IDROTTENS SPRÅK O m idrottens språk och a n v ä n d a n d e t av lånord, skriver h ä r G u n n a r Tingbjöm, högskolelektor vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet • • • Den moderna idrottsrörelsen uppstod i England under 1800-talets senare del Därifrån spred den sig under århundradets sista decennium och i början av det nya seklet till Sverige och många andra länder i Europa Den nya företeelsen medförde att en stor mängd engelska lånord strömmade in i andra språk. Idrotten, dess grenar, regler, redskap, tekniska och taktiska moment var ju något helt nytt för vilket det inte fanns några inhemska ord. Tävlingsregler och handledningar fanns redan på engelska och spreds och efterbildades i andra länder. Det enklaste var då att låna in de etablerade engelska orden i det egna språket. Inlåningssituationen erinrar Öll viss del om dennutida engelskinlåningen inom datateknikens område. Prestige och auktoritet Det engelska inflytandet inom idrotten och datatekniken är ett par tydliga exempel på förhållandet att inlån från ett språk som inom en viss sektor betraktas som kulturellt ledande ger prestige och auktoritet åt verksamheten och åt dem som språkligt kan visa förtrogenhet med denna ledande kultur. Att ord lånas in från en överlägsen kultur, materiell eller andlig, är ett mönster som är välkänt från varje situa- tion där en dylik kultur övertons till ett annat språkområde. Så har det för oss i Sverige varit med kristendomens grekiska och latinska lån, med medeltidens (Hansans!) lågtyska inflytande på hantverkets och administrationens språk liksom med det franska inflytandet under 1700-talet på militära och kulturella förhållanden Engelskans ställning Givetvis har det engelska inflytandet på idrottens språk ytterligare förstärkts av engelskans ställning under 1900-talet som globalt språk och som internationellt kommunikaöonsmedeL Att engelskan sedan flera årtionden tillbaka är ett obligatoriskt språk i det svenska skolväsendet gör att begripligheten av och associationerna till engelska ord och uttryck har ökat ofantligt bland aktiva idrottsutövare och hos läsarna av tidningarnas sportspalter. Sprakvårdandemyndigheter och talrika lidningsinsändarefx^spiåkengagerade personer tar ofta upp förslag till ersättande av engelska lånond med svenska ord. Lånord framställs av en del debattörer som ett bevis på svensk undfallenhet mot utländska inflytanden och som något som till nöds kan accepteras under en övergångstid men som sedan bonde lämna plats för inhemska ord-i vaijefaH så snart man har kunnat finna lämpliga svenska motsvarigheter. Så mekaniskt fungerar emellertid inte språk och det är inte lätt att med aldrig så välmenta och välformulerade förslag och påpekanden, vare sig från myndigheter eller enskilda, att kunna styra det faktiska språkbruket. För att kunna påverka språket bör man studera och analysera detta språkbruk så att man kan förstå vad det är för tendenser och strömningar som gör sig gällande och vad de kan bero på. Det är nämligen en alldeles för förenklad syn att tro att lånond används bara därför att man inte har brytt sig om att försöka finna passande svenska ord. Tidiga låeord Många av de tidigaste engelska idrottslånen (såsom tennis, offside, rekord, knockout och handicap) finns fortfarande kvar och har aldrig fått några svenska synonymer. Dessa permanenta inlån lär säkert få vara kvar i svenskan även i fortsättningen Det är inte troligt att ens förekomsten av korta, lättböjda och äktsvenska ord skulle innebära att