Björn Lindholm, hemtentamen
Linköpings Universitet
Jörgen Ödalen & Jonathan Josefsson, Statsvetenskap 2, seminarie grupp 1 Politisk Teori 2 733G36 HT
-13
Politisk Teori 2
Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick
teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större
perspektiv utifrån staten. Jag kommer att resonera och ifrågasätta Nozick självägarskaps teori.
Jag kommer även att beskriva John Rawls och John Locke mycket kort och övergripande på
vad de har för likheter och skillnader med Robert Nozick teori om självägandeskap.
Ø Analys av Robert Nozick teori om självägarskap. Vad ser jag för problem med Robert
Nozick teori om självägarskap?
Libertarianism står för individuell ekonomisk frihet från tvång och som vill minimera statens
makt. Den vill ha en fri och oreglerad marknad med en begränsad stat och privat äganderätt.
Libertinismen vill endast att statens roll ska vara så stor att den kan garantera individens fri
och rättigheter och därför inte omfatta mer än de mest centrala beståndsdelarna som en stat
har d.v.s. polis, domstol och nationellt försvar. Individens fri och rättigheter är av stor vikt för
libertarianism med frihet från att tvång som utövas av staten och andra individer, detta är
grundläggande för libertarianismen. Ideologin ser rätten till privatägande och egendom som
mycket vital och anser också att beskattning är stöld och innebär tvångsarbete för individen
genererat från statens sida.
(Kymlicka, Will (2002). Contemporary political philosophy: an introduction. 2. ed. Oxford:
Oxford University Press sid. 103)
Libertarianismen menar att individer är ägare av sina resurser och ska kunna vara fria och
göra vad de vill med sina liv så länge som de överensstämmer med andra människors friheter
och inte inskränker på dessa.
Robert Nozick (1938-2002) var en amerikansk politisk filosof som är känd för att ha skrivit
verket Anarki, stat och utopi 1974. Nozick menar att ”individer har rättigheter och att det
finns saker som ingen människa eller sammanslutning kan göra mot dem (utan att bryta mot
deras rättigheter). Dessa rättigheter är så starka och vittgående att de väcker frågan om vad
staten och dess tjänstemän överhuvudtaget får göra”
(Politisk teori 2 föreläsning 3: Rawls teori om rättvisa; Libertarianismen)
Björn Lindholm, hemtentamen
Linköpings Universitet
Jörgen Ödalen & Jonathan Josefsson, Statsvetenskap 2, seminarie grupp 1 Politisk Teori 2 733G36 HT
-13
Nozick menar att ”en minimal stat, vars uppgifter begränsas till beskydd mot våld, stöld och
bedrägeri, upprätthållande av avtal osv, är legitim, varje stat med mer omfattande uppgifter
kommer att kränka människors rätt att slippa tvingas till vissa saker, och är illegitim.”
Nozick har tre huvudprinciper som han förhåller sig till:
§
”En princip om överföring - allt som rättvist förvärvas fritt kan överföras,
§
en princip gäller bara initial förvärvet - en redogörelse för hur människor
kommer initialt att äga saker som kan överför i enlighet med ovan och
§
en princip om åtgärdande av orättvisor - hur man hanterar tillgångar om de var
orättvist förvärvas eller överföras”.
(Kymlicka, Will (2002). Contemporary political philosophy: an introduction. 2. ed. Oxford:
Oxford University Press sid. 103-104)
Självägarskap är en viktig princip som libertarianismen har, den går ut på att alla människor
har en total och en okränkbar rätt till sin egen kropp och därigenom till de förmågor,
handlingar och produkter som denna kropp kan utföra. Robert Nozick menar att
självägarskapen ska behandla människor som mål i sig själva och därför inte ska kunna få
användas som medel. Principen om självägarskap mynnar ut i att individer inte ska brukas
som resurser åt andra. Om då staten eller andra individer säger att de har och gör legitimt
anspråk på mina förmågor och de resurser som jag som individ får ut av mina handlingar,
strider detta mot självägarskapet. Det innebär då att staten kan tillgodose sig och ha en
äganderätt gentemot människors resurser och produktivitet. Staten kan med detta fördela
resurser över samhället från den självägande individen vilket går emot mot principen om den
själväganderätt som Nozick talar om och som alla individer har rätt till.
(Politisk teori 2 föreläsning 3: Rawls teori om rättvisa; Libertarianismen)
Den självägande principen är ett skäl till varför libertarianismen vill ha en så liten stat som
möjligt de mest grundläggande institutionerna som polis, domstol och nationellt försvar. För
att värna om självägandeprincipen. ”I likhet med andra liberala och libertarianska tänkare
utgår Nozick från att respekten för alla människors frihet utgörs av en stat. Staten bör dock
vara minimal, vilket betyder att dess enda uppgift är att upprätthålla respekten för rättigheter”.
