Háskóli Íslands
Svenska lektoratet
Vårterminen
Språksociologi och dialekter – 05.70.10
(2,5 p) V [ects: 5]
Lärare: Maria Riska
[email protected]
Studiebrev 2
Hej igen!
Jag hoppas att inte förra studiebrevet har avskräckt dig.
Denna vecka skall vi uteslutande läsa i boken Språken och historien. Förra
veckan läste vi om det mänskliga språkets födelse. Idag ska vi titta närmare på
den stora språkgemenskapen som både isländskan och svenskan, men också
språk som armeniska och polska, spanska och grekiska tillhör – Indoeuropeiska.
Dessutom kommer vi att läsa om tre stycken stora historiska språkimperier och
vad som har gjort dessa språk så starka.
Indoeuropeiska
1786 jämförde en brittisk jurist, verksam i Indien, sanskrit med de europeiska
språken. Han gjorde detta i jakt efter ett urspråk som alla de europeiska språken
skulle härstamma från. Hans namn är William Jones, och han jämförde främst
grekiska och latin med sanskrit. Därefter lanserade han en teori om den
indoeuropeiska språkfamiljen. Och även om delar av Jones tankar har förkastas
har tanken på ett urspråk visat sig hålla, i alla fall som ett antagande som
möjliggör fruktbar forskning. Jones tanke om att detta urspråk skulle vara rikare
och bättre än nutida språk är däremot något som inte forskningen idag hävdar.
Tanken på ett urspråk som alla andra språk härstammade ifrån hade funnits långt
dessförinnan, men då hade den tagit avstamp i den religiösa tron och i den
bibliska berättelsen om Babels torn (se sid. 20 i boken Språksociologi). Språket
vilket då antogs ligga närmast urspråket var hebreiskan. Halsbrytande
jämförelser för att hävda olika nationalspråk som närbesläktade och därmed som
något högre stående gjordes inte minst i Sverige. Nedan följer några exempel i
punktform.
Uppgift 1
Läs nu sidorna 24-36 i Tore Janson, Språken och historien.
1) Vad var det som satte fart på indoeuropeiskans spridning? Varför?
2) Vilken är Colin Renfrews tes?
3) Nämn några språk som talas i Europa som inte är indoeuropeiska! Hur
tror du att dessa språk kan ha lyckats överleva utan att smälta samman
med den indoeuropeiska omgivningen?
Uppgift 2
Nu fortsätter vi att läsa om tre av de riktigt stora språkimperierna, det egyptiska,
det grekiska och det latinska.
Skriften och egyptiskan
Läs sid. 42-50 och svara på följande frågor:
1) Varför tror du att så många människor talade samma språk i Egypten?
Vilka förutsättningar var viktiga?
2) Vad skiljer det egyptiska skriftspråket från vårt? Nämn några
fördelar/nackdelar med de olika skriftspråkstyperna!
3) Skriften och samhället har ofta ett nära samband. Kan du beskriva hur
dessa gav varandra stöd i Egypten?
Grekerna – från antiken till nu
Läs sid. 51-67 och besvara följande frågor:
1) Vilka skillnader hittar du mellan grekiskan och egyptiskan sätt att växa
sig till världsspråk?
2) När författaren till boken (Tore Jansson) hävdar att alla språk är
jämställda, vad menar han då?
3) Jämför hur dialekter får utrymme i den tidiga grekiskans skriftspråk med
hur det svenska skriftspråket som är nästan fritt från dialekt. Kan du dra
någon slutsats om skillnader i de båda samhällena utifrån detta?
”Kathareuousa” är grekiska och betyder ”det renade (språket)”
Det finns ett vanligt kvinnonamn som betyder ”den rena” på grekiska. Vilket
namn är det? (Svar står i fotnoten längst ner på den här sidan 1)
Latinet och romarna
Läs sid. 68-84 och besvara följande frågor:
1) sammanfatta kort vad det var som gjorde att latinet kunde sprida sig så
fort och kvarhålla sin starka ställning ända in i våra dagar?
2) Inom medicinen används latinet fortfarande, medan det akademiska
språket i de flesta andra vetenskaper är engelska. Varför tror du det är så?
Kan du se några fördelar med det?
Tack för i dag !
Med vänlig hälsning, Maria !
© Lars-Göran Johansson 2006
1
Svar: ”Katarina”.