man slutade att använda t ex tennis och rekond. Om inte annatså torde idrottens internationella karaktär motverka något sådant. Sär- språkliga inhemska benämningar skxuleförsvårakontaktermedidrott utanför vårt landeftersomdenna till stor del bedrivs på det mellanfolkliga kommunikationsmedlet engelska ochmed deltagare vilkas egna språkimycket stor utsträck ning har upptagit motsvarande engelska lån. Inlåningen är emel lertid inte alls någotavslutat kapitel, ^ontxnuerligtinförsengelska ordförnyabegreppsomdesenaste decenniemas tiebreakxtennis,ska txngi skidor o c h t i m e o u t i t e x basketboll. Ifråga omskatingärdet snarast såattdetnyaåksättetförst, medenurgaxnmalinhemskbenäxnning, kallades skridskoåknings men därefter allt xnera har ersatts m e d d e t engelskaordet eftersom skridsko(åknxng^ ju sedan länge betecknat en helt annan verksamhet.Ävenommanflxtigtinombollagsportemahar a n v ä n t t e x a n falls-ellerkedjespelareharfox^vard xnteförsvxxnnit,förmodligendär för att det är kortare än de långa svenska saxnxnansättningarna. *^or^ard Det ä r n o g i n g e n t i l l f ä l l i g h e t att forv^ardharvarxtspecielltfrekvent En speciell karaktär har de engelska lån som speglar den engelska idrottskxxltxxren,ivarje fall sådan den tedde sig vid tiden för idrottsrörelsens framväxt(sportmansl^ip, goodloserochfairplay^innanprofessionalxsm, shovv^business och doping kom att prägla elitidrotten och d ä r m e d skymma dess ur sprungliga amatöristiska gentlemannaideal.Txlldettabrittxskaideal hör förstås ordet sport som har en vidare och mer kulturell inne börd än det äktsvenska idrott. o c h g ä m a kallar enengelsk polis för bobby och en rysk gumma för babusjka när vi berättar våra rese minnen från London och Moskva. Eörutom att det ger färg åt skild ringen är det oftast också ett medel attgeökadexakthetochkoxxkre tion.Amerikanskalantbrxxkserxnte ut somsvenska gårdar och en Lon donpolis skiljer sigivissaavseendenfrånensvenskpolisxnanföratt inte t a l a o m o l i k h e t e n m e l l a n e n äldreryskkvxnnaochensvensk.Vi lägger mer eller mindre medvetet inenheldelavdenbakoxnliggande kultxxren och dess sakinnehåll ge nom att använda lånordiexotxse rande syfte. lokalkolorit Oroond Det finns e n d e l e n g e l s k a l å n o r d som framför allt förekonxmer vid skildringar a v e v e n e m a n g i e n g elskspråkiga länder. Detta är inte hellernågotspecifiktföridrottsliga ordlån. Att vilja ge lokalkolorit åt framställxungenärettnaturligtstild r a g b å d e i t a l och skrift och det är det som är anledningen till att vi säger cowboys och farmer istället för boskapsskötare och gårdar när vi talar om amerikanska lantbruk Iblandkanmanitidningamasrefe ratfrånengelskspråkigmiljö träffa på engelska ord soxn annars aldrig brukas. En svensk fotbollsplan lär aldrig ellerivarje ytterligt sällan kallas groxuxdsominedanstående exempels iefterledsåsomiDjxxrgårdsforxvar den.DjurgårdsaxxfaHsspelarenskx^l le bli allt för långt och tungt. 4 ^ 4 ^ ^ ILondonnoterades^5 graderisolenpå^Vestffamsplan,L^ptonl^ark, ^ Waldff#^ € ^^ : ^Jaglic GöTEBomo. JanOve WWdner, Wn Hmlma&d friahane lOrm W och spmrkad mv nye miljoner. Och nom^mmm, attgå«,Mrra Inte a?ug MFF-oiD&rm han lnner Viggo J««P redan fort *netill vilkc sa *&ncnik k o«rolig.