Språkhistoria
Kunskapskrav
E
C
A
Eleven kan föra enkla
och till viss del
underbyggda resonemang
om svenska språkets
historia, ursprung och
särdrag samt jämföra
med närliggande språk
och beskriva tydligt
framträdande likheter och
skillnader.
Eleven kan föra
utvecklade och relativt
väl underbyggda
resonemang om svenska
språkets historia,
ursprung och särdrag
samt jämföra med
närliggande språk och
beskriva tydligt
framträdande likheter och
skillnader.
Eleven kan föra
välutvecklade och väl
underbyggda resonemang
om svenska språkets
historia, ursprung och
särdrag samt jämföra
med närliggande språk
och beskriva tydligt
framträdande likheter och
skillnader.
De indoeuropeiska språken
•
Mer än 5000 språk i världen, alla tillhör en
språkgrupp, svenskan hör till de indoeuropeiska
språken.
•
Språkgruppen har fått sitt namn genom att de flesta
av språken i Europa och Indien ingår.
•
Svårt att veta vilket som var språkgruppens
hemland men man tror att stammar med ett
gemensamt språk levde kring Kaspiska havet för
5000 år sedan.
•
En teori är att stammarna började vandra åt olika
håll och språken spreds till Europa och Indien där
de utvecklades till olika språk. En annan teori att
språken spreds då jordbruket spred sig. Även
Bibelns version (Babels torn).
•
Jämför man grammatik och vissa ord ser man att
språken är släkt.
De indoeuropeiska språken
I orange länder talas indoeuropeiska språk av en majoritet,
i gula länder finns ett indoeuropeiskt språk men det talas av en minoritet.
Det indoeuropeiska språkträdet
Latin
Grekiska Romanska Keltiska Germanska Slaviska Baltiska Indiska Iranska
italienska
iriska
franska
gaeliska
spanska
portugisiska
rumänska
svenska
norska
danska
isländska
tyska
engelska
nederländska
polska
tjeckiska
slovenska
kroatiska
serbiska
bulgariska
ryska
lettiska hindi
persiska
litauiska urdu
afghanska
bengali kurdiska
romani
OBS! Flera varianter och indelningar finns av språkträd, ta det inte för exakt.
Saknar du finska, ungerska, estniska? Inte indoeuropeiska!
Germanska språk - Urnordiska
•
De indoeuropeiska folken spreds över
Europa, några drog norrut.
•
Människorna i nordvästra Europa kallades
germaner av romarna.
•
Germanska språk: Svenska, norska, danska,
isländska, tyska, engelska, nederländska.
•
Man pratade först urgermanska i men ca år
200 hade språket förändrats så att man i
Sverige, Danmark och Norge pratade
urnordiska vilket senare kom att utvecklas till
svenska, danska och norska.
Nordgermanska
Västgermanska
Likheter germanska språk
•
Ofta kan man se likheterna tydligast på ord som funnits i alla tider.
Till exempel familjen, kroppen, jordbruk.
•
Använd Google translate för att ta reda på vad dessa ord heter på
följande germanska språk:
Mor
Mjölk
Fot
Plog
Svenska
Danska
Isländska
Tyska
Engelska
Nederländska
Vad heter mjölk på italienska, franska, spanska, portugisiska?
Vad heter mjölk på latin? Förklara likheten!
Arvord och lånord
•
Arvord är de ord som ingått i ett språk i alla
tider. Svenska arvord kan vara
indoeuropeiska, germanska eller urnordiska.
•
Arvorden är ofta ord som kopplas till sådant
som är nödvändigt för överlevnad t ex äta,
mjölk, far, mor.
•
Lånord är sådana ord som lånats från ett
annat språk.
•
Lånorden kan vara både gamla, t ex kyrka,
eller moderna t ex airbag.
Runsvenska 800 - 1225
•
Fram till 1000-talet pratades urnordiska i Sverige, det vet man därför att runstenar i Sverige, Danmark och
Norge har likadana ord.
•
Vid ca 800 (vikingatiden) börjar den gamla runraden ersättas av en ny och långsamt sker en utveckling från
urnordiska till runsvenska.
•
Den yngre runraden kallas futharken efter de sex första runorna.
•
Urnordiskan och runsvenskan kännetecknas av diftonger (två vokalljud som glider ihop). Ex: engelska house
(au)
•
Diftonger finns kvar i dialekter, t ex skånska och gotländska.
Gripsholmsstenen
Pröva översätt inskriften:
Gripsholmsstenen
Tola let ræisa stæin þennsa
at sun sinn Harald, broður Ingvars.
ÞæiR foru drængila
fiarri at gulli
ok austarla
ærni gafu,
dou sunnarla
a Særklandi.
Tola lät resa stenen efter sin son Harald, Ingvars broder
De foro manligen
fjärran efter guld
och österut
gåvo örnen föda.
