Lärande

Hans-Åke Scherp
Docent i pedagogik
Karlstads universitet
Entlediga docenten från hans docentur och låt honom i
stället tjänstgöra på ett högstadium så att han med egna
ögon och öron får uppleva vilka initiativlösa ,ansvarslösa och
djupt odemokratiska samhällsmedborgare den
socialdemokratiska spjutspetsskolan har skapat. Heja
Björklund!!!!
• Jag vill tacka dig för ditt inlägg i SvD kring regeringens
skolpolitik, som får stå oemotsagd i det offentliga
rummet. Du lyfter genialt fram den paradoxala
situationen där forskning avfärdas och skolans
utveckling styrs av personligt tyckande och tilltro till
enkla lösningar som svar på komplexa problem. Jag
vet att det är mycket svårt att få utrymme på
tidningarnas debattsidor när det gäller att kritisera
och diskutera dagens skolpolitik, hoppas detta är
början till en förändring.
Två kolliderande perspektiv
Inifrånmotivation,
inifrånstyrning

Lust att lära

Arbeta med mer
intresseväckande områden
genom att knyta an till
elevernas föreställningsvärld
Utifrånmotivation,
utifrånstyrning

Ökade krav

Fler centrala prov

Ökad betoning av betyg,

Tydliga betygskriterier

Bygga upp en förtroendefull
relation

Ordningsbetyg

Dialog

Ökad kontroll

Förståelsefördjupande
lärprocesser

Inspektioner

Deltagande styrning, fördjupad
förståelse av hela uppdraget

Uppifrån preciserade mål

Medarbetare som medskapare

Medarbetare som utförare
Inre motivation
•
•
•
•
•
Lust att lära
Lära för att man vill kunna eller förstå sig på
Arbetsglädje – lärglädje
Entreprenöriellt lärande
Ett av den svenska skolans uppdrag: Utveckla
en livslång lust att lära
Inre motivation
• Att ha ett spørsmål som man vill få belyst eller besvarad
• Människan är född frågvis men det avtar under skoltiden.
Varför?
• Är det för att man i skolan ska svara på andras spørsmål ?
• Varifrån kommer de egna spørsmålen ? Dissonanser.
• Hur upprätthålls och stimuleras de egna spørsmålen ?
– Någon som bryr sig om spørsmål .
– Tro eller se möjlighet att få svar stimulerar frågandet. ex Google
– Tillit till lärprocessen så man tror sig om att kunna finna ett svar.
Lärande är i sig otryggt
• Om man inte tror sig om att kunna finna ett
svar leder det till maktlöshet som i nästa steg
leder till att man hittar syndabockar eller
lägger problemen utanför sin egen
påverkanssfär vilket förstärker maktlösheten.
• Maktlösheten hanteras genom att inte själv
se sig som ansvarig.
Svårt att formulera spørsmål
• Ovana?
• En traditionell skola är en skola dit man går för
att få svar på spørsmål man aldrig har stillt.
(unquestioned answers)
• En elevaktiv skola är en skola dit man går för
att få svar eller söka svar på spørsmål som
man stiller. (unanswered questions)
• En svarsökande skola är en skola dit man går
för att söka svar på spørsmål som man aldrig
har stillt. (unquestioned questions)
Hans-Åke Scherp Karlstads universitet
Skolan som
många av oss
minns den….
• Hur hitta tillbaks till de egna spørsmålen?
• En viktig del i den egna identitetsutveckling är
att upptäcka vilka spørsmål man bär på.
• Prestationsinriktade flickor mår sämre i den
svenska skolan.
Vilka frågor har ni om …
• Indre motivasjon og ungdommers læring samt
medarbeidernes læring og utvikling.
Variasjonens betydning for læring.
Skolutveckling
• Pedagoger och skolledare beforskar sin egen
vardagsverksamhet
• Eleverna engagemang lärande och trivsel fokuseras
• Lärdomar ligger till grund för förändring av arbetssätt
• Utmana, utfordra, gällande föreställningar
• Fördjupad förståelse
• Gemensam kunskapsbildning utifrån egna undersökningar.
”Data driven school development” (PBS, Timperley,
Schildkamp, …)
Slutsatser från PBS-nätverket
• Ett lärandeinriktat ledarskap bidrar till ett ökat förtroende
mellan medarbetare skolledning.
• Förverkligandet av en lärandekultur ökar trivseln bland
medarbetare och skolledare
• Förbättrat samtalsklimat. Mer inriktade på att förstå och lära
av varandra.
• Förverkligandet av en lärandekultur på skolan bidrar till att
man i högre grad upplever sig lyckas med att bidra till barnens
lärande och utveckling vilket bekräftats vid undersökningar.
Internationell forskning
