Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan
och
plan mot kränkande
behandling
Smedstorps skola
Hjärtats fritidshem
Reviderad september 2016
Gäller till september 2017
Fastställd i september 2016:




Rektor
Personal
Föräldrar
Elevernas råd
1
Förväntningar
Till dig som elev
Det förväntas av dig att du






alltid visa andra barn och vuxna respekt
aldrig utsätter något barn eller vuxen för obehag eller
fara
berättar för vuxna om du eller någon annan inte har
det bra på skolan
följer de regler som finns på skolan
använder ett vårdat språk
tar ansvar för miljön ute och inne
Till dig som personal
Det förväntas av dig att du är en god förebild och






är ärlig och uppriktig mot andra på ett respektfullt sätt
alltid visar elever och vuxna respekt
ser alla elever utifrån sina förutsättningar/behov
omedelbart ingriper mot alla former av diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
att du följer skolans plan mot diskriminering och kränkande
behandling
att du vid misstänkt kränkning utreder omständigheterna
och informerar rektor.
Till dig som vårdnadshavare
Det förväntas av dig att du



meddelar skolan om du märker att ditt barn eller något
annat barn råkat illa ut
meddelar skolan om du märker att ditt barn eller någon
annans barn har gjort någon annan illa.
har en positiv inställning till ditt barns skola och
fritidshem
2
Inledning
Smedstorps skola ligger centralt i Smedstorp några mil utanför tätorten Tomelilla. Skolan är
en F-6 skola och har ca 110 elever inskrivna i skolan och ca 55 barn inskrivna på fritids.
Rektor, personal, elever och vårdnadshavare har gemensamt bestämt att planen ska gälla
för alla de ingående verksamheterna. Det åligger rektor att ansvara för att alla vuxna och
elever tillsammans arbetar för en likvärdig skola.
När vi i planen skriver Smedstorps skola inkluderas Hjärtats fritidshem i detta.
Förankring av planen
- Likabehandlingsplanen publiceras och finns tillgänglig på kommunens hemsida.
- Likabehandlingsplanen finns tillgänglig i personalrum.
- Likabehandlingsplanen diskuteras med personalen i arbetslagen när den är
reviderad.
- Likabehandlingsplanen diskuteras med eleverna i klasserna varje termin.
- Ny personal får information om likabehandlingsplanen vid introduceringen på
arbetsplatsen.
- Likabehandlingsplanen presenteras på föräldramöte.
Styrdokument
Ur skollagen (2010:800) 6 kap. åtgärder mot kränkande behandling
7§ Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att
barn och elever utsätts för kränkande behandling.
8§ Huvudmannen ska se till att det varje år upprättats en plan med en översikt över de
åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och
elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som ska påbörjas
eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna
har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
9§ Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande
behandling.
10§ En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig
att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är
skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande
behandling i framtiden.
Första styckets första och andra meningar ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn
eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som
avses i diskrimineringslagen (2008:567)
3
Ur diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. inledande bestämmelser
1§ Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
2 kap. förbud mot diskriminering och repressalier
7§ Om en utbildningsanordnare för kännedom om att ett barn eller en elev, student eller
studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i
samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är
utbildningsanordnarens skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna
trakasserierna och i förkommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att
förhindra trakasserier i framtiden.
3 kap. aktiva åtgärder
14§ En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt
skollagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till examen enligt lagen (1993:792)
om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett
målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller
studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
§15 En utbildningssamordnare som avses i § 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och
förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till
verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
§16 En utbildningssamordnare som avses i §14 ska varje år upprätta en översikt över de
åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever
eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning,
könsöverskridande identitet, ålder, dels förbygga och förhindra trakasserier som avses i 15§.
Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som
utbildningssamordnaren avser påbörja eller genomföra under det kommande året. En
redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i
efterföljande års plan.
Policy mot diskriminering och kränkande behandling
På Smedstorps skola strävar vi mot att få en skola fri från diskriminering, trakasserier,
sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling och där alla känner sig trygga. ”Alla
får plats.”
Inga barn, elever eller vuxna på Smedstorps skola ska känna sig diskriminerade eller
trakasserade på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning, sexuellt trakasserade eller utsättas för kränkande
behandling på annat sätt.
Definitioner
I skollagen och diskrimineringslagen används begreppet kränkande behandling som ett
samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Detta gäller när barn kränker barn, vuxen
kränker barn, barn kränker vuxen och när vuxen kränker vuxen.
