Torsdag 12 november 2015
Folkhälsoarbete för att främja bra matvanor
Abstract och kontaktuppgifter till föredragshållare
Framtidens tallrik serverar hälsa och hållbarhet
Victoria Bignet, Forskningskoordinator,
EAT, Stockholm Resilience Centre
[email protected]
[email protected]
www.eatforum.org
www.stockholmresilience.org
Livsmedelsproduktionen är en av de största drivkrafterna bakom klimatförändringarna och
miljöförstöring. Samtidigt utgör en dålig kosthållning numera den största globala hälsoriskfaktorn;
fortfarande en knapp miljard av världsbefolkningen lider av kronisk hunger samtidigt som drygt två
miljarder lider av övervikt eller fetma, och brist på mikronäringsämnen är ett övergripande problem.
Vad utgör då en sund och hållbar kost, och hur uppnår vi det målet på global nivå? Hittills har
forskningen fokuserat på att antingen optimera kostens hälsoeffekter eller, i mindre utsträckning,
dess miljövinster. Dock har forskningen under de senaste åren exploderat inom nexuset mat-hälsahållbarhet med syftet att kartlägga synergier och avvägningar mellan mänsklig och planetär hälsa på
tallriken, och att identifiera effektiva metoder för att vända livsmedelssystemets i nuläget negativa
hälso- och miljöeffekter.
Föredraget kommer även att innehålla en presentation av EAT-initiativets innovativa arbetsmodell
för att främja samarbeten mellan vetenskapliga discipliner och sektorer – forskning, politik,
näringsliv och civilsamhälle – för att åstadkomma konkreta resultat.
Frukt och grönsakskonsumtion utifrån ett socioekonomiskt perspektiv –
resultat från nationella folkhälsoenkäten
Marita Friberg, utredare, Med. Dr
[email protected]
www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och-undersokningar/folkhalsodata/
www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och-undersokningar/folkhalsoatlas/
Genom att äta frukt och grönsaker ökar vi möjligheterna att må bra samtidigt som vi förhindrar
uppkomst av sjukdomar. Konsumtionen av frukt och grönsaker har dock i stort sett varit oförändrad
under de senast decenniet och ligger långt ifrån den rekommenderade nivån. Generellt sett visar
resultat från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor att kvinnor är betydligt bättre på
att äta frukt och grönsaker än männen. Men det finns även tydliga regionala skillnader liksom en klar
social gradient i frukt- och grönsakskonsumtion. Bland annat rapporterar fler boende i storstäder än
i glesbygdskommuner att de äter frukt och grönsaker mer än 1 gång per dag. Samtidigt anger de
med eftergymnasial utbildning en högre konsumtion av frukt och grönsaker, än de med för- och
gymnasial utbildning. Yrke, ekonomi och sysselsättning är andra socioekonomiska faktorer som
spelar roll för våra matvanor och hur mycket frukt och grönsaker vi äter.
Varje år består det nationella slumpmässiga urvalet för folkhälsoenkäten av 20 000 personer i
åldrarna 16–84 år. Därtill erbjuds regioner att delta med ytterligare urval, det totala urvalet blir då ca
150 000 personer varav ungefär hälften svarar. Resultat redovisas läns- och kommunvis, samt på
nationell nivå via verktygen Folkhälsodata och FolkhälsoAtlas på Folkhälsomyndighetens hemsida.
Att verka för jämlikhet i hälsa - hur teori blir till praktik
Maria Magnusson, Med dr./Projektledare för Folkhälsogrupp Jämvikt.
Angereds Närsjukhus och Göteborgs universitet
[email protected]
http://medicine.gu.se/avdelningar/samhallsmedicin_folkhalsa/Socialmedicin-ochepidemiologi/forskning/levnadsvanor-och-sjukdom-over-livscykeln/levnadsvanor-ochbarnfetma/epilife-teens/folkhalsogrupp_jamvikt
Hälsofrämjande interventioner tenderar att öka skillnader i hälsa mellan olika
socioekonomiska grupper. Delvis beror detta på att de som planerar och genomför
interventionerna vanligtvis lever under helt andra villkor än grupperna med sämst hälsa,
vilket gör det svårt att utforma adekvata åtgärder. Folkhälsogrupp Jämvikt (Jämvikt) bygger
på reellt inflytande från invånare och lokalt verksamma professionella, enligt principer från
Community based participatory research (CBPR) och Social cognitive theory (SCT). CBPR har
empowerment som ett av sina grundläggande begrepp. Inom SCT har vissa
bestämningsfaktorer för hälsa utvecklats. Inom Jämvikt används dessa systematiskt och
processerna dokumenteras kontinuerligt i syfte att utveckla den gemensamma
kunskapsbasen. Jämvikt verkar på strukturell såväl som på individ- och gruppnivå.