• Hattie (2009) Syntes av 50 000 studier:
– ”The remarkable feature of the evidence is that the biggest
effects on student learning occur when teachers become
learners of their own teaching, and when students become
their own teachers.” (p. 22)
Helen Timperley: Professor of Education in the Faculty
of Education at Auckland University, New Zealand
• This is where leaders come in because the development of
adaptive expertise does not happen by attending courses,
conferences or seminars. It develops through ongoing
interactions with those with whom teachers work and the
development of collective capacity throughout the school.
This means leaders must create the learning conditions and
lead the change process.
Per-Erik Ellström: Professor in Education at
Linköping University
• Today it is widely recognized that formal training
courses are not sufficient for promoting sustainable
professional learning and competence development.
…
• Specifically, it is necessary to focus on the learning
potential of the workplace, that is, the extent to
which it provides a learning environment that
supports and facilitates teachers’ professional
learning in and through the day-to-day work of
teaching.
Timperley 2007
• Utökad lärtid är en nödvändig men otillräcklig.
– Lärprocesserna varade mellan sex månader och två år och
man träffades oftast en till två gånger i månaden.
• Extern expertkunskap är nödvändig men otillräcklig.
• Effektiva professionella lärgrupper karaktäriserades
av att
– lärarna stimulerades till ny fördjupad förståelse och till att undersöka
hur denna förändrade förståelse skulle kunna omsättas praktiken
– undersöka vilka effekter nya arbetssätt fick på barnens lärande.
– Kollektivt ansvarstagande för barnens lärande ersatte ett
individualistiskt synsätt med autonoma lärare.
• Aktivt skolledarskap.
– Effektiva skolledare gav ett aktivt stöd till lärarna lärande och deltog
delvis i lärandet själva.
– De skapade organisatoriska förutsättningar för lärarnas lärprocesser
och utvecklande en lärandekultur på skolan.
Holtappel (2009): Studie av 278 skolor
• Teacher trainings on methods are not sufficient to gain important
effects on teaching quality and teaching patterns in classrooms
• Teacher collaboration in institutionalized teams like PLCs
focusing student learning and teaching development has
important impacts on quality and improvement of teaching and is
more effective than teacher trainings (R=.73 resp .33)
• Professional collaboration and learning in PLCs is able to
enhance self-efficacy and readiness for innovation and belong to
key conditions for improvement of instruction and student
achievements
Skolutveckling och styrning på systemnivå
Dålig 
Ganska bra
Bra
Mycket bra  Utmärkt
Tät central kontroll
Vida riktlinjer för undervisning
och lärprocesser
Minimera variationen i
arbetssätt mellan lärare och
skolor och mellan skolor
Kreativt innovationsarbete leds
av medarbetare på skolan
The engine of sustained and continuous improvement from ‘good’
performance onwards is collaborative professional practice
Collaborative practice is school professionals working with each other to
improve their practice
•Study groups, professional learning communities using research and data
•Teachers visiting each other's class rooms
•Teachers doing demonstration lessons together and jointlesson-planning
•Teachers mentoring and coaching each other and working with specialist coaches
and principals on instructional practice
•Schools, subject groups, or system developing a consensus model of good practice
•Teacher and leaders reviewing student performance data together and jointly
developing solutions
Olika perspektiv
Olika sätt att utveckla
verksamheten
• Föreskriva eller anmoda vissa arbetssätt
• Lära av andra eller av varandra (Best
practice)
• Gemensam kunskapsbildning (Next
practice)
Lärande
• Kunskapstillägnande
– Att ge och få kunskap
– Att söka kunskap
– Att lära av varandra
• Att skapa kunskap
– Gemensam kunskapsbildning
– Systematisk gemensam kunskapsbildning
Förändringsprocesser
Implementering
• Initiering
• Implementering
• Institutionalisering
