Likabehandlingsplan 2014-2015
Likabehandlingsplan
Hällnäs
Förskola
2014-2015
Likabehandlingsplan 2014-2015
Vår vision
”Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik.
Barnen ska mötas av vuxna som ser varje barns möjligheter.
Inget barn ska bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för
kränkande behandling”
Likabehandlingsplan 2014-2015
Inledning
Det här är Vindelns kommuns förskolors handlingsplan för att motverka alla former av
trakasserier, diskriminering och kränkande behandling, samt främja likabehandling.
Alla barn och vuxna ska känna sig trygga, bemötas och behandlas med respekt oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Vi accepterar inte någon form av
kränkande behandling. Detta gäller för alla barn och vuxna som vistas i vår
förskoleverksamhet.
Vi vill i denna plan informera om hur vi aktivt jobbar med frågor som rör diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Denna plan ska vara känd av alla, barn, personal och
föräldrar så att vi tillsammans ska kunna förebygga uppkomsten av kränkningar och
trakasserier, samt främja likabehandling.
Förskolechefen är ytterst ansvarig för att det inte förekommer någon form av kränkning eller
särbehandling och alla som arbetar inom förskolan har ett eget ansvar att följa planen.
Vindelns kommuns förskolors ledning och personal.
Anders Vikström
Förskolechef
Likabehandlingsplan 2014-2015
Bakgrund och uppdrag
Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan. All
planering och alla aktiviteter ska genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som
präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för arbetet i vår
verksamhet är att alla barn ska behandlas likvärdigt. Alla barn ska ha samma
möjligheter och rättigheter
Tendenser till kränkningar och eller trakasserier skall aktivt bekämpas. Hot, våld,
mobbing, rasism, trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling är all
personals angelägenhet. Detta har högsta prioritet på förskolorna i Vindelns
kommun.
Den första januari 2009 förändrades lagstiftningen kring arbetet mot diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling. Barn- och elevskyddslagen som
funnits sedan 2006 upphörde att gälla och Skollagen och den nya
diskrimineringslagen tog över frågorna.
Kravet på förebyggande åtgärder kvarstår och förstärks. När det gäller kränkande
behandling ska en årlig plan upprättas och när det gäller diskrimineringsfrågorna
ska en likabehandlingsplan upprättas. Enligt BEO finns det inget som motsätter att
planen förs samman i ett dokument.
Diskrimineringsombudsmannen, DO, arbetar mot diskriminering och för att alla ska
ha samma möjligheter och rättigheter. Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet
att diskriminera på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning
eller ålder.
Barn- och elevombudet, BEO, är en del av skolinspektionen och övervakar att kap
14a i skollagen följs. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. Läs gärna
mer från Skollagen på ww.skolverket.se
Lagen innebär att barn och elever får ett lagligt skydd mot kränkande behandling.
Skadestånd kan utdömas om inte förskolan kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag.
Ur Lpfö98, Läroplan för förskolan:
Förskolan vilar på demokratins grund. Verksamheten ska utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. En viktig uppgift
för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhälle vilar
på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors
lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med de svaga och utsatta är
värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen.
Likabehandlingsplan 2014-2015
Nulägesanalys och kartläggning
Kön
Vårt mål är att barn ska få känna ökad frihet, ta ansvar och få utmaningar, lyssna på
kamrater, utveckla en förståelse för att alla är lika mycket värda oavsett kön.
Alla pedagoger har ansvar för följande punkter:
- Under året ska vi ha i åtanke att välja böcker som inte är könsdiskriminerade och
som inte är könstypiskt traditionellt.
- Vid samling och gruppaktiviteter är det pedagogen som styr lekar, sånger och
ramsor.
- Vi diskuterar möjligheten till att byta plats på aktiviteterna i rummen.
- Observera barnen i deras lek och deras samspel
- Observera varandra i arbetslaget och vid behov ha en öppen dialog hur
kommunikationen är mot barnen och mot varandra.
Etnisk tillhörighet
På vår förskola har vi barn med etnisk tillhörighet från Ryssland, Moldavien och
Sverige. Vi har barn med olika hudfärger.
Vårt mål är att alla barn ska känna sig stolta över sitt ursprung och sin hudfärg och
lära sig om varandras kulturer och traditioner.
Vi uppmärksammar högtider från hemländerna och pratar om hur man firar
högtider som jul, påsk osv där.
Vi lånar sagoböcker med ursprung i barnens hemländer.
Vi arbetar förebyggande mot trakasserier genom att se till att barnen får se
bilder, läsa böcker, och se till att det finns dockor osv med olika hudfärger.
Religion eller annan trosuppfattning
Verksamheten ska spegla en förståelse för olika religioner och trosuppfattningar. Alla
barnen har rätt till sin egen tro.
Vi uppmärksammar ingen särskild religion eller annan trosuppfattning på vår
förskola.
Funktionsnedsättning
Vårt mål är att underlätta för de barn som har funktionsnedsättningar.
Vi konsulterar speciallärare för att få hjälp med underlättande hjälpmedel och
träningsmaterial. Förskollärare ansvarar för detta.
Vi anpassar verksamheten så att alla barn kan delta på sina villkor.
Förskollärare har ansvar för detta.
Likabehandlingsplan 2014-2015
Sexuell läggning
Vårt mål är att visa respekt för allas olika sexuella läggning.
Vi vill visa på att det finns olika familjekonstellationer genom böcker och
samtal. Hela arbetslaget ansvar för detta.
Annan kränkande behandling
Vårt mål är att på olika sätt träna det sociala samspelet med barnen.
Alla pedagoger har ansvar för följande punkter:
Under året vara goda förebilder i vårt bemötande mot barn, andra pedagoger
och föräldrar.
Under året ska vi uppmuntra positivt beteende genom att ofta i vardagen
berömma detta.
Vid konflikter vara snabb att fråga upp barnen hur de tänkte och vad han eller
hon hade kunnat göra istället?
Under året jobba med sagolik sagolek och massage.
Uppföljning och utvärdering.
Likabehandlingsplanen hålls aktuell genom att vi kommer ha den som en stående
punkt på våra AP-träffar under året.
Vi har en årsplanering som ger möjlighet att leva upp till våra mål.
Vi utvärderar likabehandlingsplanen en gång per år på en AP-träff under våren.
Barnens deltagande.
På vår förskola ska vi observera barnens reaktioner utifrån de uppsatta målen.
Vi ska ha enklare samtal med de lite äldre barnen om de olika
diskrimineringsgrunderna.
Likabehandlingsplan 2014-2015
Vad gör vi för att främja likabehandling och motverka diskriminering
och kränkande behandling?
All personal på Hällnäs Förskola ska:
1. Visa i ord och handling att alla är lika mycket värda genom att respektera deras
sidor, låta alla prova på att sitta i knä, ge barnen lika mycket närhet - ej göra skillnad
på dem som söker kontakt och de som inte söker kontakt, ge dem ömhet.
2. Ha kompissamtal med de äldre barnen.
3. Se över rutiner och regler regelbundet genom att ha det som en stående punkt på
APT en gång per termin eller vid behov.
4. Vara uppmärksamma på miljöer och situationer där kränkningar kan förekomma
genom att ha en genomgång varje år om i vilka miljöer och under vilka situationer
det kan ske.
5. Ha bättre uppsikt över ”samlingsrummet”, ”gråa rummet” och toaletter där
personalen inte allt är närvarande. Föra en dialog med de äldre barnen om var de
tycker att konflikter uppstår.
6. Vara goda förebilder i vårt sätt att tala och agera genom att vi vuxna är det mot
varandra och mot barnen och att vi har samma regler. Dessa regler ska vi kolla över
på APT en gång per termin eller vid behov.
7. Vara där barnen är och av erfarenhet hålla extra tillsyn på de barn där man vet att
det kan uppstå konflikter.
8. Uppmuntra positivt beteende genom att i ofta i vardagen berömma positivt
beteende och genom att se utvägar - vad är det barnet saknar istället för att tjata och
skälla.
9. Fundera och reflektera över det material vi använder och över lokalernas
utformning och användningsområden genom att ha det som en punkt på APT en
gång per termin eller vid behov. Vi ska ha en tillåtande syn till nya arbetssätt och
material.
10. Ha en öppen och rak kommunikation med föräldrarna om barnen och
verksamheten i det dagliga arbetet, via utvecklingssamtal och föräldramöten och
genom veckobrev/månadsbrev via mail och genom att vara tydlig med att
föräldrarna ska våga säga vad de tycker.
11. Göra barnintervjuer inför höstens utvecklingssamtal genom att utforma passande
frågor till barnen efter deras ålder om deras vardag på förskolan.
Likabehandlingsplan 2014-2015
12. Ha rutiner för hur vi som pedagoger ska ingripa och agera i aktuella situationer
mot kränkande behandling, exempelvis hur vi prata med barnet, föräldrakontakt och
ringa föräldrarna på en gång vid större händelser.
13. Observera, dokumentera och utvärdera vårt arbete fortlöpande. Utvärdera på
APT en gång per termin eller vid behov. Observera genom att vara med i grupp och
studera och dokumentera det man observerar, dokumentera genom TRAS, bilder och
film.
Utreda och åtgärda
Vid kränkningar mellan barn så är första steget att samtala med barnet/barnen.
Samtalet anpassas efter den enskilda situationen och mognad hos barnen.
Hur kände du?
Hur tänkte du?
Hur tror du att den andre kände sig?
Hur skulle du vilja att det var?
Hur kunde du ha gjort?
Ökad observation på det barnet/barnen och i gruppen. Vi tar upp det i arbetslaget
och diskuterar olika lösningar. Pedagogen berättar för föräldrarna när det kan vara
av värde för dem.
