Socialt entreprenörskap och sociala företag

advertisement
Socialt entreprenörskap och
sociala företag
Småland-Blekinge South Sweden
Agnes Löfgren 2015
Socialt entreprenörskap och sociala företag
Nedan följer en uppdaterad version av det PM om socialt entreprenörskap som skrevs 2012.
Begreppet socialt entreprenörskap har under de senaste åren blivit mer etablerat och presenteras
av bland annat EU-kommissionen som ett betydande tillvägagångsätt för att möta samhälls- och
miljöutmaningar, samt som extra relevant i en period av ekonomisk kris runt om i Europa.
Samtidigt framhålls ofta de utmaningar som finns för sociala företag och socialt
entreprenörskap, framförallt gällande tillgången till finansiering och möjligheten att
kommersialisera nya (innovativa) produkter och tjänster. Det finns dessutom ofta brist på
information hos möjliga finansiärer om vad sociala företag innebär vilket försvårar möjlig
finansiering. Idag har kommissionen därför ett uttalat fokus på att skapa en gynnsam miljö för
sociala entreprenörer och sociala företag så att de ska ha möjlighet att verka på samma villkor
som andra företag inom samma sektorer, utan att den fria konkurrensen påverkas i alltför stor
utsträckning.
Begreppet socialt entreprenörskap används ofta tillsammans med begrepp som socialt
företagande, social innovation och social ekonomi och det kan därför vara svårt att skilja
begreppen åt vilket illustreras i detta PM. Begreppen är dessutom ofta kopplade till diskussioner
om statens uppgift och roll i samhället samt vad som förväntas av företag, marknad och
frivilligorganisationer. Det visar på att begreppet är en del av en större politisk diskussion, vilket
är viktigt att ha i åtanke, då syftet med detta PM är att beskriva och ge ett sammanhang över
hur begreppen socialt entreprenörskap och sociala företag används på EU-nivå, nationell- och
regionalnivå. Detta återspeglar i sin tur det politiska sammanhang som begreppen är en del av.
Vad innebär socialt entreprenörskap och socialt företagande?
Begreppen socialt entreprenörskap och sociala företag används för att beskriva företag som
har ett socialt syfte, som strävar efter att bidra till att lösa samhällsproblem och inte endast
strävar efter att maximera sina egna vinster. En företagsverksamhet med ett socialt syfte.
EU-kommissionen definierar socialt entreprenörskap som en verksamhet vilken strävar efter
att bidra till att lösa samhällsproblem, exempelvis vad det gäller sociala och miljöaspekter,
snarare än att sträva efter vinstmaximering (Europeiska kommissionen, Social enterprises,
2015). Tillväxtverket definierar en samhällsentreprenör som en aktör som ”tar ett innovativt
1
initiativ för att utveckla samhällsnyttiga funktioner” (Tillväxtverket, kunskap och statistik,
2015).
En liknande definition som kommissionen använder för sociala entreprenörer återkommer för
definitioner av social företagande. Aktiviteter som går under benämningen socialt företagande
kombinerar entreprenörskap med en social påverkan på samhället istället för att sträva efter
vinstmaximering för företagets ägare (Europeiska kommissionen, stöd till företagande-socialt
entreprenörskap, 2015). I rapporten “A map of social enterprise and their eco-systems in
Europe”(2014) publicerad av kommissionen presenteras tre kriterier för vad som karaktäriserar
social företagande. Ett socialt företag ska innehålla en ”entreprenörsdimension” och skiljer sig
på så sätt från frivilliga organisationer, samt ska socialt företagande innehålla ett socialt syfte
och den sociala dimensionen ska vara inkluderad i företagets organisation vilket skiljer det från
traditionella företag.
Tillväxtverket använder begreppet arbetsintegrerande sociala företag för att beskriva ”företag
som driver näringsverksamhet med övergripande ändamål att integrera människor som har
stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle”. Företag som
skapar delaktighet för medarbetarna, som återinvesterar sina vinster i egna eller liknande
verksamheter och slutligen som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet
(Tillväxtverket, kunskap och statistik, 2015). I ovanstående exempel beskrivs en specifik social
dimension: att integrera människor som har svårt att få jobb i arbetsliv och samhälle. I Sverige
tenderar diskussioner om sociala företag att fokusera på arbetsintegrerande sociala företag
(EU-kommissionen, Country report: Sweden, 2014). Arbetsintegrerande sociala företag kan ha
olika företagsformer såsom ekonomisk förening, aktiebolag, ideell förening eller stiftelse
(Tillväxtverket, kunskap och statistik, 2015).
