Matvanornas och
dietistens roll inom psykiatrin
Leg Dietist Ebba Carlsson
Sahlgrenska 141031
Agenda
Varför arbeta med matvanor inom psykiatrin?
Rutin för att identifiera och åtgärda ohälsosamma
matvanor
Arbete med att förbättra matvanor i praktiken
Dina frågor och reflektioner
Varför arbeta med matvanor inom
psykiatrin?
Maten löser inte alla problem, men
utan mat blir inga problem lösta!
Fysisk hälsa
Psykisk hälsa
Matvanor
Goda matvanor
Ger förutsättningar för psykisk
återhämtning och förbättrad
kroppslig hälsa.
Kalla fakta!
Personer med svår psykisk ohälsa har en 15-20 år kortare
livslängd än befolkningen i övrigt.
Majoriteten av dödsfallen beror på fysiska sjukdomar.
Wahlbeck, K, Westman, J, Nordentoft, M, Gissler, M, Laursen, TM. Outcomes of Nordic mental health systems: life
expectancy of patients with mental disorders. The British journal of psychiatry : the journal of mental science. 2011;
199(6):453-8.
Förekomst och relativ risk (RR) av påverkbara
riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom
(Schizofreni / Bipolär sjukdom jfm befolkningen i övrigt)
Påverkbar riskfaktor Schizofreni
Bipolär sjukdom
Övervikt / fetma
45-55%, RR 1,5-2
21-49%, RR 1-2
Rökning
50-80%, RR 2-3
54-68%, RR 2-3
Diabetes
10-15%, RR 2
8-17%, RR 1,5-2
Högt blodtryck
19-58%, RR 2-3
35-61%, RR 2-3
Avvikande blodfetter
25-69%, RR ≥ 5
23-38%, RR <3
Marc De Hert, Christoph U. Correll, Jullo Bobes, Marcelo Cetkovich-Bakmas, Dan Cohen, Itsuo Asai, Johan Detraux,
Shiv Gautam, Hans-Jurgen Möller, David M. Ndetei, John W. Newcomer, Richard Uwakwe, Stefan Leucht
WPA EDUCATIONAL MODULE Physical illness in patients with severe mental disorders. I. Prevalence, impact of
medications and disparities in health care (World Psychiatry 2011;10:52-77)
Förekomst av diabetes per åldersintervall för patienter
med schizofreni jämfört med populationen i övrigt
Prevalence of diabetes, metabolic syndrome and metabolic abnormalities in schizophrenia over the
course of the illness – De Hart 2008
Andel patienter med BMI ≥ 30, PsykosR
Årsrapport 2013 PsykosR
Andel patienter med BMI ≥ 30 i slutenvård, RPV
Andel patienter med BMI ≥ 30 i
slutenvård
Årsrapport 2013 RättspsyK
Orsaker till ökad metabol risk
Läkemedelsbiverkningar
Ohälsosamma levnadsvanor
Kognitiva funktionsstörningar
Genetik
Bristande insatser från vården
Läkemedelseffekter
Hög risk för
viktökning
Risk för viktökning
Antidepressiva
Stämningsstabilisatorer
Mirtazapin (Remeron®
TCA (Anafranil®,
Klomipramin®,
Saroten®, Tryptizol®
Valproinsyra
(Ergenyl®,
Absenor®)
Litium
(Lithionit®)
Karbamazepin
(Hermolepsin®,
Tegretol®)
Gabapentin
(Neurontin®)
SSRI vid
långtidsbehandling ffa
Paroxetin (Seroxat®)
Atypiska antipsykotika
Klozapin (Clozapine®, Leponex®)
Olanzapin (Zyprexa®)
Quetiapin (Seroquel®)
Risperidon (Risperdal®)
Svenska Psykiatriska föreningen: Kliniska riktlinjer - Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig
psykisk sjukdom, 2009.
Kognitiva funktionsstörningar
Problem med att:
• Planera
• Initiera
• Genomföra
Matvanor
Ätandets funktion
Tankar
Föreställningar
Omgivning
Situation
Kroppsliga
reaktioner
Ätbeteende
Känslor
Sinnesstämning
Dysfunktionella tankar
”Jag måste laga mat från grunden”
”Jag kan inte gå ner i vikt”
”Jag är en matmissbrukare”
”Allt jag äter sätter sig på magen”
”Jag kommer att svälla i vikt”
”Jag får inte äta något som är onyttigt, då är det kört”
”Jag har bara gått ner 4 hekto”
”Jag tål inte kolhydrater”
Nutritionsproblematik
-
För stort intag
För litet intag
För ensidigt intag
Oregelbundet intag, avvikande dygns- och måltidsrytm
- Andra nutritionsrelaterade problem, ex. mag-tarmbesvär
Riskgrupper övervikt och fetma
• Individer med psykossjukdom är en extra utsatt grupp.
• Individer som medicinerar med psykofarmaka som kan
ge upphov till viktökning.
• Individer som har ätstörning med hetsätningsproblematik,
förstämningssyndrom eller ångestsyndrom.
Riskgrupper undervikt
• Individer som medicinerar med psykofarmaka som kan
ge upphov till viktminskning.
• Individer som missbrukar droger.
• Individer som har ätstörning med svältproblematik,
förstämningssyndrom eller ångestsyndrom.
Personer att uppmärksamma
gällande matvanor
•
•
•
•
•
•
•
•
Vuxen med övervikt/fetma
Vuxen med högt blodtryck
Vuxen med blodfettsrubbningar
Vuxen med diabetes
Vuxen med hjärt-kärlsjukdom
Vuxen med depression och ångest
Vuxen med schizofreni
Gravid
Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, 2011.
Kostindex
1. Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)?