^K8pZ Viggo * ("i klubt ivicn ior J - 0 w, IramUdeneäkrad. MdngaatArlkOför P jag vik ^? Bmker Sport där '^K*% mil »f! W och Bandw varrf.niMProdukurin. joplr och «)m är en chen" %tundeu ^Mnorcr Idarmde mvbyx*rc4^'"PPKoutmv.J&#v*n mumuti bte håmnfM i kon- finn: da tn f / * mynianhåm^nocr ochdärhksomåandra^grounds^ ... o c h h e l t säkertskxxlle flertalet ^grounds^ bli otillräckliga d å t e x r a n g e r s eller Oelticskxxlle göra de engelska hexnmalagen den äran... ^ulmatchema spelades inför enorma åskådarmassor,som garnerade ^thegroxmds^frånkanalstädemai södern till NevBcastleinorr... variation I d e t första av de ovannämnda ex enxplen finner nxan variation mellan plan och groxnxdisamma me ning. För joxxmalister som gång på gång beskriver samma eller likart a d e h ä n d e l s e r o c h förloppfinns ständigt ett behov av att kxmna varierasina uttrycksmedel. Detligger då nära till hands att gripa till ett engelskt ord som stilistisk varians. Det är säkert anledningen till bruketavkeeperochscorainedanståendeexexnpeb Den franske målvakten visade sig som en prima gårdvar...denmodige^keepem^belönades... ...de b å d a målvakterna Ove Nilsson och Llaraldsson förhindrade nätrassel.^almarkeepem var dock den bättre och ^Farsan^ Sandberg fraxnhöll honom s o m e n av våra bästa bx^xrväktare. ...^13xnålen gjordes av...Den sistn ä m n d e s c o r a d e n ä r ^ b h a d e ... Frölxxndas mål svarade ...för. ...enda n^xål gjorde Jacobsson o c h i den a n d r a scorade... medan Sand stod för^idaholms båda tröstmål. Tabell 1 Antal belägg per undersökningsår År 10 20 30 Belägg 3903 7440 27124 27389 24698 26824 21724 139912 % 5^ 19,4 100 2,3 19,6 men utan också av enskilda ond. Materialet omfattar sammanlagt 139 912 belägg. Fördelningen på undersökningsår framgår av tabell 1. Efter en blygsam början 1910 (då Idrottsbladet startades) ökar beläggningen klart 1920 (den första sportsidan dök u p p i DN i januari detta år) fram till år 1930 då sporten bredde ut sig i ddjungarna, inte minst i form av oerhört detaljerade minutreferat av fotboll och bandy. 1930 var också en tid då boxningssporten (efter Harry Perssons m fl svenskans bravader under 20-talet här hemma och i USA) omhuldades med mycket stort intresse i tidningarnas sportspalter. Antalet sportgrenar och antalet tävlingar 50 18,9 60 19,2 70 15^ TOTALT och tävlande var ju avsevärt mindre på den tiden ännu så de stora folkkärasportemafickmycketstort utryxnme. ^ankor^^^^ Andra världskriget är säkerligen anledningen till att den engelska lånordsskatten xnomvissagrenar sjunkermarkantår 1940. De tidigare referaten avengelskligafotboll ersattes då till stor del av redogörelser för svensk fältsport och den svenska handbollen fick blxtips surrogat. 19^0 hade idrotten återigen blivit intemationell, något som avspeg lar sigilånordsbeläggningen även om det totala antalet belägg håller ^ a b e ! 1 2 D e 25 vanligaste ordeniundersökningsmaterialet 1 match 2rekord 3 klubb 4 träning 5 bandy 6 hockey 9 boxning 10 form 3 % (48^%) 11 träna 13 center 14 tränare D e s s a e x e m p e l är hämtade ur ett avhandlingsmaterial som innehål ler alla beläggpå engelska lånord! tidningarna Aftonbladet, Dagens N y h e t e r o c h l d r o t t s b l a d e t från månaderna januari och september åren 1^10, 192o,193o,19^u,19^o, 19^och^l9^o.ldettamaterialkan nxanföljautvecklingenintebaraav hela d e n engelska lånordsström 40 16 rond 17 starta 18 forward 19terxnia 20 boxare % % 23 spurt 24 proffs 25 sprinter ä. (65^%) ^g E (69^%) sig på en märkligt jämn nivå. Det krävs ennärmare kvalitativ analys av lånenföratfdexnbördes förändringarna 1940 och 19^0 skallframstå tydliga mot bakgrund av tidsskeendet.Dentendenstxllavtagandebeläggningsomkanskönjasl970 skxxlle förmodligen visa sig ha blivit förstärkt xmder 1980 och 1990 omxu^dersökningenutsträcktestill dessa år. Linder de båda sista xxndersökta å r e n , d v s ! 