4
Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera
personer och riktas mot en eller flera.
En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.
En viktig utgångspunkt är att den som uppger att hen har blivit kränkt, alltid måste tas på
allvar.
Följande definitioner är hämtade ur Förebygga främja diskriminering likabehandling i skolan
JämO m.fl. 2008
Kränkande behandling kan vara:






Fysiska- t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar
Verbala- t.ex. att bli hotad eller kallad olika öknamn
Psykosociala- t.ex. bli utsatt för ryktesspridning eller utfrysning
Texter och bilder- t.ex. klotter, brev, lappar, E-post, sms, mms, internet eller sociala
medier
Sexuella trakasserier- anspelar på sexualitet
Materiella- t.ex. ta eller förstöra någon annans saker
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever.
Med det menas att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom särbehandling på grund
av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar.
Trakasserier
En handling som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har koppling till
diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Annan kränkande handling
Annan kränkande behandling kan vara ett uppträdande som kränker en elevs värdighet utan
att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund. Begreppet ska täcka in alla
beteenden som en elev upplever kränkande.
Exempel: Peter har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre
ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att
Peter är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Peter
orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
5
Vision på Smedstorps skola
Smedstorps skola arbetar för att alla elever och all personal ska känna sig trygga på sitt
arbete. Samtliga ska vara medvetna om och respektera alla människors lika värde.
Kränkande och nedvärderande beteende ska förbyggas och eventuella kränkningar ska
vuxna och barn hjälpas åt att rätta till. Vår strävan är att skapa empati, tolerans och
förståelse för människors olikheter. Alla barn ska ha lika möjligheter att utifrån sina
individuella egenskaper, förmågor och förutsättningar utvecklas och må bra.
Smedstorps skolas elevhälsoteam
Elevhälsoteamet träffas varannan vecka. Här förs diskussioner kring förbyggande fysiskt
samt psykiskt elevvårdsarbete, men även kring aktuella händelser.
Elevhälsoteamet består av:
Thommy Göransson
Tel: 0417-184 71 [email protected]
Magnus Ställ
[email protected]
Ann Walfridsson
[email protected]
Eva Andersson, spec.ped
[email protected]
Utvärdering av likabehandlingsplanen 2013/2014
Utvärdering
Åtgärderna i planen var svåra att utvärdera då de var inaktuella och ingen ordentlig
utvärdering gjorts av planen från 13/14. Pga av detta upprättas en ny Likabehandlingsplan
från och med läsåret 2016/17 som ska vara utvärderingsbar. En översyn av den äldre planen
genomfördes och resulterade i nedanstående.
Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats
Översynen av likabehandlingsplanen har gjorts av skolledningen, av Trygghetsteamet, vid
arbetslagsmöten, i klasserna samt i elevernas råd.
Dessutom används enkätundersökningarna och sammanställningen av inträffade
kränkningar som underlag vid översynen och framtagningen av den nya planen. I klasserna
användes också pedagogiska samtal som utvärderingsmetod. Vi genomförde också
trygghetsvandringar för att lokalisera platser som upplevs olika trygga på skolområdet och i
skolan.
Delaktiga i utvärderingen av äldre plan
Skolledning, personal, elever och vårdnadshavare.
Eleverna genom enkätundersökningen samt genom att diskutera resultatet av denna i
klasserna, pedagogiska samtal.
Vårdnadshavarna är delaktiga genom enkätundersökning.
Personalen genom att diskutera resultatet i arbetslagen, i trygghetsteamet och i
elevhälsoteamet, enhetsnivå, arbetslagsnivå och gruppnivå.
6
Resultat av utvärderingen av äldre plan
Vi ser att trenden att våra elever har trivts bra på skolan håller i sig under det gångna året.
Bland de yngre eleverna har känslan av otrygghet ökat och det är ett område vi måste
åtgärda.
Vid utvärderingen synliggjordes behoven att tydliggöra och synliggöra vårt preventiva arbete.
Vi kommer fortsättningsvis att prioritera detta som ett av våra utvecklingsområden.
Utvärderingen av årets plan har visat på ett behov av att ha ett gemensamt förebyggande
material att arbeta med.
Det stora arbetet vi har framför oss är att öka föräldrarnas svarfrekvens som minskade med
nästan hälften. Detta ska vi göra med en tydligare information både via papper och dator.
Den dåliga svarsfrekvensen gör att resultatet blir något missvisande.
Årets plan ska utvärderas senast
2017-09-17
Arbetsgång vid misstanke om kränkande handling, trakasserier
och/eller diskriminering
Alla pedagoger på skolan har ansvar för att säga till när de ser eller får höra talas om en
kränkning. Tillsägelse ska ske direkt vid händelsen och sedan ska en anmäla göras på
Tomelilla kommuns hemsida/insidan/min verksamhet/För mig inom barn och
utbildning/Anmälan till huvudman angående kränkande behandling. Den ligger på
högerkanten. Använd din nätverksinloggning för att komma in där. Mentorn i klassen ska
informeras. Den som anmälde händelsen ska ha ett uppföljande samtal efter en vecka.
Dokumentation som förts vid samtalen ska dokumenteras och ges till specialpedagog för
inskanning i PMO. Personal på skolan får täcka upp för varandra när samtal med elev
genomförs. Vid upprepade kränkningar går ärendet vidare till samtalsteamet.
Vi arbetar efter konsekvenstrappan. Den pratar vi med eleverna om och den ska finnas i
varje klassrum. Den skickas även hem till föräldrarna.
Utredning och kartläggning som all personal ska använda
Samtal och dokumentation med den utsatta eleven
• Vem/Vilka kränker?
• När händer kränkningarna? Raster, lektioner?
• Hur länge har kränkningen pågått?
• Vad gör de elever som kränker? Slag, sparkar, ord blickar, sms, Internet?
• Vem är ”motor”, leder kränkningarna?
Se till att samtalen genomförs ostört och i lugn och ro samma dag som incidenten skett.
7
Informera den kränktes föräldrar!
Ansvariga för samtalet: Personal som har upptäckt/fått information om händelsen.
Ansvarig för information till förälder: Personal som har upptäckt/fått information om
händelsen, vanligtvis den som har haft samtalet.
Samtal och dokumentation med den elev som kränkt.




Vi har fått vetskap om att följande har hänt. (Uppge aldrig källa om det är en elev)
Kan du berätta om händelsen.
Detta måste genast upphöra.
Förtydliga konsekvenstrappan.
Se till att samtalen genomförs ostört och i lugn och ro samma dag som incidenten skett.
Informera den kränktes föräldrar!
Ansvariga för samtalet: Personal som har upptäckt/fått information om händelsen.
Ansvarig för information till förälder: Personal som har upptäckt/fått information om
händelsen, vanligtvis den som har haft samtalet.
Arbetsgång vid upprepade kränkning av elev/elev eller elev/personal
På skolan finns ett samtalsteam. De som ingår är Helen Wågström, Susanne Hallberg,
Jeanette Wiberg och Nina Svensson. De ska gå in och ta samtal med elever som har blivit
utsatta för upprepade kränkningar, samt med de elever som upprepade gånger har utsatt
andra för kränkningar.
Om det uppstår ett fall av kränkande behandling mellan elever och elev/personal arbetar vi
utifrån följande arbetsgång:






Vi får information av t.ex. förälder, vårdnadshavare, personal eller elev
Samtal med utsatt, där vi samlar information
Enskilda samtal med alla inblandade
Dokumentation på avsedd plats, se mapp kränkande behandling under
gemensamt/Smedstorps skola/personal
Vi ringer upp vårdnadshavare och lämnar information samma dag som samtalet
genomförs
Efter en vecka har vi uppföljning
Vid samtalen är alltid två vuxna närvarande, en leder samtalet och en antecknar.
Tidsspannet för olika åtgärder varierar i varje enskilt fall, då det är viktigt att låta varje åtgärd
få möjlighet att ge resultat.
8
Frågor som samtalsteamet ska använda sig av:
Samtal med den utsatta eleven
• Vem/Vilka kränker?
• När händer kränkningarna? Raster, lektioner?
• Hur länge har kränkningen pågått?
• Vad gör de elever som kränker? Slag, sparkar, ord blickar, sms, Internet?
• Vem är ”motor”, leder kränkningarna?
Samtal med den som kränker




Vi har fått vetskap om att följande har hänt. (Uppge aldrig källa om det är en elev)
Kan du berätta om händelsen.
Detta måste genast upphöra.
Förtydliga konsekvenstrappan.
Samtal med vuxna som vistas bland de aktuella eleverna, undervisande lärare,
skolsköterska, fritidspedagog, vaktmästare, skolmåltidspersonal
• Vem/Vilka kränker?
• När och var händer kränkningarna? Raster, lektioner, annat?
• Hur länge har kränkningen pågått?
• Vad gör de elever som kränker? Slag, sparkar, ord blickar, sms, Internet?
• Vem är ”motor” leder kränkningarna?
Allt dokumenteras och scannas in av specialpedagogen i PMO.
Arbetsgång om inte insatser i trygghetsteamet hjälper
Om inte insatserna i trygghetsteamet hjälper sammankallas rektor, föräldrar och elever till ett
möte.
Föräldrarna till de elever som kränkt, trakasserat eller diskriminerat kallas snarast till skolan
för samtal. Tillsammans med föräldrarna och rektor görs ett åtgärdsprogram eller en
överenskommelse om hur mobbningen ska stoppas. Redogör för föräldrarna vad som
händer om situationen fortsätter.
Ansvarig: rektor.
9
Om situationen fortsätter?
Nästa steg är ett möte med rektor, föräldrar, elev och EHT.
I samverkan med föräldrar till de elever som kränkt, trakasserat eller diskriminerat, diskuteras
tänkbara åtgärder i elevhälsoteamet (EHT). Eventuellt kan förändringar ske på grupp- eller
skolnivå.
Beslut om vilken åtgärd som är lämplig, tas i elevkonferens.
Vuxen kränker, trakasserar eller diskriminerar elev
Personals kränkning av elev anmäls till rektor som utreder, åtgärdar och följer upp ärendet.
Ärendet dokumenteras skriftligt.
Rektor träffar berörd personal regelbundet under en tid och samtalar om hur det fungerar i
lektionsarbetet med eleven ifråga samt gör verksamhetsbesök. Parallellt har rektor
uppföljningssamtal med berörd elev och elevens föräldrar. Gemensamt samtal med bägge
parter kan genomföras om det accepteras av alla. Vid behov deltar även kurator som
elevstöd.
Om åtgärderna inte är tillräckliga för att uppnå förlikning tas kontakt med förvaltningschef.
Eleven kan också vända sig till Barn- och elevombudet på Skolverket
(www.skolinspektionen.se/beo)
Arbetsgång
Utredning och kartläggning
Om det kommer till någons kännedom att en vuxen kränker någon elev ska detta
omedelbart rapporteras till rektor. Alla har en skyldighet att vara uppmärksamma och
anmäla det de ser och hör. Skolledaren startar därefter en utredning/kartläggning.
1. Samtal med den person som anmäler kränkningen
• Vem/Vilka kränker?
• När händer kränkningarna? Raster, lektioner?
• Hur länge har kränkningen pågått?
• Vad gör den vuxne som kränker?
2. Samtal med den elev som blivit kränkt
• Vem/Vilka kränker?
• När händer kränkningarna? Raster, lektioner?
• Hur länge har kränkningen pågått?
• Vad gör den vuxne som kränker?
10
3. Samtal med den person som påstås ha kränkt eleven
Ansvarig för samtalen: Rektor
Ansvarig för information till den utsatta elevens föräldrar: Rektor
4. Bedömning
Om skolledaren bedömer att det är en kränkning utdelas en muntlig eller skriftlig varning
beroende på hur allvarlig handlingen är.
Samtalen dokumenteras på blanketten ”Dokumentation avseende kränkande behandling
eller diskriminering”
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Utvärderingen av likabehandlingsplanen sker av skolledningen, i trygghetsteamet vid
arbetslagsmöten, i elevrådet och vid föräldrasamråd.
Vi använder enkätundersökningen, för vårdnadshavarna, eleverna och personalen, som
underlag vid utvärderingen.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor och trygghetsteam
Främjande mål och åtgärder, övergripande
Mål och uppföljning
Eleverna ska ha förståelse för diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning och kunna ge konkreta
diskrimineringsexempel på vart och ett av dessa.
Vi följer upp genom frågor i enkäter, skolsköterskans hälsosamtal, analys av skedda
kränkningar samt genom klassråd, elevernas råd och arbetslagsträff/självvärdering i maj och
juni.
