idrottens språk - Centrum för idrottsforskning

advertisement
IDROTTENS
SPRÅK
O m idrottens språk och a n v ä n d a n d e t av lånord, skriver h ä r G u n n a r Tingbjöm,
högskolelektor vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet
• • • Den moderna idrottsrörelsen
uppstod i England under 1800-talets senare del Därifrån spred den
sig under århundradets sista decennium och i början av det nya
seklet till Sverige och många andra
länder i Europa Den nya företeelsen medförde att en stor mängd
engelska lånord strömmade in i
andra språk. Idrotten, dess grenar,
regler, redskap, tekniska och taktiska moment var ju något helt nytt
för vilket det inte fanns några inhemska ord. Tävlingsregler och
handledningar fanns redan på engelska och spreds och efterbildades i
andra länder. Det enklaste var då
att låna in de etablerade engelska
orden i det egna språket. Inlåningssituationen erinrar Öll viss del om
dennutida engelskinlåningen inom
datateknikens område.
Prestige och auktoritet
Det engelska inflytandet inom
idrotten och datatekniken är ett par
tydliga exempel på förhållandet att
inlån från ett språk som inom en
viss sektor betraktas som kulturellt
ledande ger prestige och auktoritet
åt verksamheten och åt dem som
språkligt kan visa förtrogenhet med
denna ledande kultur. Att ord lånas in från en överlägsen kultur,
materiell eller andlig, är ett mönster som är välkänt från varje situa-
tion där en dylik kultur övertons till
ett annat språkområde. Så har det
för oss i Sverige varit med kristendomens grekiska och latinska lån,
med medeltidens (Hansans!) lågtyska inflytande på hantverkets och
administrationens språk liksom
med det franska inflytandet under
1700-talet på militära och kulturella förhållanden
Engelskans ställning
Givetvis har det engelska inflytandet på idrottens språk ytterligare
förstärkts av engelskans ställning
under 1900-talet som globalt språk
och som internationellt kommunikaöonsmedeL Att engelskan sedan
flera årtionden tillbaka är ett obligatoriskt språk i det svenska skolväsendet gör att begripligheten av
och associationerna till engelska ord
och uttryck har ökat ofantligt bland
aktiva idrottsutövare och hos läsarna av tidningarnas sportspalter.
Sprakvårdandemyndigheter och talrika lidningsinsändarefx^spiåkengagerade personer tar ofta upp förslag till ersättande av engelska lånond med svenska ord. Lånord framställs av en del debattörer som ett
bevis på svensk undfallenhet mot
utländska inflytanden och som något som till nöds kan accepteras
under en övergångstid men som
sedan bonde lämna plats för inhemska ord-i vaijefaH så snart man har
kunnat finna lämpliga svenska
motsvarigheter. Så mekaniskt fungerar emellertid inte språk och det är
inte lätt att med aldrig så välmenta
och välformulerade förslag och
påpekanden, vare sig från myndigheter eller enskilda, att kunna styra
det faktiska språkbruket. För att
kunna påverka språket bör man
studera och analysera detta språkbruk så att man kan förstå vad det
är för tendenser och strömningar
som gör sig gällande och vad de
kan bero på. Det är nämligen en
alldeles för förenklad syn att tro att
lånond används bara därför att man
inte har brytt sig om att försöka
finna passande svenska ord.
Tidiga låeord
Många av de tidigaste engelska
idrottslånen (såsom tennis, offside,
rekord, knockout och handicap)
finns fortfarande kvar och har aldrig fått några svenska synonymer.
Dessa permanenta inlån lär säkert
få vara kvar i svenskan även i fortsättningen Det är inte troligt att
ens förekomsten av korta, lättböjda
och äktsvenska ord skulle innebära
att man slutade att använda t ex
tennis och rekond. Om inte annatså
torde idrottens internationella karaktär motverka något sådant. Sär-
språkliga inhemska benämningar
skxuleförsvårakontaktermedidrott
utanför vårt landeftersomdenna
till stor del bedrivs på det mellanfolkliga kommunikationsmedlet
engelska ochmed deltagare vilkas
egna språkimycket stor utsträck
ning har upptagit motsvarande
engelska lån. Inlåningen är emel
lertid inte alls någotavslutat kapitel, ^ontxnuerligtinförsengelska
ordförnyabegreppsomdesenaste
decenniemas tiebreakxtennis,ska
txngi skidor o c h t i m e o u t i t e x
basketboll. Ifråga omskatingärdet
snarast såattdetnyaåksättetförst,
medenurgaxnmalinhemskbenäxnning, kallades skridskoåknings
men därefter allt xnera har ersatts
m e d d e t engelskaordet eftersom
skridsko(åknxng^ ju sedan länge
betecknat en helt annan verksamhet.Ävenommanflxtigtinombollagsportemahar a n v ä n t t e x a n falls-ellerkedjespelareharfox^vard
xnteförsvxxnnit,förmodligendär
för att det är kortare än de långa
svenska saxnxnansättningarna.
