Kan det vara celiaKi?

Aino, förstaklassist
Mika, marknadsföringschef
Tuula, pensionär
Symtom:
trötthet
anemi
Symtom:
viktnedgång
diarré
Symtom:
förstoppning
ledbesvär
Diagnos:
celiaki
Diagnos:
celiaki
Diagnos:
celiaki
”Kan det vara celiaki?”
CELIAKIPATIENTEN I HÄLSOVÅRDEN
Kan det vara celiaki?
Patienter som klagar över diffusa magbesvär eller andra besvär är vanliga
på läkarmottagningar. Det är bra att vara uppmärksam på eventuell celiaki.
Laboratorietest och snabbtest är bra sätt att upptäcka sjukdomen.
Sjukdomsbilden för celiaki har förändrats betydligt under de senaste årtion­
dena. Celiaki är en betydligt vanligare sjukdom än vad man tidigare har vetat.
Enligt screeningundersökningar förekommer celiaki hos cirka två procent av
Finlands befolkning. Det är inte enbart fråga om att diagnostiken har utveck­
lats, utan även celiakins faktiska prevalens ökar. Den sällsynta sjukdomen som
betraktades som en barnsjukdom har allt eftersom forskningen framskridit
visat sig vara en folksjukdom som tar sig många former.
Celiaki har mångformiga, mycket individuella symtom. Celiaki kan också
uppvisa symtom utanför tarmen eller inga symtom alls. Enligt nuvarande
kunskap är celiaki en allmänsjukdom av typen autoimmun sjukdom. Den
börjar utvecklas i tunntarmen som en reaktion mot gluten i näringen, men
förändringar förekommer också i organ utanför magtarmkanalen.
Skandinavisk
marknadsledare på
glutenfritt bröd
Har du god smak?
...då väljer du Fria – lika gott som vanligt bröd.
Fria har bakat goda och näringsriktiga glutenfria bröd sedan 1996 och vi får många positiva
reaktioner från hela Europa för vår goda smak och konsistens. Prova själv – vi lovar att du
blir nöjd! Så har du ännu inte testat våra näringsriktiga och säkra produkter, finns dom i
frysdiskarna hos ABC, Alepa, Euromarket, Siwa, K-Kaupat, Sale, Stockmann, S-market, Prisma
och Valintatalo. Läs mer på vår hemsida: www.fria.se
Tidigare konstaterades celiaki först när symtomen var tydliga och tydliga
skador i tunntarmen var synliga. Numera diagnostiseras celiaki allt oftare i ett
tidigare skede och på basis av atypiska symtom utanför tarmsystemet. Mer­
parten av celiakipatienterna har endast få symtom eller rentav inga symtom
alls och då kan det vara en utmaning att diagnostisera sjukdomen.
Det enda sättet att behandla celiaki är att hålla en strikt celiakidiet livet ut.
Kostbehandlingen påbörjas efter att läkaren har bekräftat diagnosen. Att göra
celiakidieten till en del av den egna vardagen i en värld där livsmedel ständigt
förändras är krävande och förutsätter handledning av en näringsterapeut.
Handboken Celiakipatienten i hälsovården är ett kompakt informationspaket
om symtom på celiaki, dess diagnostisering och kostbehandling avsett för
fackmän inom hälsovården. Vi presenterar också celiakipatientens vårdkedja
och olika möjligheter att få stöd för behandlingen av sjukdomen. Utöver
denna handbok finns patientanvisningen ”Känner du igen celiaki?”.
Celiakiförbundet rf
Augusti 2011
Bli vän med oss på Facebook.
www.fria.se • +46 (0)31-734 13 30 • [email protected]
Celiakipatienten i hälsovården | 3
Celiaki är vanligare än vad man har vetat
Innehåll
Kan det vara celiaki?
3
Celiaki är vanligare än vad man har vetat 5
Sjukdomsbilden av celiaki har förändrats
6
Celiakins uttrycksformer 7
Diagnostisering av celiaki 11
B-utlåtande för Fpa:s kostersättning 14
Kartläggning av möjligheten av celiaki 16
Kostbehandling av celiaki 19
Celiakipatientens vårdkedja 21
Stöd i vården av en livslång sjukdom 23
Produkter som är tillåtna för celiakipatienter 24
Produkter som inte är tillåtna för celiakipatienter 25
Första upplagan
Celiakiförbundet rf 2011
ISBN 978-952-99812-7-4 (häftad)
ISBN 978-952-99812-6-7 (PDF)
Text: Celiakiförbundet rf, sakkunnig Kalle Kurppa.
Citaten i texten kommer från kamratstödsmaterialet ”Keliakian monet kasvot ” som
sammanställts av berättelser som celiakipatienter har skickat in till tidningen Keliakias
skrivtävling.
Celiaki är en ärftlig sjukdom av typen auto­
immun sjukdom som börjar utvecklas i
tunntarmen som en reaktion mot gluten i
näringen. Man vet att celiaki är en allmäns­
jukdom där förändringar kan förekomma
också i organ utanför magtarmkanalen.
Celiaki behandlas genom att följa en strikt
celiakidiet livet ut.
Celiaki är mycket vanligt förekommande
hos den finländska befolkningen. Enligt
screeningundersökningar förekommer ce­
liaki hos cirka två procent av vuxenbefolk­
ningen, vilket är till och med över 100 000
finländare. Bara lite över 31 000 finländare
har en officiell celiakidiagnos.
Under de senaste tjugo åren har också
celiakins faktiska prevalens fördubblats.
Denna ökning kan inte förklaras enbart
med att diagnostiken har utvecklats, celiakin har också blivit vanligare som sjuk­
dom. På samma sätt har många andra autoimmuna sjukdomar och allergier blivit
vanligare.
Läkaren sa att de ännu ville ta celiakitester.
Samtalet kom mitt under arbetsdagen.
Läkaren yttrade kort att du har förhöjda
nivåer av glutenantikroppar, du har celiaki.
Läkaren gav anvisningar om hur det ska gå vidare
och att jag ska äta som tidigare tills de gör en
endoskopi.
Källor: Katri Kaukinen, Pekka Collin och Markku Mäki: Keliakia – diagnostinen ja hoidollinen haaste,
Duodecim 2010;126:245–54.
Bilder: 1. Emilia Kurppa, 2010.
2. Katri Kaukinen, Pekka Collin och Markku Mäki: Keliakia – diagnostinen ja hoidollinen haaste,
Duodecim 2010;126:245–54. Nytryck med tillstånd av Läkarsällskapet Duodecim.
3. Anibiotech
4. och 5. Celiakiförbundet rf.
Tabell s. 19: Celiakiförbundet rf.
