REGERINGSKANSLIET
Utrikesdepartementet
Arbetspapper
2015-06-05
Delges:
Sammanfattning - gruppdiskussioner
Grupperna ombads att identifiera och diskutera biståndets utmaningar,
hot och möjligheter för en hållbar utveckling på kort och lång sikt.
Inför mötet delades deltagarna in i tio grupper (se deltagarförteckning).
Nedan följer en kort uppsummering och slutsatser från respektive
grupp.
Grupp 1
Det går inte att identifiera några enstaka faktorer som leder till
hållbar utveckling. Saker och ting hänger ihop. Samtidigt är ju
frågor som jämställdhet, SRHR, demokrati och MR viktiga
frågor för svensk del.
Inkluderande utveckling/tillväxt viktigt. Frågan är hur detta rent
konkret ska hanteras. Noteras att makt, val och resurser utgör
viktiga dimensioner i sammanhanget.
Viktigt att det nya policyramverket blir kontextspecifikt och har
en tydlig koppling till de hållbara utvecklingsmål som ska
beslutas i FN:s generalförsamling i september 2015. Det är hela
17 mål – se upp så vi inte skapar stuprör!
Kopplingen mellan biståndet och andra områden behöver stärkas
för ökad samstämmighet. I samstämmighetsarbetet bör
aktörssamverkan utvecklas.
Vikten av rätten att organisera sig och bygga demokratier lyftes
fram av några i gruppen. Utbildning, inte minst läskunskap,
särskilt viktigt eftersom det bygger förutsättningar för att kunna
agera.
Svårt men viktigt: Hur för man dialog med ledare som inte
representerar sitt folk? Och där korruptionen flödar. Hur ändrar
Utrikesdepartementet
Arbetspapper
2015-06-
man på sakernas tillstånd där det finns grupper med stor makt
som inte tjänar på förändring? Engagemang med civilsamhällets
aktörer viktigt. Inte bara en biståndsfråga – hänger exempelvis
ihop med vad svenska företag ställer för krav.
Kopplat till ovan – hur kan man verka för långsiktighet där det
råder aktiva konflikter?
En utmaning är att skapa bättre synergier mellan partistöd och
övrigt utvecklingssamarbete.
Biståndet har en katalytisk roll, men denna behöver förtydligas.
Avslutningsvis rådde oklarhet om huruvida det nya
policyramverket skulle vara en skrivelse eller proposition. Vikten
av att sända rätt styrsignaler betonades.
Grupp 2
Rätten till organisering och civilsamhällets kapacitet och utrymme att
verka
Sverige måste fortsätta att vara unika i världen med sin syn på att
ett levande pluralistiskt samhälle har ett värde i sig. Viktigt att
inte ”instrumentalisera” civilsamhället genom att enbart stödja
dem för att uppnå ett specifikt resultat.
Demokrati och rättstrygghet/rättssäkerhet
Stöd till rättsväsendet för att garantera människors rättstrygghet
och rättssäkerhet är centralt för demokrati och hållbar
utveckling.
Biståndet bör i högre utsträckning än idag inriktas på stöd till
lokala demokratiska förvaltningar.
Privatsektorutveckling/hållbart företagande/inhemsk
resursmobilisering
Den privata sektorn har en viktig roll i att skapa sysselsättning/
egna inkomster och motverka social oro och radikalisering.
Tillgång till globala marknader centralt. Särskilt viktigt att stödja
småföretag i arbetet för ekonomiskt, socialt and miljömässigt
hållbara investeringar eftersom de sällan har samma resurser för
detta arbete som storföretagen som verkar i utvecklingsländer.
Strategier från regeringen att motverka skatteflykt efterlyses.
2(12)
Utrikesdepartementet
Arbetspapper
2015-06-
Religionsfrihet
Det talas för lite om religionsfrihetens roll för utveckling.
Religiös utveckling kan både vara drivkraft och hinder.
Diasporans roll
En stor del av de globala finansiella flödena består av
remitteringar. Diasporans kunskap, t ex på kulturområdet och
som metod för att nå ungdomar, bör tas tillvara.
Högre utbildning
Stöd till akademisk utbildning är en långsiktig investering.
Viktigt i många länder att utbilda morgondagens ledare.
PGU
Bra att analyser av målkonflikter inom svensk utrikespolitik görs
på landnivå. Ibland går stöd till investeringar och MRsituationen i olika riktningar. Bra att sammanföra olika aktörer i
det svenska samhället, företrädare för myndigheter, näringsliv
och politiker, t ex i en gemensam fältresa. Det ökar kunskap om
olika samhällsperspektiv och lägger grunden för ökad
samstämmigt agerande gentemot utvecklingsländer.