*^or^ard
Det ä r n o g i n g e n t i l l f ä l l i g h e t att
forv^ardharvarxtspecielltfrekvent
En speciell karaktär har de engelska lån som speglar den engelska
idrottskxxltxxren,ivarje fall sådan
den tedde sig vid tiden för idrottsrörelsens framväxt(sportmansl^ip,
goodloserochfairplay^innanprofessionalxsm, shovv^business och
doping kom att prägla elitidrotten
och d ä r m e d skymma dess ur
sprungliga amatöristiska gentlemannaideal.Txlldettabrittxskaideal hör förstås ordet sport som har
en vidare och mer kulturell inne
börd än det äktsvenska idrott.
o c h g ä m a kallar enengelsk polis
för bobby och en rysk gumma för
babusjka när vi berättar våra rese
minnen från London och Moskva.
Eörutom att det ger färg åt skild
ringen är det oftast också ett medel
attgeökadexakthetochkoxxkre
tion.Amerikanskalantbrxxkserxnte
ut somsvenska gårdar och en Lon
donpolis skiljer sigivissaavseendenfrånensvenskpolisxnanföratt
inte t a l a o m o l i k h e t e n m e l l a n e n
äldreryskkvxnnaochensvensk.Vi
lägger mer eller mindre medvetet
inenheldelavdenbakoxnliggande
kultxxren och dess sakinnehåll ge
nom att använda lånordiexotxse
rande syfte.
lokalkolorit
Oroond
Det finns e n d e l e n g e l s k a l å n o r d
som framför allt förekonxmer vid
skildringar a v e v e n e m a n g i e n g elskspråkiga länder. Detta är inte
hellernågotspecifiktföridrottsliga
ordlån. Att vilja ge lokalkolorit åt
framställxungenärettnaturligtstild r a g b å d e i t a l och skrift och det är
det som är anledningen till att vi
säger cowboys och farmer istället
för boskapsskötare och gårdar när
vi talar om amerikanska lantbruk
Iblandkanmanitidningamasrefe
ratfrånengelskspråkigmiljö träffa
på engelska ord soxn annars aldrig
brukas. En svensk fotbollsplan lär
aldrig ellerivarje ytterligt sällan
kallas groxuxdsominedanstående
exempels
iefterledsåsomiDjxxrgårdsforxvar
den.DjurgårdsaxxfaHsspelarenskx^l
le bli allt för långt och tungt.
4
^
4
^
^
ILondonnoterades^5 graderisolenpå^Vestffamsplan,L^ptonl^ark,
^
Waldff#^ € ^^ :
^Jaglic GöTEBomo. JanOve WWdner,
Wn Hmlma&d friahane
lOrm W och
spmrkad mv nye
miljoner. Och nom^mmm,
attgå«,Mrra Inte
a?ug
MFF-oiD&rm
han lnner
Viggo
J««P
redan fort *netill
vilkc
sa
*&ncnik
k o«rolig.^K8pZ
Viggo * ("i
klubt
ivicn ior J - 0
w,
IramUdeneäkrad.
MdngaatArlkOför
P
jag vik ^?
Bmker Sport där
'^K*%
mil
»f! W och Bandw
varrf.niMProdukurin.
joplr och «)m är en
chen"
%tundeu
^Mnorcr Idarmde
mvbyx*rc4^'"PPKoutmv.J&#v*n mumuti
bte håmnfM i kon-
finn: da tn f / *
mynianhåm^nocr
ochdärhksomåandra^grounds^
... o c h h e l t säkertskxxlle flertalet
^grounds^ bli otillräckliga d å t e x
r a n g e r s eller Oelticskxxlle göra de
engelska hexnmalagen den äran...
