Hälsa ur olika perspektiv
• Matvanor och kostsituationer i
olika länder
Kost och folkhälsa
KOST FÖR SPECIELLA
GRUPPER
•
•
•
•
•
•
•
•
Gravida
Barn
Ungdomar
Äldre
Idrottare
Invandrare
Vegetarianer
Personer med
celiaki/laktos-intollerans
PREVENTION
(förebyggande)
• Hälsoläget i Sverige
• Folkhälsoarbete i Uland/I-land
• Kostens roll i prevention
av:
-övervikt
-hjärt-kärlsjukdomar
- högt blodtryck
- diabetes
- vissa former av cancer
Hälsoläget i Sverige
Att mäta hälsa:
•
•
•
•
Dödstal
Sjukdomars förekomst
Sjukskrivning
Nedsatt funktion
Folkhälsans utveckling
• I början av 1900-talet var
infektionssjukdomar den dominerande
dödsorsaken i Sverige (tuberkulos)
• Idag svarar hjärt-kärlsjukdomar och cancer
för 75% av alla dödsfall
• Rörelseorganens sjukdomar (reumatism)
och psykisk ohälsa (stress) orsakar flest
förtidspensioneringar
Fysisk hälsa
”Att ha en kropp som
fungerar bra”
Vårda kroppen mot
sjukdom
Sömn och vila
Fritid och hälsa
Mat och hälsa
- Övervikt, bantning och
självsvält
Psykisk hälsa
”Att känna välmående”
Stress
- Kamp/flykt
- Stress och prestation
(känsla av kontroll,
självförtroende,
avsaknad av rädsla,
glädje)
Social hälsa
”Att ha bra relationer”
-
Den sociala relationen
Att bli sedd
Att bli bekräftad
Att bli korrigerad och få
gränser
Kroppsspråket
Uppväxt och boendemiljön
Arbetsmiljön
Medellivslängden ökar
• Sedan 1900 har medellivslängden för män
ökat med ca 20 år och för kvinnor med 25
år
• Kvinnorna lever längre än män men
skillnaderna minskar
• Det finns både sociala och regionala
skillnader i livslängd
• Trots att livslängden ökar- så ökar inte
antal år med full hälsa
Levnadsvanor i Sverige
Levnadsvanor= hälsorelaterade beteenden
som t e x alkoholvanor, rökning, matvanor,
fysisk aktivitet etc.
Alkoholvanor och rökning
• Den totala alkoholkonsumtionen har ökat de senaste
åren (från 1996)
• Andelen hög- konsumenter är högst bland unga (16-29
år)
• Det finns ett tydligt samband mellan den totala
alkoholkonsumtionen i befolkningen. Andelen högkonsumenter och personer som får problem p g a
alkoholen
• Folkhälsoinstitutet beräknar att ca 4000 svenskar avlider
varje år av sjukdomar som är relaterade till alkohol
• Rökning mångdubblar risken för flera sjukdomar som
hjärt- kärl sjukdom och cancer
Fysisk aktivitet
• Utlandsfödda svenskar motionerar mindre än
svenskfödda
• Ungdomar motionerar mindre
• Ur ett hälsomässigt perspektiv är bara 20% av
befolkningen tillräckligt fysiskt aktiva
• Ohälsosamma levnadsvanor är vanligar bland
lågutbildade
• Män har fler ohälsosamma levnadsvanor än
kvinnor, ffa i form av övervikt och låg fysisk
aktivitet
Matvanor
• Förändringar i matvanor har skett under åren
• Idag äter vi i Sverige mer pasta, ris, grönsaker
och sötsaker och mindre ost, matfett på bröd,
grädde och socker
Vad styr våra matvanor?
1.
EVOLUTIONS BIOLOGISKA FAKTORER
d v s preferens (förkärlek) för söt smak ex. nyfödda föredrar söt smak istället för
beskt samt neofobi (rädsla för att äta något som man tidigare inte har smakat)
Barn föds med neofobi
2.
3.
PSYKOLOGISKA FAKTORER
Inlärda preferenser och aversioner (motvilja)
Mat som belöning och trygghet:
Amning, vi lär oss koppla en fysiologisk tillfredsställelse med en psykologisk
tillfredsställelse
Barn belönas med mat, sötsaker
Emotionell stämning
SOCIALA FAKTORER
Mat som symbolvärde d v s social status, religion, traditioner
Mat som trend
Kön/genus: Män äter mer bröd, potatis, kött, mjölk, fil, oftare öl till maten
Kvinnor äter fler huvudmåltider, fler småmål, fler måltider i hemmet, mer frukt och
grönt, oftare vatten till maten
Vad styr våra matvanor?