Bestämningsfaktorerna listas här (med förtydliganden enbart på individ- och gruppnivå). 1)
ömsesidig bestämmelse (att deltagarna kan påverka sin omgivning), 2) underlättande (att
underlätta för deltagarnas hälsofrämjande beteenden), 3) förväntningar på utfall (att
påverka deltagarnas förväntningar på konsekvens av beteendeförändringar), 4) tilltro till
den egna förmågan 5) lärande genom observation (positiva förebilder). Utvärdering görs
dels av processerna och dels av i vilken grad resultatmål, vilka upprättas i dialog med
kontaktgrupperna, nås. Kvalitativa data samlas in i form av intervjuer med brukare och
beslutsfattare. Ett exempel är dialogmöten med ungdomar som ledde till att Jämvikt
stöttade dem i att genomdriva förändringar av utbudet på fritidsgårdens café. I det fallet
användes strategier för att påverka bestämningsfaktorerna 1, 2, 3 samt 4. Jämviktsmodellen
används i delar av Göteborg där många invånare har livsvillkor och hälsa som är sämre än
genomsnittet i staden. Fokus på deltagarstyrning och empowerment gör att modellen i
högsta grad är användbar vid hälsofrämjande arbete bland flyktingar.
Frisk i mun och kropp av samma mat
Ulrika Åhs Jonsson, Leg. dietist, Folkhälsogrupp Jämvikt, Närhälsan –
Göteborg [email protected]
Katharina Wretlind, övertandläkare och docent i cariologi, Folktandvården
Västra Götaland [email protected]
http://medicine.gu.se/avdelningar/samhallsmedicin_folkhalsa/Socialmedicin-ochepidemiologi/forskning/levnadsvanor-och-sjukdom-over-livscykeln/levnadsvanor-ochbarnfetma/epilife-teens/folkhalsogrupp_jamvikt
Folktandvården Västra Götalands vision är ” Frisk i munnen hela livet”. Folkhälsogrupp Jämvikt
arbetar för att öka människors förutsättningar att leva ett mer hälsosamt liv och har som mål att fler
barn och vuxna ska ha en hälsosam vikt. Tillsammans har två representanter från dessa
verksamheter - en tandläkare och en dietist - utarbetat ett koncept för att ha hälsosamtal med
familjer över måltid.
Familjer som har treåringar med karies eller risk för karies har bjudits in att äta kvällsmat och prata
om hälsa ur ett salutogent perspektiv. Fokus har legat på hälsosamma matvanor, men även samtal
och övningar kring fysisk aktivitet finns på agendan. De fyra samtalen har fördelats under året – två
på hösten och två på våren.
Samtalen är uppbyggda på fyra olika sätt:
1. Tillsammans identifierar man vad familjerna gör bra och arbetar för att stärka redan positiva
vanor. Man utgår ifrån livsmedelsverkets kostråd genom broschyren ”Hitta ditt sätt att äta
grönare, lagom mycket och röra på dig”.
2. Under temat ”Hur mycket frukt och grönsaker äter vi/jag? Kan vi/jag öka?” - får barnen välja
ut frukt och grönt och väga upp hur mycket de ska äta av det per dag.
3. En träff behandlar fysisk aktivitet och mindful eating.
4. Den sista typen av hälsosamtal innehåller tre delar: Frisk i munnen, där man visar ett bildspel
om munhälsa, värderingsövningar, samt övningen Håriga mackan.
Det här konceptet skulle kunna bli en del utav familjecentralernas ordinarie verksamhet. Vid ett
permanent införande kan man utveckla det så att erbjudandet om att vara med går till alla familjer,
inte enbart riskgrupper, men att man riktar en inbjudan och lägger fram det lite extra för de som av
olika skäl kanske behöver stödet mest (proportionell universalism). Ett problem har varit att nå ut
och få familjer att komma. Om alla verksamheter på en familjecentral samverkar kanske man når ut
till fler.
Erfarenheter att lyfta fram:
Att äta tillsammans ger ett otvunget samtal och skapar en trygg atmosfär där många frågor
ställs.
Fokus på styrkor gör också att deltagarna känner sig sedda och kompetenta vilket också har
öppnat upp för djupare reflektioner från föräldrarna.
