Språkhistoria
Språk eller dialekt?
Vad är ett språk? Vad är det för skillnad på språk och dialekt? Att svenska och
engelska är olika språk är vi överens om. Vi vet också att skånska, dalmål och
kalixmål är olika dialekter av svenska språket. Enkelt! Eller?
När vi ska bestämma om det är olika språk eller om det är dialekter av samma språk,
så brukar en grundregel vara ”ömsesidig förståelse”. Det vill säga, vi kan förstå
varandra oavsett vilken ”språkform” vi pratar. Förstår vi varandra så kan vi säga att vi
pratar två dialekter av samma språk. Är du med så långt?
Men – vad händer då med svenska och norska? Vi kan ju förstå varandra, både
muntligt och skriftligt. Är det då två dialekter av samma språk? Vad händer då med
pitmål eller bondska? Det är ju omöjligt att förstå om en inte vuxit upp med språket
och kan det. Är de egna språk eller är de svenska dialekter?
Som ni ser är det inte tvärenkelt även om vi till vardags inte har problem med att säga
om det är ett språk eller en dialekt. Det finns ett uttryck som halvt på allvar, halvt på
skoj används för att beskriva vad ett språk är: ”Ett språk är en dialekt med en armé
och en flotta.” Tänker vi så är ett språk officiellt i ett land eller en mer eller mindre
politisk enhet. Det brukar vara samma språk som politikerna i landet pratar, vilket
språk människor skriver på och vad som används i näringslivet.
Språkets historia
Hur länge har människor haft ett språk? Det är svårt att svara på eftersom ingen
människa har levt i flera tusen år och kan svara på det. Bland de indoeuropeiska
språken finns det texter som är 3 500 år gamla, men de äldsta bevarade skriftspråken
som vi har är sumeriska och egyptiska och de texterna är typ 5 000 år gamla!
Forskare har dessutom kunnat titta på strukturen, hur språken är uppbyggda, och
kunnat återskapa ännu äldre språk, ungefärligt, till exempel urindoeuropeiska.
Sedan finns det forskare som vill gå ännu längre. De har föreslagit att de
indoeuropeiska språken, semitiska språken och de finsk-ugriska språken samt några
andra språkfamiljer skulle komma från ett urspråk som användes för kanske 10 00015 000 år sedan. Som om det inte är nog så finns det forskare som tänker att alla
människor skulle ha pratat ett och samma språk och att det urspråket användes för
40 000-50 000 år sedan. Detta är dock bara tankeexperiment och det finns inte bevis
nog för att det skulle vara så.
De senaste 5 000 åren har vi människor i alla fall haft samma typ av struktur och
funktioner.
Ett språk i förändring
Vårt språk har inte alltid sett likadant ut och inte heller låtit likadant. När samhället
har förändrats så har vi fått behov av nya ord för att beskriva det vi gör. Ordet
ångmaskin fanns inte på bronsåldern och inte visste en 1800-talsmänniska vad
internet eller sms är. Vi har alltså fått hitta på ord när nya saker har hänt i samhället.
I dag skiljer vi på skriftspråk och talspråk, men förut gjorde inte människor det. Då
skrev de som de pratade. Tänk dig att en skåning skulle skriva som den pratade och
du skulle sedan läsa det. Inte tvärenkelt, eller hur?
Talspråket förändras allteftersom, och ofta ganska snabbt. Skriftspråket däremot är
mycket segare. Det förändras men förändringen går inte snabbt.
Språket förändras också beroende på vad politiker säger. Många minoritetsspråk, till
exempel samiskan, är på väg att dö ut för att samiska barn inte får den
språkundervisning de borde få. Många föräldrar väljer också bort att prata samiska
med barnen, framför allt förr, eftersom det ansågs fult. På många skolor fick barnen
inte prata sina modersmål utan alla var tvungna att prata svenska.
I dag är det många som upprörs över att engelskan påverkar svenska så mycket. ”Vi
blir helt engelskfierade!” säger vissa. ”Det beror på datorerna! Internet! Dataspel!”
Faktum är att vi har blivit starkt påverkade av olika språk under olika tidsperioder.
Detta kommer du att få lära om när vi tittar på lånord.
