MIRA-projektet
Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka
eventuell underförskrivning
Stramadagen 2014
Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten
Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders
Ternhag
2
Bakgrund MIRA
Folkhälsomyndighetens uppdrag: Övervaka, analysera
och kommunicera antibiotikaförbrukningen
Mål: Bevara möjligheten att effektivt använda
antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor
och djur
Sid
.
5 - 14
15 - 64
65* -
2013
2011
2009
2007
2005
2003
2001
1999
1997
1995
1993
1991
1989
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
1987
Recept/1000 invånare och
år
0-4
Bakgrund MIRA
• Stort fokus på att minska överförskrivningen av antibiotika:
– Tidigare Stramas långsiktiga mål på 250 recept/1000 invånare och år
– Regeringens och SKL:s målformulering i patientsäkerhetsöverenskommelsen
• Lika viktigt att kunna utvärdera kvaliteten i antibiotikaförskrivningen
och upptäcka eventuell underförskrivning av antibiotika.
Sid
.
Antibiotikaförskrivningen har stadigt minskat
0-4
5 - 14
15 - 64
65* -
1400
Den kraftiga minskningen har medfört
diskussioner om risk för eventuell
underbehandling med antibiotika
Recept/1000 invånare och år
1200
1000
800
600
400
200
0
Sid
.
Återkommande oro om iGAS
Koppling till minskad antibiotikaanvändning?
Sid
.
Mål med MIRA- projektet:
Förslag på mått och indikatorer som behövs för att myndigheten
ska kunna mäta, analysera och följa antibiotikaförskrivningens
kvalité avseende eventuell över- och underförskrivning.
•Nulägesanalys och önskelägesanalys:
•Frågeformulär till Stramagrupper, andra experter och ESAC-net.
•Litteraturgenomgång
•Sammanställt konkreta förslag och förslag arbetsprocess:
•Expertmöte, Stramaråd, remiss
Sid
.
Indikatorer och studier har kategoriserats
Klass 3: indikator mäter antibiotikaförbrukningen
på ett mycket bra sätt och inkluderar ytterligare
parametrar som symtom, diagnostik, följa
patienter i vårdkedjan. Underbygger diagnos och
motiverar insatt behandling i förhållande till
nationella rekommendationer.
kvalité
3
Klass 2: indikatorer krävs
diagnoskopplad förskrivningsstatistik.
2
Klass 1: enkla mått och metoder, kan tas
fram i samtliga landsting och på nationell
nivå- t.ex. försäljningsstatistik av
antibiotika: Andelen pcV av
luftvägsantibiotika till barn
1
Underförskrivning
Sid
.
Rationell
förskrivning
Överförskrivning
Prioriterade MIRA klass 2 och 3
Sid
.
Klass 2- diagnoskopplade data
Generell matris med indikatorer för:
diagnosgrupper: LVI, UVI och HMI
specifika diagnoser: akut mediaotit, rinosinuit, övre luftvägsinfektion,
faryngotonsillit, samhällsförvärvad pneumoni, sporadisk nedre UVI, impetigo,
erysipelas, sårinfektioner.
Indikatorer
Förslag på generell uppbyggnad för klass 2 indikatorer
2:1
Antal diagnoser inom hel diagnosgrupp/1000 listade
2:2
Antal diagnoser inom hel diagnosgrupp som antibiotikabehandlas/1000 listade
2:3
Antal specifika diagnoser/1000 listade
2:4
Andel antibiotikabehandlade av specifik diagnos
2:5
Andel förstahandsval antibiotika av alla antibiotika per specifikdiagnos
Vissa indikatorer inkluderar ett målvärde
Sid 10. 2014-05-27
Källor- MIRA klass 2
I dagsläget
- PRIS (Folkhälsomyndigheten avtal med PRIS-databasen (Primärvårdens
register för Infektioner i Sverige)
Långsiktig lösning
-Infektionsverktyget (utveckla och införa Infektionsverktyget för
öppenvård + skapa en nationell plattform (måste inkludera de patienter
som inte får AB)
-NPR (samarbete med SKL?)
-NPÖ- bygga nationellt system (möjligt?, rimligt?)
Sid 11. 2014-05-27
De 10 vanligaste diagnoserna stod för 83% av all antibiotikarecept 2013 (källa PRIS)
Diagnos
% av totala
antibiotikaförskrivningen
Recept/1000 listade patienter
32
Cystit
27
Tonsillit
13
15
AMO
10
12
Hudinfektion
8
9
Sinusit
6
7
Pneumoni
6
6
Akut bronkit
4
5
5
Borrelia
4
Förkylning
3
4
Böld
2
3
Sid 12. 2014-05-27
Klass 3 indikatorer
Fortsättning på klass 2
Generell matris som inkluderar:
Symtom, diagnostik och tidsaspekter.