Samspelet mellan de ansvariga – tandläkaren och dietisten – har vunnit på och utvecklats
utifrån att man kommit in från olika professioner med olika perspektiv.
En person har alltid funnits med för att ta hand om barnen och det har gett samtalsro för
föräldrarna.
Cirka en tredjedel av de som erbjöds samtal tackade Ja, och av dessa kom runt hälften när
det väl begav sig.
Dörröppnare till resurssvaga grupper
Marie Nybäck, nutritionist
[email protected]
http://www.regionorebrolan.se/folkhalsa
http://www.regionorebrolan.se/hallbaramaltider
www.regionorebrolan.se/sv/Om-regionorebrolan/Detta-ar-landstinget/Miljo
I region Örebro län organiseras folkhälsofrågorna utifrån avtal om samverkan mellan regionen,
kommunerna, Örebro läns idrottsförbund och Örebro läns bildningsförbund. Två exempel på insatser
utifrån samverkansavtalen är ”Glada tanden” och ”Hälsa på SFI”.
”Glada tanden i Degerfors” handlar om hur vi kan utveckla samverkan i kommunen för att nå barn
med ökad risk för karies och fetma. Socioekonomiska clusteranalyser ligger till grund för riktade
insatser med det primära målet bättre tandhälsa hos barn och unga i regionen.
”Hälsa på SFI” är ett utvecklingsarbete i samarbete med Svenska för invandrare i Örebro kommun
med det övergripande målet att angripa den ojämlika fördelningen av hälsa. Arbetet har handlat om
att engagera SFI i processen att utveckla skolan som en hälsofrämjande miljö dels genom att utbilda
SFI-pedagogerna samt att ta fram ett utbildningsmaterial som stöd i undervisningen.
En Frisk Skolstart - erfarenheter av att bedriva folkhälsoarbete i
socioekonomiskt utsatta områden
Gisela Nyberg, Med Dr/Projektledare vid Institutionen för
folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet och Centrum för epidemiologi
och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting
[email protected]
http://folkhalsoguiden.se/amnesomraden/fysisk-aktivitet/projekt/en-frisk-skolstart/
En Frisk Skolstart är ett program för att stödja föräldrar i att främja bra matvanor och fysisk
aktivitet bland barn som går i förskoleklass. Programmet består av tre komponenter,
informationsmaterial och Motiverande samtal för föräldrar samt en lärarledd
klassrumskomponent för eleverna. En Frisk Skolstart är ett universellt föräldrastödsprogram
som har genomförts i två tidigare studier (2010-2013) med familjer från områden med stora
sociala skillnader och behov. Studierna visar att programmet har mottagits mycket väl och
har lovande resultat. I socioekonomiskt utsatta områden visar resultaten på positiva
förändringar i intag av ohälsosam mat och dryck samt viktutveckling hos barn med fetma.
Erfarenheter av att genomföra programmet i socioekonomiskt utsatta områden kommer att
presenteras.
Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen.
Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete
Eva Eurenius och Lina Tjärnström,
hälsoutvecklare vid Folkhälsoenheten, Västerbottens läns landsting
[email protected]
www.vll.se/salut
Västerbottens läns landsting har visionen: ”Världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning år
2020”. Redan för 30 år sedan beslöt landstinget att utveckla en svensk modell för att stödja mer
hälsosamma vanor och på så sätt påverka viktiga riskfaktorer. Detta ledde till Västerbottens
hälsoundersökningar (VHU) som genomförs bland 40-, 50- och 60-åringar. Salut-satsningen, som
startades för 10 år sedan, är en hälsosatsning för barn och ungdomar i Västerbotten. Strävan är att
alla barn och ungdomar 0-18 år nås av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser under
hela uppväxten, med början hos föräldrarna under graviditeten.
Åldersanpassade insatser har utvecklats i syfte att främja trygga och goda uppväxtvillkor, goda
matvanor och ökad fysisk aktivitet. För att främja goda levnadsvanor samtalar barnmorskan utifrån
hälsoformulär som de blivande föräldrarna fyllt i, däribland frågor om BMI och matvanor. Samtliga
föräldrar erbjuds ett hälsosamtal hos tandhygienist. Barnets munhälsa screenas vid 1½-årsbesöket
på BVC och barnet erbjuds därefter extrabesök hos tandhygienist vid behov. Inför 3-årsbesöket
skickar BVC ut en enkät till föräldrarna med fokus på psykisk hälsa, men även på levnadsvanor, som
sedan används som samtalsunderlag vid besöket. När barnet börjar förskolan får de ta del av ”Bodil
krokodils verktygslåda” som förespråkar god munhälsa genom lek, sång och sagor. Öppen förskola
har förändrat utbudet av fika som erbjuds föräldrar och barn. Inom kommunerna verkar Salutsatsningen för att stärka det hälsofrämjande arbetet inom skolan med fokus på skolmaten, men
även på måltidsmiljön och elevcafeterian, när det gäller att stärka goda matvanor. Motiverande
samtal och gränsöverskridande samarbete är Salut-satsningens grundstenar och framgångsfaktorer.