Tammerprint Oy, Tammerfors 2011
4 | Celiakipatienten i hälsovården
Celiakipatienten i hälsovården | 5
Sjukdomsbilden av celiaki har förändrats
Sjukdomsbilden av celiaki har förändrats
under de senaste årtiondena. Celiaki med
lindriga symtom är allt vanligare. En bety­
dande del av celiakipatienterna har inte
alls de klassiska magtarmkanalssymtomen
såsom viktnedgång, anemi eller magbes­
vär. Också allvarliga tillväxtstörningar hos
barn är allt mer sällsynta.
Enligt nuvarande kunskap kan symtom
eller yttringar utanför magtarmkanalen
vara den enda faktorn som ger tyder på
celiaki. Utmaningen i att diagnostisera
celiaki inom hälsovården blir större också
i och med att de symtom och fynd som är
typiska för celiaki också förekommer vid
många andra sjukdomar. Därför är det vik­
tigt att vara uppmärksam på möjligheten
av celiaki så att diagnosen inte fördröjs i
onödan. En analys av glutenantikroppar är
oftast ett enkelt och relativt förmånligt sätt
att utesluta en eventuell celiaki.
Celiakin börjar redan innan det finns
skador på tarmludden som orsakats av
gluten och som kan konstateras med ett
vävnadsprov. Dessa är emellertid fortfa­
rande grunden för en celiakidiagnos. Om
patienten har förhöjda nivåer av antikrop­
par mot endomysium och vävnadstrans­
glutaminas men inga skador på tunntar­
mens tarmludd, är detta ett tecken på
att celiaki håller på att utvecklas och bör
följas. I framtiden kan åtminstone en del
av dessa personer få en diagnos enbart på
basis av höga nivåer av antikroppar. Detta
förutsätter dock att de diagnostiska krite­
rierna för celiaki ändras. Man kan insjukna i
celiaki i vilken ålder som helst efter att man
har börjat äta glutenhaltig mat.
Bild 1. Celiaki är inte bara en tarmsjukdom utan den kan yttra sig också på andra ställen.
6 | Celiakipatienten i hälsovården
Celiakins uttrycksformer
Celiaki har mångformiga symtom. Klas­
siska symtom på celiaki är olika besvär i
magtarmkanalen. Numera diagnostiseras
celiaki allt oftare på basis av atypiska sym­
tom utanför tarmsystemet. Celiakin kan
också vara helt symtomfri.
Jag beställde tid hos
läkaren och befarade
det värsta. Jag fick en
remiss till laboratoriet. Nivåerna
av glutenantikroppar var höga.
Därefter fick jag en remiss till
endoskopi och anvisningen att
fortsätta äta normalt till dess
endoskopin har gjorts. Resultat:
fullständigt förstört tarmludd.
Celiaki i tarmen
Vissa proteiner (gluten) som finns i vete,
korn och råg orsakar skador på tunntar­
mens slemhinna hos personer med ärftlig
benägenhet. I ett vävnadsprov av tunntar­
mens slemhinna kan förändringar som är
typiska för celiaki konstateras: tillbakabild­
ning av tarmludd (villusatrofi), förlängda
kryptor (krypthyperplasi) och ökat antal
inflammationsceller.
Olika magbesvär är vanliga hos celiakipa­
tienter. Hos 40 procent av de 450 patien­
ter som fick diagnosen celiaki i Birkalands
sjukvårdsdistrikt under åren 1995–2008
var magbesvären det symtom som ledde
till diagnos. I det ovan nämnda materia­
let var sådana symtom som allmänt för­
knippas med celiaki, såsom rubbningar
i absorptionen från tarmen, anemi eller
viktnedgång allt sällsyntare.
Celiaki på huden
I hudceliaki (dermatitis herpetiformis) fö­
rekommer kraftigt kliande hudutslag med
blåsor vanligtvis på yttersidan av armbå­
garna och knäna samt kring skinkorna och
i hårfästet.
Nästan alla som har hudceliaki har också
skador på tunntarmsslemhinnan, som till
svårighetsgraden kan vara antingen en
lindrig ökning av inflammationsceller eller
en tydlig tillbakabildning av tarmluddet.
Klådan kan lindras med läkemedlet Dap­
son. Den enda behandlingen vid hudceliaki är emellertid en strikt celiakidiet
som botar utslagen och normaliserar an­
talet inflammationsceller och skadorna på
tarmluddet.
Tunntarmsprovet togs genom
endoskopi. Vävnadsprov togs
också på huden på knät. Båda
proven gav tydliga diagnoser, hudoch tarmceliaki.
Celiaki i munnen
Förändringar i emaljen på de permanenta
tänderna kan ha ett samband med en ce­
liaki som lämnats utan vård. De förekom­
mer vanligen symmetriskt på flera tänder
och är oftast små gropar eller fåror som
upptäcks i tandläkarkontrollen. Ibland
Celiakipatienten i hälsovården | 7
är förändringarna i emaljen omfattande
och klart märkbara, i värsta fall skadar de
tandens struktur och form. Förändringar
i emaljen som upptäcks i skolåldern eller
senare kan inte återställas trots korrekt
kosthållning.
Utöver skador i emaljen har celiakipatien­
ter olika symtom i munnen, såsom afte,
och andra ändringar på slemhinnor oftare
än den övriga befolkningen.
Jag hade diffusa
symtom, magont, anemi,
trötthet och viktnedgång.
Mest stördes jag av tröttheten.
Jag besökte flera läkare men fick
ingen hjälp. Jag började själv
misstänka celiaki. Det är klart att
jag är lite sur över att läkarna sa
att felet sitter i huvudet.
Celiaki i levern
Förhöjda halter av leverenzymer utan nå­
gon klar orsak konstateras relativt ofta vid
celiaki som har lämnats utan vård. Vanligt­
vis är detta fenomen symtomfritt och nor­
maliseras med celiakidieten. Celiaki som
lämnats utan vård kan också förvärra en
befintlig leversjukdom.
Celiaki i ben
Rubbningar i kalciumämnesomsättnin­
gen är vanligt förekommande vid celiaki
som lämnats utan vård och de kan leda
8 | Celiakipatienten i hälsovården
antingen till osteoporos (osteopeni) eller
mer sällan till s.k. osteomalaci (hos barn
ibland till rakit).
Speciellt om en liten skada orsakar en
fraktur, särskilt hos unga människor, är det
skäl att vara uppmärksam på en eventuell
celiaki. Ju yngre man är då celiakin kons­
tateras och ju tidigare man inleder ända­
målsenlig vård, desto bättre är prognosen
för skelettsjukdomen.
Celiaki och sinnesstämningen
Ett relativt vanligt och eventuellt under­
diagnostiserat psykiskt symtom i samband
med celiaki hos både barn och vuxna är
nedstämdhet och depression. Hos små
barn kan även retlighet, rastlöshet och
likgiltighet förekomma. Hos större barn
och hos vuxna kan de första symtomen på
celiaki vara allmän trötthet och illamående
samt brist på initiativförmåga.