• Spridning
• Motstridiga uppfattningar
–
–
–
–
Rätt -fel
Motstånd
Bromsklossar
Bra med bromsklossar för de
får oss att tänka till en gång
till
Lärande
• Dissonans
• Avlärande
• Nylärande
• Befästande
• Motstridiga uppfattningar
– Olika uppfattningar: Bidrag till
variationen som underlag för
gemensamt lärande
• Variation som utgångspunkt för lärande,
skolutveckling och ledarskap
Variation
• Låt tusen blommor blomma
• Variation ett problem – harmoniträsk
• Variation för att förstå sin egen förståelse
och sitt eget görande
• Variation som utmaning av det egna
tänkandet eller görandet
• Variation som underlag för att upptäcka
mönster som grund för lärande
Skolutveckling?
• Centralistiskt perspektiv :
– Mål, planer, utvärdering, inspektioner.
• Aktörsperspektiv:
– När vi stöter på problem i
vardagsverksamheten
– Erfarenhetslärande
Agerande
Erfarenheter
Planering
Reflekterar..
Föreställningar
Slutsatser
Lärdomar
Utmanande
möte
Forskning,
andras erfarenheter
Helhetsidé
Vision
Verksamhetsidé ->
Förebygger
och åtgärdar
störningar.
Anpassar
omvärlden
påverkar
utformningen
av
???
Pedagogiska
verksamheten
! ! ! ->?
stabiliserar
och påverkar
ArbetsOrganisationen
skapar förutsättningar för
->
påverkar utformningen av
<-
ligger till grund
för lärandet
i
Störningar =
påverkar
utvecklingsbehov
Anpassar
verksamheten
vägleder
och utvecklar
UtvecklingsOrganisationen ->
Arbets- resp
utvecklingsorganisation
• Einstein: Vi behöver nya sätt att tänka för att
lösa problem som orsakats av gamla sätt att
tänka.
Utvecklingsorganisationen
Lärande besök
Fördjupad
förståelse av
vardagsproblemen
Learning studies
Aktionsforskning
Forskningscirklar
Skapa nya lärdomar
om lärande och
barns utveckling ->
Lärgrupper
Lärande
samtal
Utmanande
möten
Gemensamt
skapa kunskap
Ta del av
befintlig
kunskap
Lärprocess
Skaffa ett tillförlitligt
underlag
 Föreläsning
 Böcker
etc.
Föreställningar
 förståelse
 lärdomar
• Arbetsbelastning 73%
• Bristande egen förmåga 31%
• Bristande stöd från skolledningen 28%
• Negativ inställning bland
arbetskamrater 24%
• Oro för kvalitetskontroller 21%
Se mönster
Förstå varför
mönstret ser ut som
det gör  lärdomar
Hinder
• Organisatoriska hinder 78%
Definition av problem
eller lärområde
Handling
Hur man kan utpröva
dessa lärdomar i
praktiken
Intervju med föreställningskarta
Föreställningskarta
• En grafisk representation av en individs föreställningsvärld
Att sätta igång tankeprocessen
─ Vad innebär det för dig att vara lärare?
─ Vad innebär lärararbete för dig?
─ Om jag kom ny till skolan och ville få
hjälp av dig om hur man bör vara som
lärare för att vara framgångsrik – vad
skulle du säga då?
Nyckelord
Den intervjuade skriver på post-it-lappar
och placerar dem på ett blädderblockspapper.
Om möjligt ordnar, prioriterar, binder ihop
och/eller grupperar dem på ett sätt som bildar
mening...
Varför?
• En hjälp för att synliggöra en individs
föreställningar om ett fenomen.
Förtydligande av nyckelorden
Att begripa sig på den förståelse som lapparna representerar.
Utgå från att du inte förstår och ställa fördjupande frågor av karaktären:
─ Du har skrivit …….. – hur tänkte du då?
─
─
─
─
─
─
Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med ….?
Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare?
Kan du utveckla det litet mer?
Hur menar du? osv.
Är det så här du menar……..?
Använd den intervjuades egna ord så mycket
som möjligt när du skriver ner förtydliganden av
lapparna
Den som intervjuas ska ha möjlighet att följa med i sina
tankar för att kunna se samband och kunna gruppera
Innan man avslutar
samtalet …
Vad kan man använda
föreställningskartor till?
• Hjälpa en individ att tydliggöra och synliggöra sin
förståelse av ett fenomen.
• Underlag för ett gemensamt samtal om lärande och
undervisning i ett arbetslag ->
• Skapa en gemensam helhetsidé där medarbetarna är
medskapande
• Förstå hur elever tänker innan man börjar lära om ett
område.
• Som grund för ett utmanande möte
• För att följa upp elevers kunskapsutveckling.
Examination
• Underlag för lärares eget lärande om lärande och
undervisning.
Vad säger föreställningskartorna? ->