9 6 0 och 1970, tillkommer enhel delnya lån, särskiltifrå ga om ishockey ^såsomforechecking,icxngochspearxng) trots att den sporten började utövas av svenskar redan 1920. Det är dock förstpådesenastedecennxemasom dettransatlantiskainflytandetkommit att bli betydande. ^ndradotörkållandon Många av förändringarna berorpå ändrade journalistiska förhållanden. Minutreferaten har försvunnit ochxnriktxxingen har från ett noggrant detaljåtergivandeavtävlingsförloppetändratstillomfat tände spekulationer före och uppföljandekommentarerefter stora tävlingar och matcher. Därvid fo kuseras oftaintressetpå enstaka elitidrottsmän och på deras hv och intressen utarxförtävlingsarenan,d v s d e skildras ofta på ett sätt som ansluter sig till den typ av kändisjoumalistiksom är vanlxgxfråga om skådespelare, politiker och kxxngligheter. ärjuförövrxgtsedanlångtidolagligiSverige. ^kadöo^aknin^ Omvänt leder uppdykandet av en Ingemar Stenmark och en 13jörn 13orgtxllattderasgrenarfårenkraftigt ökad bevakrxing. Men slalom ^ett norskt l a n g a r e n av de sportgrenar soxniytterst ringa utsträckning har engelskspråkig bakgrund så det ger inte några egentliga utslagibeläggsstatistiken över eng elskaidrottslån. Materialet germöjlighet till iakttagelser kringhxxr de engelskalånorden fördelar sig kronologiskt över xxndersöknxngsperioden. Hur det ter s i g t e x för fyra speciella sportgrenar kan ses av tabell 3. Det är lätt att se golfens kraftiga expansion 1970 med fler belägg detta år ä n u n d e r axlade tidigare tillsaxnmans, boxningens nxarkantatopparl930ochl950ochtydliga nedgångdäreftersamtbandynsoch ishockeynsmbördesrelationermed skämingspxxnktenmellanl950och De2^ vanligaste ordenimaterialet fxnnsangivnaitabell2. De vanligaste orden är som synes beteckningar för tävling och träning ^match-det särklassigtvanligaste ordet, sport, rekord, klubb, träna, tränmg, start^a),form, rond, liga, heatochspxxrt), sportgrenar som boxning, tennis, bandy ochis hockey, personbeteckningar som tränare,boxare,proffs,sprinteroch platsbetecknxngama back, center ochfox^vard. ^ö^nin^o^ksta^nina Undersökningen ger vidare ett mycket fylligt material ifrågaom Tabell 3 Fördelning; av engelska lånord i fyra olika sportgrenar Golf 10 20 30 40 20 11 32 15 35 50 60 59 70 SUMMA 248 420 Boxning 61 687 4366 1302 2089 1154 895 10554 Bandy 364 493 1190 1135 835 4813 95 148 642 74 Ishockey behovet av stilistisk variation har n o g d ä r m e d avtagit liksom beho vet av en frekvent användning av termer för vissa tekniska moment ^såsomboxningsslagenjabb,sv^xng ochuppercut).Sportgrenamasegen massmediala vikt spelar naturligtvis roll. Attboxrxxngeninte attraherar samma intresse som tidigare ocl^inteharsåframgångsrikasvens ka representanter gör a t t d e n nu inte får saxnmautrymmeispalter na s o m p å Harry Ferssons, Olle Tandbergsochlngemarlohaxxssorxs tid. Den professionella boxningen De 10 frekventaste orden täcker nästanhälftenav allabelägg ochde 2^ vanligaste nära 7 0 ^ . Det innebär att många ord har mycket låg beläggning 799 722 1272 1584 4546 Tabell 4 Stavningen av ordet <handicap> 10 20 30 40 50 60 70 TOTA 66 8 30 29 29 13 4 179 <handicapp> 1 7 4 5 11 5 " 33 <handikap> 27 60 16 15 3 1 140 1 1 1 2 3 22 36 43 95 51 57 24 27 388 <handicap> 18 <handikapp> 6 91 de engelska ordens böjning och stavning. 