Nozick menar att ”den minimala staten” är den mest omfattande stat som kan rättfärdigas,
eftersom om varje stat är större än så kränker den människors rättigheter”
Björn Lindholm, hemtentamen
Linköpings Universitet
Jörgen Ödalen & Jonathan Josefsson, Statsvetenskap 2, seminarie grupp 1 Politisk Teori 2 733G36 HT
-13
(Beckman, Ludvig (red.) (2009). Texter i samtida politisk teori: demokrati, frihet, sexualitet,
makt, rättvisa, global rättvisa, mångkulturalism, postkolonialism. 2., [utök.] uppl. Malmö:
Liber sid. 225)
Robert Nozick, John Locke och John Rawls har olika uppfattningar om hur omfattande staten
bör vara och hur dess resurser ska fördelas. John Rawls menar, till skillnad från Robert
Nozick, att staten ska omfatta mer och han har en annan syn på omfördelning av tillgångar.
Rawls vill att man ska fördela resurserna mer solidariskt och jämlikt i staten medan Nozick är
mer inne på principen ”mitt är mitt och ditt är ditt” och menar att människan är lite av ”sin
egen lyckas smed”. Nozick vänder sig mot att staten ska/kan omfördela resurser eftersom det
strider mot hans uppfattning om självägandeskapet.
(Kymlicka, Will (2002). Contemporary political philosophy: an introduction. 2. ed. Oxford:
Oxford University Press sid. 110-112)
John Rawls tar upp två rättviseprinciper. Den första är att ”alla ska ha samma rätt till det mest
omfattande system av grundläggande friheter som är förenligt med att andra har ett likande
system för alla stora friheter”.
(Beckman, Ludvig (red.) (2009). Texter i samtida politisk teori: demokrati, frihet, sexualitet,
makt, rättvisa, global rättvisa, mångkulturalism, postkolonialism. 2., [utök.] uppl. Malmö:
Liber sid. 278) Andra principen är att sociala och ekonomiska ojämlikheter kan vara till allas
fördel och att alla befattningar och ämbeten ska vara öppna för alla. Här är en ganska stor
skillnad mot Nozick självägandeskap.
John Rawls har en tanke som kallas för differensprincipen som innebär att samhällsordningen
inte ska skapa ännu mer gynnande förutsättningar för de människor i samhället som redan har
det bättre ställt än andra i samhället. Undantaget då detta kan göras är endast om det gynnar
de som har det mindre bra ställt i samhället.
(Beckman, Ludvig (red.) (2009). Texter i samtida politisk teori: demokrati, frihet, sexualitet,
makt, rättvisa, global rättvisa, mångkulturalism, postkolonialism. 2., [utök.] uppl. Malmö:
Liber sid. 281-282)
Robert Nozick och John Locke är inte helt olika varandra vad det gäller deras syn vad gäller
staten. John Locke förespråkar rätten till liv, egendom och frihet. Locke menar liksom Nozick
att människan har rätt till egen sin kropp och att det bara är individen som kan göra anspråk
på resultatet och frukterna av sitt arbete. Skillnaden är att Nozick i sin teori går ett steg längre
Björn Lindholm, hemtentamen
Linköpings Universitet
Jörgen Ödalen & Jonathan Josefsson, Statsvetenskap 2, seminarie grupp 1 Politisk Teori 2 733G36 HT
-13
på så sätt staten inte ska lägga sig i och omfördela resurser medan Locke säger att staten ska
ha rätt att omfördela resurser så att de sämst ställda får det lite bättre. Här håller inte Nozick
med Rawls om att det inte skulle inskränka på principen om självägandeskap.
(http://www.frihetsfronten.se/liberalismen/locke.shtmlet.)
Analys
Robert Nozick säger att man för att maximera sitt självägarskap ska staten bara bestå av de
mest fundamentala funktionerna som polis, domstol och nationellt försvar. Men i dagens värld
och samhälle har ju statens roll blivit så mycket mer omfattande än bara de tre mest
fundamentala delarna. Det närmsta man kan komma en sådan stat är USA som mer eller
mindre är uppbyggt på dessa fundamentala delar för att hålla staten nere på en nivå som
maximerar individens frihet. Men även statens makt och inflytande över människor har vuxit
sig allt starkare de senaste seklerna. Att som Nozick menar med sin självägandeskap är en
tanke som säkert fungerade för 200 och 300 år sedan. Men i dagens värld med globalisering
och hur allt ting hänger samman så ser jag det som otroligt svårt att tillämpa hans
självägarskapsteori. Världen och samhället idag är inte anpassat för hans idé om
självägarskap. Är det värt att ge upp mycket av sitt självägarskap för all den trygghet en stat
kan förse och erbjuda oss? Men den ”friheten” som Nozick talar om kanske inte är vad andra
individer uppfattar som frihet. Frihet kan ju också vara att staten är större och att man får och
ger resurser från den som t.ex. utbildning, sjukvård, sociala funktioner och skyddsnät. Man
bör ta hänsyn till att ”frihet” inte har någon bestämd definition.
