Språkhistoria

Språkhistoria
VT11
Introduktion
Det finns många språk i världen. Det är ingen som vet exakt hur många.
Det är nämligen svårt att skilja på vad som är språk och vad som är
dialekt. Ibland säger man att det finns ungefär 3000 språk i världen,
ibland talar man om 6000 språk eller fler.
Alla språk tillhör en språkfamilj. Den språkfamilj som man vet mest om är
denindoeuropeiska. Språk som tillhör denna familj talar man i Indien, Iran
och i nästan hela Europa. I Indonesien finns över 300 språk som tillhör en
familj som heter Malajo-polynesiska språk.
Till exempel filippinska hör till denna familj. Ibland tror man att
Thailändska är släkt med dessa språk, ibland är man osäker på om det är
så. Man vet inte säkert idag eftersom det har forskats för lite om dessa
språk.
De språk man har hittat de tidigaste spåren ifrån är Afroasiatiska språk.
Dessa språk talas i Nordafrika och Arabvärlden. Det finns olika grupper av
afroasiatiska språk. En av grupperna heter semitiska språk, i denna grupp
finns bland annat arabiskan. Arabiskan är ett stort språk som talas av
många människor i stora delar av världen. De semitiska språken talades i
ett land som hette Mesopotamien 3000 år f Kr. Ungefär år 800 f Kr då
Islam föddes blev arabiskan det största språket i området.
Språkens tio-itopp
Mandarin: talas av ca 700 miljoner
Engelska : talas av ca 320 miljoner.
Spanska: talas av 270 miljoner.
Hindi: Talas av 220 miljoner.
Arabiska: Talas av 150 miljoner.
Bengali: Talas av 150 miljoner.
Ryska: Talas av 150 miljoner.
Portugisiska: Talas av 140 miljoner.
Japanska: Talas av 120 miljoner.
Tyska: Talas av 100 miljoner.
Fundera på:
vad dessa ord betyder: dialekt, forska, tidiga, spår, f Kr
var i världen man talar mandarin, hindi och bengali.
Indoeuropeiska – det första språket
Nästan alla europeiska språk kommer från samma språk, nämligen
Indoeuropeiska. Genom åren har språken blivit olika varandra och vi
förstår inte varandra i olika länder om vi inte lär oss det nya språket. Men
om man jämför språkens grammatik och vissa ord så ser man många
likheter.
Det finns tre teorier om hur det indoeuropeiska språket spred sig över
Europa:
1. För ungefär 5000 år sedan fanns det ett krigarfolk som levde ovanför
Svarta havet, de ville se sig om i världen och göra sitt land större. När de
vandrade ut i världen tog de också med sig sitt språk.
2. Turkiska jordbrukare flyttade norr ut eftersom jorden var bättre att
bruka där. Då tog de med sig sitt språk.
3. En annan teori till varför vi talar olika språk är Bibelns version. Den
anser att alla från början talade samma språk. Men en dag kom någon på
att de skulle bygga ett torn till himlen, Babels torn, för att kunna ta sig in i
Guds rike. När Gud såg vad människorna höll på att göra blev han arg och
funderade ut ett lämpligt straff. Han kom på att om han gav alla olika
språk så kunde de inte längre prata med varandra och då kunde de inte
längre samarbeta. Detta fungerade och sedan den dagen talar
människorna olika språk.
Vilken teori som är den riktiga vet ingen säkert. Men man tror att de
första människorna levde runt Svarta havet och talade samma språk,
Indoeuropeiskan. Man vet också att människor hela tiden förändrar sitt
språk. Vi flyttar och lär oss nya ord, vi hittar på egna ord och så
småningom förändras språket. Men eftersom nästan alla europeiska språk
kommer från samma språk kan man hitta många likheter.
Titta till exempel på ordet månad.
Svenska – månad
Spanska - mes
Danska - måned
Italienska - mese
Norska - måned
Ryska - mesyats
Tyska - Monat
Tjeckiska - mesi’c
Holländska - maand
Albanska - muaj
Engelska – month
Lettiska - menesis
Franska - mois
Grekiska - men
Persiska – mah
När Indoeuropéerna erövrade nya länder lyckades de inte utrota alla
språk. Det finns några gamla språk kvar, till exempel finskan, estniskan,
och ungerskan. Dessa språk tillhör inte den indoeuropeiska språkfamiljen.
De tillhör en språkfamilj som brukar kallas finskugriska språk.
Fundera på:
vad dessa ord betyder: likheter, teori, sprida sig, förändras, erövra,
utrota
Språkträd
Från Indoeuropeiskan bildades många andra språk. Några stora
språkfamiljer är indoiranska språk, finskugriska språk, och europeiska
språk.
Till de indoiranska språken hör bland annat kurdiskan, iranska och
indiska språk så som hindi.
Till de finskugriska språken hör bland annat lapska, finska, estniska och
ungerska.
De europeiska språken kan delas in såhär:
Urnordiska / runsvenska, ca år 400 e.Kr – 1225
Urnordiska är det äldsta nordiska språk forskarna känner till. Före
urnordiskan har man inte kunnat hitta ett enda skrivet ord. Kanske beror
det på att det förut inte funnits något alfabet i Sverige. Istället ritade
människor bilder till varandra.
Det första alfabetet i Sverige kallades för futharken. Det hade inga vanliga
bokstäver utan runor. Runor ristades ofta in i trä.
Såhär såg runorna ut:
Under denna tid lånade inte svenskan några ord från andra språk. Vårt
ordförråd innehöll istället arvord. Det betyder ord som alltid har funnits i
det svenska språket. Exempel på sådana ord är: bröd, fader, mjölk,
måne, sten, vatten, äta.
Fornsvenska, ca år 1225 e.Kr -1526
Vid mitten av 1100-talet blev många svenska kristna. Kyrkan blev stor
här. Alla sånger och texter i Bibeln var skrivna på latin. Det var oftast
bara präster och andra utbildade människor som lärde sig latin, men så
småningom tog det latinska alfabetet över efter runorna.
Nu kom det nya yrken till Sverige som tillexempel präster och munkar,
och derasarbetsuppgifter måste ha namn. Vi behövde nya ord och uttryck
i svenskan. Då lånade vi ord från latin och grekiska.
Från grekiska kom ord som apostel, biskop, profet, kyrka.
Från latinet kom ord som kristen, konfirmation, altare, klocka, kloster,
påve.
Lagarna skrevs på svenska
Ungefär år 1220 började man skriva alla Sveriges lagar på fornsvenska.
Den äldsta som man känner till är Västgötalagen. Den är från 1280-talet
och är mycket känd i Sverige. Lagböckerna är de första böckerna på
svenska, även om språket fortfarande var mycket påverkat av latinet.
I många svenska hamnstäder bodde tyska köpmän och hantverkare.
Därför fick svenskan många nya ord från tyskan. Exempel på ord som vi
lånade från tyskan är: stad, fru, snickare, köpman, betala, räkna.
Boktryckarkonst
I slutet av 1400-talet lärde man sig i Sverige hur man trycker böcker.
Förut hade alla böcker skrivits för hand och då fanns det inte många
exemplar av varje bok. Men en man som hette Johan Gutenberg uppfann
boktryckarkonsten.
Det var en viktig uppfinning. Därför att Sverige som tidigare varit ett
katolskt land blev nu ett protestantiskt land. Då behövde man trycka upp
Bibelns texter som böcker. Men det var svårt att läsa språket i Bibeln. Det
var översatt från latin och meningarna blev långa och konstiga.
Fundera på:
vad följande ord betyder: apostel, biskop, profet, kyrka, kristen,
protestant, katolik, konfirmation, altare, kloster, påve.
Äldre nysvenska, 1526 – 1732
1541 var ett viktigt år i Sverige. Då lät kungen, Gustav Vasa, trycka upp
Bibeln på riktig svenska. Det gavs ut ungefär 2000 Biblar runt om i
Sverige. Först nu får svenskarna ett gemensamt ordförråd. Man brukar
säga att det är nu som svenskan blir svensk. Det blev prästernas uppgift
att undervisa alla i läsning. Under 1600-talet börjar den svenska
befolkningen att bli läskunnig.
Under 1600-1700-talet var Frankrike ett ledande land inom politik, krig
och kultur. Rika svenskar älskade att blanda in franska ord i sitt språk. Vi
har många lånord från just franskan.