Svenska språkets historia
Till skillnad från när vi pratar om olika litteraturhistoriska epoker så kan vi sätta rätt
exakta årtal på när språket har förändrats.
Runsvenska, 800-1225.
Runsvenskan sträcker sig från ca 800 till 1225. Tack vare välbevarade runstenar vet
vi en del om språket som människorna talade på vikingatiden i Sverige. Det finns två
olika runskriftspråk: urnordiska (germanska) runorna och vikingatidens runor.
Vikingatidens runor delas upp i ”normalrunorna” (långkvistrunorna) och
”kortkvistrunorna”. Runalfabetet kallas för futharken, för att de första bokstäverna är
just f, u, th, a, r och k. Th känner ni nog igen i engelskan.
Fornsvenska, 1225-1526
Vad händer då år 1225? Jo, den äldsta landskapslagen skrivs ner. Då får vi ett
skriftspråk som skiljer sig från runorna. Vi brukar dela in fornsvenskan i två delar:
äldre och yngre. I den äldre (alltså perioden som kommer direkt efter runsvenskan)
går vi över till det latinska alfabetet. Här är ett utdrag ur äldre västgötalagen,
omskrivet:
Blir lekare slagen, det skall alltid vara ogillt. Blir lekare sårad, en som går
med giga eller far med fiol eller trumma, då skall man taga en otam kviga
och föra henne upp på bäsingen (kulle). Sedan skall man raka allt hår av
svansen och sedan smörja den. Sedan skall man giva honom nysmörjda
skor. Sedan ska lekaren taga kvigan om svansen, och en man skall slå till
med en skarp piska. Kan han hålla henne, då skall han hava det goda
djuret och njuta det, som hund njuter gräs (alltså han kan inte behålla
den). Kan han ej hålla henne, have och tåle vad han fick, skam och skada.
Han bedje aldrig om mera rätt än en hudstruken trälkvinna.
Under yngre fornsvenskans tid skrevs en massa litteratur på svenska och texter
översattes även till svenska. Framför allt var det religiös litteratur (Heliga Birgitta),
men också riddarromaner, släktkrönikor, visor och legender.
Det händer väldigt mycket med språket under den yngre fornsvenskan. Tidigare hade
vi pratat med läspljudet þ (thorn) som låter som engelskans thing och that. Nu
började människor i stället säga ljuden som vi säger dem i dag: ting och det. Även
tecknet þ ersattes av stavningen th eller dh.
Äldre nysvenska, 1525-1732
Gustav Vasa sitter på tronen. Sverige är en stormakt och reformationen drivs igenom.
Landet går från att vara katolskt till att bli protestantiskt. 1540-1541 trycktes Gustav
Vasas bibel, Biblia, Thet är: All then Helgha Scrifft, På Swensko. Nu händer något
väldigt revolutionerande! Innan Gustav Vasas bibel, som var den första fullständiga
bibeln på svenska, hade vi ingen gemensam norm för skriftspråket. Alla skrev alltså
lite hur de ville och tänk vilka skillnader det blev med alla dialekter! I och med bibeln
fick vi däremot en mall för hur vi skulle stava och formulera oss i skrift. Det är till och
med så att det språket var aktuellt i bibeln fram till 1917.
Det fanns till och med en kunglig censor som skulle läsa och granska allt som skulle
tryckas. Trots det var det ändå rätt stor variation i stavningen. I slutet av 1600-talet,
alltså över hundra år senare, började det diskuteras hur stavning skulle se ut och hur
ord skulle böjas. Då skrevs det grammatikböcker som skulle följas.
Tyska, franska och latin påverkade språket mycket och centralmakten (kungahuset)
befallde gång på gång att bara ren svenska fick skrivas.
Yngre nysvenska, 1732-1900
Nu händer det grejer på språkfronten! Det skrevs en kyrkolag 1686 där det bestämdes
att det skulle hållas husförhör. Om ni har sett Emil i Lönneberga så har ni nog en bild
av husförhören där de ska läsa katekesen och sedan rabbla den utantill. Säga vad en
vill om det, men det bidrog till att svenskarna blev läskunniga i högre grad än resten
av Europas befolkning.