Underbygger diagnos och motiverar insatt behandling i
förhållande till nationella rekommendationer.
3:1
Andel patienter med specifik diagnos som
antibiotikabehandlas och där behandling är indicerad i
enlighet med behandlingsrekommendationer
(regnbågshäftet) utav samtliga patienter med specifik
diagnos (oavsett journalförda symtom) som
antibiotikabehandlas.
Andelen antibiotikabehandlade patienter 1-12år med
AOM som uppfyller kriterierna för antibiotikabehandling
enligt behandlingsrekommendationer (=säker AOM*
utan komplicerande faktorer**) utav samtliga
antibiotikabehandlade patienter 1-12 år med diagnosen
AOM.
*Säker AOM= Purulent sekretion och /eller perforerad/chagrinerad trumhinna, eller buktande, ogenomskinlig, färgförändrad, orörlig trumhinna
**Svår värk trots adekvat analgetikabehandling, infektionskänslighet på grund av annan samtidig sjukdom/syndrom eller behandling, missbildningar i ansiktsskelett eller inneröra, tillstånd
efter skall- elller ansiktsfraktur, Chochleaimplatat, känd mellanöresjukdom eller tidigare öronoperation (avser inte plaströr), känd sensorineural hörselnedsättning
Sid 13. 2014-05-27
Klass 3- Fokus underbehandling
Finns det tecken på underbehandling
med antibiotika vid infektioner i
primärvård?
Och som följd då en eventuellt ökad
förekomst av allvarliga infektioner?
Sid
.
Delmål
Skapa ett nationellt system för att;
• Kontinuerligt övervaka förekomst av ovanliga men allvarliga
infektioner
•Studera användning av antibiotika vid primärvårdsinfektioner
och dess påverkan på förekomst av allvarliga infektioner
Sid
.
Obs! För att klassas som ny
mastoidit ska det ha gått minst ett
halv år mellan mastoiditdiagnosen
Ex. för Otit; < 1år, 112 år och >12 år
VC besök
Sjukhus: komplikation
ex. Otit
ex. mastoidit
Max 31 dagar
Född:19710101,
Anonymiserat ID
Antibiotika?
Olika
dataregister,
NPÖ?
????
Symtom?
Andra
sjukdomar?
Andra
läkemedel?
Definiera
olika studiegrupper för olika diagnoser? Ålder, kön, tidsfönster
Sid .
Källa: Övervakning av komplikationer som
eventuell följd av underbehandling (klass 3)
I dagsläget:
• Påbörjat samarbete med SLL för att göra studie i VAL-databasen
– 20% av Svenska befolkningen
– Högförskrivarlän
Långsiktigt
• Skapa ett nationellt system:
– Ett projekt där data från NPÖ (nationell patient översikt) utnyttjas (”nationell VAL-databas”).
– Avidentifierade uppgifter från olika vårdsystem följa individer genom vårdkedjan.
– Möjligheter med fritextsökning av journaler.
– Möjliggör incidensmätning av primärvårdsinfektioner och antibiotika (klass 2), allvarliga infektioner (likt
Socialstyrelsens patientregister), samt Klass 3!
Sid 17. 2014-05-27
Generella kommentarer från MIRA-rapporten
• Metoder för automatisk datafångst och framförallt metoder för att mäta klass 3 indikatorer bör
prioriteras.
• Viktigt med synergi mellan olika nationella projekt;
• T.ex. SKL (Sveriges kommuner och landsting)-projektet Nationellt primärvårdsregister (NPR) och
Socialstyrelsens Öppna Jämförelser.
• Automatiskt uttag av diagnoskopplad förskrivningsdata från journaler är idag möjligt i 3 landsting och
under utveckling i 9 landsting.
•Obs, diagnosglidningar samt att många besök saknar idag diagnos i journalen
•Det är svårt att fånga behandlingstid och dos i dagens register och med befintliga metoder
•Önskeläge; dosering och behandlingstid kopplat till diagnos
•Det är svårt att fånga symtom genom automatiska datauttag (vissa klass 3).
•Idag krävs journalgenomgångar för att få uppgifter på klass 3-nivån.
•Önskeläge: om vi hade standardiserade mallar i journalen för vissa diagnoser så skulle dessa
uppgifter vara lättare att ta fram.
Sid 18. 2014-05-27
Tack!
[email protected]
Sid 19. 2014-05-27