Övrigt
Viktigt att knyta an till biståndseffektivitetsagendan. Lokala
planer och behov ska vara startpunkten.
Långsiktighet i alla åtaganden – en kortsiktig resultatagenda kan
vara i konflikt till detta.
Grupp 3
Urbanisering
Påverkar i sin tur hälsa och klimat. Ställer större krav på
jordbruket. Viktigt med en dialog mellan stad och landsbygd.
Korruption
Är kopplat till svaga institutioner. Viktigt därför med
institutionsbyggande, långsiktighet och landrättigheter.
Svaga stater
3(12)
Utrikesdepartementet
Arbetspapper
2015-06-
Måste kopplas till FN:s ökade inflytande och fördelningen av
naturresurser.
Miljö/klimat
Är inte ett område i sig vilket innebär att det måste integreras i
andra områden. Därför behov av ett mer generellt fokus på
koherens.
Globalisering
Gynnsamt för hållbar utveckling och informationsspridning.
Finansiera hållbar utveckling
Nya kanaler krävs för biståndet.
PGU
Mer ambitioner krävs för samordning. Sveriges interna arbete
förbättras. Resurser krävs av myndigheter.
Grupp 4
Viktigt att notera att svenska universitet och högskolor är en
resurs som kan användas i högre utsträckning i syfte att utveckla
biståndet.
Universitet och dess forskning kan användas för att utvärdera
biståndet men också för empirisk forskning och utveckling.
Biståndsförvaltningen har krav på sig att redovisa resultat av
biståndet, genom att använda forskare för att genomföra
effektutvärderingar kan kvaliteten på Sidas utvärderingar stärkas.
Det krävs institutionsstärkande på hemmaplan, av UD och Sida,
för att skapa en bättre dialog med forskarsamhället.
Den framtida biståndspolitiken bör på ett tydligare sätt
inkludera ungdomar som en viktig målgrupp.
Stödet till stipendier behöver ses över och utvecklas. Idag läggs
mycket tid på administration.
Sveriges universitet har stor erfarenhet av kapacitetsutveckling
inte minst med afrikanska universitet. Det gäller såväl
individuellt som institutionellt. Sverige har en internationellt
uppskattad modell. Gruppen var ense om att detta borde slås
4(12)
Utrikesdepartementet
Arbetspapper
2015-06-
vakt om men också utvecklas när det gäller hur
forskningsresultat kan användas för mer evidensbaserade
reformer nationellt.
Grupp 5
Hur biståndet är riggat behöver ses över då dagens uppdelning
mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbetet
är alltför fyrkantig. Synergier och samverkan mellan de två
behöver stärkas. I dag finns ett mellanrum där vi saknar
instrument/finansiering.
Instrument är ”inboxade” och staten resp. civilsamhällets roll är
inlåsta. Civilsamhället kan i vissa fall vara en partner för staten i
dess utveckling. Nuvarande regelverk utgår från att
organisationers roll är att utkräva ansvar från stater. En större
flexibilitet behövs i hur utvecklingssamarbetet ser på olika
aktörer.
Utvecklingssamarbetet bör även tänka in andra aktörer såsom
diasporagrupper.
Organisationer kan också vara en partner och ha ett mer
proaktivt förhållningssätt till företagsaktörer, en flexibilitet i
instrumenten kan här få stora effekter.
Utvecklingssamarbetet bör arbeta mer integrerat med de tre
perspektiven.
Regeringen bör avsätta resurser för att aktörer från civilsamhället
ska kunna träffas. Dialog mellan organisationer berikar
utveckling av modeller och lärdomar kring hur verksamheten
bäst kan utformas.
Ansträngningar för att bibehålla svenskarnas höga biståndsvilja
behövs. Den utgör bas för det svenska utvecklingssamarbetet.
Att bygga sociala kontrakt och tillit mellan olika aktörer och
sektorer i samhällen är prioriterat.
Arbete på den regionala nivån, t.ex. med regionala
skyddsmekanismer, ger möjligheter om stater brister. Även här
behövs ett mer flexibelt regelverk, med regionala mekanismer för
att aktörer ska kunna arbeta regionalt och/eller över gränserna i
regioner med s.k. cross-border conflicts".
5(12)
Utrikesdepartementet
Arbetspapper
2015-06-
Intressant länka upp till nya aktörer och hitta lösningar utanför
Europa, hos samarbetspartners i Syd som till exempel Brasilien
och Indien, för att dra lärdomar till andra regioner i syd.