Om en personal upplever att en annan personal kränk ett barn ska denna personal
direkt agera. Detta ska ske genom en diskussion mellan pedagogerna där händelsen
tas upp. Se till sak – inte person. För aldrig känsliga diskussioner mellan vuxna då
barn är närvarande.
Vid grova trakasserier, eller återkommande kränkningar, diskrimineringar eller
kränkningar ska förskolechef samt föräldrarna kontaktas direkt. En utredning om
kränkande behandling skall ske (bilaga 2) samt ett uppföljningssamtal. Förskolechef,
pedagog och berörda föräldrar bör vara med på samtalen. Förskolechef ansvarar för
utredning, dokumentation och uppföljning. Om personal misstänks för grov
kränkning av barn ska den personal, eller föräldern som upplevt kränkningen, direkt
ta kontakt med förskolechef. Chefen ansvarar för utredning, dokumentation och
uppföljning, samt för att hålla kontakt med berörda föräldrar. Vid behov kan
personalenheten kontaktas.
Information
Planen ska vara uppsatt på förskolans anslagstavla, väl synlig för föräldrarna.
Ansvarig. Personalen.
I samband med att förskolan tar emot ett nytt barn ska föräldrarna informeras om
likabehandlingsplanen. Ansvarig: Den som sköter inskolningen
Ny personal samt vikarier ska alltid ta del av likabehandlingsplanen. Planen ska
finnas på hemsidan www.vindeln.se Ansvarig: Förskolechef.
Likabehandlingsplan 2014-2015
Till dig som förälder
Föräldrar har också ett stort ansvar. Om förskola och hem tar klart avstånd från
kränkande behandling får detta en positiv påverkan på barnen. Misstänker du att
ditt eller någon annans barn utsätts för kränkande behandling, kontakta personalen.
Detta gäller inte befogade tillrättavisningar från ansvariga inom verksamheten, vilka
har till syfte att upprätthålla en god miljö för barnen.
Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra, men om det är så, är
du den som bäst kan göra något åt det. Vi ber dig att göra helt klart för barnet att du
ser mycket allvarligt på beteendet och inte accepterar det. Även i sådana fall är det
bra att kontakta personalen.
Diskrimineringsgrunderna
Bilaga 1
Kön
Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan måste också
förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella
trakasserier.
Likabehandlingsplan 2014-2015
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Transexuell är en person som upplever sig vara ”motsatt” kön jämfört med sitt
biologiska kön. Även barn som har en könsidentitet eller väljer köns- uttryck som
anses bryta mot normen för barnets biologiska kön eller som har syskon som är
transexuella skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön.
Etnisk tillhörighet
Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom,
same, svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Förskolan har ett ansvar att
arbeta mot mot rasism och främlingsfientlighet.
Religion och annan trosuppfattning
Enligt läroplanen ska alla föräldrar kunna lämna sitt barn till förskolan förvissade om
att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller den andra
åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till
kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har också rätt att
uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Det gäller för förskolan att respektera alla
dessa rättigheter.
Annan trosuppfattning
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har som grund i eller
samband med en religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. De anses ha
ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.
Funktionshinder
Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga. De kan bero på skador eller
sjukdomar som fanns vid födseln, har uppstått senare i livet eller förväntas uppstå.
Begränsningen av funktionsförmågan måste bestå över en längre tid. Graden av
funktionshinder har däremot ingen betydelse.
Exempel på funktionshinder som kan märkas mer eller mindre i olika situationer är
allergier, diabetes, dyslexi, hörsel- och synskador, ADHD eller Asperger syndrom.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet.
Förskolan måste arbeta mot homofobi. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller
en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck
för en stark negativ syn på homosexualitet eller på homo – och bisexuella människor.
En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och
allas lika rättigheter.
Likabehandlingsplan 2014-2015
Vad betyder begreppen?
Bilaga 2
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen
om alla människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer
och riktas mot en eller flera. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara
systematiska och återkommande.
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än
andra barn och detta missgynnande har samband med kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Man kan
också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt
diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt
som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning och ålder.
Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband
med diskrimineringsgrunderna: (Förklaring av diskrimineringsgrunderna, se bilaga
1.)
kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Ålder
Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som
inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Kränkningarna kan vara:
Fysiska (tex.slag, knuffar)
Verbal (tex.hot, svordomar, öknamn)
Psykosociala (tex.utfrysning, grimaser, ryktesspridning)
Texter och bilder (tex. att skriva elakheter, rita nidbilder, att inte alla
barn får inbjudningskort vid födelsedagar)
En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt alltid måste tas
på allvar.
Likabehandlingsplan 2014-2015
Dokumentation vid incidenter enligt likabehandlingsplanen.
Barnets namn:
Närvarande:
Datum:
Vad har inträffat och när?
Vilka åtgärder gör förskolan?
Vem ansvarar?
Uppföljning/utvärdering – när och hur?
Återkoppling inom en vecka. Vem ansvarar?
Underskrift:
Ärendet avslutat:
Datum:
Bilaga 3