1 Svenska Akademiens ordlista anges pluralböjningen av forward till-ar. 1 de xxndersökta tidningarna finns inalles 954belägg på plural form avdetta ord. 94^3 av dem har engelsksplural medan6ärutanpluraländelse,dv shar formen forxvard. xngetendabelägghararplural.Av de954plxualbeläggenavser 3^7 säkert och30 möjligenbestämd formplural.Lftersomdenengelska s-plxxralenär genomgåendekan bestämdl^xetsändelsen-na inte gärna läggas till ^forvv^ardsnaskulle te sig alltför onaturligt och svåruttalat med konsonantförbindelsen-rdsn-). För en annan engelskinlånad personbeteckning, sprinter, förhåller detsigsåattde212pluralabeläggenil38fall har s-plural medan formen sprxntrarfxnnsi2fall och sprinter ^alltså utan ändelse)172 fall. Av dem fixxns 66 ibestämd pluralmedformensprintema.^id substantivpå -er är det lätt och naturligt att göra svenska bestäm da pluralforxner eftersom det redanfixxxxs så många paralleller i vårtspråk^texmeter na och akademiker na). Imaterialetharhandicap fyrastav ningsvarianter fördelade pade olikaxxndersökningsåren.Fördelnxng enfxnnsredovxsaditabell4. Årenl920-30ochl970är^k^stavningxxnajoritetochdetsistnänxnda året är denförsvenskade stavningen med dubbelteckning av ^p^ så gott somhelt genomförd. Den engelska stavxungenhandicap doxninerade!910ochl9^0-60. varianten ^handicapp^ har inte kxxnnathävd a s i g o c h d e t förefaller somge nonxförandetavbåde^k^och^pp^ numeradehnxtivtharetablerats.Txll utvecklingen lär stavningenavordet^handikapp^idenfrekventa utomxdrottslxga betydelsen ha bi Såsom det med några enstaka exempel har visats kan de inomi drottsliga kommentarerna till xm- dersökningenbelysa kxxltxxrhisto riska utvecklingstendenser. Dessa avspeglar sigisportspråkets^del visa)anpassnmgavenengelskxm porteradföreteelsetxllsvenskaför hållandenochensvenskspråkform. x^etydelsenavxjndersökningenligger speciellt inoxndenpress-och idrottshistoriska sektorn soxn ett xxnlkt språkvetenskapligt doku mentöver den svenska idrottens gradvisa anpassning,språkligt och kulturellt,txllsvenskaförhållanden. Inte minst den utomordentligt stora läsekrets ur alla samhällsgrupperidensvenskabefolkningensom under 1900-talet dagligen har följt idrottenisvenskdags-och fackpress motiverar att den språkliga ochsakugaframställningenxtidrxingamassportspalterges envetenskaplig granskning. Därmed skxxlle ett bidrag kxxnna ges från en dxscxpxin,språkvetenskapen,som mttxllstyvärriytterstringautsträck nmgharmedverkathllutforskxxing en och kxjnskapsbildningen kring svensk idrott.*^ Centrum för idrottsforskning organiseras om En del förändringar kommer att ske fr o m l juli 1993 när det gäller idjottsforskningen samt organisationen av Centrum för idrottsforskning. I regeringens foiskningsproposition för 1993/94 är anvisat följande. (Se också ledaren) Styrelsen för Centrum för idjx)txsforskning skall bestå av representanter från samtliga universitet, Karolinska institutet, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Idrottshögskolan samt Riksidrottsförbundet. Karolinska institutet kommer att vara enda huvud- Ett vetenskapligt råd ska knytas till styrelsen man, till skillnad från idag då förutom Karolinska institutet även Stockholms universitet och Högsko- Medel för idjuttsforskning kommer att tilldelas med lan för lärarumildning i Stockholm delar på huvud- 2 ^ Mkr för budgetåret 1993/94 och ytterligare 2 ^ Mkr för budgetåret 1994/95. mannasakapet." Karolinska institutet skall i samråd med Idrottshög- Eventuellt kommer det att tillskjutas ytterligare 2.5 skolan i Stockholm ha gemensamt ansvar för administrationen av Centrum för idjoxtsforskning.