Grupp 6
Företag har relevant kunskap och gemensamma intressen med biståndet
I likhet med biståndet har företag långsiktiga intressen i länder samt
stor kunskap, inte minst om lokala förutsättningar och behov. Viktigt
att tillvarata företagens kunskap och bygga ömsesidig respekt kring
respektive aktörs uppdrag och dialog när behov konkretiseras, t.ex. i
samband med konkreta projekt. Viktigt att ta fram goda exempel och
hållbara affärsmodeller.
Kunskapsutbyte sker bäst genom konkreta projekt/samarbeten.
Biståndet har en viktig roll att fylla vad gäller att utveckla
fungerande institutioner och stabila samhällen för att underlätta
investeringar.
Samarbete näringsliv-civilsamhälle, fackliga organisationer
Näringslivet centralt för att skapa hållbar tillväxt. Civilsamhället,
konsumentorganisationer och fackliga organisationer har haft en viktig
roll för att förflytta svenska företag från CSR och hållbar utveckling
som en kommunikations- och sponsorfråga till en fråga om att initiera
och utveckla nya affärsmöjligheter.
Viktigt att stärka möjligheten för civilsamhället och näringslivet
att samverka, att visa på möjligheter med samverkan och sprida
goda exempel.
Viktigt att stärka möjlighet för fackliga organisationer att
samverka och föra dialog med näringslivet samt att visa på
fördelarna med detta.
Offentlig upphandling
Offentlig upphandling har haft en central roll i att skapa hållbart
företagande i Sverige. En offentlig upphandling av hög kvalitet är viktig
för ett kostnadseffektivt bistånd och för att biståndet verkligen ska
bidra till hållbar utveckling.
Krav måste ställas på och förutsättningar stärkas för att
upphandling sker transparent (den som förlorar upphandlingen
6(12)
Utrikesdepartementet
Arbetspapper
2015-06-
måste kunna förstå varför) och med en livscykelsyn på
produkten/tjänsten och dess kostander. Inköp av produkter
måste också kopplas till möjlighet att använda och underhålla
dem (kunskap/utbildning). Viktigt tänka i system.
Viktigt att stärka kunderna/göra dem kapabla. Viktigt med
regelverk i FN och multilaterala banker.
Immateriella rättigheter
Många mindre företag vågar inte göra affärer med/investera i
utvecklingsländer eftersom de är osäkra på länders skydd av
immateriella rättigheter. En funktion per land som tydliggjorde vilka
skydd som finns för immateriella rättigheter skulle underlätta handel
och gynna ländernas tillväxt.
Yrkesutbildning
Yrkesutbildning är ett tydligt exempel på gemensamma intressen mellan
företag och biståndet. Hållbarhet utgör här en central del av
affärsplanerna.
Bristande yrkesutbildning är en central utmaning för
utvecklingsländer.
Företag är både i behov av anställningsbara individer och av att
de produkter företaget tillhandahåller kan underhållas och
användas.
Hållbarheten stärks om kunskap finns om underhåll och
användning, om en systemansats används.
Slutligen är svenska företag bra på att ta fram yrkesutbildningar.
Stöd till små och stora företag att agera rätt i utmanande miljöer
Företag som verkar i svåra miljöer kan behöva hjälp att hitta
samarbetspartners.
I konfliktländer behövs hjälp med kunskap för att bli en
hjälpande och inte en stjälpande part.
Viktigt sprida goda exempel, framförallt finns ett behov av detta
hos mindre företag.
Viktigt att MR-handlingsplanen omsätts i praktiken och att det
ansvar företag har blir känt.
Viktigt att förhålla sig till att olika företag kommit olika långt vad gäller
att bidra till hållbar utveckling.
7(12)
Utrikesdepartementet
Arbetspapper
2015-06-
Medan ett antal multilaterala företag kommit långt och är
pådrivande, finns fortfarande företag - särskild små- och
medelstora – som inte kommit lika långt. En anledning till detta
kan vara att mindre företag saknar resurser och medel för att
utveckla hållbarhetsarbetet. Ex. vad avser uppföljning av de
investeringar som görs.
Viktigt att skapa ett regelverk som gäller globalt för att
åstadkomma en långsiktig förändring på svåra markander. Ett
exempel är anti-korruptionsfrågan där svenska företag som
investerar på svåra marknader i många fall har ett striktare
regelverk att förhålla sig till där mutor ej accepteras medan andra
konkurrerande företag från andra länder inte har en lika strikt
syn i frågan vilket påverkar möjligheterna för svenska företag att
t.ex. delta i och vinna en upphandling.