De dogo söderut
i Särkland.
Fornsvenska (medeltidssvenska) 1225 - 1526
•
Under 1000-talet döpte sig den svenske kungen, Olof Skötkonung kristendomen spreds i Sverige.
•
Under 1200-1300 hände mycket med språket: latin var kyrkans språk,
latinska bokstäver ersatte runorna. Även grekiska ord kom med
kristendomen.
•
1225 används som gräns eftersom Äldre Västgötalagen skrevs mellan
1225-1250 och är den första skriften på ”svenska” med latinska
bokstäver.
•
Ord som lånades från latin: kristen, konfirmation, kloster, altare, påve,
klocka
•
Ord som lånades från grekiskan: apostel, biskop, profet, kyrka
•
Tyska köpmän och hantverkare bosatte sig i Sverige under 1200-talet,
detta påverkade språket, framförallt ordförrådet.
•
Ord som lånades från tyska ofta koppling till städer, handel, yrken: stad,
herre, fru, borgmästare, källare, skomakare, snickare, betala, mynt.
Fornsvenska: Äldre Västgötalagen
Svea'r egho konong at taka ok sva vra'ka'·
han skal ma'þ gislum ovan fara ok
i o'stra'go'tland · þa skal han sa'ndi ma'n
hinga't til aldrago'ta þings · þa skal laghmaþa'r gisla'
skipta' · tua sunnan af landi · ok tua norþa'n af lan
þe · siþan skal aþra fiura' ma'n af landi ga'ra' med
þem · þer skulu til iuna'ba'k · mota' fara' · O'stgo'ta gi
sla skulu þingat fylgia' ok vittni ba'ra' at han a'r
sva inla'nda'r sum la'gh þerra' · sighia' · þa skal alþrago'
ta' · þing i gen hanū na'mna' þa han til þings komba’r
Svear äga konung att taga och så vräka · han skall med gisslan
ovan fara och är rättslös i · Östergötland · då skall han sända
sändemän till alla götars ting · då skall lagmannen gisslan
skifta · två sunnan av landet och två nordan av landet · sedan
skola fyra andra män av landet följa med dem · de skall alla
mot Junabäck fara · östgötarna gisslan ska kungen följa och
vittne bära att han är så inländsk som lagen deras säger · då
skall alla götars ting igen honom nämna då han till ting
kommer.
Äldre nysvenska 1526 - 1732
•
1526 översätts Nya testamentet till svenska för
första gången.
•
1527 genomför Gustav Vasa reformationen, Sverige
lämnar katolska kyrkan och blir protestantiskt enligt
Martin Luther.
•
1541 översätts hela Bibeln till svenska (Gustav
Vasas Bibel), tidigare bara latin.
•
Under 1400-talet hade boktryckarkonsten kommit till
Sverige, språket blir mer enhetligt vad gäller
stavning och grammatik (de handskrivna böckerna
såg olika ut beroende på vem som skrev).
•
Människor i allmänhet hade inga böcker och få
kunde läsa.
Bibeltextjämförelse (Matteus 5:38-42) mellan Gustav Vasas Bibel
och Bibel 2000
Gustav Vasas Bibel, 1541:
"J haffuen hördt, at thet är sagdt, Ögha för ögha, Tand för tand. Men
iagh sägher idher, at j skolen icke stå thet onda emoot, Vthan är thet
så, at någhor slåår tigh widh thet höghra kindbenet, så wendt honom
ock thet andta til. Och om någhor wil gå til retta medh tigh, och tagha
tin kiortel jfrå tigh, lät honom ock haffua kåpona medh. Och om
någhor nödhgar tigh ena milo, så gack twå medh honom. Giff honom
som aff tigh bedhes, och wendt tigh icke jfrå honom, som någhot wil
läna aff tigh."
Bibel 2000:
"Ni har hört att det är sagt: Öga för öga och tand för tand. Men jag
säger er: värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra
kinden, så vänd också den andra mot honom. Om någon vill
processa med dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel
också. Om någon vill tvinga dig att följa med en mil i hans tjänst, så
gå då två mil med honom. Ge åt den som ber dig, och vänd inte
ryggen åt den som vill låna av dig."
Yngre nysvenska 1732 - 1906
•
1732 gav Olof Dahlin ut den första svenska tidningen,
Then Swänska Argus.
•
1734 kom Sweriges Rikes lag (lästes inte av många
men bidrog till enhetlig stavning och struktur).
•
Engelska lånord dök upp, ofta koppling till sjöfart och
mat: brigg, logg, portvin, sherry, biffstek.
•
Frankrike var en stormakt under 1700-talet, stor
kulturellt inflytande. Franska lånord ofta koppling till
konst, litteratur, mode, inredning: byrå, fåtölj, dessert,
supé, servett, kalsonger, kostym, frisyr, toalett, konsert.
•
1786 startade Gustav III Svenska akademien med
uppgift att vårda språket och ge ut en ordbok.
Utdrag ur: Then Swänska Argus
"God dag, Swenska Fruentimmer! Det war länge
sedan man gaf Eder från trycket en så förtrogen
helsning. Wåra Lärda synas oförsiktiga i det de
antingen skrifwa det I icke förstån, eller ock gå Ehr
aldeles förbij, liksom den Satzen intet woro sann, at
den som står wäl hos Ehr, kan uträtta hwad han wil.
Edert Kön tyckes undertiden styra och beherska hela
jordklotet och Eder Gunst är mångens lycka, antingen
han är lyckan wärd eller intet.”
Nusvenska 1906 Ey, len!
Måste fixa para,
måste fixa flos!
•
1906 kom en stavningsreform(hur ord ska stavas). Ex: af - av, hvad - vad.
•
Engelskan är idag den största språkinfluensen, vi har också fått bättre teknik som sprider
ord och uttryck. Ex: surfa, maila, designa, shoppa
•
Idag har Sverige stor invandring, ord lånas från bl a arabiska, turkiska, serbiska
(”rinkebysvenska” eller ”invandrarsvenska”). Ex: jalla, guzz, bre.
•
Språkets utveckling fortsätter, vi skapar och lånar nya ord. Stavning och grammatik
förändras.
Grannspråk: Danska
•
För svenskar är uttalet det svåraste med danska, läsa går ofta bra.
•
Några uttalsregler: Långt svenskt a-ljud blir ofta ä-ljud på danska (dame), u uttalas
som svenskt o (hund), svenskans sje-ljud uttalas som det skrivs (skjorte), danskan
har tungrots-r.
•
Att räkna på danska kan vara knepigt, upp till tjugo samma princip som svenska
(en, to, tre, fire, fem..) 21 = en og tyve, 29 = nie og tyve, 30 = tredive, 40 = fyrre, 50
= halvtres, 60 = tres, 70 = halvfjerds, 80 = firs, 90 = halvfems, 100 = hundrede
Grannspråk: Norska
•
Talad norska ofta ganska lätt för en svensk, uttalet skiljer inte mycket.
•
Norskt tal kan låta på olika vis med många dialekter, dessutom finns två norska språk.
•
Bokmål talas i större städer och i TV och radio.
•
Nynorsk talas mest på landsbygden och är mer gammeldags (påminner om fornnordiska).
•
1300 -1814 var Norge i union med Danmark. Danska var skriftspråket, uppblandat med norska ord
blev det bokmål.
•
När Norge blev fritt ville man ha ett eget språk, gamla dialekter samlades in och sammanställdes till
nynorsk.
Falska vänner
•
Många ord i de nordiska språken är så lika att man förstår dem utan problem.
•
Men det finns ord som avviker och kan betyda något helt annat på svenska/
danska/norska.
•
Sådana ord kallas falska vänner. Ta reda på vad dessa ord betyder med
Google translate.
Danska, norska
by
is
kjole
rolig
pölse
semester
vindue(da), vindu (no)
Svenska
Grannspråk: Finska
•
Finskan skiljer sig från de skandinaviska språken då den tillhör en annan
språkgrupp, finsk-ugriska (ej indoeuropeiska).
•
Två officiella språk i Finland, svenska och finska.
•
Skiljer sig väldigt mycket från svenska i ord och meningsbyggnad.
•
När svenskan använder prepositioner använder finskan ändelser. Ex: hus =
talo, i huset = talossa, från huset = talosta
•
Finskan kan inte ha två konsonanter i början av ord. Ex: Stockholm =
Tukholma.
Minoritetsspråk
•
I Sverige finns fem minoritetsspråk beroende på att de funnits så länge i Sverige. I kommuner där
minoritetsspråk är vanliga ska det t ex erbjudas barn- och äldreomsorg på dessa.
•
Finska talas av ca 200 000 - 250 000 i Sverige.
•
Meänkieli (tornedalsfinska): En variant av finska med svenska inslag som talas i norra Norrland av ca
70 000 personer.
•
Samiska: Talas av ca 30 000 personer i Norra Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Samerna räknas
som vår urbefolkning och var länge ett nomadfolk som levde på renskötsel.
•
Romani chib: Talas av ca 40 000 personer i Sverige. Romerna har inget eget land, ursprungligen Indien/
Pakistan. Har flyttat runt och ofta diskriminerats.
•
Jiddisch: Betyder ”judisk” och talas av ca 4000 personer i Sverige. Anknytning till medeltidstyska och
hebreiska, skrivs med hebreiska alfabetet. Används främst inom familjen och som kulturellt språk.