Under Gustav II Adolfs tid som kung bildades det rika borgare och i huvudstaden
uppstod ett högstatusspråk i de rika kretsarna. Det var ett talspråk som sedan blev
grunden till det svenska standardspråket.
Gustav III, vår kulturkung sätter sig på tronen och det kommer att påverka vårt språk
mycket. 1788 startades en svenskspråkig teater, Kungliga Dramatiska Teatern
(Dramaten), där det spelades pjäser på svenska. Han inrättade Svenska Akademien
1786. Deras uppgift var att bevara det svenska språkets ”renhet, styrka och höghet”.
Deras motto blev ”Snille & smak”. De fick också i uppgift att skriva en svensk ordbok
med alla svenska ord. Det arbetet pågår fortfarande och Svenska Akademien
beräknar att vara färdiga till 2017, men då har de fått dra ner lite på ambitionerna.
Hur aktuella tror du att orden under A är i dag? I dag använder vi framför allt
Svenska Akademins ordlista. Den är inte lika utförlig, men samtliga ord som räknas
som accepterade i svenska språket finns med där.
Då var det årtalet 1732, vad hände egentligen då? Olof von Dahlin bestämmer sig för
att ge ut en veckotidning Then swänska Argus som visar folket hur det svenska
språket ska användas. Det bildas en vetenskapsakademi som publicerade artiklar, av
Carl von Linné och Anders Celsius, om vetenskapliga fynd.
Under 1800-talet växer sig nationalismen stark. Det svenska språket blir extra viktigt
och alla barn ska undervisas i detta. I skolan kallades ämnet modersmål och eleverna
skulle lära sig att recitera dikter utantill och grammatik var extremt viktigt.
Grammatiken skulle fostra barnen till goda medborgare som älskar sitt land…
Det skrivs i alla fall väldigt många böcker under den här tiden och vi får några riktigt
stora författare som Selma Lagerlöf och August Strindberg. Deras böcker får stor
betydelse för hur vi skulle skriva.
Nusvenska, 1900-2000-talen
Industrialismen fick folk att börja flytta runt i landet. Dialekterna försvagas och vi får
ett rikstalspråk. Med hjälp av radio, sedan TV samt tidningar sprids ett riksspråk.
Radion visar folket hur orden ska uttalas.
Rent grammatisk händer det också mycket. Förut sa vi ”vi gingo, vi komma, vi voro” i
stället för ”vi gick, vi kommer, vi var”. Under senare hälften av 1900-talet börjar vi
också dua varandra i stället för att säga ni eller använda titlar, typ: ”Vill direktör Wall
skicka brevet?”
Kanslisvenska 1900-talet
Under 1900-talet får vi också ett utbyggt samhälle med en massa olika myndigheter
och dokument som ska skrivas hit och dit. Då skapas det så kallade kanslispråket som
vi i dag tycker är helt obegripligt. Tänk bara på kunskapskraven i alla skolämnen!
Det lustiga är att kanslisvenskan skulle underlätta för alla och den skulle vara
begriplig.
År 1907 skulle ”samtliga förvaltande ämbetsmyndigheter i riket att affatta sina
skrifter i klara, korta meningar och således undvika invecklade satsbyggnader och
onödiga upprepningar samt att i öfrigt söka tillägna sig ett klart och enkelt
skrifsätt”.
Exempel kanslisvenska 1950:
”Att författningen icke heller kan främja den mellan jordbrukarna önskvärda
enigheten, som aldrig lärer kunna vinnas, om eller när, så som här skett, för den
enskilde, vilken med fog kan, vid objektivt betraktande, anse sig vara föremål för
en rättskränkning, rättsskyddets tagande i anspråk försvåras i stället för att
underlättas, är tydligt.”
Folkskollärarkårens framställning 1943
På 1940-talet kommer folkskollärarna med förslag på ändringar så att svenskan ska
bli enklare. Det är ju så med oss människor, att vi vill ha livet så enkelt som möjligt.