^ulmatchema spelades inför enorma åskådarmassor,som garnerade
^thegroxmds^frånkanalstädemai
södern till NevBcastleinorr...
variation
I d e t första av de ovannämnda ex
enxplen finner nxan variation mellan plan och groxnxdisamma me
ning. För joxxmalister som gång på
gång beskriver samma eller likart a d e h ä n d e l s e r o c h förloppfinns
ständigt ett behov av att kxmna varierasina uttrycksmedel. Detligger
då nära till hands att gripa till ett
engelskt ord som stilistisk varians.
Det är säkert anledningen till bruketavkeeperochscorainedanståendeexexnpeb
Den franske målvakten visade sig
som en prima gårdvar...denmodige^keepem^belönades...
...de b å d a målvakterna Ove Nilsson och Llaraldsson förhindrade
nätrassel.^almarkeepem var dock
den bättre och ^Farsan^ Sandberg
fraxnhöll honom s o m e n av våra
bästa bx^xrväktare.
...^13xnålen gjordes av...Den sistn ä m n d e s c o r a d e n ä r ^ b h a d e ...
Frölxxndas mål svarade ...för.
...enda n^xål gjorde Jacobsson o c h i
den a n d r a scorade... medan Sand
stod för^idaholms båda tröstmål.
Tabell 1 Antal belägg per undersökningsår
År
10
20
30
Belägg 3903
7440
27124 27389 24698 26824 21724
139912
%
5^
19,4
100
2,3
19,6
men utan också av enskilda ond.
Materialet omfattar sammanlagt
139 912 belägg. Fördelningen på
undersökningsår framgår av tabell
1. Efter en blygsam början 1910 (då
Idrottsbladet startades) ökar beläggningen klart 1920 (den första
sportsidan dök u p p i DN i januari
detta år) fram till år 1930 då sporten
bredde ut sig i ddjungarna, inte
minst i form av oerhört detaljerade
minutreferat av fotboll och bandy.
1930 var också en tid då boxningssporten (efter Harry Perssons m fl
svenskans bravader under 20-talet
här hemma och i USA) omhuldades med mycket stort intresse i tidningarnas sportspalter. Antalet
sportgrenar och antalet tävlingar
50
18,9
60
19,2
70
15^
TOTALT
och tävlande var ju avsevärt mindre på den tiden ännu så de stora
folkkärasportemafickmycketstort
utryxnme.
^ankor^^^^
Andra världskriget är säkerligen
anledningen till att den engelska
lånordsskatten xnomvissagrenar
sjunkermarkantår 1940. De tidigare referaten avengelskligafotboll
ersattes då till stor del av redogörelser för svensk fältsport och den
svenska handbollen fick blxtips
surrogat.
19^0 hade idrotten återigen blivit
intemationell, något som avspeg
lar sigilånordsbeläggningen även
om det totala antalet belägg håller
^ a b e ! 1 2 D e 25 vanligaste ordeniundersökningsmaterialet
1 match
2rekord
3 klubb
4 träning
5 bandy
6 hockey
9 boxning
10 form
3
%
(48^%)
11 träna
13 center
14 tränare
D e s s a e x e m p e l är hämtade ur ett
avhandlingsmaterial som innehål
ler alla beläggpå engelska lånord!
tidningarna Aftonbladet, Dagens
N y h e t e r o c h l d r o t t s b l a d e t från
månaderna januari och september
åren 1^10, 192o,193o,19^u,19^o,
19^och^l9^o.ldettamaterialkan
nxanföljautvecklingenintebaraav
hela d e n engelska lånordsström
40
16 rond
17 starta
18 forward
19terxnia
20 boxare
% %
23 spurt
24 proffs
25 sprinter
ä.
(65^%)
^g
E
(69^%)
sig på en märkligt jämn nivå. Det
krävs ennärmare kvalitativ analys
av lånenföratfdexnbördes förändringarna 1940 och 19^0 skallframstå tydliga mot bakgrund av tidsskeendet.Dentendenstxllavtagandebeläggningsomkanskönjasl970
skxxlle förmodligen visa sig ha blivit förstärkt xmder 1980 och 1990
omxu^dersökningenutsträcktestill
dessa år.