Åtgärd
En tydlig och konkretiserad genomgång av våra ordningsregler och vår likabehandlingsplan
genomförs i alla klasser vid varje terminsstart av mentorer/klassförståndare. De
informerar/påminner också vårdnadshavarna om innehållet i regler och
likabehandlingsplanen samt var de kan finna dessa. Mentor ansvarar även för att i klassen
arbeta med de fem diskrimineringsgrunderna kontinuerligt under läsåret. DO:s material,
Lions Quests material, FN:s barnkonvention, gruppen som grogrund och stegvis finns som
stöd för personalen i arbetet med lika rättigheter i skolan.
11
Främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna, utifrån varje
diskrimineringsgrund
Kön
Mål
Verksamheten på vår skola ska genomsyras av ett genusperspektiv för att öka
jämställdheten. Inga elever ska kännas sig utsatta för diskriminering på grund av kön.
Aktiviteter för att nå målen
 Vi arbetar för en jämställd skola genom att ha ett genusperspektiv på skolans
organisation och verksamhet.
 Vi använder mentorstiden för att diskutera och argumentera i genusfrågor för att öka
vår, personal och elevers, medvetenhet.
Tidpunkt: Kontinuerligt under terminen samt vid terminsstart.
Ansvar: Skolledning och undervisande lärare
Etnisk tillhörighet
Mål
På vår skola ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet ha samma rättigheter och
möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering på grund av etnisk eller
kulturell tillhörighet.
Aktiviteter för att nå målen
 Etnisk tillhörighet diskuteras inom ramen för skolämnen som har anknytning till detta,
t ex religion, etik och livsfrågor samt samhällskunskap.
 Våra mentorer använder klassrådstid för att diskutera och argumentera aktuella
händelser kopplat till etnisk tillhörighet.
Tidpunkt: Kontinuerligt under terminen samt vid terminsstart.
Ansvar: Skolledning samt undervisande lärare.
Religion eller annan trosuppfattning
Mål
På vår skola ska alla elever oavsett religion eller annan trosuppfattning ha samma rättigheter
och möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering på grund av religion eller
annan trosuppfattning.
Aktiviteter för att nå målen
 Religion och trosuppfattning diskuteras inom ramen för skolämnen som har
anknytning till detta, t ex religion, etik och livsfrågor samt samhällskunskap.
 Våra mentorer använder klassrådstid för att diskutera och argumentera aktuella
händelser kopplat till religion och trosuppfattning.
Tidpunkt: Kontinuerligt under terminen samt vid terminsstart.
Ansvar: Skolledning samt undervisande lärare.
12
Funktionsnedsättning
Mål
På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder.
Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering på grund av funktionshinder.
Aktiviteter för att nå målen
 Vi arbetar för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet,
oavsett funktionshinder.
 Våra mentorer använder klassrådstid för att diskutera och argumentera aktuella
händelser kopplat till funktionshinder.
Tidpunkt: Kontinuerligt under terminen samt vid terminsstart.
Ansvar: Skolledning undervisande lärare
Sexuell läggning
Mål
Vår skola ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuell läggningar. Inga elever ska känna
sig utsatta för diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet.
Aktiviteter för att nå målen
 Sexuell läggning diskuteras inom ramen för skolämnen som har anknytning till detta.
 Våra mentorer använder klassrådstiden för att diskutera och argumentera aktuella
händelser kopplat till sexuell läggning utifrån ett åldersadekvat förhållningssätt.
Tidpunkt: Kontinuerligt under terminen samt vid terminsstart.
Ansvar: Skolledning samt undervisande lärare.
Förebyggande arbete och insatser
Områden som berörs av insatsen
Diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning och funktionsnedsättning berörs av insatsen.
Mål och uppföljning
Det ska inte förekomma trakasserier som bottnar i ovanstående diskrimineringsgrunder i
verksamheten. Särskilda uppföljningsfrågor ställs inom ramen för den årliga enkät- och
attitydundersökningen. De delar i enkätundersökningen som berör ovanstående
diskrimineringsgrunder analyseras ingående.
Utvecklingen följs upp i arbetslagen och i skolans elevhälsoteam.
Insats
Elever och personal är fördelade i arbetslag. Undervisningen organiseras så att
elevgrupperna inom ett arbetslag ska undervisas av arbetslagets lärare i så stor utsträckning
som möjligt. Målsättningen är att vi ska skapa goda möjligheter att utveckla bärande
relationer mellan eleverna och mellan elever och personal.
Till varje klass är det kopplat klassföreståndare. Vi har ett resurssteam på skolan som stöder
lärarna i arbetet med elever i behov av insatser. I resursteamet ingår skolledningen och
specialpedagog.