Celiaki i lederna
Ibland förekommer det ledsymtom i sam­
band med celiaki som lämnats utan vård.
Oftast är det fråga om smärta och ömhet
i en eller flera leder utan tecken på inflam­
mation. Hos en del lättar ledbesvären i och
med celiakidieten men inte hos alla.
Även om ledsymtom är vanliga hos be­
folkningen och ett tecken på celiaki bara
hos en del av befolkningen lönar det sig
att vara uppmärksam också på denna möj­
lighet och inte vänta alltför länge med att
undersöka nivåerna av glutenantikroppar
hos patienter med ledbesvär. Ledgångs­
reumatism är tydligen inte vanligare hos
celiakipatienter än hos den övriga befolk­
ningen.
Celiaki i nervsystemet
Symtom i det centrala och perifera nerv­
systemet är ibland ett tecken på celiaki.
Den bakomliggande orsaken till symto­
men kan vara en brist på B12-vitaminet
eller flera vitaminer på grund av rubb­
ningar i näringsupptaget eller en im­
munologisk reaktion i nervsystemet som
orsakats av gluten. Polyneuropati är ett
av symtomen i nervsystemet i samband
med celiaki, likaså ataxi som inte beror på
alkoholbruk.
Epileptiker drabbas något oftare av celiaki
än den övriga befolkningen och en ovan­
lig typ av epilepsi, till vilken förkalkningar
i hjärnan är kopplade, verkar vara förknip­
pad med celiaki. Andra möjliga sällsynta
kopplingar som har observerats är sam­
bandet mellan hjärnatrofi samt dementi i
anslutning till denna och svår celiaki som
lämnats obehandlad.
Även om svåra neurologiska komplikatio­
ner i samband med celiaki är sällsynta är
de vanligtvis inte återställbara och därför
är en försenad diagnos problematisk såväl
ur individens som ur samhällets synvinkel.
Ofruktsamhet och graviditet
Celiaki som lämnats utan vård påverkar
kvinnors fortplantningshälsa på många
sätt. De bäst kända fenomenen kopplade
till detta är att den första menstruationen
kommer senare och den sista tidigare
samt olika menstruationsstörningar i fer­
til ålder. Förekomsten av celiaki kan vara
vanligare än genomsnittet även hos dem
som lider av oförklarlig barnlöshet.
Jag hade haft ett missfall på
vintern. I en tidning läste jag en
artikel om sambandet mellan
celiaki och missfall. Jag beställde på
direkten en tid hos läkaren och fick
de behövliga testerna tagna. Läkaren
tog mig genast på allvar eftersom vi
har celiaki i släkten. Antikroppstestet
visade anmärkningsvärt höga
värden. Jag fick en remiss till
tunntarmsendoskopi och därmed
var diagnosen klar.
Problem och komplikationer i samband
med graviditet är sällsynta vid celiaki
som lämnats utan vård, men även denna
möjlighet bör beaktas. Enligt vissa un­
dersökningar verkar celiaki som lämnats
utan vård öka risken för återkommande
missfall, förlossning i förtid och nyfödda
som väger lite.
Det finns antydningar om ett samband
mellan celiaki som lämnats utan vård och
fruktsamhet hos män samt nyfödda som
väger lite, men detta kräver ytterligare
forskning.
Celiakipatienten i hälsovården | 9
Diagnostisering av celiaki
Symtomfri celiaki
En betydande del av celiakipatienterna,
vars celiaki har konstaterats med en aktiv
screeningundersökning av glutenantik­
roppar, är helt eller nästan symtomfria.
Vid symtomfri celiaki har personen för
celiaki typiska skador på tunntarmsluddet men inga symtom som antyder
på celiaki. Avsaknaden av symtom gör
inte sjukdomen mindre skadlig, eftersom
många komplikationer som kopplas till
symtomfri celiaki som lämnats utan vård
även verkar kunna kopplas till symtomfri
celiaki. Den finns också antydningar om
att till exempel livskvaliteten kan höjas och
bentätheten öka i och med celiakidieten.
Resultaten från endoskopin
hade kommit och jag
konstaterades ha celiaki. Jag
brast i gråt och förstod inte vad det
betydde. Jag vet inte om jag var glad
när jag fick veta vad som var fel, eller
ledsen för att livet skulle förändras.
Jag var den enda som konstaterades ha celiaki. Jag
kände mig annorlunda och skämdes för min olikhet.
Jag vågade inte berätta det för någon och det kändes
att jag aldrig lär mig att äta rätt. Jag var naturligtvis glad över
att ha fått reda på orsaken och livskvaliteten blev bättre när
magsmärtorna minskade. Jag var ändå mycket förvirrad över
allting eftersom jag inte kände någon med celiaki. Jag fick
kostråd av hälsovårdaren och försökte själv hitta information
ur alla möjliga informationskällor. Jag tycker att det hade varit
bra om jag i början hade fått tala med någon celiakipatient på
hälsovårdscentralen om hans eller hennes erfarenheter.
Vem har förhöjd risk för celiaki?
En person som har
• celiaki i den nära släkten (en förälder, ett syskon eller ett barn)
• någon sjukdom som medför förhöjd risk för celiaki
- Typ 1-diabetes
- Autoimmuna sköldkörtelsjukdomar
- Sjögrens syndrom
- Downs syndrom
- Addisons sjukdom
- Selektiv IgA-brist
- Autoimmun hepatit
- Flera endokrina sjukdomar samtidigt
På dem som tillhör riskgrupperna görs
en screeningundersökning vart femte
år eller oftare om symtomen ger anled­
ning till det. 10 procent av första gradens
släktingar till celiakipatienter har celiaki.
Hos personer med typ 1-diabetes, någon
autoimmun sköldkörtelsjukdom, flera
endokrina sjukdomar samtidigt, Sjögrens
eller Downs syndrom varierar prevalensen
av celiaki mellan fyra till tolv procent. Vid
Addisons sjukdom, selektiv IgA-brist och
autoimmun hepatit är prevalensen av ce­
liaki 3–7 procent.
Bild 2. Symtom som ledde till diagnos
hos 450 på varandra följande
vuxna celiakipatienter i Birkalands
sjukvårdsdistrikt åren 1995–2008.
10 | Celiakipatienten i hälsovården
Celiakipatienten i hälsovården | 11
Diagnos med ett vävnadsprov
Enligt de nuvarande kriterierna diagnos­
tiseras celiaki med ett vävnadsprov från
tunntarmen som tas med gastroskopi,
d.v.s. en endoskopisk undersökning av
magtarmkanalen. På vävnadsprovet kons­
tateras inflammationen och skadorna på
tarmluddet.
Vid hudceliaki görs diagnosen på ett väv­
nadsprov som tas på frisk hud.
Preliminärt kan celiaki och hudceliaki ock­
så undersökas med hjälp av antikroppar
i blodet.
Screeningundersökningar av celiaki
Det rekommenderas att de som tillhör
riskgrupperna för celiaki samt personer
med lindriga symtom deltar i så täckande
screeningundersökningar som möjligt.
Screeningundersökningar på hela be­
folkningen har för närvarande inte ansetts
motiverade. Det rekommenderas att man
främst använder IgA-endomysie- eller IgAtransglutaminasantikroppar i serumet för
screening antingen separat eller tillsam­
mans för att uppnå högsta möjliga sensi­
tivitet och specificitet.
Eftersom selektiv lgA-brist förekommer
oftare hos celiakipatienter än den övriga
befolkningen är det skäl att analysera ni­
våerna av lgA i serumet, eftersom de ovan
nämnda analyserna av antikroppar inte
ger rätt resultat för dessa personer. IgGvävnadstransglutaminasantikroppar ana­
lyseras endast då personen har IgA-brist.
Snabbtestet avslöjar celiaki
Med ett snabbtest för celiaki som säljs
på apotek kan IgA-transglutaminasanti­
Utspädningsvätska
Positivt testresultat Kontrollstreck
kroppar som hör samman med celiaki
undersökas från ett blodprov på fingret.
Eftersom alla kan köpa ett snabbtest och
även lekmän klarar av att göra testet kan
det påskynda diagnosen och inledning
av behandlingen. Testets sensitivitet och
specificitet är uppenbarligen på samma
nivå som testerna av antikroppar i serum
och testet kan med fördel även användas
på mottagningen. Testresultatet visas på
teststickan inom några minuter (bild s.12).
Med det snabbtest som för närvarande
finns på marknaden hittas inte celiakipa­
tienter med IgA-brist som ska testas för
IgG-endomysie- eller lgG-transglutaminas­
antikroppar i serumet. Ett positivt testsvar
bekräftas med en analys av antikropparna
i serumet, varefter man gör de endosko­
piska undersökningarna.
Det är viktigt att komma ihåg att man in­
te ska börja med celiakidieten innan de
diagnostiska undersökningarna har gjorts.
Om patienten har börjat följa dieten redan
tidigare, bör denne övergå till glutenhaltig
kost helst för flera månader före tunntarmsbiopsin. I dessa situationer är det vanligen
bra att konsultera specialsjukvården.
Latent celiaki
Negativt testresultat
Bild 3. Snabbtestet för celiaki är ett enkelt sätt att göra screening för celiaki.
12 | Celiakipatienten i hälsovården
Vid misstanke om latent celiaki (stark
celiakimisstanke utan villusatrofi i tunn­
tarmsslemhinnan) rekommenderas för
närvarande inte kostbehandling. Fall för
fall kan det dock övervägas att patienten
bör inleda celiakidiet. För detta remitteras
patienten till en sådan enhet inom specialsjukvården där det finns möjlighet att
göra specialundersökningar.
Laktosintolerans
En betydande del av celiakipatienterna har
sekundär laktosintolerans som orsakats
av villusatrofi då de får celiakidiagnosen.
När tarmluddet normaliseras i och med
celiakidieten återställs vanligen nivåerna
av laktasenzymer. Primär laktosintolerans
är inte vanligare hos celiakipatienter som
vårdar sin sjukdom än hos den övriga be­
folkningen.
Mätning av bentätheten
Det är skäl att överväga att mäta bentät­
heten om patienten har svår celiaki, spe­
ciellt om en betydande rubbning i näringsupptaget är kopplad till sjukdomen.
Bentäthetsmätning bör övervägas också
om patienten har andra riskfaktorer för
osteoporos, såsom lågt kalciumintag, Dvitaminbrist, späd kroppsbyggnad, lång­
varig amenorré eller långvarig oral gluko­
korticoidbehandling.
Mer information om riskfaktorer för os­
teoporos fås bl.a. i God medicinsk praxisrekommendationen för osteoporos.
För alla celiakipatienter är celiakidieten en
viktig vårdform för att upprätthålla ben­
tätheten.
Celiakipatienten i hälsovården | 13
EliA™ Celikey® IgA & IgG
B-utlåtande för Fpa:s kostersättning
Personer med celiaki kan söka kostersättning från Fpa för de kostnader
som den glutenfria kosten orsakar.
Barn under 16 år kan på basis av celiaki få handikappbidrag för barn
under 16 år.
Personer med celiaki kan söka kostersättning för de extra kostnader som den
glutenfria kosten orsakar. Ersättningen är
21 euro/månad och detta är en skattefri förmån. Ersättningen söks med Fpa:s
blankett EV259 till vilken man bifogar ett
läkarutlåtande B eller ett motsvarande ut­
låtande som bevisar en korrekt diagnosti­
serad sjukdom.
Med korrekt ställd diagnos för celiaki
avses att man med ett vävnadsprov från
tunntarmen har konstaterat att personen
har en inflammation som medför sådana
skador i tarmluddet som är typiska vid ce­
liaki (K 90.0). Fyndet i vävnadsprovet bör
beskrivas i läkarutlåtandet. Vid hudceliaki
(L 13.0) ska diagnosen grunda sig på ett
vävnadsprov från huden. Celiakidiagnosen
kan inte grunda sig enbart på analyserna
av antikroppar.
I det fall att diagnosen för celiaki som kons­
taterats många år tidigare inte grundar sig
på ett vävnadsprov från tunntarmen ska
till ansökningen bifogas ett utlåtande av
en specialist på området, t.ex. i intern me­
dicin. Utlåtandet bör redogöra för varför
14 | Celiakipatienten i hälsovården
(vävnadstransglutaminasantikroppstest)
EliA™ GliadinDP IgA & IgG
(deaminerade gliadinpeptidantikroppstest)
inget vävnadsprov har tagits och vad diag­
nosen grundar sig på, klinisk sjukdoms­
bild, effekten av den glutenfria kosten på
symtomen samt nivåerna av glutenantik­
roppar i blodet samt att de har sjunkit med
dieten (speciellt IgA-antikroppar).
I handläggningen av ansökan om koster­
sättning kan det ibland uppstå problem
på grund av att den vårdande läkaren
inte tydligt skrivit i utlåtandet att fyndet
motsvarar celiaki eller att patienten har
diagnostiserats med celiaki. Då kan Fpa be
t.ex. om ett utlåtande av en patolog för att
komplettera utlåtandet.
Kostersättningen kan ansökas högst sex
månader retroaktivt. Förmånen bevil­
jas från början av den månad då celiaki
konstaterades. Det är att beakta att läkarutlåtandet får vara högst ett år gammalt.
När barnet har fyllt 16 år ska denne söka
om kostersättning. Ersättningen beviljas
alltså inte automatiskt utan patienten ska
själv söka den. Man behöver dock inte ett
nytt läkarutlåtande.
Tillförlitliga och kvantitativa laboratorieundersöknings­
metoder vid diagnostisering och uppföljning av celiaki
Phadia Oy
Rajatorpantie 41 c, 01640 Vantaa
Puh. (09) 8520 2560
[email protected]
www.phadia.com
CELIAKIDIETEN FÅR INTE INLEDAS FÖRRÄN GASTROSKOPI OCH TUNNTARMSBIOPSI
HAR GJORTS!
Om patienten har symtom eller sjukdomar som tyder på celiaki rekommenderas screening av
antikroppar vid företags- eller skolhälsovården eller på hälsovårdscentralen.
celiaki rekommenderas analys av glutenantikroppar med fem års mellanrum även om inga symtom
förekommer.
För personer som har celiakipatienter i den nära släkten eller en sjukdom som medför förhöjd risk för
- Fortgående diarré och olika magbesvär
- Anemi
- Viktnedgång
- Rubbningar i upptaget av näringsämnen
Klassiska celiakisymtom
- Emaljskador på de permanenta tänderna,
återkommande skador på munnens slemhinnor eller tungan (afte)
- Lindrigt förhöjda leverenzymvärden (P-ALAT, P-ASAT),
leverinflammation
- Psykiska symtom
- Långsammare tillväxt hos barn
- Hudceliaki, d.v.s. dermatitis herpetiformis,
kraftigt kliande hudutslag med blåsor
- Symtom i det centrala eller perifera nervsystemet
- Ledsymtom
- Ofruktsamhet eller återkommande missfall
- Försenad pubertet
- Förtida menopaus
- Benskörhet (osteopeni och osteoporos) eller osteomalasi
Symtom eller sjukdomar som är typiska yttringar för celiaki utanför
tarmsystemet, såsom
- Typ 1-diabetes
- Autoimmuna sköldkörtelsjukdomar
- Sjögrens syndrom
- Downs syndrom
- Addisons sjukdom
- Selektiv IgA-brist
- Autoimmunhepatit
- Flera endokrina sjukdomar, d.v.s. sjukdomar i inresekretoriska körtlar samtidigt
Någon sjukdom som medför förhöjd risk för celiaki
Celiaki i den nära släkten (en förälder, ett syskon eller ett barn)
DET ÄR BRA ATT VARA UPPMÄRKSAM PÅ MÖJLIGHETEN
AV CELIAKI OM PATIENTEN HAR
Biocard™
Celiac Disease Test
Kostbehandling av celiaki
Snabb och säker test för påvisande av
IgA celiaki- antikroppar i blod från fingret
Celiaki behandlas med en diet där inget
vete, korn eller råg eller livsmedel som
innehåller dessa sädesslag och gluten
ingår. Det är viktigt att ersätta dessa sä­
desslag med glutenfria sädesslag (bl.a.
ris, bovete, hirs, majs), glutenfri havre och
livsmedel för särskilda näringsändamål
avsedda för celiakipatienter och att inte
minska användningen av spannmålspro­
dukter. Spannmålsprodukter är den bästa
fiberkällan och ur dem får man viktiga Bvitaminer, järn och andra mineralämnen.
Kostbehandlingen påbörjas först efter
att celiakin har bekräftats med ett väv­
nadsprov från tunntarmen. Med hjälp av
kostbehandlingen läker skadorna på tarm­
luddet så småningom och upptaget av nä­
ringsämnen normaliseras. Celiakidieten
ska följas noggrant och omsorgsfullt livet
ut, eftersom redan små mängder gluten
skadar tarmens slemhinna på nytt.
Celiakidieten är det nya namnet
Den glutenfria kosten kallas numera ce­
liakidiet (rekommendation av Celiakiför­
bundets expertråd från 2009), eftersom
celiakipatienter enligt EU-lagstiftningen
också kan använda livsmedel med ”mycket
låg glutenhalt” utöver de helt glutenfria
produkterna.
Termen ”inhemska spannmål” är vilsele­
dande och bör därför inte användas.
Tabell: EU-förordningen om specialdestinerade livsmedel träder i kraft i början av år 2012.
Uppdaterad version!
Inklusive total IgA påvisande.
•
•
•
•
•
Snabb
Sensitiv
Säkert
Enkelt
CE
Tidigare märkning
Gränsvärde Beståndsdelar
glut. mg/kg
”Glutenfri”
200 mg
– innehåller vetestärkelse
– kan innehålla naturligt glutenfria beståndsdelar
”Naturligt glutenfri”
200 mg
– innehåller naturligt glutenfria beståndsdelar
Produkter som är märkta med ovan nämnda märkningar får finnas i handeln till 31.12.2011.
Märkning enligt den nya
EU-lagstiftningen
Gränsvärde Beståndsdelar
glut. mg/kg
”Glutenfri”
20 mg
– kan innehålla glutenfria sädesslag m.fl.
glutenfria beståndsdelar
– kan innehålla processad vetestärkelse
– kan innehålla glutenfri havre
100 mg
– innehåller processad vetestärkelse
– kan innehålla glutenfria sädesslag m.fl.
glutenfria beståndsdelar
– kan innehålla glutenfri havre
”Mycket låg glutenhalt”
Endast produkter med ovan angivna märkningar får finnas i handeln från och med 1.1.2012.
Celiakipatienten i hälsovården | 19
Celiakipatientens vårdkedja
Vetestärkelse
En del glutenfria livsmedel för särskilda
näringsändamål innehåller processad ve­
testärkelse med en mycket låg glutenhalt.
I undersökningar har det konstaterats att
hos celiakipatienter som använder livs­
medel för särskilda näringsändamål som
innehåller vetestärkelse läker tarmluddet
sig lika snabbt och väl som hos dem som
använder livsmedel för särskilda näringsändamål som inte innehåller vetestärkelse.
Glutenfri havre
Glutenfri havre är odlad och behandlad så
att den inte har blandats med vete, korn
eller råg i något skede av produktionspro­
cessen. Alla celiakipatienter, också små
barn och personer med hudceliaki, kan
använda det. Ingen övre gräns har satts
för den dagliga användningen.
Naturligt glutenfri försvinner snart
Den som har celiaki känner igen livsmedel
som passar honom eller henne på förpack­
ningspåskrifterna ”Glutenfri” eller ”Mycket
låg glutenhalt”. Under övergångsperioden,
fram till 31.12.2011, i samband med EUförordningen är även märkningarna ”na­
turligt glutenfri” och ”innehåller havre och
andra glutenfria beståndsdelar” möjliga.
På sidorna 24 och 25 finns en förteckning
över produkter som är tillåtna och förbjud­
na för celiakipatienter.
20 | Celiakipatienten i hälsovården
Av vanliga livsmedel kan celiakipatienter
fritt använda produkter med glutenfria
beståndsdelar som inte är märkta med
varningar om glutenkontamination.
Celiakipatienternas vårdhandledning ges i
huvudsak i den enhet som gett diagnosen.
