2013-11-27
Metodbok Skolhälsovården Laholms kommun
6-5 Synprövning
Synskärpeprövning utföres i grundskolan F-klass.
Eleverna undersöks så snart som möjligt under vårterminen. Synprövningen bör ske i fria
rummet. Avståndet mellan den undersökte och synprövningstavlan måste vara exakt det avstånd
som anges för använd metod (se nedan). Lämpligen användes speciella belysningsskåp för
tavlan. God allmänbelysning i rummet erfordras.
I F-klass rekommenderas i första hand prövning med KM-Boks synprövningstavla för 3 meters
avstånd1. HVOT kan användas om KM-Boks är för svårt för eleven.
Prövning utförs med ett öga i taget med effektiv förtäckning av det andra ögat. Använd
hudvänligt plåster. Förtäckning får ej ske med handen. Den undersökte bör hålla huvudet rakt
och får inte vrida på huvudet för att försöka titta förbi förtäckningen. Förtäckningen får inte
trycka på ögonbulben. Notera om barnet har tvångshuvudhållning vid synprövning.
Synskärpan skall prövas med eventuellt egna glasögon eller linser. Synskärpevärdena antecknas i
elevens journal i decimalsystem d v s 1,0, 0,9, 0,8 o s v och metod anges. KM eller HVOT samt
om glasögon använts eller inte.
ÅTGÄRD
Synnedsättning. 0,9 med eller utan glas på båda ögonen accepteras som normalt i F-klass. Vid
lägre än 0,9 görs omkoll inom 4 – 8 veckor av det avvikande ögat. Utförs innan remiss skrivs för
att undanröja felvärde.
En synskärpa på 0,8 eller lägre på något öga bör föranleda remittering enligt nedanstående råd
såvida eleven inte redan behandlas av ögonläkare.
Elev med nyupptäckt synnedsättning som vid tidigare skolundersökning visat sig ha en
synskärpa på minst 0,8 kan efter fyllda 8 år remitteras till leg.optiker om inga andra synbesvär
föreligger. Den vanligaste orsaken till synnedsättning i dessa fall är myopi.
Barn under 8 år remitteras alltid till ögonläkare/ortoptist liksom alla elever som inte kunnat
korrigeras till minst 0,8 av leg. optiker. I dessa fall remitterar optikern.
Barn över 8 år med synskärpa 0,8 eller något lägre skickas till optiker. Vid än lägre synskärpa
bör remiss till ögonläkare skrivas, särskilt då försämringen skett inom kort tid.
Barn i puberteten skickas till optiker.
SAMSYNSTÖRNINGAR
Till denna grupp hör vissa typer av manifest skelning (strabism) och latent skelning (heterofori).
Vissa störningar av samseendet är jämte nystagmus några av de vanligaste orsakerna till lätt
torticollis (tvångshuvudhållning). En viss grad av heterofori är helt normalt. Först när besvär
uppstår är heterofori av klinisk betydelse. Heterofori brukar inte ge några symtom hos barn i de
lägre klasserna. Äldre skolbarn kan i enstaka fall få besvär på grund av tillfälligt dubbelseende
och de blundar ibland med ena ögat. Vanligare är huvudvärk - oftast efter någon timmes
skolarbete. Samsynstörningar anses ej ge upphov till äkta läs- och skrivsvårigheter (dyslexi).
Samtidig förekomst av en samsynstörning eller andra ögonfel och läs- och skrivsvårigheter kan
naturligtvis förekomma.
Samsynstörningar med läsbesvär kan inte avslöjas genom prövning av synskärpan annat än om
den binokulära synskärpan är lägre på det aktuella avståndet än den monokulära (det brukar vara
tvärt om). Vi har då rätt, att misstänka en betydelsefull heterofori.
ÅTGÄRD
Vid misstanke om samsynstörningar bör remiss ställas till ögonläkare/ortoptist. Elever med läsoch skrivsvårigheter bör undersökas av ögonläkare/ortoptist.
REMISS TILL ÖGONLÄKARE ELLER LEG.OPTIKER
Bör innehålla följande:
1. Remissindikation ,synnedsättning, synbesvär vid läsning. Yngre barn remitteras också vid läsoch skrivsvårigheter.
2. Nuvarande och tidigare synskärpa på vardera ögat (utan och med eventuella
glasögon) med angivande av metod (KM eller HVOT) samt eventuell skelning.
3. Eventuell tidigare ögonundersökning (var och när).
Av remissvaret bör framgå diagnos, synskärpa med ev. korrektion, korrektionsvärden, om
glasögon utfärdats, hur glasögon bör användas och hur kontroll planeras fortsättningsvis.
Detta kapitel har genomlästs och godkänts av Ögonmott Halmstads lasarett/ ortoptist Christine
Almgård mars 2012. Ortoptisten besvarar frågor på tel: 035-13 41 68
Instruktion för synundersökning med KM-Boks synprövningstavla
Denna syntavla är uppbyggd med ett begränsat antal bokstavsoptotyper.
.
Kan eleven säkert dessa bokstäver anger han/hon namnet på bokstaven direkt när skolsköterskan
pekar på tavlan. Annars finns en pektavla som barnet kan ha i sitt knä.
Undersökningen utförs i ett väl upplyst rum med syntavlan i ett belysningsskåp med 2 st 30W
lysrör. Lysrören ska bytas ut vart tredje år. Undersökningsavstånd ska vara 3 meter.
Gör så här:
1. Visa barnet med hjälp av de största bokstäverna att samma bokstav finns på syntavlan och på
pektavlan barnet har i knät. Tala om att barnet, på sin tavla, ska peka på den bokstav som är
likadan som den du pekar på.
2. Täck för ena ögat, först vänster och sedan höger. Noga. Om barnet vrider på huvudet under
undersökningen måste man misstänka att barnet kikar under lappen.
3. Börja med att peka ut enstaka symboler på de översta raderna. Visa därefter mindre och
mindre symboler från ytterkanterna. Om detta går lätt behöver man inte testa mer än enstaka
bokstäver per rad förrän man kommer till 0,65 för för 5-åriga, 0,8 för 6-åriga, 0,9 för 7-åriga
barn.
4. Minsta raden som barnet klarar anger synskärpan. För att barnet skall anses ha klarat raden
skall minst 5 rätt av 5 bokstäver, eller 6 rätt av 7 bokstäver, eller 7 av 9 bokstäver på raden ha
pekats ut/benämnts rätt.
5. Fortsätt med vänster öga.
Remissindikationer:
1. Synskärpa 0,8 eller sämre än 0,8 vid 7 års ålder.
2. Skillnad mellan ögonen mer än en rad bör remitteras eller undersökas på nytt. T ex en 5½
åring som ser 0,65 höger och 0,9 - 1,0 vänster är inte godkänd.
Tavlan kan beställas från Onemed eller ORTO-KM, Fagottgränden 15 B :214, 224 68 Lund
Litteratur:
Ögon och syn i skolåldern, Lea Hyvärinen, Skolhälsovård 1/92.93. Gothia l992.
FÄRGSINNESDEFEKT
Syftet med diagnostik av färgsinnesdefekt inom skolhälsovården är att ge underlag för den
medicinska studie- och yrkesorienteringen. Färgsinnesdefekt bland barn är vanligen medfödd
och ärftlig. Tillståndet är vanligast hos pojkar, ca 8 %. Bland flickor har knappt 1 %
färgsinnesdefekt. Dessa defekter har ofta andra drag än medfödda defekter.
METOD OCH UTFÖRANDE
Färgsinnesprövning. Undersökning av färgseendet erbjuds när förälder eller elev så önskar,
oftast då man misstänker ett defekt färgsinne. Det kan ske när som helst efter skolstart och när
eleven bedöms kunna medverka på ett tillförlitligt sätt.
Den som utför prövningen bör själv ha fullgott färgsinne.
De av socialstyrelsen rekommenderade Ishihara-tavlorna används.
Vid undersökningen bör s k dagsljuslampa användas. Den undersökte bör sitta med ryggen snett
mot ett fönster för att inte bli bländad. Den undersökte bör ha eventuella glasögon på under
förutsättning, att glasen är klara och inte tonade. Det är en binokulär prövning. Det är av
avgörande betydelse, att tavlorna inte visas längre än avsett och att föreskrifterna för tavelserien
minutiöst följes. Anteckna svaren i journalen. Meddela föräldrar.
ÅTGÄRD
Om alla tavlor tolkas rätt är färgsinnet normalt. Om två eller fler tavlor tolkas fel är färgsinnet
defekt. Om en tavla tolkas fel kan undersökningen göras om efter några månader – se manual till
tavlorna.
Ögonläkare med kompetens för s k andra instans undersökningar kan bestämma
färgsinnesdefekternas art, grad och djup - "anomaloskop u s", (viktigt vid dispens-förfarande)
och kan även med sorteringstester avgöra, om defekten är av betydelse i praktiska livet (D15 och
D20 test).