Socialt entreprenörskap på EU-nivå
Socialt entreprenörskap och sociala företag inryms i flertalet olika områden och därför arbetar
flera generaldirektorat (DG) inom EU-kommissionen med dessa frågor, exempelvis:

Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering,

Generaldirektoratet för forskning och innovation

Generaldirektoratet för den inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och
medelstora företag.
2
Dessutom introducerade kommissionen i oktober 2015 sitt andra arbetsprogram vilket
innehåller en pelare för sociala rättigheter med högre krav på socialt skydd och
arbetsförhållanden. Kommissionen antar varje år arbetsprogram med åtgärder för de kommande
12 månaderna och det återstår således att se hur den sociala pelaren rent praktiskt kommer att
vara en del av kommissionens arbete under 2016 samt hur det kan komma att användas i
kombination med sociala företag och socialt entreprenörskap.
Nedan presenteras strategier där socialt entreprenörskap och socialt företagande används på
EU-nivå.
Europa 2020-strategin
Socialt entreprenörskap presenteras av EU-kommissionen som ett av verktygen i arbetet med
att uppfylla målen i EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020-strategin, om att nå ökad tillväxt och
konkurrenskraft samtidigt som socialt utanförskap och fattigdom ska motverkas. Strategin
innehåller tre övergripande prioriteringar: Smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla.
Målen har konkretiserats till fem mätbara mål gällande områdena sysselsättning, investering i
forskning och innovation (FoU), klimatförändring och hållbar utveckling, utbildning samt kamp
mot fattigdom och social utestängning.
För att uppnå de övergripande målen inom Europa 2020-strategin finns sju flaggskeppsinitiativ
som ska påskynda utvecklingen inom varje område. Kommissionen menar att socialt
entreprenörskap och socialt företagande kan bidra till att uppnå flertalet av målen bakom
strategin. Socialt företagande kan skapa långsiktiga arbetstillfällen som leder till social
inkludering och delaktighet i samhället, vilket tydligt kan kopplas till ett av
flaggskeppsinitiativen bakom Europa 2020-strategin, plattformen mot fattigdom och social
utestängning. Arbetsmarknadsintegrering som ett sätt att ta sig ur fattigdom och utanförskap
kan på så sätt bli en viktig del i arbetet med social innovation och socialt entreprenörskap.
Kommissionen har sedan tidigare pekat på att sociala entreprenörer har en positiv påverkan på
samhället genom exempelvis att skapa arbetstillfällen för utsatta grupper i samhället.
Vidare kan sociala företag introducera nya tillvägagångssätt att använda naturresurser och
energi effektivare och bidra till målen om en hållbar tillväxt inom plattformen för ett
resurseffektivt Europa. Fokus på innovation och delaktighet genom nya tekniker för att använda
internet kan bidra till att nå målen om en smart och inkluderande tillväxt. Inom Europa 2020-
3
strategin finns genom exempelvis plattformen innovationsunionen ett stort fokus på innovation.
Ett begrepp med en tydlig koppling till socialt entreprenörskap vilket beskrivs i nästa stycke.
Innovation och socialt entreprenörskap
Att det finns en tydlig koppling mellan socialt entreprenörskap och innovation illustreras i
exempelvis definitionen av socialt entreprenörskap som presenteras av Tillväxtverket, i vilken
socialt entreprenörskap innebär att en aktör tar ett innovativt initiativ för att utveckla
samhällsnyttiga funktioner. EU-kommissionen definierar begreppet social innovation som ett
initiativ för att hantera samhällsutmaningar, genom samspel mellan privata, offentliga och
tredje sektorn, när inte offentlig sektor eller marknaden gör det. Kortfattat innebär innovation
skapande eller ett förbättrade produkter, processer eller organisation, vilket medför ett ökat
värde för marknaden, offentlig sektor och samhället i stort (EU-kommissionen, social
innovation, 2015). Således är inte sociala innovationer begränsade till endast sociala
entreprenörer men begreppen ligger nära varandra och används ofta tillsammans.