2 gånger per dag
eller oftare (3 p)
En gång per dag
(2 p)
Några gånger i
veckan (1 p)
En gång i veckan el
mer sällan (0 p)
2. Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta, konserverade, juice etc)?
2 gånger per dag
eller oftare (3 p)
En gång per dag
(2 p)
Några gånger i
veckan (1 p)
En gång i veckan el
mer sällan (0 p)
3. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg?
3 gånger i veckan
eller oftare (3 p)
Två gånger i
veckan (2 p)
En gång i veckan
(1 p)
Några ggr/mån el
mer sällan (0 p)
4. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft?
2 gånger per dag
eller oftare (0 p)
En gång per dag
(1 p)
Några gånger i
veckan (2 p)
En gång i veckan el
mer sällan (3 p)
Några ggr i veckan
En gång i veckan
eller mer sällan
5. Hur ofta äter du frukost?
Dagligen
Nästan varje dag
9-12 poäng
Hälsosamma matvanor
(ca 10 % av vuxna befolkningen i Sverige)
5-8 poäng
Potential för hälsosammare matvanor finns
0-4 poäng
Ohälsosamma matvanor
(drygt 20 % av vuxna befolkningen i Sverige)
Frukostvanor
Vetenskapligt stöd för att regelbundet intag av frukost kan minska
risken för överätande under dagen. Kan också tyda på att man är
mera fysiskt aktiv och att man har en förmåga att planera
matvanorna.
Andel patienter med lågt resultat, kostindex < 4 p
42 % av alla 108 besvarade enkäter
Psykosmottagningarna i Trollhättan och Uddevalla, 131001-131130
Matvanor i psykosvårdprocessen
Identifiera
Erbjuda
åtgärd
Behandla
Följa upp
• Alla vårdgivare, i första hand patientens Kp / huvudbehandlare:
• Använda socialstyrelsens fem frågor om matvanor. Fångar individer
med mest riskabla matvanor.
• Inom öppenvård: minst en gång per år, vid årlig hälsokontroll.
• Inom slutenvård: vid lämplig tidpunkt, någon gång under
vårdtillfället.
• Dietist, efter remiss: Noggrann kartläggning av matvanor.
Matvanor i psykosvårdprocessen
Identifiera
Erbjuda
åtgärd
Behandla
Följa upp
Alla vårdgivare, i första hand patientens Kp / huvudbehandlare:
Väcka patientens bekymring runt att matvanorna är ohälsosamma
eller lust till förändring av matvanorna. Motivera till kvalificerat
rådgivande samtal.
Matvanor i psykosvårdprocessen
Identifiera
Erbjuda
åtgärd
Behandla
Följa upp
All personal kan ge ”Enkla råd”:
• Matvanornas betydelse för hälsan.
• Grundläggande kostråd.
Dietist ger:
• ”Kvalificerat rådgivande samtal” vid ohälsosamma matvanor och
sjukdomsspecifika kostråd.
Remiss till dietist?
Minst ett av följande:
Har patienten låga poäng på kostindexet, d v s 0-4 poäng?
Har patienten haft en ofrivillig eller ohälsosam viktförändring (viktuppgång /
viktnedgång)?
Har patienten en undervikt eller kraftig övervikt utifrån aktuellt BMI?
Föreligger metabola avvikelser eller tecken på undernäring utifrån rutinprover?
Föreligger ätsvårigheter, till exempel aptitlöshet, orkeslöshet, dålig mun- och
tandstatus eller mag-tarmrelaterade besvär?
Har patienten ett ensidigt intag, utifrån kostenkät och vidare kostanamnes?
Har patienten en sjukdom som kräver sjukdomsspecifika kostråd, ex. celiaki?
Dietist inom psykiatrin erbjuder
•
•
•
•
•
Individuella patientsamtal
Gruppbehandling
Utbildning för patienter
Utbildning för personal
Handledning för personal
Dags för ett kreativt avbrott!
https://www.youtube.com/watch?v
=lxk7pHZsIAs&feature=youtu.be
Evidensbaserade kostråd
Kostråd för minskad samsjuklighet
NNR och Medelhavskosten minskar
risken för :
Övervikt
Typ 2-diabetes
Hjärt-kärlsjukdom
Cancer
Fokus på
Goda vanor
Näringsrika livsmedel
Hälsosamt kostmönster
Helhetssyn på hälsan
Kolhydrater
Bildkälla: Axa
Kolhydrater
Bildkälla: Axa
Maten på tallriken
är sällan problemet
Enkla råd vid ohälsosamma matvanor
Måltidsordning
Att komponera ihop en måltid
+
+
=
Tallriksmodellen
Middagsförslag
Måndag
Onsdag
Tisdag
Fredag
Lördag
Torsdag
Söndag
Portionsstorlek
www.maltidsmattet.se
www.kostateljen.se
Samtalskort
Ät på dagen, sov
på natten
Ät mer
fullkorn
ÄtFrukt
mersom
frukt
mellanmål
och grönt
Välj flytande
fett
Makrill i
tomatsås
Ät mer fisk
på
lunchmackan
Hälsosamma
matvanor
Ät mindre
salt
Välj
nyckelhålsmärkt
Halvera
Ät och drick
mängden läsk
mindre socker
per dag
Ät minst ett
lagat mål mat
varje dag
Använd
tallriksmodellen
Faktablad
Framgångsrik dialog om mat
•
•
•
•
•
•
Ha patienten i centrum
Sätt upp rimlig målsättning
Hjälp patienten att se till helheten
Kostråden ska vila på vetenskaplig grund
Använd hjälpmedel
Anpassa kostråd och samtalsmetodik efter patientens
kognitiva förmåga och aktuella mående
• Samarbeta med dietist
• Följ upp resultat och återkoppla till patient
Frågor och reflektioner?
Tack för mig!