Hur forskning kan bli en serietidning
Gabriele Eiben med dr, forskare på Göteborgs Universitet, Cecilia Hedström dietist i
barnhälsovården, Västra Götaland och Ann-Kristin Lövqvist, folkhälsostrateg i
Åmåls kommun
[email protected]; [email protected]; [email protected]
http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Vard-ochhalsa/Folkhalsa/Utmaningar-for-folkhalsoarbetet/Goda-levnadsvanor/Arbeten-i-utmaning-Godalevnadsvanor/B/
http://www.narhalsan.se/upload/BHV%20Gbg%20o%20S%c3%b6Bo/Riktlinjer/Skallasymmetri/Hand
ledning%20Bamse%20150119.pdf
Förekomsten av övervikt och fetma bland barn och unga har ökat kraftigt under de senaste 30 åren.
Ökningen tycks ha avstannat i vissa grupper men ligger fortfarande på en problematiskt hög nivå. Så
vad kan vi göra åt problemet? Hälsoraketen ger dig svaret. Hälsoraketen är ett hälsofrämjande miljöoch livsstilsprojekt för hela kommunen med barnen i fokus enligt IDEFICS-modellen. Genom ökad
kunskap om ett nytt förhållningssätt till mat, dryck, sömn och fysisk aktivitet bland våra unga, kan vi
skapa bestående livsstilsförändringar som varar livet ut. Hösten 2006 startades EU-projektet IDEFICS
(Identification and prevention of dietary and lifestyle induced health effects in children and infants)
med slutår 2012. Syftet var att kartlägga kostvanor, sociala faktorer och livsstil hos barn mellan två
och tio år för att kunna utveckla nya förhållningssätt som främjar bättre kost- och motionsvanor
bland unga. I Sverige genomfördes kartläggningen och de riktade hälsoinsatserna i Partille, som
därmed blev den första kommunen i landet att prova IDEFICS-modellen som är ett samhällsbaserat
program mot övervikt och fetma. Kommunens alla verksamheter involveras för att nå barn och
föräldrar på så många olika sätt och arenor som möjligt. Nyckelbudskapen handlar om att öka fysisk
aktivitet, förbättra kosten och att stimulera till vila och återhämtning. Syftet är att nå varaktiga
förändringar i beteenden som gynnar hälsan. Med 12 moduler kan Hälsoraketen ses som en guide
för hur det hälsofrämjande arbetet kan bedrivas och samordnas i olika verksamheter i kommunen på
bästa sätt. Hälsoraketen lanserades 2011 i hela Västra Götalandregionen.
Vid samma tidpunkt framkom att förekomsten av övervikt och fetma hos 4-åringar var särskilt hög i
Dalslands fem kommuner. Inom folkhälsoarbetet avsatte Hälso- och sjukvården därför 2012, under
en treårsperiod extra medel för att främja hälsosam vikt bland barn och unga i Dalsland. Röda
tråden, som var ett projekt kring barns psykiska hälsa, blev Sunda tråden som fokuserade på sunda
levnadsvanor och hälsoraketen blev den givna vägledaren och utgångspunkten. Arbetet utformades
lite olika i varje kommun men med en stark gemensam uthållig drivkraft. Under arbetet med Sunda
tråden föddes den nästan omöjliga idén att göra en specialutgåva av Bamse kring nyckelbudskapen
enligt IDEFICS-modellen och växte sig allt starkare. En mängd olika aktörer kunde med gemensamt
arbete realisera idén.Bamses Må bra tidning är ett samarbetsprojekt mellan Egmont redaktionen,
forskare, förskolepedagoger, utvecklingsledare för folkhälsa, tandvården och barnhälsovården. Den
baseras på Idefics nyckelbudskap. Alla 4-åringar i regionen får en tidning i samband med
hälsobesöket på BVC. 6- åringarna får tidningen vid besöket hos tandvården. Tidningen används
även på en del förskolor. Att diskutera en hälsosam livsstil med familjer på ett positivt sätt, utan
pekpinnar, är en utmaning. Därför prövar vi i Västra Götaland idag att kommunicera en hälsosam
livsstil via en serietidning - Bamses Må bra tidning.
Hur kan vi jobba mer evidensbaserat i framtiden?
Liselotte Schäfer Elinder, docent
[email protected]
http://ki.se/en/phs/community-nutrition-and-physical-activity
Evidensbaserat folkhälsoarbete definieras som samvetsgrann, explicit och klok användning av den
bästa tillgängliga kunskapen för att besluta kring hälsoskydd, sjukdomsförebyggande och
hälsofrämjande insatser i samhället och i olika befolkningsgrupper. I detta inlägg presenteras vad
evidensbaserat folkhälsoarbete är, varför det behövs och hur man genomför det. Vi kommer även
att diskutera vilka utmaningar vi står inför.
Lästips:
Evidensbaserat folkhälsoarbete Liselotte Schäfer Elinder och Lydia Kwak (red.) 2014 Studentlitteratur
Mål, indikatorer och uppföljning, nyheter i nästa folkhälsoenkät –
Hälsa på lika villkor
Marita Friberg, Folkhälsomyndigheten
[email protected]
Heléne Enghardt Barbieri, Livsmedelsverket
[email protected]
Lena Björck, Livsmedelsverket
[email protected]
Under maj-juni 2015 genomförde Livsmedelsveket en enkätundersökning vänd till folkhälsoansvariga
i kommuner, regioner och landsting för att ta reda på vilka mål och indikatorer för bra matvanor som
används runt om i landet. Resultaten visar att de flesta kommuner, regioner och landsting har en
strategi och/eller en handlingsplan för folkhälsa, många har folkhälsomål, men färre har specifika
mål för bra matvanor. Målen som finns är till största delen inriktade på måltiderna i offentlig
verksamhet. Ett av resultaten var att de allra flesta använder resultat från folkhälsoenkäten ”Hälsa
på lika villkor”, för att följa upp utvecklingen av matvanorna på regional och lokal nivå.
Frågorna om matvanor och fysisk aktivitet i folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor validerades 2003
och har sedan dess ingått i enkäten. Då våra mat- och rörelsevanor förändras bör även indikatorerna
för uppföljning utvecklas. Folkhälsoenkäten för 2016 kommer därför att utökas med fler frågor om
matvanor samt nya frågor för att bättre fånga fysisk aktivitet och stillasittande.
En hälsosam kost innebär i stora drag att äta mycket frukt och grönsaker, fisk, begränsat av salt och
socker, fett av bra kvalitet och stor andel fullkornsprodukter. Utmaningen i folkhälsoenkäten är att
med frågor om konsumtionen av bara några få livsmedel, ändå kunna få en bra bild av matvanorna i
befolkningen. För att välja ut de bästa frågorna, har vi analyserat resultat från den nationella
matvaneundersökningen Riksmaten 2010-11. De statistiska analyserna visar, att de livsmedel som är
de bästa indikatorerna på matvanorna i befolkningen, är frågor om hur ofta man dricker läsk/saft
och äter fisk som huvudrätt. Därför har vi valt att utöka folkhälsoenkäten med dessa frågor. Intaget
av läsk/saft och fisk samvarierar med individernas intag av mättat fett, tillsatt socker och fullkorn på
ett tydligare sätt än frågor om andra livsmedel. De nya frågorna om läsk/saft och fisk ger därmed,
tillsammans med frågorna om frukt och grönsaker, en bild av matvanorna i stort. De har också en
tydlig korrelation med kostkvalitetsindex, som är en sammanvägd bedömning av matvanorna. Högre
konsumtion av frukt, grönsaker, fisk och fullkorn samt mindre konsumtion av tillsatt socker och
mättat fett förväntas ge utslag på resultatet från enkätfrågorna.
En slutsats i de nordiska näringsrekommendationerna är att även små förbättringar av ohälsosamma
matvanor leder till minskad risk för sjukdom vilket ger anledning att prioritera insatser som syftar till
att få de som äter sämst att äta ganska bra, snarare än att få de som äter ganska bra att äta ännu
bättre. Med en sådan utgångspunkt räcker det inte att utvärdera insatser för bättre matvanor mot
genomsnittskonsumtionen. De mål som sätts för indikatorlivsmedlen kommer därför att uttryckas
som hur stor andel av befolkningen som når en viss konsumtionsnivå. Målnivån kommer att sättas
utifrån vad som kan vara rimligt att uppnå i jämförelse med nuvarande konsumtion.