Ett av flaggskeppsinitiativen innovationsunionen (se s.3) för att uppnå målen i Europa 2020strategin syftar till att omvandla forskning till faktiska produkter och tjänster. EU:s ramprogram
för forskning och innovation, Horisont 2020 fungerar som ett verktyg för att implementera
strategierna inom innovationsunionen. Bland annat finns det redskap inom Horisont 2020 som
fokuserar på små och medelstora företag (SMF) vilket diskuteras vidare under rubriken
”finansiering”.
Initiativet för socialt företagande- 2011 och framåt
2011 presenterade EU-kommissionen initiativet för socialt företagande (SBI) med fokus på att
stödja utvecklingen av socialt entreprenörskap och social innovation. Initiativet består av tre
teman: 1) underlätta för sociala företag att ta emot finansiering, 2) att synliggöra socialt
entreprenörskap i samhället samt 3) att på juridiskt väg underlätta för socialt entreprenörskap.
Kommissionen identifierade i initiativet behovet av att få fram mer information om situationen
för och utvecklingen av sociala företag i Europa.
Som en följd publicerades 2014 en fördjupad studie av förutsättningarna för sociala företag i
medlemsländerna. Rapporten heter ”A map of social enterprises and their eco-systems in
Europe” (2014) och finns vidare beskriven längre ner i detta PM. Övriga åtgärder som har
genomförts inom ramen för initiativet sedan 2011 är exempelvis att EU-programmet för
4
sysselsättning och social innovation (Easi) har gjorts tillgängligt för sociala företag. Sedan 2014
inryms även EURES, det europeiska jobbnätverket, inom EaSI. För att synliggöra sociala
företag i samhället samt för att underlätta kunskaps och erfarenhetsutbyte mellan sociala
entreprenörer men också mellan andra aktörer och sociala entreprenörer, lanserades plattformen
”Social Innovation Europe” 2011. I samband med initiativet etablerades även en expertgrupp
(Expert Group on Social Entrepreneurship) vilken är verksam till åtminstone slutet av 2017
innehållandes representanter från medlemsstater, lokala myndigheter, banksektorn och
företrädare för sociala entreprenörer. Gruppen ska fungera som rådgivande åt kommissionen
gällande implementering av åtgärder som presenteras i SBI och utveckling av socialt
entreprenörskap och social ekonomi i stort. Detta för att inkludera och synliggöra sociala
företag. Sverige har två representanter i gruppen, en från ”European Network of Cities and
Regions” (REVES) samt en representant från ”European Venture Philantrophy Association”
(EVPA).
I den sammanfattande rapporten ”The Social Business Initiative of the European Commission”
(2014) går de att läsa mer om åtgärder som genomförts inom ramen för initiativet.
Sociala investeringspaketet- 2013 och framåt
Inom ramen för Europa 2020-strategin och specifikt åtgärderna för att minska fattigdom och
socialt utanförskap, presenterade kommissionen 2013 ett initiativ för att främja sociala
investeringar för tillväxt och sammanhållning, det sociala investeringspaketet (SIP). I
investeringspaketet finns det en tydlig koppling till socialt entreprenörskap, då paketet
introducerade programmet för sysselsättning och social innovation (Easi) som bland annat
syftar till att öka tillgängligheten till finansieringen för sociala entreprenörer. Easi ska 1) stödja
en modernare sysselsättnings- och socialpolitik, 2) stödja en större rörlighet på
arbetsmarknaden genom plattformen Eures samt 3) stödja socialt företagande och bättre tillgång
till mikrofinansiering. Inom den sistnämnda delen, vilken utgör 21 procent av totalbudgeten på
till 919 469 000 euro under åren 2014-2020, stödjs två områden: 1) Mikrokrediter och mikrolån
till utsatta grupper och mikroföretag och 2) socialt entreprenörskap (EU-kommissionen, EaSI,
2015). Sedan 2014 rymmer EaSI Progressprogrammet, EURES (plattformen för rörlighet i
arbetslivet) och Progress för mikrokrediter. Information om de olika delarna inom EaSI samt
kontaktpunkter i Sverige för de olika områdena finns på hemsidan för EaSI.