4. GEOGRAFISKA FAKTORER OCH SAMHÄLLSFAKTORER
Skillnader i matvanor i olika delar av landet
Skillnad mellan glesbygd och storstad ex. utbud i butiker
Politik
ex. prissättning, produktutveckling
5. FYSIOLOGISKA FAKTORER
ex. sjukdomar som allergier, diabetes
6. KUNSKAP OCH INFORMATION
ex. utbildning, medial information, statliga rekommendationer
Folkhälsoarbete i U-land
Generella riskgrupper:
1. Foster
2. Barn <3 år
3. Kvinnor före och
under graviditet
4. Kvinnor under
amning
Folkhälsoarbete i U-land
Viktiga frågor:
• Jämlikhet mellan könen
• Amning
• Protein (näringsämne; finns i b l a kött, fisk, ägg)
• Järn (mineral som transporterar syre från
lungorna ut i kroppen) Ger stor död,
• Vitamin A (vitamin som finns i mjölkprodukter, fet
fisk, margarin och behövs för syn, hud,
slemhinnor och tillväxten)
• Jod (mineral som behövs för hjärnans
utveckling)
Folkhälsoarbete i U-land
Jämlikhetsfrågor:
• Diskriminering av kvinnor är en huvudorsak till
malnutrition (felaktig tillgodogörelse av
näringsämnen)
• Kvinnor har (oftast) huvudansvaret för barns
näringsintag under den första tiden för barnet
• Undernärda flickor ger undernärda mödrar
• Ett måste att höja kvinnors och flickors status
Folkhälsoarbete i U-land
Varför är det svårt att tillgodose barns
näringsbehov?
• Äter för sällan
• Låg energi och näringskoncentration
• Äter för lite vid måltiderna
• Äter lite eftersom de är sjuka
Folkhälsoarbete i U-land
Vad kan man göra för att minska risken för
undernäring för små barn?
• Amning upp till minst 2 års ålder
• Fler måltider
• Ökad fetthalt
• Egen tallrik
• Servera barnen först
• Behandla sjukdomar
• Behandla mask, parasiter etc.
Folkhälsoarbete i I-land
Utgångspunkter för
folkhälsa:
• Hälsa- angeläget mål
• Bättre att förebygga än
att behandla i efterhand
• Påverkas i högre grad av
samhällsförändringen än
av medicinska framsteg
Forts. Folkhälsoarbete i I-land
Reformer som haft stor
betydelse för den
svenska folkhälsan:
Allmän skolutbildning
Arbetarskydd
(facktillhörighet, lagar)
Mödravård
Mat från olika kulturer
•
Religionens betydelse för livsmedelsval
•
Hälsoaspekter
- Kan vara svårt att hålla kvar mattraditionen i ett nytt land
- Övergång till västerlänsk kost innebär generellt att konsumtionen
av mjölkprodukter, kött, fett och socker ökar
medan konsumtionen av grönsaker, frukt och spannmål minskar
Konsekvenser:
- Övervikt (hjärt-kärlsjukdomar, diabetes (typ2)
- Coloncancer
- Försämrad tandhälsa p g a mer söta produkter, sämre
tandhygien
Mat för barn och ungdom
Förändrade matvanor
Ökat användande av
lättprodukter
Ökat småätande
Mer mat/måltider utanför
hemmet
Minskat intag av standardmjölk
och ägg
Detta tillsammans med
välfärdssamhällets livsstil har
lett till b la ökad förekomst av
anorexi och ökad förekomst av
fetma
Forts. Mat för barn och ungdom
Växande barn och
ungdomar har större
behov av:
Energi för tillväxt och
fysiska aktivitet
Protein (15-20 E%) för
tillväxt (normalt 10-15E%)
Kalcium för
skelettuppbyggnad
Järn för
pubertetutveckling
Mat för äldre
Definition av ”äldre”
Alla över 65 år
Medellivslängd
Kvinnor= 82 år
Män= 77,5 år
Antal individer över 80 år
har ökat med
200 000 personer sedan
1990.
Av dessa är det 4,5% av
befolkningen
År 2025 kommer det att
vara 7 %.
Kroppsliga förändringar
Minskad mängd kroppsvatten
Ökad mängd kroppsfett
Minskad mängd muskelmassa
Stelhet i muskler och leder
Försämrat minne
Minskad lungkapacitet
Minskad hjärtkapacitet
Minskad njurfunktion (ca 50% av en 30-årings)
Förändringar i munhåla
• Smaken försämras
• Dysgusti= minskad
smakupplevelse
• Hyposmi= nedsatt
luktförmåga
• Minskad saliv
• Tuggproblem (vid
tandlossning eller protes)
vilket kan leda till att man
sväljer stora bitar→gastrit
(=inflammation i
magsäcken)
Vilka problem har äldre med
maten?
• Dålig tuggsväljförmåga
• Dålig aptit p g a ffa
läkemedel
• Rädd för inkontinens
• Smak- lukt
förändringar
• Funktionella problem
(handikapp)
Uppgift; Vad är hälsa?
G-uppgift
1. Vad är hälsa för dig?
Beskriv ur perspektiven fysisk, psykisk
och social hälsa
2. Hur ser folkhälsans utvecklig ut i
Sverige? Vilka är de viktigaste frågorna i
U-länder när det gäller folkhälsoarbete?
Uppgift; Vad är hälsa?
MVG-uppgift
1.
2.
3.
Vad är hälsa för dig?
Beskriv ur perspektiven fysisk, psykisk och social
hälsa
Tror du att ditt sätt att se på hälsa förändrats med din
ålder/livsstil/ relationer/ intressen?
Om ja: Hur? Motivera!
Om nej: Varför inte? Motivera!
Vad styr dina matvanor och din livsstil? Behöver du
ändra dina vanor för en bättre livsstil/ välbefinnande?
Vilka skulle fördelarna bli med en ändring? Motivera
ditt svar och diskutera sambanden mellan livsstil,
matvanor och välbefinnande med stöd av litteraturen!