Exempel på sådana ord är: byrå, fåtölj, kalsonger, paraply, pjäs, poesi.
Yngre nysvenska, 1732 – 1906
Ett viktigt årtal i svensk språkhistoria är 1732. Då kom den första svenska
tidningen. Den hette Then Swänska Argus. Mannen som gav ut tidningen
hette Olof Dalin. Olof Dalin Såhär såg den första tidningen ut
Under 1800-talet kunde många läsa och skriva. Nu började man tycka att
svenska var ett fint språk. Man ville göra det ännu finare, man ville att
alla i Sverige skulle tala samma språk. Nu fick alla möjlighet att gå i
skolan och lära sig tala ”rikssvenska”, en svenska som var lika överallt i
landet.
Kung Gustav den III bildade Svenska akademin år 1786. Deras uppgift var
att göra språket rent och att ge ut en ordbok. Svenska akademin finns
fortfarande kvar och de ger ut Svenska akademins ordlista.
Fundera på:
vad följande ord betyder: byrå, fåtölj, kalsonger, pjäs, poesi, paraply,
rikssvenska.
Nusvenska 1906 -????
Under 1900-talet genomfördes en rättstavningsreform i Sverige. Det
betyder att man tog bort vissa ord och bestämde hur andra ord skulle
stavas.
Under hela 1900-talet har svenskan fått många ord från engelskan. Vår
teknik har blivit bättre,vi har TV, dator med Internet och så vidare. Det
var mestadels engelsmän och amerikanare som lärde svenskar om teknik,
därför fick vi många ord från dem.
Exempel på engelska lånord är: surfa, maila, designa, shoppa.
Idag har vi stor invandring i Sverige. Det betyder att vi får många nya ord
från andra språk.
Idag är det vanligt att vi lånar ord och uttryck från arabiskan och från
länder runt Medelhavet. Ungdomar i förorterna blandar sina språk. Idag
talar man ofta om ”invandrarsvenska” eller ”Rinkebysvenska”. Det betyder
att ungdomar från Sverige och ungdomar från andra länder blandar ord
och uttryck från olika språk och skapar sig ett eget språk. Språkets
utveckling slutar aldrig. Vi skapar eller lånar nya ord och vår stavning och
grammatik förändras. Det är det som är så spännande med språk!
Fundera på:
vad följande ord betyder: surfa, maila, designa, shoppa, förort.
Sök information om ”Rinkebysvenska”. Försök förklara med egna ord
vad det är!
Arbetsuppgifter
1. Hur många språk finns det ungefär i världen?
2. Varför kan man inte säga exakt hur många språk det finns?
3. Vilken språkfamilj vet man mest om idag?
4. a) Vilka teorier finns det om Indoeuropeiskans spridning?
b) Berätta det du vet om dem.
c) Vilken teori tror du själv är mest sann?
5. Vilka gamla språk finns kvar som Indoeuropéerna inte lyckades erövra
och vilken språkfamilj tillhör de?
6. a) Vad betyder arvord?
b) Kan du ge exempel på några svenska arvord?
7. Nämn några indoiranska språk!
8. Nämn några finskugriska språk!
9. Måla ett språkträd över de indoeuropeiska språken!
10. Vad vet du om futharken?
11. a) Vad betyder lånord?
b) ge några exempel på lånord!
12. Ungefär när tog de latinska bokstäverna över efter Futharken?
13. a) Varifrån lånade vi ord under fornsvensk tid?
b) ge några exempel på lånord fråndenna tid!
14. a) Vad är Västgötalagen?
b) Berätta vad du vet om Västgötalagen!
15. a) Ungefär vid vilken tid lånade vi många ord från Tyskan?
b) Ge exempel på några tyska lånord!
16. Vem var Johan Gutenberg?
17. Varför var 1541 ett så viktigt år i svensk språkhistoria?
18. Berätta allt du vet om Then Swänska Argus!
19. a) Vad gör Svenska akademin?
b) När bildades Svenska akademin?
c) Vem bildade Svenska akademin?
20. Vad innebär rättstavningsreform?
21. Under vilken tidsperiod har vi fått många engelska lånord?
22. Vad menas med invandrarsvenska och Rinkebysvenska?
23. Vad innebär rikssvenska?