5
Socialt entreprenörskap och företagande på nationell nivå- den svenska
kontexten
Utmaningar för sociala företag i Sverige är framförallt tillgången till finansiering och
tillgången till offentliga upphandlingsmöjligheter.
Sverige har en relativt kort historia av sociala företag. Enligt Tillväxtverket fanns det 2014
ungefär 310 sociala företag med drygt 9650 personer som deltar i dess verksamhet runt om i
Sverige. De vanligaste branscherna är försäljning, restaurang och hotell, hushållsnära tjänster,
bygg och fastighetsskötsel (Tillväxtverket, kunskap och statistik, 2015).
Inom ramen för det sociala investeringspaketet publicerade kommissionen i december 2014 en
rapport över de europeiska nationella kontexterna för socialt företagande samt goda exempel
för att underlätta och skapa möjligheter för av vad kommissionen kallar för ett välfungerande
ekosystem för socialt företagande. Rapporten beskriver kontexten (ekosystemet) för socialt
företagande i de 28 EU- medlemsländerna samt Schweiz genom att skapa en gemensam
operationalisering och metod för att beskriva socialt företagande, vilket ska underlätta för utbyte
av goda exempel mellan medlemsländer. Rapporten heter ”A map of social enterprises and
their eco-systems in Europe” (2014). Enligt rapporten är det svårt att få tag i siffror gällande
antalet sociala företag i Sverige vilka ofta är starkt kopplade till offentlig sektor och beroende
av offentlig finansiering. Emellertid finns det uppskattningsvis 300 arbetsintegrerande sociala
företag med totalt 2,600 anställda. Faktorer som rapporten menar hindrar etablerandet och
utvecklingen av sociala företag inom Sverige är framförallt tillgången till finansiering och
tillgången till offentliga upphandlingsmöjligheter.
Den dåvarande regeringen publicerade 2010 ”Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala
företag” vilken pekade ut sex svagheter gällande möjligheten för sociala företag i Sverige: 1)
Bristande samordning mellan olika försörjningssystem som försvårar för individer att delta i
sociala företag 2) oklarheter och hinder i offentliga regelverk i relation till sociala företags
karaktär och förutsättningar bland annat gällande lönebidrag och trygghetsanställningar 3) stort
behov av information, rådgivning och affärsutveckling hos sociala företag 4) brist på statistik
och forskning om socialt företagande 5) svårigheter gällande finansiering och kapitalförsörjning
inför start och utveckling av sociala företag 6) svårigheter för sociala företag att delta i offentliga
upphandlingar. De två sistnämnda punkterna återkommer i rapporten ”A map of social
enterprises and their eco-systems in Europe” (2014).
6
I början av 2014 antogs nya europeiska regler gällande offentlig upphandling (Direktiv
2014/24/EU) som betonar att även sociala och miljöaspekter i produktionskedjan av varan eller
tjänsten och inte endast billigaste pris ska inkluderas vid upphandling. Det är fortfarande tidigt
att utvärdera hur direktivet påverkar de svenska sociala företagen. Finansdepartementet är
ansvarig för direktivet i Sverige.
Myndigheter såsom Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Försäkringskassan har idag
strategier för att arbeta med och stödja sociala företag, vilket utgör en del av vad EUkommissionen menar utgör ett fungerande ekosystem för sociala företag.
Socialt entreprenörskap på regional och lokalnivå- Småland-Bleking
Det är på regional och lokal nivå som implementering av EU:s strategier och nationella
reformprogram genomförs. Den europeiska och nationella nivån bidrar till att skapa
förutsättningen för arbetet på regional och lokalnivå vilket beskrivs i kommande stycke.
Tillväxtverket presenterar i rapporten ”Arbetsintegrerande sociala företag i Sverige 2012”
siffror från 2012 då det fanns 7 arbetsintegrerande sociala företag i Kronobergs län, 4 i Blekinge,
3 i Kalmar samt 8 arbetsintegrerande sociala företag i Region Jönköpings län.
Webbplatsen Sofisam är en webbplats med information om sociala företag där det är möjligt
för företag att registrera sig som arbetsintegrerande sociala företag. Listan uppdateras ungefär
en gång per år av Tillväxtverket. Sofisam har utvecklats i samverkan mellan Tillväxtverket,
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tillsammans med SKL (Sveriges kommuner och
landsting) samt SKOOPI (intresseorganisationen för arbetsintegrerande sociala företag).
2015 har 10 företag registrerat sig på listan i Blekinge län respektive Jönköpings län. I
Kronobergs län har 7 företag registrerat sig och i Kalmar län är 5 registrerade. Antalet sociala
företag har således ökat i alla län sedan 2012. Antalet sociala företag i länen inom SmålandBlekinge kan jämföras med 30 sociala företag som finns i Skåne län samt 9 sociala företag som
finns i Hallands län. Nedan följer exempel på sociala företag inom Småland-Blekinge.
Tillväxtverket är tillsammans med offentlig sektor, regionala och lokala företag och föreningar
med och sponsrar Coompanion, ett företag som erbjuder kostnadsfri rådgivning för personer
som vill starta och utveckla kooperativa företag och socialt entreprenörskap. Coompanion
bedriver verksamhet i Jönköping, Kalmar, Ronneby och Växjö. Macken i Växjö är ett
kooperativ som driver flertalet olika verksamheter exempelvis två butiker, snickeri och
7
företagarutbildning vilka syftar till att hjälpa människor som befinner sig utanför
arbetsmarknaden. Sociala företag kan således se olika ut men ska på något sätt ha ett socialt
syfte.
Finansiering
Under de senaste åren har det inom EU talats om olika typer av finansiella instrument vilka
snarare fungerar som lån än bidrag för att stödja sociala innovativa projekt.
Programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI)
EaSI har gjorts tillgängligt för sociala företag. Inom ramen för programmet stöds två områden
vilka är extra relevanta för sociala företag och sociala entreprenörer: 1) mikrokrediter och
mikrolån till utsatta grupper och mikroföretag, samt 2) socialt entreprenörskap, vilket bland
annat sedan 2013 innehåller finansiering av 21 pilotprojekt runtomkring i Europa med syfte att
mobilisera finansieringsmöjligheter och förbereda sociala företag för investeringar. Inom ramen
för EaSI finns programmet Progress för mikrokrediter som är ett instrument för mikrokrediter
(lån på under 25 000 euro) och hjälper utvalda mikrolångivare runtom i Europa att exempelvis
öka sin utlåning genom att ge garantier för att på så sätt dela långivarnas förlustrisker.
Utförandet av programmet är hittills begränsat och i Sverige finns en mikrolångivare beskriven
av kommissionen (se Europeiska kommissionen, microcredit providers, 2015). Då
tillgängligheten till finansiering för sociala företag är ett återkommande problem kan åtgärder
som mikrokrediter kanske komma att utvecklas till att inrymma fler långivare i framtiden.
Sociala entreprenörskapsfonder (EuSEF),
Kommissionen har tidigare tryckt på att det behövs ytterligare privata investeringar och
etablerade därför inom ramen för SBI Sociala entreprenörskapsfonder (EuSEF), med syfte att
underlätta för sociala företag att få tillgång till finansiering, samt för investerare att lättare kunna
identifiera möjliga investeringar i sociala företag. För att använda sig av benämningen ”Social
entreprenörskapsfond” krävs bland annat att fonden investerar minst 70 procent av
investeringarna i sociala företag.
Horisont 2020 och SMF-instrumentet
EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020 är ett redskap för att
implementera strategierna bakom innovationsunionen. Små- och medelstora företag (SMF)
utgör ett specifikt mål för innovationsunionen och kommissionen framställer SMFs som
centrala för att möjliggöra ekonomisk tillväxt, innovation och arbetsskapande inom EU.
