.00
Schema
Schema
Börjar 8.00
Kafferast 09.30-09.45
Lunch 12.00-12.30
Kafferast 14.30-14.45
Slutar 16.30
Schema mm.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vädret
Sport
Aktuella nyheter
Fritidsintressen
Olympiaden
Filmer
TV-program
Böcker
Musikaler/teatrar
TV-program
Maträtter
Tydliggörande förhållningssätt
Första samtalet
• Förväntningar!
• Hur kan vi matcha dem
• Mål, delmål
Tydliggörande förhållningssätt
Tydlighet
• Vad du som professionell i ditt arbete kan
hjälpa till med.
• Skriftlig infomation om vad du kan hjälpa
till med i din yrkesroll.
• Hur ofta man skall träffas och hur många
gånger.
Tydliggörande förhållningssätt
• Om det handlar om mycket information,
dela upp den i flera delar.
• Kanske bättre med fler korta möten.
• Ta en sak i taget.
• Ge utrymme – tid till reflektion och samtal
kring situationer som är svåra att förstå.
Tydliggörande förhållningssätt
• Håll samtalet i en lugn miljö.
• Använd korta meningar.
• Var styrande och håll den röda tråden.
Tydliggörande förhållningssätt
• Nyckelordet är struktur.
• Skapa så mycket struktur som möjligt i
dina kontakter med klienten.
• Hjälp klienten med tiden, tex om han/hon
skall vara på en viss plats för ett möte kl.
10.00 bör du åka hemifrån kl. 9.15 med
bussen.
Tydliggörande förhållningssätt
• Ge information och skriv varför klienten
skall träffa en speciell person på tex. en
myndighet och vad det har för betydelse
för klienten.
• Syftet med mötet och vad som förväntas
av klienten.
• Föreslå att klienten tar med sig en annan
person/anhörig som minnesstöd.
• Var positiv till ifall klienten vill spela in
samtalet som stöd till minnet.
Tydliggörande förhållningssätt
• Repetera, summera och sammanfatta
regelbundet under mötet.
• Låt sedan klienten summera och
sammanfatta vad ni pratat om för att veta
om personen förstått.
• Skriv minnesanteckningar från mötet och
mejla klienten.
Tydliggörande förhållningssätt
• Skriv ner hur man går tillväga när
personen ska utföra olika saker.
• Skriv upp alla beslut och ge eller mejla till
personen.
• Stöd klienten i att lägga in en påminnelse i
mobilen till nästa möte.
Seriesamtal
• Man ritar enkla streckgubbar med pratbubblor
och eller tankebubblor.
• Rita glada sura miner.
• Symboler, färgkoder.
• Skriva vid datorn - turas om med
svar och frågor.
• Hjälper personen förstå en oförklarlig
situation.
Seriesamtal
• Är i regel oplanerade.
• Görs i nära anslutning till den aktuella
situationen.
• Något har hänt t ex i affären, bussen.
• Ta fram penna och papper, gör en serie
och förklara.
Seriesamtal
• Problemsituation.
• Personen är i svårighet!
• Arbeta alltid med orsaken bakom
symptomet.
Seriesamtal
• Beskriver vad som föregick en händelse,
vad som hände och nuläget.
• Går igenom-analyserar vad personen
säger, gör, tänker och känner och ev. vad
andra personer säger, tänker och känner.
• Föreslår positiva lösningar-ledtrådar på
problemet-planerar för framtiden.
Seriesamtal
• Görs alltid tillsammans med personen.
• Handlar alltid om ett samspel mellan två
eller flera personer.
• Personen måste vara intresserad av bilder
och förstå bildens budskap.
• Kan göras med personer och barn på en
tidig nivå och med vuxna.
Seriesamtal
• Man ritar direkt när något hänt tillsammans
med personen.
• Arbetssättet är som ett samtal utifrån
ritade bilder.
• Illustrerar abstrakta situationer.
• Slipper tolka kroppsspråk, mimik.
Seriesamtal
• Man gör en stillbild av en situation.
• Delar upp skeendet.
• Arbetar igenom problemet.
Seriesamtal
• Personen bör inte vara i affekttillstånd utan
lugn och nåbar i samtalet.
• Den som skriver, ritar måste vara lyhörd
och ha en accepterande attityd.
• Det är bra om man förstår hur personen
tänker, känner och upplever situationen.
Medvetandetriangeln
Föregripande
medvetenhet
Aktuell medvetenhet
Intellektuell medvetenhet
Sammanfattning
Kommunicera genom att visualisera
• Gör abstrakta situationer konkreta.
• Ger utrymme-tid till reflektion och samtal
kring situationer som är svåra att förstå.
• En del text och bilder till seriesamtalen och
är hämtade ur Birgitta Anderssons bok
”Sociala berättelser och seriesamtal”
”för att förstå den människan måste man
förstå hur den människan förstår”
Kirkegaard
Bildstod. se
Ett användbart verktyg
www.bildstod.se
Avslutningsvis…
Tack för
uppmärksamheten!