Jag tror att de flesta människor i världen där staten har en stor roll i människors liv och vardag
ser staten som en form av frihet. Det kan ju faktiskt vara en frihet i sig att man vet att man
som medborgare kan ha rätt till ”gratis” sjukvård, skola, andra sociala funktioner och
skyddsnät i statens regi. I dagens samhälle ter sig det nästintill omöjligt att staten inte i någon
form tar del av vad människor producerar och tillverkar.
Vi blir varken vi vill eller inte medborgare i en mer eller mindre omfattande stat idag. Jag
vågar påstå att vi idag hur som helst blir medborgare i en stat som är mer omfattande än den
som Nozick föreställer sig. Precis i det ögonblicket vi föds är självägandeskapet som mest
påtagligast men så fort vi tar eller ger något till eller från staten så minskar för att inte säga
Björn Lindholm, hemtentamen
Linköpings Universitet
Jörgen Ödalen & Jonathan Josefsson, Statsvetenskap 2, seminarie grupp 1 Politisk Teori 2 733G36 HT
-13
upphör vårt självägandeskap i det avseende som Nozick menar. Det är i princip nödvändigt att
ta hjälp av staten i någon mån när vi föds för att få resurser för att kunna överleva.
Man kan se på och ta USA som exempel och speciellt vissa delstater i landet där de är oerhört
konservativa och vapenlagarna är liberala att det sker en hel del och olyckor och hemskheter
just på grund av att man hävdar sin ”frihet” där man kan dra paralleller till just
självägandeskapet. USA är nog det land i världen där självägandeskapet är mest påtagligt.
USA uppstod till stor del utifrån principen om självägandeskapet. Men även USA har gått
mot en allt större statsapparat de senaste seklerna, nu senast med ”Obama care”.
Självägarskapet är handlar ju till största delen om den enskilda individen. Människan äger sig
själva och att deras resurser inte ska kunna nyttjas av staten. Men hur tillämpas då
självägarskapet om en människa inte har förmåga att ta hand om sig själv? T.ex. en psykiskt
sjuk människa som inte vet sitt bästa och som inte heller kan tala för sig. Då blir det en form
av konflikt med det självägarskap som Nozick förespråkar det vill säga att individen är fri på
det sättet att staten ska minimeras så att individens frihet maximeras. Någon person måste ju
ta hand om denna person på något sätt och försöka se till hennes eller hans behov. För att
tillgodose den handikappade personens så är blir det svårt att inte ta hjälp av staten på något
sätt. Om inte någon person talar för dennes persons rättigheter eller behov kan det kanske leda
till en kränkning av dennes självägarskap? Eller kanske är det tvärtom, att det blir en
kränkning av självägarskapet om någon talar för personen?
Slutsats
Eftersom Nozick hävdar att rättigheterna är viktiga att skydda, var finns då skyldigheterna
någonstans? Jag tänker mig att har man rättigheter så har man också skyldigheter? Jag tycker
att han utgår lite mycket ifrån att man bara har rättigheter men i min värld är det så att har
man rättigheter så har man också skyldigheter. John Locke menar att människor har
rättigheter eftersom att vi människor är just människor. Kanske Nozick har samma
uppfattning som Locke där? Har svårt att se att människan bara har rättigheter utan några
skyldigheter då måste ju rättigheterna rimligtvis urholkas. För att kunna behålla och ha
tillgång till rättigheterna måste jag som väl som individ ge någonting tillbaka för att kunna
utöva mina rättigheter (?)
Björn Lindholm, hemtentamen
Linköpings Universitet
Jörgen Ödalen & Jonathan Josefsson, Statsvetenskap 2, seminarie grupp 1 Politisk Teori 2 733G36 HT
-13
Jag konstaterar att alla de tre filosoferna och politiska tänkarna Robert Nozick, John Rawls
och John Locke ändå har samma grundidé, att staten inte ska uppta allt för stor plats. De har
dock olika sätt att se på statens roll även om de har gemensamt att de tycker att staten inte ska
vara speciellt omfattande. Jag tror dock att deras idéer och tankar om staten och Nozick’s
självägarskapsteori var mer appliceringsbara och skulle fungera bättre för några hundra år
sedan vilket de också verkar gjort enligt kurslitteraturen. Dessutom skulle det nog vara lättare
för dem att få gehör för sina idéer längre tillbaka i århundradena än i dagens värld och
samhälle.
Källor:
Kymlicka, Will (2002). Contemporary political philosophy: an introduction. 2. ed. Oxford:
Oxford University Press
Beckman, Ludvig (red.) (2009). Texter i samtida politisk teori: demokrati, frihet, sexualitet,
makt, rättvisa, global rättvisa, mångkulturalism, postkolonialism. 2., [utök.] uppl. Malmö:
Liber
Politisk teori 2 föreläsning 3: Rawls teori om rättvisa; Libertarianismen
http://www.frihetsfronten.se/liberalismen/locke.shtmlet
Björn Lindholm, hemtentamen
Linköpings Universitet
Jörgen Ödalen & Jonathan Josefsson, Statsvetenskap 2, seminarie grupp 1 Politisk Teori 2 733G36 HT
-13