Linder de båda sista xxndersökta
å r e n , d v s ! 9 6 0 och 1970, tillkommer enhel delnya lån, särskiltifrå
ga om ishockey ^såsomforechecking,icxngochspearxng) trots att
den sporten började utövas av
svenskar redan 1920. Det är dock
förstpådesenastedecennxemasom
dettransatlantiskainflytandetkommit att bli betydande.
^ndradotörkållandon
Många av förändringarna berorpå
ändrade journalistiska förhållanden. Minutreferaten har försvunnit ochxnriktxxingen har från ett
noggrant detaljåtergivandeavtävlingsförloppetändratstillomfat
tände spekulationer före och uppföljandekommentarerefter stora
tävlingar och matcher. Därvid fo
kuseras oftaintressetpå enstaka
elitidrottsmän och på deras hv och
intressen utarxförtävlingsarenan,d
v s d e skildras ofta på ett sätt som
ansluter sig till den typ av kändisjoumalistiksom är vanlxgxfråga
om skådespelare, politiker och
kxxngligheter.
ärjuförövrxgtsedanlångtidolagligiSverige.
^kadöo^aknin^
Omvänt leder uppdykandet av en
Ingemar Stenmark och en 13jörn
13orgtxllattderasgrenarfårenkraftigt ökad bevakrxing. Men slalom
^ett norskt l a n g a r e n av de sportgrenar soxniytterst ringa utsträckning har engelskspråkig bakgrund
så det ger inte några egentliga utslagibeläggsstatistiken över eng
elskaidrottslån.
Materialet germöjlighet till iakttagelser kringhxxr de engelskalånorden fördelar sig kronologiskt över
xxndersöknxngsperioden. Hur det
ter s i g t e x för fyra speciella sportgrenar kan ses av tabell 3.
Det är lätt att se golfens kraftiga
expansion 1970 med fler belägg
detta år ä n u n d e r axlade tidigare
tillsaxnmans, boxningens nxarkantatopparl930ochl950ochtydliga
nedgångdäreftersamtbandynsoch
ishockeynsmbördesrelationermed
skämingspxxnktenmellanl950och
De2^ vanligaste ordenimaterialet
fxnnsangivnaitabell2.
De vanligaste orden är som synes
beteckningar för tävling och träning ^match-det särklassigtvanligaste ordet, sport, rekord, klubb,
träna, tränmg, start^a),form, rond,
liga, heatochspxxrt), sportgrenar
som boxning, tennis, bandy ochis
hockey, personbeteckningar som
tränare,boxare,proffs,sprinteroch
platsbetecknxngama back, center
ochfox^vard.
^ö^nin^o^ksta^nina
Undersökningen ger vidare ett
mycket fylligt material ifrågaom
Tabell 3 Fördelning; av engelska lånord i fyra olika sportgrenar
Golf
10
20
30
40
20
11
32
15 35
50
60
59
70
SUMMA
248
420
Boxning 61
687 4366 1302 2089 1154 895
10554
Bandy
364
493
1190 1135 835
4813
95
148
642
74
Ishockey behovet av stilistisk variation har
n o g d ä r m e d avtagit liksom beho
vet av en frekvent användning av
termer för vissa tekniska moment
^såsomboxningsslagenjabb,sv^xng
ochuppercut).Sportgrenamasegen
massmediala vikt spelar naturligtvis roll. Attboxrxxngeninte attraherar samma intresse som tidigare
ocl^inteharsåframgångsrikasvens
ka representanter gör a t t d e n nu
inte får saxnmautrymmeispalter
na s o m p å Harry Ferssons, Olle
Tandbergsochlngemarlohaxxssorxs
tid. Den professionella boxningen
De 10 frekventaste orden täcker
nästanhälftenav allabelägg ochde
2^ vanligaste nära 7 0 ^ . Det innebär att många ord har mycket låg
beläggning
799
722
1272 1584 4546
Tabell 4 Stavningen av ordet <handicap>
10
20
30
40
50
60
70
TOTA
66
8
30
29
29
13
4
179
<handicapp> 1
7
4
5
11
5
"
33
<handikap>
27
60
16
15
3
1
140
1
1
1
2
3
22
36
43
95
51
57
24
27
388
<handicap>
18
<handikapp> 6
91
de engelska ordens böjning och
stavning. 1 Svenska Akademiens
ordlista anges pluralböjningen av
forward till-ar. 1 de xxndersökta
tidningarna finns inalles 954belägg på plural form avdetta ord.