Symbolen för glutenfritt gör valet
lättare
Du kan försäkra dig om att en produkt pas­
sar i celiakidieten med hjälp av symbolen
för glutenfritt på produktförpackningen.
Tack vare symbolen för glutenfritt som be­
viljas av Celiakiförbundet går det snabbare
och lättare att välja produkter som passar
för celiakipatienter. Kriterierna för bevil­
jandet av symbolen för glutenfritt är en
fungerande plan för egenkontroll, intyg
om analys av produkters glutenfrihet och
att förpackningspåskrifterna är lagenliga.
Celiakiskötaren ger stöd i den inledande
handledningen och ser till att patienten får
heltäckande vård och handledning.
I juni 2011 har nästan hundra produkter fått
Celiakiförbundets symbol för glutenfritt.
På marknaden finns även produkter med
en symbol för glutenfritt som beviljats av
celiakiförbundet i något annat land.
Bild 5. Celiakipatientens oavbrutna
vårdkedja.
FIN-00204
Bild 4. Tack vare symbolen för glutenfritt går
det snabbare och lättare att välja produkter
som passar för celiakipatienter.
På läkarmottagningen borde patienten
få bl.a.
• information om hur sjukdomen
påverkar kroppen och grunderna för
celiakidieten
• en remiss till en näringsterapeut
• ett B-utlåtande för ansökning av Fpa:s
kostersättning
• överenskommelse om uppföljning
• hänvisning till celiakiskötarens
mottagning
• material om celiaki och dess behandling
Läkarens, celiakiskötarens och
näringsterapeutens roller och
uppgifter
Läkaren diagnostiserar celiaki utgående
från svaret från vävnadsprovet från tunn­
tarmen eller huden.
Celiakiskötaren
• ger patienten den omedelbara inle­
dande vårdhandledningen; vårdhand­
ledning ges direkt efter besöket på
läkarmottagningen eller helst senast
inom en vecka från diagnosen
• hjälper om patienten behöver vård­
handledning under uppföljningen
• är kontaktperson inom celiakivården,
informerar om celiaki och aktuella
ärenden i sin verksamhetsenhet
• kan också vara kontaktperson eller
arrangör vid dagarna för första kunskaper om celiaki för celiakipatienter
Näringsterapeutens handledning om kostbehandlingen innefattar en genomgång
av allt som kostbehandlingen innebär.
Näringsterapeuten ger mer djupgående
information om celiakipatientens kost och
Celiakipatienten i hälsovården | 21
i handledningen tas hänsyn till celiakipa­
tientens näringsmässiga helhetssituation
och eventuella andra sjukdomar.
Näringsterapeutens handledning
• varje ny celiakipatient bör få handled­
ning av en näringsterapeut
• det första besöket bör äga rum så
snart som möjligt efter diagnosen
• det andra besöket ska göras inom ett
halvt eller ett år efter diagnosen
• vid behov, t.ex. om tarmluddet inte
börjar normaliseras, ska ytterligare
besök göras
En psykolog kan också vid behov handleda celiakipatienten och dennes närstående i anpassningen till sjukdomen.
Vid behov hänvisas patienten till socialarbetarens mottagning. Denne ger rådgiv­
ning och hjälp bl.a. i att söka kostersätt­
ning från Fpa.
Celiakiförbundet och dess 30 lokalföreningar tillhandahåller celiakipatienter
kamratstöd och tjänster.
Dagen för första kunskaper om
celiaki
Dagarna för första kunskaper om celiaki
ordnas av hälsovårdsenheter och är en
väsentlig del av celiakipatienters fortsatta
rehabilitering. Enligt God medicinsk praxisrekommendationen för celiaki bör celiaki­
patienten få delta i en dag för första kunskaper om celiaki inom ett år från sin diagnos.
22 | Celiakipatienten i hälsovården
Målet med dagen för första kunskaper
om celiaki är att ge mer information om
sjukdomen, motivera till egenvård och
hjälpa patienten att få en överblick över
den helhet som sjukdomen och dess be­
handling bildar. De kan också ge personer
som har levt länge med celiaki ett tillfälle
att uppdatera sina kunskaper om celiaki.
Uppföljning
Den fortsatta uppföljningen genomförs i
den enhet som gett diagnosen till dess att
kostbehandlingen har konstaterats ha ef­
fekt. Det första kontrollbesöket görs vanli­
gen ungefär inom tolv månader efter diag­
nosen. På kontrollbesöket tas av vuxna i
regel ett vävnadsprov från tunntarmen för
att kontrollera effekten av kostbehandlin­
gen. Om tunntarmens slemhinna har läkt
behöver man inte senare göra rutinkont­
roller av vävnadsprov från tunntarmen.
Vid hudceliaki är det inte nödvändigt att
ta ett nytt vävnadsprov från tunntarmen
eftersom botade utslag i sig är ett gott
tecken på vårdens effekt.
Hos barn räcker det vanligtvis att symto­
men och glutenantikropparna försvinner
för att konstatera behandlingens effekt.
Nya vävnadsprov från tunntarmen tas en­
dast i undantagsfall.
Eventuella svar från laboratorieundersök­
ningar som vid diagnosen har varit i oba­
lans bör kontrolleras vid kontrollbesöket.
I fortsättningen sker uppföljningen bero­
ende på situationen inom antingen den
grundläggande hälsovården eller special­
sjukvården. I hälsovårdsenheten som ge­
nomför uppföljningen bör det finnas möj­
lighet att konsultera en näringsterapeut.
Det rekommenderas att man besöker läka­
re med minst 2–3 års mellanrum, även om
man är symtomfri. Då undersöker läkaren
åtminstone glutenantikropparna samt
blodstatus och kontrollerar att patienten
följer celiakidieten. Vid behov hänvisas
patienten till näringsterapeutens mot­
tagning. I praktiken ska celiakipatienten
för det mesta själv se till att den fortsatta
uppföljningen genomförs och själv boka
tider för kontroller.
stöd i vården av en livslång sjukdom
Anpassningsträningen är en verksamhet
som baserar sig på rehabiliteringslagen.
Celiakiförbundet rf ordnar anpassningsträ­
ning för celiakipatienter där man hjälper
nyligen insjuknade celiakipatienter att an­
passa sig till sin livslånga sjukdom.
Celiakiförbundet som stöd
Anpassningsträning
Ansökningen till kurserna är riksomfattan­
de. Kurserna annonseras i tidningen Ke­
liakia och på Celiakiförbundets webb­
plats (www.keliakialiitto.fi). För att delta
i kurserna krävs inte att man är medlem i
Celiakiförbundet.
Det enklaste sättet att bli medlem i Celiaki­
förbundet är på förbundets webbplats på
adressen www.keliakialiitto.fi. Till Celiaki­
förbundet hör 20 000 medlemmar och 30
celiakiföreningar. Förbundet tar fram olika
material om celiaki och för rådgivning om
kostbehandling samt tillhandahåller råd­
givning om celiakidieten och produkter. På
Celiakiförbundets webbplats finns mycket
information om celiaki och vården av den.
För medlemmarna finns dessutom egna
Extranet-sidor där man kan få kamratstöd
och andra tilläggstjänster.
Man ansöker till kurserna med Fpa:s blan­
kett Ku 102. Blanketterna skickas till ad­
ressen Celiakiförbundet rf/Sova-kurssit,
Hammareninkatu 7, 33100 Tammerfors.
Celiakiförbundets regionkontor betjänar
regionalt. Celiakiföreningarna tillhan­
dahåller kamratstöd och ordnar varieran­
de program som är öppet för alla.
Celiakiförbundets anpassningsträningar
ordnas årligen med stöd av Penningau­
tomatföreningen (RAY) och Fpa för olika
målgrupper, som bl.a. för vuxna som är i ar­
betslivet, ungdomar, barn och pensionärer.
Celiakiförbundet är celiakipatienternas
organisation för rådgivning, intressebe­
vakning och påverkan. Celiakiförbundet
har som uppgift att trygga och främja
välbefinnandet hos personer med celiaki.
Celiakipatienten i hälsovården | 23
Produkter som är tillåtna för celiakipatienter
Spannmålsprodukter m.m.
• flingor: havre*, ris, bovete, hirs, potatis,
quinoa
• gryn: havre*, ris, bovete, hirs, majs,
potatis, sago, amarant, quinoa, tapioka
• mjöl: havre*, ris, bovete, hirs, majs,
potatis, soja, teff, amarant, quinoa
• glutenfria mjöl och mjölblandningar och
motsvarande produkter med mycket låg
glutenhalt, glutenfritt ströbröd
• stärkelser: majs- och potatisstärkelse,
arrowrotsmjöl, tapiokastärkelse
• ris- och bovetekli
• vissa havre*- och boveteskrädmjöl
• vissa riskrispar och havreflingor
• glutenfri mysli
• glutenfri pasta, risnudlar
• glutenfritt bröd och knäckebröd,
kaffebröd, glutenfria skorpor, kex,
riskakor, maräng och motsvarande
produkter med mycket låg glutenhalt
samt andra glutenfria bakelser och
bakelser med mycket låg glutenhalt
• psyllium, xanthan, sockerbeta,
potatisfiber, havrefiber, guaremgranulat
Grönsaker, potatis, frukt och bär
• alla grönsaker, rotsaker och potatis som
sådana
• frukt och bär som sådana
• sylter, marmelader och puréer av bär och
frukt
• popcorn, flesta potatischips
• de flesta nötter, mandlar, frön och kokos
Mjölk och mjölkprodukter
• nästan alla mjölkprodukter
• alla mognade ostar och flesta färskostar
Fetter
• matoljor, margariner, lättmargariner,
smör, majonnäs, bredbara pålägg av
vegetabiliska fetter
24 | Celiakipatienten i hälsovården
Kött, fisk, ägg
• allt kött, ägg och all fisk som sådana
• nästan alla charkuterivaror av helt kött
och korvar
• aladåb, leverkorv
Övriga
• socker, sirap, honung, farinsocker,
konstgjorda sötningsmedel
• maltitol och xylitol
• kryddor, salt, flesta buljongtärningar
och -pulver, ättikor
• fermenterade sojasåser
• bakpulver, soda, gelatin, agar
• de flesta salladsdressingar, kryddsåser,
dippsåser, senap
• tomatketchup
• sojayoghurt och -puddingar
• soja-, ris- och havredrycker*
• soja- och havregrädde*
• syrade havreprodukter*
• de flesta choklader
• glutenfri lakrits
• de flesta salmiak- och fruktkarameller
• kaffe, te**, kakao, läskedrycker,
mineralvatten
• okryddat brännvin, whisky, konjak,
brandy, rom, likör, bitter, vin, cider, long
drink
• vissa ölmärken. Se www.keliakialiitto.fi
OBS! De flesta lakritskaramellerna, vissa
salmiak-, toffee- och fruktkarameller samt
choklad kan innehålla glutenhaltiga bes­
tåndsdelar. Modifierad stärkelse, stärkelsesi­
rap, maltodextrin och proteinhydrolysat är
glutenfria även om de är tillverkade av vete
eller korn.
*Glutenfri havre eller produkter, vars tillverkare
garanterar att de passar för celiakipatienter.
**Vissa örtteer innehåller kornmalt.
Produkter som inte är tillåtna för celiakipatienter
Spannmålsprodukter
• vete, råg, korn och havre som innehåller
gluten samt gröt- och vällingflingor,
gröt- och vällingpulver samt färdiggröt
tillverkade av dessa sädesslag
• korn- och mannagryn
• vete-, graham-, jästbröds-, råg- och
kornmjöl
• speltvete
• durum- och semolinavete
• kamutvete
• triticale-rågvete
• couscous
• ströbröd, blinimjöl, skrädmjöl (förutom
glutenfria)
• havrekuddar, vete- och rågkrispar,
honungsflingor, mysli (förutom glutenfri)
• vetegroddar och -kli
• kornstärkelse (Ohrakas®)
• malt
• rågkli
• makaroni, spaghetti (förutom glutenfria)
• färdig pannkaks-, muffin- och kakmix
(förutom glutenfria)
• gröt, välling, bröd och bageriprodukter
med vete, råg, korn eller havre som
innehåller gluten
Grönsaker, potatis
• maträtter som avretts med vetemjöl eller
annat glutenhaltigt mjöl, t.ex. stuvningar
och soppor
• djupfrysta pommes frites och klyftpotatis
som innehåller vetemjöl
• potatischips som innehåller vetemjöl
• friterad potatis, om glutenhaltiga, t.ex.
panerade produkter, tillagas i samma fett
• grönsaks- och rotsaksbiffar som innehåller
vetemjöl eller andra glutenhaltiga
ingredienser
Frukt och bär
• frukt- och bärrätter som innehåller
vetemjöl, mannagryn eller något annat
glutenhaltigt mjöl, glutenhaltiga flingor
eller gryn, t.ex. vispgröt och friterade
bananer
Mjölk och mjölkprodukter
• glass med våffla eller kex, glasstårtor med
sockerkaksbotten
• vanlig vitsås
• vissa färskostar
Kött, fisk, inälvor, ägg
• kött- och fiskrätter som innehåller
ströbröd eller något annat glutenhaltigt
mjöl, t.ex. köttbullar och köttfärs,
blodplättar, fiskpinnar, kyckling- och
fisknuggets, panerade schnitzlar
• såser och soppor som avretts med
glutenhaltigt mjöl
• gryn- och blodkorvar, vissa utländska
korvar
• panerad skinka
Drycker
• öl (FÖRUTOM glutenfria ölsorter och vissa
inhemska ölsorter)
• svagdricka
• hembryggt öl (sahti)
Övriga
• memma
• lakritskarameller (förutom glutenfria)
• sötsaker och choklad med våffla eller
kexsmulor
• salladsdressingar som innehåller vete,
korn eller råg
• kryddsåser som innehåller vete, råg eller
korn, t.ex. HP-sås (obs! Fermenterade
sojasåser passar)
• buljongtärningar och -pulver samt
kryddblandningar som innehåller vete,
råg eller korn
• många påssoppor och soppor på burk
• många färdigmaträtter (kontrollera
beståndsdelarna i varudeklarationen)
Celiakipatienten i hälsovården | 25
#&,"/5
(-65&/'3*
'•3/:"4
Odotettu Uutuus
Ihania rapsakoita näkkileipiä!
Diabetes och celiaki
Sakkunniga från Finska Celiakiförbundet
och Diabetesförbundet har utarbetat
en guide om hur celiaki- och
diabetesdieterna kan kombineras
i praktiken. Priset är 7 € +
leveranskostnader.
Kokeile sellaisenaan,
juuston, leikkeleiden
tai vihannesten
kanssa!
Beställ via: www.keliakialiitto.fi eller
[email protected] eller
tel. (03) 2541 300.
H
4503")"73&(3:/
a Hsua osäikHki l epijamm
t
s
i
ko
e!
M
i
Ma l
Glu
l i
t
r
Po
k
a
kan
eipä
•
ap nleip
•
lo t
•
ar k
a
ep
lisä een
ä
ain iton
ee ta
ton ja
ta
/:)&5
)"73&.›4-*H
Yhdessä pakkauksessa kolme makua: maustamaton, quinoalla ja pellavansiemenillä
maustettu sekä emmental-juustolla maustettu näkkileipä. Kutakin on yhdessä pakkauksessa kaksi 25 gramman kätevää mukaan otettavaa pikkupakkausta.
Saatavilla K-ryhmän kaupoista kautta maan.
Markkinoija: Oriola Oy
Kattavasti päivittäistavarakaupoista ja kauppahalleista.
HUOM! Käy uusilla
www-sivuillamme osoitteessa
www.pirjonpakarit.fi
Välskärinkatu 14, Seinäjoki Porhontie 4, Honkajoki Pallotie 2 A, Ylöjärvi
puh. (06) 414 4080
puh. (02) 545 1053
puh. (03) 389 0222
%FOCFLBOUBJOIFNTLB1SPWFOBQSPEVLU
TFSJFONFESFOIBWSFIBSG¤UUOZBGµSQBDL
OJOHBSPDIOZBHMVUFOGSJBQSPEVLUFS
-£TNFSBQ¤XXXQSPWFOBGJ
ON
IT
N
E
U
GL
TE
Farina-tuoteperheestä löydät gluteenittomat ainekset leivontaan ja ruuanlaittoon. Jauhoseoksemme ja jauhomme
ovat turvallisia, maissista ja riisistä
Suomessa jauhettuja. Psylliumin ja
ksantaanin avulla onnistut taatusti!
Leivän kuuluu maistua leivälle,
Meidän mielestämme
mausta ei tarvitse tinkiä,
vaikka kyse onkin
erikoisruokavaliosta.
Hyvä maku ja tuoteturvallisuus ovatkin meille
sydämen asioita. Emme
myöskään käytä vehnätärkkelystä tuotteissamme.
Hyvän leivän jälleenmyyjät löydät
verkkosivuiltamme!
Vuohelan Herkku on Vuoden 2010 Gluteeniton yritys.
www.vuohelanherkku.fi
Hurmaa tuoreen leivän tuoksulla...
Leipurin apuna
ja
.
Aprikoosileipä
1 kpl
Juuri:
2 dl piimää tai omenatuoremehua
1 dl vettä
¼ pkt hiivaa
1 rkl hunajaa
½ dl (8 kpl) aprikoosia
silputtuna
½ dl siemeniä
2 dl Teff Fibra -jauhoseosta
Taikina:
¼- ½ tl suolaa
¼ tl fenkolia jauhettuna
2 rkl rypsiöljyä
4 dl Teff Fibra -jauhoseosta
Päälle:
maitoa
½ dl siemeniä
Lämmitä neste kädenlämpöiseksi ja liuota
siihen hiiva. Lisää hunaja,
aprikoosisilppu, siemenet
ja jauhot. Sekoita taikina
tasaiseksi ja anna taikinan
tekeytyä huoneen lämmössä reilu tunti, kunnes
seos kuplii ja kohoaa.
Lisää kulhoon loput taikinan raaka-aineet ja sekoita
löysäksi taikinaksi. Jauhota
työtaso ja muotoile taikinasta siinä jauhotetuilla
käsillä.
www.facebook.com/
gluteenitonmaailma
Celiakiförbundet ger stöd
• rådgivning och handledning för celiakipatienter och deras familjer
• rådgivning om kostbehandlingen och produktinformation
• paket med första kunskaper om celiaki för nya medlemmar
• tidningen Keliakia fem gånger per år
• webbplatsen www.keliakialiitto.fi
• tilläggstjänster för medlemmarna på extranätet
• www.keliakianuoret.fi
• läkarens telefonrådgivning
• anpassningsträning, rehabiliteringskurser, understödda semestrar
• bak- och kokböcker, förteckning över produkter som passar celiakipatienter
som uppdateras årligen, andra guider
• medlemsförmåner med medlemskortet, medlemsresor
• regionkontoren betjänar celiakipatienter på olika håll i Finland
Kamratstöd via föreningarna
• i Finland finns 30 celiakiföreningar som ordnar varierande program
för sina medlemmar
• av kamratstödspersonerna får man höra om andras erfarenheter, praktiska råd,
hjälp i att handskas med det vardagliga livet och annat kamratstöd
• celiakiföreningarna ordnar samkväm för nya medlemmar, expertföreläsningar
och olika temakvällar, bakkurser och andra evenemang
• föreningarna upprätthåller sina egna webbplatser
Östra Finlands regionkontor
Minna Canthin katu 4 C, 3:e vån.
70100 Kuopio
tfn 050 5232 930
[email protected]
Celiakiförbundets centralbyrå
Hammareninkatu 7, 33100 Tammerfors
tfn (03) 2541 300
www.keliakialiitto.fi
[email protected]
Södra Finlands regionkontor
Runebergsgatan 15 A 1, 00100 Helsingfors
tfn 050 3309 953
[email protected]
Västra Finlands regionkontor
Hammareninkatu 7, 33100 Tammerfors
tfn 050 3418 882
[email protected]
Norra Finlands regionkontor
Kumppanuuskeskus
Isokatu 47, 90100 Uleåborg
tfn 050 3516 499
[email protected]