Grupp 7
Vi är överens om målet men hur kan vi prioritera och i vilken
tågordning? [utmaning]
Viktigt att säkerställa att det civila samhället fortsatt är med och
agerar tillsammans. Hur kan vi göra skillnad? [utmaning]
Skuggrapportering har en viktig funktion [utmaning +
möjlighet]
Nystarten av PGU en möjlighet att få in andra/nya myndigheter,
diaspora, m.fl. [utmaning + möjlighet]
Inkludering är centralt men ofta svårt i verkligheten. Detta gäller
inte minst olika delar av det civila samhället, inkl. grupper såsom
HBTQ-personer, utgör inte en homogen inte grupp med
samstämmiga åsikter [utmaning]
Sverige ska här stå upp för en bred inkludering av aktörer, som
bör identifieras och definieras, och också omfatta
fattiga/förmånstagare i utvecklingsländer [utmaning]
Angeläget att också få med andra aktörer, t.ex. näringslivet som
tenderar att agera enskilt, och hitta bra former för detta
[utmaning]
Bör så långt som möjligt länka upp med och dra nytta
existerande, relevanta ramverk [utmaning + möjlighet]
8(12)
Utrikesdepartementet
Arbetspapper
2015-06-
Bör lägga ökat fokus på områden där Sverige har komparativa
fördelar såsom antibiotikaresistens och sociala trygghetssystem
[möjlighet]
Vi har svårigheter att tänka nytt [hot]
Globala hot såsom Ebola skapar rädsla för globalisering och
leder till att det återigen blir ”vår agenda”, ”vår rädsla” [hot]
Urbanisering vs landsbygden [hot eller möjlighet]
Grupp 8
Konstruktivt samarbete mellan myndigheter och det civila
samhället. Viktigt att stärka samarbetet/relationen med
myndigheter och civilsamhällsorganisationer. Välkomnar ökat
samarbete med det civila samhällhet. Civila samhällhet har en
viktig och betydande roll att spela, speciellt i det arbete som sker
i fält. Utmaningar är att hitta effektiva arbetsmetoder som gör
det enklare att utföra ett bra samarbete i praktiken.
Förbättra myndighetsstrukturen. Det behövs en förbättrad
dialog mellan myndigheter och utrikesdepartementet. Finns en
viss osäkerhet kring regeringens prioriteringar, där
Regeringskansliet behöver vara mer tydliga i vad varje enskild
myndighet har för ansvar i t.ex. frågor rörande PGU. Svårt för
myndigheterna att själva göra den avvägningen. Här är det extra
viktigt med stöd från UD och Sida vad det gäller styrning av
myndigheter. Pekar också på vikten av förbättrad samordningen
mellan myndigheter.
Kunskap och resursutnyttjande. Kompetens behöver stärkas
bland de som genomför Sveriges utvecklingssamarbete för att
öka förståelse och kunskap om inkluderande utveckling. En ökad
kunskap behövs också kring katastrofriskreducering (bredare än
bara miljö-och klimat) och institutionsbygge. Här nämns vikten
av Sendai ramverket (Sendai Framework for Disaster Risk
Reduction 2015–2030) som ofta saknas i dessa samanhang.
Svenska myndigheter har stor erfarenhet och deras resurser
borde användas mer. Mer vägledning i vad svenska myndigheter
faktiskt kan göra så att all kompetens och resurs användas till
fullo.
9(12)
Utrikesdepartementet
Arbetspapper
2015-06-
Svårigheter i att se hur den svenska agendan kommer att
kopplas till EU. Vill se en tydligare koppling mellan svensk
biståndspolitik och EU.
Grupp 9
Hållbar utveckling. En viktig utmaning är att hitta former för
utvecklingsagendan och hållbarhetsagendan att samverka och
stärka varandra.
Rättighetsperspektivet. Bristande mänskliga och fackliga
rättigheter utgör ett hot mot utveckling. Utrymmet för det civila
samhället att agera som oberoende aktörer minskar, fackliga
rättigheter begränsas.
Demokratisk samhällsstyrning och institutionsbyggande.
Svenska myndigheter har stor erfarenhet av styrning och
förvaltning och kan bidra till att främja demokratisk
samhällsstyrning och bygga upp transparenta och hållbara
system och institutioner.
Arbetsmarknad. Viktigt att skapa stabila och fungerande
arbetsmarknader.
Kunskap och förståelse. Stärk civila samhällets betydelse och
roll. Hitta kunskap lokalt och identifiera förändringsaktörer.
Kompetens behöver stärkas bland de som genomför Sveriges
utvecklingssamarbete för att öka förståelse och kunskap om
inkluderande utveckling. En ökad kunskap behövs kring
fattigdomens bakomliggande orsaker. En ökad lyhördhet till
lokala aktörer och diskurser, problembeskrivningar, och
lösningar.