Det gäller också språket. Varför ska det vara så komplicerat, tänkte de och kom med
idéer:
• Allmänt brukade lånord stavas efter svenska regler: sentimeter (centimeter)
• Obehövliga tecken (c, x och z) slopas: bakke (backe), sirkel (cirkel), yksa
(yxa), sink (zink)
• Stumma tecken avlägsnas: hjärta _ järta, djup _ jup
• J-ljudet tecknas alltid j och sj-ljudet alltid sj, ng alltid ng utom framför k: je
(ge), älj (älg), sje (ske), lungn (lugn), vangn (vagn), bank (bank)
• Långt å-ljud tecknas alltid med å: såva (sova), sån (son), tjåg (tjog), åvan
(ovan)
• Konsonant dubbeltecknas endast efter betonad kort vokal: komma, boll,
dömma, afär, kolosal, literatur. Men m och n ska alltid enkelskrivas i
slutljud: lam (lamm), san (sann). Konsonant framför annan konsonant
dubbelskrivs bara i sammansättningar: bollspel, troldom, bygde.
Lånord
Att bevara det svenska språket som många verkar ha pratat om genom alla tider där
vi haft ett skriftspråk verkar inte vara så enkelt. Vad är egentligen det svenska
språket? Ska vi återgå till runskrift för att det ska räknas som äkta? Det vi kan se är i
alla fall att språket förändras även om en del försöker stå emot. Lånorden kommer in
i vårt språk och ha så gjort ända sedan 1200-talet. Nedan följer en lista på lånord.
Äldre fornsvenska (ca 1200-1300)
• Latinet och grekiskan: ofta om kyrkan (altare, biskop, kristen)
• Tyska (Hansans bildande i mitten av 1300-talet): ord om städer, stadsmakt, titlar
och
handel (stad, köpa, skomakare, borgmästare, herr, fru, jungfru).
Yngre fornsvenska (ca 1300-1500)
• Ordbildningen påverkas strakt av tyskan: Förstavelser (prefix) som be-, bi- och før(betala, biloeggia, førdoerva) och avledningsändelser (suffix) som -het, -eri, -else
och
-ande (frihet, fiskeri, styrelse, æghande). Andra tyska lånord berörde mest
stadsförhållanden, stadsnäringar, stadsorganisation, handel, yrken och hantverk
(snickare, arbeta, makt, vinst, ämbetsman).
Äldre nysvenska (ca 1500-1700)
• Lånorden fortsätter komma mest från tyskan men från 1650-talet och fram till
1800-talet blir de franska lånorden allt fler. Exempel på franska ord: mamma,
pappa,
kredit, affär, champinjon, teater, opera, kuvert, ambassad, biljett.
Yngre nysvenska (ca 1700-1900)
• Franska: hotell, salong, fåtölj
• Anpassning sker av franska lånord: ai _ ä (affär), c _ k (kaffe), ou _ u (kusin)
• Engelska: matord (biffstek, kex, potatis, grogg)
• Danska: klöver, ruter, spader, hjärter
• Tyska: fortsätter att ha inflytande (kadett, linjal, pudelhund, vulkan)
Nusvenska (ca 1900-nutid)
• Lånorden domineras av engelska: juice, overall, radio, shorts, helikopter, team,
astronaut, container, skoter, jeans, definitivt
• Vi fortsätter att låna från franska och tyska. Franska ord behåller ofta den franska
formen (chaufför, camouflage, garage, sabotage, vernissage) medan tyska ord
översätts till svenska (hudvänlig, genomsnitt)
Uppgift 1:
Ta två A4-papper och lägg dem med långsidan neråt.
Tejpa ihop dem så att du får ett avlångt papper.
Rita upp en tidslinje och fyll i årtal och epoker i vår språkhistoria.
Skriv vad som hände med språket och när. Vilka nyckelpersoner finns? Viktiga
händelser?
Din tidslinje ska vara snygg! Tänk på det här med estetiska uttryck för att förstärka
din text ;)
Uppgift 2:
Översätt utdraget ur Äldre Västgötalagen till mer modern svenska.
Uppgift 3:
Titta på lånorden. Vad är det som händer i samhället? Försök förklara varför vi får de
lånord som vi får. Vad beror det på? Ta hjälp av internet, historiska kartböcker,
klasskompisar, lärare. Tänk dock källkritiskt!