13
All personal har schemalagda tider då de finns tillgängliga för eleverna även under elevernas
raster. Personal har också pedagogisk lunch då de äter tillsammans med eleverna inom
arbetslaget.
Elevernas råd träffas regelbundet för att diskutera uppkomna frågor och fortsatta insatser för
att skapa ett bra skolklimat.
På skolan finns kurator och skolsköterska från elevhälsan tillgängliga för eleverna. Kurator
och skolsköterska ingår också tillsammans med skolledningen i skolans elevhälsoteam.
Elevhälsoteamet hanterar, tillsammans med lärare och resursteamet, ärenden med elever
som är i behov av särskilt stöd.
Motiv för insats
Utifrån resultatet i enkätundersökningen fortsätta förbättra relationerna mellan eleverna och
mellan elever och personal. Då våra resultat visar på fortsatt god trivsel motiverar det att vi
fortsätter att jobba som förut.
Ansvariga
Skolledningen, Trygghetsteamet, pedagoger och övrig personal.
Datum när det ska vara klart
2017-09-14
Tillsammans arbetet
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionsnedsättning.
Mål och uppföljning
Eleverna skall känna ökad trivsel och trygghet.
Utveckla elevernas färdigheter i att arbeta tillsammans, att visa respekt för andra människor,
att hantera konflikter, att ta ansvar, att fatta positiva och sunda beslut, att visa uppskattning.
Utveckla vår förmåga att möta eleverna och deras olika behov.
Vi följer upp genom att i enkätundersökningen ställa frågor om trivsel och trygghet samt vid
pedagogiska samtal. Under utvecklingssamtalen ställs frågor om hur eleven trivs och om
eleven känner trygghet i skolan.
Insats
Elever och pedagoger arbetar med olika värdergrundsmaterial och literatur t.ex. Lions Quest,
“Klassen som Gud glömde”, korta videofilmer, Friendsfilmer, Gruppen som grogrund, Stegvis
osv”.
Regelbundna diskussioner och övningar genomförs i klassena.
Motiv för insats
Utifrån resultatet i enkätundersökningen vill vi fortsätta förbättra relationerna mellan eleverna
och mellan elever och personal.
Ansvariga
Skolledningen, Trygghetsteamet, mentorerna och övrig personal.
Datum när det ska vara klart
2017-09-14
14
Sjörödsdagar
Områden som berörs av insatsen
Diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning och funktionsnedsättning berörs av insatsen.
Mål och uppföljning
Eleverna skall känna ökad trivsel och trygghet.
Utveckla elevernas färdigheter i att arbeta tillsammans, att visa respekt för andra människor,
att hantera konflikter, att ta ansvar, att fatta positiva och sunda besluta, att visa uppskattning.
Vi följer upp genom att under utvecklingssamtalen ställa frågor om hur eleven trivs och
känner trygghet i skolan, samt genom att analysera resultaten av attitydundersökningen.
Insats
I samband med skolstarten genomförs läger i Sjöröd. Sjörödsdagarna genomförs inom
arbetslagen för att skapa relationer och stärka samarbetet mellan eleverna och mellan
personal och elever. Arbetslagen arbetar med olika samarbetsövningar både inom hela
arbetslaget och i de olika grupperna.
Motiv för insats
Utifrån resultatet i enkät- och attitydundersökningen vill vi fortsätta förbättra relationerna
mellan eleverna och mellan elever och personal.
Minska oron hos eleverna inför terminsstarten och skapa goda möjligheter för ny personal
och nya elever att skapa relationer till varandra.
Ansvariga
Skolledningen, trygghetsteamet och mentorerna.
Datum när det ska vara klart
2017-09-14
Sexuell läggning
Områden som berörs av insatsen
Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Åk 6 ska ha kännedom om de olika sexuella läggningarna. “Det är okej att vara den man är.”
Uppföljning görs via klassråd och i arbetslaget efter att arbetsområdet är slutfört.
Insats
Enligt lektions/projekt planering som genomförs av arbetslagens lärare.
Motiv för insats
Utifrån resultatet av vår kartläggning baserad på enkät- och attitydundersökningen
framkommer det att skolan behöver arbeta för att ökad kunskap, förståelse och tolerans för
personer med olika sexuell läggning.
Ansvariga
Arbetslaget och elevernas pedagoger.
Datum när det ska vara klart
2017-09-14
15
Kön, könsuttryck och könsidentitet
Områden som berörs av insatsen
Diskrimineringsgrunderna kön, könsuttryck och könsidentitet berörs av insatsen.
Mål och uppföljning
Det ska inte förekomma trakasserier pga. av kön i verksamheten.
Insats
Vi genomför lektions/projekt planeringar för alla elever i skolan kopplat till
diskrimineringsgrunden kön. Lärarna tydliggör kopplingen till de aktuella
diskrimineringsgrunderna under de aktuella lektionerna, samtidigt som eleverna tränar
förmågor som ingår i kursplanerna.
Motiv för insats
Utifrån resultatet i enkät- och attitydundersökningen vill vi fortsätta förbättra relationerna
mellan eleverna oberoende av kön, könsuttryck och könsidentitet.
Ansvariga
Pedagoger
Datum när det ska vara klart
2017-09-14
Etnicitet
Områden som berörs av insatsen
Diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet berörs av denna insats.
Mål och uppföljning
Eleverna ska känna en ökad förståelse för olika etniska tillhörigheter och kulturella skillnader.
De ska känna en ökad förståelse för att kunna hantera konflikter när det gäller etniska och
kulturella skillnader. Utveckla elevernas färdigheter i att visa respekt och uppskattning för
andra människor.
Insats
Enligt lektions/projekt planering som genomförs av arbetslagens lärare.
Motiv för insats
Utifrån resultatet i attitydsundersökningen så vill vi visa lämpliga filmer i ett förebyggande
syfte när det gäller etnisk tillhörighet, detta för att öka förståelsen och för att eleverna ska
kunna definiera sin egna etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund. Inga barn eller
vuxna på Smedstorps skola ska känna sig diskriminerade på grund av etnisk tillhörighet.
Ansvariga
Mentorer
Datum när det ska vara klart
2017-09-14
16
Religion och annan trosuppfattning
Områden som berörs av insatsen
Religion och annan trosuppfattning.
Mål och uppföljning
Det ska inte förekomma kränkningar och trakasserier på grund av religion eller annan
trosuppfattning. Utvärdering sker via kontinuerliga samtal i klasserna.
Insats
Kontinuerligt under terminen diskuterar vi religionsfriheten i Sverige och hur det kan vara i
andra delar av världen. Utifrån aktuella händelser diskuterar vi olika människors situation.
Motiv för insats
Vi behöver arbeta med att minska förekomsten av kränkningar avseende tro och/eller religion
och öka förståelsen för olikheter.
Ansvariga
Skolledningen, trygghetsteamet, mentorer och övrig personal.
Datum när det ska vara klart
2017-09-14
Funktionsnedsättning
Områden som berörs av insatsen
Funktionsnedsättning är den diskrimineringsgrund som berörs av insatsen.
Mål och uppföljning
Det ska inte förekomma trakasserier pga. funktionsnedsättning i verksamheten.
Insats
Vi ska lyfta frågan om diskriminering p.g.a. funktionsnedsättning. Lärarna tydliggör
kopplingen till de aktuella diskrimineringsgrunderna under de aktuella lektionerna, samtidigt
som eleverna tränar förmågor som ingår i kursplanerna.
Motiv för insats
Eftersom vi har en liten undervisningsgrupp på skolan med elever med
funktionsnedsättningar arbetar vi aktivt och förebyggande med att motverka diskriminering
p.g.a. funktionsnedsättning.
Ansvariga
Pedagogerna ansvarar för att planeringarna genomförs i respektive klasser.
Datum när det ska vara klart
2017-09-14
17
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Analys av kränkningar och trakasserier
Personalens utvärdering
Pedagogiska samtal
Vårdnadshavares synpunkter
Synpunkter från Elevernas råd
Utvecklingssamtalet
Hälsosamtal
Elevhälsoteamet
Trivselenkät
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna besvarar enkätundersökningen, deltar i klassens diskussioner, pedagogiska
samtal, och diskuterar trygghet och trivsel på utvecklingssamtalet.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Diskussioner på arbetslagsmöten där all personal deltar.
Personalen är delaktig i revideringen av enkätundersökningen, genom att föreslå
frågeställningar till denna.
Personalen genomför trygghetsvandringar tillsammans med eleverna.
Kartläggningen diskuteras i elevhälsoteamet.
Rutiner för akuta situationer
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Rastvakts schema för god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig mellan
lektionerna.
Schema för pedagogisk lunch, lärare från arbetslagen äter med eleverna från sitt arbetslag.
Övrig personal finns tillgänglig under skoldagen. (lokalvårdare, bibliotekarie, kurator,
skolsköterska och skolledning)
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Klasslärare
Fritidspersonal
Specialpedagog och speciallärare
Elevhälsan, kurator och skolsköterska
Skolledningen, rektor
Personal från serviceenheten, vaktmästare och lokalvårdare.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Arbetsgång
Ansvarig
Anmälan av händelsen genomförs
Rektor tar emot anmälan och delegerar till handläggare
som utreder händelsen
Enskilt samtal med den kränkte.
Mentor/personal
Rektor
Mentor/personal
18
Enskilt samtal med den som kränkt.
Vårdnadshavare informeras.
Uppföljande samtal med kränkte
Uppföljande samtal med den som kränkt
Återkoppling till vårdnadshavare
Rektor beslutar om vidare åtgärder.
Mentor/personal
Mentor/personal
Mentor/personal
Mentor/personal
Mentor/personal
Rektor
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränkts av andra elever vid upprepade
tillfällen
Arbetsgång
Ansvarig
Anmälan av händelsen genomförs.
Mentor/personal
Rektor tar emot anmälan, och delegerar till personal/kurator
som ingår i trygghetsteamet.
Rektor
Rektor ger i uppdrag till personal ur trygghetsteamet
Rektor
som utreder ärendet.
Enskilt samtal med den kränkte.
Trygghetsteamet
Enskilt samtal med den som kränkt.
Trygghetsteamet
Information till respektive mentor.
Trygghetsteamet
Kontakt med de inblandades vårdnadshavare.
Trygghetsteamet/Mentor
Uppföljande samtal med den kränkte inom två veckor.
Trygghetsteamet
Vid fortsatta trakasserier kallas elev som kränkt och
elevens vårdnadshavare till möte med personal ur
elevhälsoteamet.
Vid fortsatta trakasserier eller annan kränkande
behandling beslutas om andra åtgärder
t.ex. åtgärder utifrån skollagens avsnitt om trygghet
och studiero, polisanmälan, etc.
Åtgärdsprogram upprättas om kränkningarna inte upphör.
Uppföljande samtal med den som kränkt inom två veckor.
Stödsamtal vid behov till den kränkte/den som kränkt.
Dokumentation lämnas från ansvariga av ärendet till kurator.
Anmälan till Arbetsmiljöverket.
Rektor
Rektor
Mentor
Mentor
Kurator
Mentor/ Trygghetsteamet
Rektor
Observera polisanmälan och/eller anmälan till
socialtjänsten kan göras i vilket skede som helst
och anmälan görs av rektor.
Rektor
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Rektor har ett enskilt samtal med eleven.
Rektor har ett enskilt samtal med den anställde.
Rektor informerar vårdnadshavarna till eleven.
Rektor leder ett möte mellan eleven och den anställde.
Rektor har uppföljningssamtal med eleven och den anställde.
Rektor återkopplar till vårdnadshavarna.
Rektor
Rektor
Rektor
Rektor
Rektor
Rektor
Rutiner för uppföljning
Åtgärderna för att utreda och åtgärda kränkningar följs upp och utvärderas, av
antimobbinggrupp, vid återupprättandet av likabehandlingsplanen.
19
Rutiner för dokumentation
Anmälan och utredning avseende hot, våld och trakasserier skrivs på avsedd blankett av den
personal som observerat eller på annat sätt fått kännedom om händelser som kränkt någon
elev eller anställd. Huvudman, rektor och inblandad personal är inkopplade genom att
dokumentation löper skyndsamt mellan nivåerna för att kunna följa arbetsgången. Eventuella
skador dokumenteras av skolsköterska. Rektor återkopplar till mentor/personal som startar
arbetet enligt ovan beskrivna rutiner. Mentor/personal dokumenterar åtgärder och uppföljning
och återkopplar detta till rektor som beslutar om eventuella ytterligare åtgärder.
Ärenden för trygghetteamet dokumenteras av utsedd personal från teamet och bifogas till
blanketten för utredning av kränkningar.
Åtgärdsprogram upprättas av mentor och diskuteras med elev och dennes vårdnadshavare.
Åtgärdsprogram skrivs under av rektor.
Ansvarsförhållande
Se ovan.
20