Kultur och folkbildning är fundament i demokratin. Kan gälla
såväl främjande av individens möjlighet att uttrycka sig som
bibliotek och läsfrämjande. Ett stärkande av kultursektorernas
infrastruktur, så att en kreativ industri kan uppstå, bör
inkluderas i biståndsmålen. Här har Sverige har en styrka i sin
långa erfarenhet av oberoende förändringsaktörer, folkbildning,
tekniskt kunnande och institutionsbyggande.
Mångfald och multikulturalism. Diasporagrupper och
civilsamhälle innehar stor kunskap. Engagemanget och
10(12)
Utrikesdepartementet
Arbetspapper
2015-06-
mångfalden i samhället bör tillvaratas. Antidemokratiska
strömningar i samhället hotar utvecklingssamarbetet. Det är
viktigt upprätthålla vilja att bidra till hållbar och inkluderande
tillväxt.
Migration som utmaning och möjlighet. Migrationsfrågor
behöver problematiseras. Arbetskraftsmigration är en viktig
drivkraft för utveckling.
Byråkrati. Undvik individbaserat bistånd som fokuserar på
kortsiktiga resultat. Krångliga system och höga
rapporteringskrav i genomförandet av utvecklingsprojekt utgör
ett hinder för organisationer och andra aktörer att verka. Svenska
utlandsmyndigheter ägnar mycket tid åt att koordinera med
andra givare, istället för att stödja och koordinera lokala aktörer.
1 % målet är för lätt att urholka med avskrivningar och andra
kostnader såsom flyktingmottagande på hemmaplan som
inkluderas i biståndet.
Grupp 10
Gruppen fokuserade framförallt på möjligheter framåt då utmaningar
och hot var relativt väl beskrivna i inledningen och den efterföljande
paneldiskussionen. Sammanfattningsvis fördes följande fram:
En förhoppning var att Sidas roll gentemot övriga svenska
myndigheter kunde tydliggöras i ett nytt ramverk.
Möjligheten till en direkt finansiering från biståndsanslaget där
myndigheternas internationella verksamhet inte behövde
finansieras via Sida efterfrågades. Långa handläggningstider och
ibland oklara prioriteringar och avvägningar nämndes i
sammanhanget. Det skulle innebära effektivitetsvinster och ökat
ägarskap hos myndigheterna. Styrningen via landstrategier finns
redan idag och ytterligare regelverk skulle kunna utarbetas (t.ex.
där samråd med ambassad på plats ingår).
Myndigheterna framhölls som en outnyttjad resurs som kunde
användas bättre. Den svenska förvaltningsmodellen hade mycket
att bidra med och en hel del myndigheter med sina specifika
11(12)
Utrikesdepartementet
Arbetspapper
2015-06-
mandat och verksamhetsområden var mycket efterfrågade
internationellt.
Även myndigheternas roll behövde förtydligas, avseende bl.a. på
vilket sätt det internationella samarbetet är viktigt i relation till
det nationella uppdraget? Detta gällde även möjligheterna till
myndighetssamverkan inom EU-biståndet, där rådande regelverk
är problematiskt för svenska myndigheter. T.ex. kunde inte
regeln om full kostnadstäckning nås inom EU-twinning, men
även kopplingar till de nya hållbarhetsmålen och politiken för
global utveckling framhölls.
Flexibilitetet när det gällde myndigheternas relation till Sida
efterfrågades, bland annat möjligheten att kunna genomföra
mindre projekt. Det var ofta fokus på stora volymer inom det
svenska biståndet vilket medförde att myndighetssamverkan
ibland sågs som mindre intressant eftersom dessa projekt ofta
hade en mindre budget. Även samarbete mellan sektorer kunde
vara en möjlighet. En väg framåt kunde också vara samarbeten
mellan olika myndigheter i s.k. kluster. Myndigheterna hade
själva tagit fram intressanta idéer med en sådan inriktning.
Behovet att många gånger förbättra styrningen av
tjänsteexporten genom instruktioner och regleringsbrev lyftes
fram. Bland annat noterades att en ökad flexibilitet i uppstarten
av ny verksamhet ibland var nödvändig
I svårare sammanhang, t.ex. i konfliktmiljöer var det viktigt att
myndigheter som genomförare ”utrustades” med rätt verktyg.
Om regeringens ambition var att myndigheter i större
utstäckning ska vara aktiva i sådana sammanhang med nya och
innovativa metoder behövde detta också framgå i styrningen av
svenska myndigheters roll och medverkan i svenskt
utvecklingssamarbete.
12(12)
