Från ojämställdhet
till jämställdhet
Göteborg
15 oktober
2014
Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun
Svensk jämställdhetspolitik
Vad?
Politik:
Jämställdhetspolitiska mål
Varför?
Hur?
Teori:
Genussystemteorin
Strategi:
Jämställdhetsintegrering
Genus inordnas i system enligt två
principer
• Isärhållande – det kvinnor är, gör och
bör göra, är gör och bör inte män göra
och vice versa
• Mannen som norm – där män finns,
finns makt, inflytande,
tolkningsföreträden
Könsfördelningen inom de 30 största
yrkena 2010
I de 30 största yrkena finns 59 procent av
alla anställda kvinnor och 35 procent av
alla anställda män i åldern 20–64 år.
Endast tre av de 30 största yrkena har en
jämn könsfördelning, dvs. 40–60 procent
av vardera könet. Dessa är: Kockar och
kokerskor med 54 procent kvinnor och 46
procent män, Läkare med 49 procent
kvinnor och 51 procent män samt
Universitets- och högskollärare med 46
procent kvinnor och 54 procent män.
Det mest kvinnodominerade yrket är
Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl.
med 97 procent kvinnor och 3 procent
män. Det mest mansdominerade yrket är
Byggnadsträarbetare, inredningssnickare
m.fl. med 1 procent kvinnor och 99 procent
män.
I de tio vanligaste yrkesgrupperna
finns 46 procent av alla anställda
kvinnor och 38 procent av alla
anställda män.
Genusordningen kopplat till
socialtjänsten
•
•
•
•
•
•
Våld
Missbruk
Kriminalitet
Försörjningsstöd
Utredning barn-unga
Insatser/placeringar
Svensk jämställdhetspolitik
Vad?
Politik:
Jämställdhetspolitiska mål
Varför?
Hur?
Teori:
Genussystemteorin
Strategi:
Jämställdhetsintegrering
Mål för
jämställdhetspolitiken
Prop 2005/2006:155
Övergripande mål:
Kvinnor och män skall ha samma
makt att forma samhället och sina
egna liv.
Mål för
jämställdhetspolitiken
Prop 2005/2006:155
Delmål
• En jämn fördelning av makt och inflytande.
Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara
aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för
beslutsfattandet.
• Ekonomisk jämställdhet.
Kvinnor och män skall ha samma möjligheter och villkor i
fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk
självständighet livet ut.
Mål för
jämställdhetspolitiken
Prop 2005/2006:155
Delmål
• En jämn fördelning av det obetalda hem- och
omsorgsarbetet.
Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha
möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.
• Mäns våld mot kvinnor skall upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och
möjlighet till kroppslig integritet.
Svensk jämställdhetspolitik
Vad?
Politik:
Jämställdhetspolitiska mål
Varför?
Hur?
Teori:
Genussystemteorin
Strategi:
Jämställdhetsintegrering
Att arbeta för
Jämställdhet
Jämställdhet
Förändringsarbete
Ojämställdhet
Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering är en strategi, ett sätt att arbeta, för att nå
uppsatta jämställdhetsmål inom alla verksamhetsområden och på alla
samhällsnivåer.
Eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut
fattas, resurser fördelas och normer skapas måste jämställdhetsperspektiv
finnas med i det dagliga arbetet hos politiker, chefer och personal.
Dvs. jämställdhetsperspektivet skall finnas med i det ordinarie arbetet med:
Planering
Beslut
Genomförande
Utvärdering
Skapande av normer mm.
inom alla politikområden, verksamheter, samhällssektorer etc.
Bidrar verksamheten till de
jämställdhetspolitiska målen?
Om inte, hur kan verksamheten
utvecklas?
Män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället
och sina egna liv
Jämn fördelning av makt
och inflytande
Ekonomisk jämställdhet
jämställdhet
Kvinnor och män skall ha
samma möjligheter att vara
aktiva samhällsmedborgare
och forma villkoren för
beslutsfattandet.
Kvinnor och män skall ha
samma möjligheter och
villkor i fråga om utbildning
och betalt arbete som ger
ekonomisk självständighet
livet ut.
En jämn fördelning av det
obetalda hem och
omsorgsarbetet.
Kvinnor och män skall ta
samma ansvar för
hemarbetet och ha möjlighet
att ge och få omsorg på lika
villkor.
Mäns våld mot kvinnor
skall upphöra
Kvinnor och män, flickor och
pojkar, skall ha samma rätt
och möjlighet till kroppslig
integritet.
Verksamhet A
Verksamhet B
Verksamhet C
Verksamhet D
Verksamhet E
Mål
och
resultat
Hur påverkar kvinnor och
mäns, flickor och pojkars
villkor, erfarenheter, makt och
behov förutsättningarna för oss
att nå våra mål?
1 § Samhällets socialtjänst skall på
demokratins och solidaritetens grund
främja människornas ekonomiska och
sociala trygghet,
- jämlikhet i
levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i
samhällslivet.
Socialtjänsten skall under
hänsynstagande till människans ansvar för
sin och andras sociala situation inriktas på
att frigöra och utveckla enskildas och
gruppers egna resurser.
Kan jag som medborgare
räkna med likvärdigt
bemötande, lika träffsäkert
resultat från verksamheten oavsett om jag är kvinna eller
man, flicka eller pojke?
Socialtjänstens process
Aktualisering av
behovet
Resultat av
insatsen
Socialtjänstens behovsbedömning
Insatsen
genomförs
Utbud av insatser
Individen
accepterar eller
förkastar
Insatser erbjuds
eller behovet
avvisas
Efterfrågan - aktualisering
För vilka problem och situationer
efterfrågar kvinnor resp. män stöd?
Finns skillnader och likheter mellan
kvinnors och mäns efterfrågan och
hinder att efterfråga?
Hur uppfattar män respektive kvinnor
sina behov och vilken kunskap har de
om vilka insatser som finns?
Finns skillnader i hur kvinnor resp.
män vill/kan framföra sina behov?
Vem aktualiserar vem?
Socialtjänstens
behovsbedömning
•
Ställs samma frågor till kvinnor och män?
•
Hur beskrivs kvinnor och män i underlag?
•
Tolkas brukarens problem och
behovsbedömningen utifrån
föreställningar om kön?
•
Vilken betydelse kan brukarens kön ha
för hur snabbt insatserna sätts in?
•
Hur ser utbudet av insatser ut för
kvinnor respektive män?
•
Vilka resurser tilldelas
verksamheter för kvinnor respektive
verksamheter för män?
•
Hur kan resurser och utbud
förändras för att om så är fallet på
ett bättre sätt motsvara de faktiska
behov som finns?
Utbud av insatser
Insatsen genomförs
•
Vilka skillnader och likheter i resultat
och effekter finns det mellan kvinnor
och män? Vad kan det bero på?
•
Är kvinnor och män i lika stor
utsträckning nöjda med insatserna?
•
Hur ser resursfördelningen mellan
kvinnor och män ut i förhållande till
behoven som finns?
Socialtjänsten
Socialtjänstlagen: Socialtjänsten skall frigöra och
utveckla enskildas och gruppers egna resurser och bygga på
respekt för människornas självbestämmanderätt och
Integritet.
Problem
Män blir registerägare när en familj söker bistånd. Kommunen
skapar ojämställdhet genom att osynliggöra en av parterna och
skapar också ekonomisk ojämställdhet.
Vad ligger i potten?
- Jämn fördelning av makt och inflytande
- Ekonomisk jämställdhet
- Ökad måluppfyllelse mot socialtjänstlagen
Jämställdhetsintegrering kräver:
•STYRNING
•STÖD
•UPPFÖLJNING
Varje system är designat
för att nå de resultat som
uppnås……..
… och om vi gör
det vi alltid gjort
får vi det som vi
alltid har fått”
Information om jämställdhetsarbetet i Kalmar
kommun: www.kalmar.se
Kontaktinformation: Ann-Sofie Lagercrantz
0480 45 01 63
[email protected]