94^3 av dem har engelsksplural
medan6ärutanpluraländelse,dv
shar formen forxvard.
xngetendabelägghararplural.Av
de954plxualbeläggenavser 3^7
säkert och30 möjligenbestämd
formplural.Lftersomdenengelska
s-plxxralenär genomgåendekan
bestämdl^xetsändelsen-na inte gärna läggas till ^forvv^ardsnaskulle te sig alltför onaturligt och
svåruttalat med konsonantförbindelsen-rdsn-).
För en annan engelskinlånad personbeteckning, sprinter, förhåller
detsigsåattde212pluralabeläggenil38fall har s-plural medan
formen sprxntrarfxnnsi2fall och
sprinter ^alltså utan ändelse)172
fall. Av dem fixxns 66 ibestämd
pluralmedformensprintema.^id
substantivpå -er är det lätt och
naturligt att göra svenska bestäm
da pluralforxner eftersom det redanfixxxxs så många paralleller i
vårtspråk^texmeter na och akademiker na).
Imaterialetharhandicap fyrastav
ningsvarianter fördelade pade olikaxxndersökningsåren.Fördelnxng
enfxnnsredovxsaditabell4.
Årenl920-30ochl970är^k^stavningxxnajoritetochdetsistnänxnda
året är denförsvenskade stavningen med dubbelteckning av ^p^ så
gott somhelt genomförd. Den engelska stavxungenhandicap doxninerade!910ochl9^0-60. varianten
^handicapp^ har inte kxxnnathävd a s i g o c h d e t förefaller somge
nonxförandetavbåde^k^och^pp^
numeradehnxtivtharetablerats.Txll
utvecklingen lär stavningenavordet^handikapp^idenfrekventa
utomxdrottslxga betydelsen ha bi
Såsom det med några enstaka exempel har visats kan de inomi
drottsliga kommentarerna till xm-
dersökningenbelysa kxxltxxrhisto
riska utvecklingstendenser. Dessa
avspeglar sigisportspråkets^del
visa)anpassnmgavenengelskxm
porteradföreteelsetxllsvenskaför
hållandenochensvenskspråkform.
x^etydelsenavxjndersökningenligger speciellt inoxndenpress-och
idrottshistoriska sektorn soxn ett
xxnlkt språkvetenskapligt doku
mentöver den svenska idrottens
gradvisa anpassning,språkligt och
kulturellt,txllsvenskaförhållanden.
Inte minst den utomordentligt stora läsekrets ur alla samhällsgrupperidensvenskabefolkningensom
under 1900-talet dagligen har följt
idrottenisvenskdags-och fackpress motiverar att den språkliga
ochsakugaframställningenxtidrxingamassportspalterges envetenskaplig granskning. Därmed
skxxlle ett bidrag kxxnna ges från en
dxscxpxin,språkvetenskapen,som
mttxllstyvärriytterstringautsträck
nmgharmedverkathllutforskxxing
en och kxjnskapsbildningen kring
svensk idrott.*^
Centrum för idrottsforskning
organiseras om
En del förändringar kommer att ske fr o m l juli 1993
när det gäller idjottsforskningen samt organisationen av Centrum för idrottsforskning. I regeringens
foiskningsproposition för 1993/94 är anvisat följande. (Se också ledaren)
Styrelsen för Centrum för idjx)txsforskning skall bestå av representanter från samtliga universitet, Karolinska institutet, Högskolan för lärarutbildning i
Stockholm, Idrottshögskolan samt Riksidrottsförbundet.
Karolinska institutet kommer att vara enda huvud- Ett vetenskapligt råd ska knytas till styrelsen
man, till skillnad från idag då förutom Karolinska
institutet även Stockholms universitet och Högsko- Medel för idjuttsforskning kommer att tilldelas med
lan för lärarumildning i Stockholm delar på huvud- 2 ^ Mkr för budgetåret 1993/94 och ytterligare 2 ^
Mkr för budgetåret 1994/95.
mannasakapet."
Karolinska institutet skall i samråd med Idrottshög- Eventuellt kommer det att tillskjutas ytterligare 2.5
skolan i Stockholm ha gemensamt ansvar för administrationen av Centrum för idjoxtsforskning.
Download
Random flashcards
Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards