URNORDISKA

SPRÅK

Vad är ett språk?

Ett mänskligt system för kommunikation (med en
uppsättning ord som kombineras enligt vissa grammatiska
regler).

Vilka olika sorters språk finns?
Skriftspråk
Talspråk
Kroppsspråk
Bildspråk
Teckenspråk





SPRÅKETS HISTORIA
Talspråk:
 Vi människor (homo sapiens) har funnits i minst
200 000 år, lika länge har vi troligen kunnat tala.
Tidigare människoarter kan ha haft ett talspråk, detta
vet vi inte säkert.
Skriftspråk:
 De första anteckningarna gjordes troligen för ca 5000
år sedan.
 När började det svenska språket skrivas ner?
 Ca 800 (e.kr.), dvs för ca 1200 år sedan.
SPRÅKETS HISTORIA
Det sumeriska och det egyptiska skriftspråken är de
äldsta man känner till, ca 5000 år gamla.
 Det talas 3000-5000 språk i världen.
 Majoritetsspråken är ca 60 stycken, de talas av 80-90%
av jordens befolkning och blir hela tiden större.
 De allra flesta språk är minoritetsspråk som bara talas
av små folkgrupper.
Utövarna av minoritetsspråken minskar och därmed
dör flera av minoritetsspråken ut.

De fem största språken
språk
talas av ca
var?
1. Kinesiska
1 220 milj
Kina, Taiwan, Singapore
2. Hindi och urdu
450 milj
Indien, Pakistan
3. Engelska
360 milj
4. Spanska
330 milj
USA, Storbritannien,
Australien, Nya Zeeland
Canada m fl
Spanien, Latinamerika
5. Bengaliska
190 milj
Bangladesh, Indien
Indoeuropeiska språk




Nästan alla europeiska språk härstammar från den
indoeuropeiska urspråket.
Enligt forskarna levde indoeuropéerna norr om Svarta
havet och Kaspiska havet för 4000-5000 år sen.
De rörde sig mot väster, söder och sydost och spred på
så sätt sitt språk
Det finns några språk i Europa som tillhör ett annat
urspråk (den finskurgiska eller den uraliska
språkfamiljen), nämligen finska, samiska, estniska och
ungerska.
Indoeuropeiska språk




Det Indoeuropeiska språkträdet delas upp i
Europeiska och Indoiranska språk.
De Europeiska språken delas bl a upp i
Romanska: franska, italienska mm
Germanska: engelska, tyska, svenska, norska mm
Slavisk-baltiska språk: litauska, ryska, kroatiska mm.
Svenskans syskon är de nordiska språken
Våra kusiner är de germanska språken, bl a tyska och
engelska.
SPRÅK GER MAKT
Om du behärskar språket bra och t ex har ett bra
ordförråd får du många fördelar och chanser i livet:
 Du vågar prata inför andra
 Du kan anpassa språket till den du talar med
 Du kan leda möten
 Andra lyssnar på dig
 Du kan övertyga och påverka andra om din åsikt
 Du kan få större inflytande och vara den som
bestämmer
 Du kan prata för din sak när du t ex söker arbete
MANLIGT OCH KVINNLIGT
Forskning visar att mäns och kvinnors språk skiljer sig åt:
Flickor börjar prata tidigare än pojkar och använder längre
meningar.
 Vid 10-årsåldern börjar pojkarna komma i kapp.
 Män/pojkar vill hävda sig, ge order och bestämma
 Kvinnor/flickor resonerar och tar hänsyn till varann
 Pojkar får oftast mest talutrymme i skolan
 Flickor visar större osäkerhet än pojkar och tar ofta tillbaka
vad de sagt.
 Vad tycker du är typiska för kvinnligt respektive manligt
språk?
SPRÅKET FÖRÄNDRAS
Språk förändras hela tiden:
 Ungdomar ser till att språket får nya uttryck och uttal
 Vårt samhälle förändras hela tiden=Nya ord för nya saker
eller företeelser i vårt samhälle
 Musik, konst, vetenskap, IT – en stor källa till nya ord.
 Vi svenskar behärskar fler språk än vi gjort tidigare.
 Andra länder påverkar vårt språk. Vilket land beror på…
 Just nu är det engelskan som påverkar svenskan mest.
 Ett hot mot svenskan? Kanske mer att det blir ett språk för
de utbildade i samhället topp.
SPRÅKHISTORISKA EPOKER
Svenska språket har utvecklats under många år.
Man brukar dela utvecklingen av svenska språket i några
språkhistoriska epoker:
 URNORDISKA ca år 150 – 800
 RUNSVENSKA ca år 800 – 1225
 ÄLDRE FORNSVENSKA ca år 1225-1375
 YNGRE FORNSVENSKA ca år 1375-1526
 ÄLDRE NYSVENSKA ca år 1526-1732
 YNGRE NYSVENSKA ca år 1732-1900
 NUSVENSKA ca år 1900 -
DIALEKTER, ORDSPRÅK
OCH TALESÄTT

Sveriges dialekter delas in i: sydsvenska, götamål,
gotländska, sveamål, norrländska mål, östsvenska mål.

Ordspråk: Fyndigt, relativt kort, kloka ord, ger goda
råd.
Kommer från bibeln, litteraturen eller har berättats från
generation till generation.
Återges ordagrant.
Talesätt: Anpassas till den mening det ingår
Ex: ”ha huvudet på skaft” = Han har huvudet på skaft



1. URNORDISKA
ca 150 - 800
Det äldsta nordiska språk forskarna känner till, före
urnordiskan har man inte kunnat hitta ett enda skrivet
ord.
 Talades i hela Norden.
 Runalfabetet uppkom runt år 150, innan dess berättade
man i bilder.
 Man känner till väldigt lite om Urnordiskan, det finns
bara ca 200 runor från denna period.
 Den Urnordiska runskriften bestod av 24 tecken.

2. RUNSVENSKA
ca 800 - 1225




År 800 ersattes det urnordiska alfabetet med ett nytt
på 16 tecken. Svensk skrift används för första
gången. Svenskan börjar skilja sig från danskan,
norskan och isländskan.
Runsvenskan har gett många ord till dagens svenska.
Exempel på ord från runsvenskan är vinter, siunka
(sjunka) och vanter (vante).
Rökstenen, från början av 800-talet, är den kanske
mest omtalade av alla svenska runstenar.
Runristarnen hette Varin och reste stenen till minnet
av sin son. Texten är väldigt lång, ca 800 runor.
3. ÄLDRE FORNSVENSKA
ca 1225-1375



Kristendomen spreds i Sverige och bibliska
namn eller helgon namn blev vanliga.
Bokstäverna i det latinska alfabetet ersatte
runorna. (dagens alfabet).
Äldre västgötalagen = vår första bok på svenska
1225. Innan lästes lagen muntligt.
4. YNGRE FORNSVENSKA
ca 1375-1526





Skrivarna övergick alltmer till svenska (från latin).
Latinet dominerar dock fortfarande de kyrkliga
skrifterna.
Tyska Hansan (förbund av nordtyska städer)
behärskade handeln i Östersjön, många tyska köpmän
och hantverkare invandrade därmed till Sverige.
Vi hade också en tysk kung ett tag under 1300-talet.
Det var alltså ett starkt tyskt inflytande på språket och
många tyska lånord från denna tid.
Danskan påverkade även språket under tiden för den
Yngre fornsvenskan
5. ÄLDRE NYSVENSKA
ca 1526-1732




1526 kom den första översättningen av Nya
Testamentet. Därför räknas året som start för
den äldre nysvenskan.
1541 kom hela bibeln, ”Gustav Vasas bibel” –
denna var språkligt sett viktig.
Bokstäverna å, ä, ö infördes. Språket blev nu
mer enhetligt.
Boktryckarkonsten uppfanns, detta gjorde att
fler kunde ta del av språket än förut.
6. YNGRE NYSVENSKA
ca 1732-1900





På 1700-talet ökade läs- och skrivkunnigheten, tidningar
gavs ut.
Olof von Dalin ”Den svenska Argus” (1732) gavs ut.
Viktigt språkligt dokument – ville ha ett enklare svenskt
språk, utan låneord.
Just 1732 blev därför startskottet för en nyare svenska.
Franska lånord var vanliga under 1700-talet. Frankrike
var stormakt i Europa.
Att tala franska var fint. Överklassen talade både
svenska och franska. Vi har bl.a. lånat teater- och
kulturord från franskan.
1786 bildades Svenska akademin.
7. NUSVENSKA
ca 1900 






August Strindberg ger ut sin debutroman ”Röda
rummet” 1896 och…
1906 genomförs en stor rättstavningsreform i Sverige.
1945 bestämdes att verben inte skulle böjas i plural:
”jag gick” men ”de gingo”, blev ”de gick”.
Engelska lånord dominerar. USA = stormakt, Englandstort inflytande.
Låneorden främst inom områden som IT, sport, nöje
och reklam (”maila”, ”surfa”...)
Kravet på effektivitet och snabbhet i samhället, även i
språket:
Diskvalificera – diska
Frysskåp - frys