Kommissionen belyser emellertid att det oftast är svårare finansiellt för små företag att
8
kommersialisera nya (innovativa) produkter eller tjänster. Ett verktyg inom Horisont 2020 för
att stödja innovation inom SMF är SMF-instrumentet som finansiellt stödjer företag som har
innovativa lösningar. Instrumentet är ett redskap som är tillgängligt för men som inte endast
riktar sig sociala företag. SMF-instrumentet stödjer företag genom tre faser som täcker hela
innovationscykeln, från utvecklande av produkter och tjänster till marknadsintroduktion.
Erasmus för unga företagare
För att öka andelen entreprenörer och nya företag finansierar kommissionen utbytesprogrammet
Erasmus för unga företagare. Det riktar sig inte endast till sociala företag men denna typ av
företag har möjlighet att delta. Programmet syftar till att stimulera och öka antalet nystartade
företag. Nya företagare under en period får vistas i ett mindre eller medelstort företag i ett annat
deltagande land för att få kunskap och utveckla kontakter, medan värdföretagare får dra nytta
av ny kompetens. Det finns ingen åldersgräns, krav för att få delta är istället att ha långtgående
planer för att starta ett företag med en strak affärsplan eller att ha startat ett företag inom de
senaste tre åren.
Ytterligare information
Ett urval av nätverk och organisationer

The Community of Practice on Inclusive Entrepreneurship (COPIE)
Ett nätverk som huvudsakligen leds av det tyska förbundsministeriet för arbetsmarknadsoch sociala frågor genom enheten för ESF. Nätverkets syfte är att sprida lärdom och bra
exempel inom inkluderande entreprenörskap mellan nätverkets partners inom fem
nyckelområden: planering av aktiviteter, utbildning i entreprenörskap, kvalitetsstyrning,
integrerad affärssupport, tillgång till finansiering.

Euclid-network
Ett nätverk som startades som en sammanslutning mellan ACEVO (UK), CJDES
(Frankrike) och Ideell Arena (Sverige). Nätverket har runt 300 medlemmar från 31 olika
länder och har som huvudmål att skapa ett mer innovativt, hållbart europeiskt civilsamhälle.
Ideell Arena är enda medlem från Sverige.
9

REVES (European Network of Cities & Regions for the Social Economy)
Nätverket arbetar i stort med social ekonomi i samarbete med europeiska regioner och
städer och arbetar bland annat med socialt entreprenörskap. Från Småland-Blekinge är
Växjö kommun medlemmar.

Skoopi
Nätverket och intresseorganisationen arbetar med stöd och utbildning till sociala
arbetsintegrerade företag, samt med opinionsbildning för att förbättra möjligheterna för att
starta och driva denna typ av företag. Skoopi har 14o arbetsintegrerade sociala företag som
medlemmar.
Rapporter
A map of social enterprise and their eco-systems in Europe, 2014, Europeiska kommissionen.
A map of social enterprises and their eco-systems in Europe - Country Report: Sweden, 2014.
Europeiska kommissionen.
Arbetsintegrerande sociala företag i Sverige 2012, 2012. Tillväxtverket.
Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag, 2010. Näringsdepartementet,
Regeringen.
The Social Business Initiative of the European Commission, 2014, Europeiska kommissionen.
Referenser
Europeiska kommissionen, 2014, ”country report: Sweden”. Tillgänglig:
http://ec.europa.eu/social/keyDocuments.jsp?pager.offset=20&langId=en&mode=advancedSu
bmit&year=0&country=0&type=0&advSearchKey=socentcntryrepts&orderBy=docOrder
Europeiska kommissionen, 2015, ”social innovation”. Tillgänglig:
http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1081
Europeiska kommissionen, 2015, ”stöd till företagande-socialt entreprenörskap”. Tillgänglig:
http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=952&intPageId=2914&langId=en
Europeiska kommissionen, 2015, ”social enterprises”. Tillgänglig:
http://ec.europa.eu/growth/sectors/social-economy/enterprises/index_en.htm
Europeiska kommissionen, 2015 ”social innovation”. Tillgänglig:
http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1022
10
Tillväxtverket, 2015, ”kunskap och statistik”. Tillgänglig:
http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/naringslivsutveckling/kulturellaoc
hkreativanaringar/samhallsentreprenorskapochsocialainnovationer/kunskapochstatistik/filmer.
4.5a5c099513972cd7fea36819.html
11
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards