Språksociologi - svenskareligion

Språksociologi
Från urgermanskan till
nusvenskan
Tidslinje
 Svenskans
utveckling
 Före år 200
Urgermanska
 200-800
Urnordiska
 800-1225
Runsvenska
 1225-1526
Fornsvenska
 1526-1900
Nysvenska
 1900Nusvenska
Början
 4000
år sedan – Indoeuropeiskan (dagens
Ukraina och Ryssland)
 Folkvandringen (öster och väster)
 Nya dialekter – nya förutsättningar – nya
språk bildas
 2000 år sedan – ett av dessa språk når
dagens Europa Urgemanskan talas av de
olika germanska stammarna.
Urgermanskan
 Urgermanskan
talas från 2000 år f.v.t –
200-talet e.v.t
 Alla nordiska länder talade
urgermanskan. En ”svensk” talade samma
språk som en dansk eller islänning!
 Vi pratade ett och samma språk fram till
ca 800-talet.
Gallehushornet
 Ek
hlewagastiR
holtijaR horna
tawido
 Jag Lägäst från
Holt.
 Tolkats som Jag,
Lægast, Holtes son,
gjorde (eller: lät
göra) hornet
Hur lät urnordiskan?
Urnordiska 200-800 e.v.t





Gallehushornet har
runor som inskription
Gamla runalfabetet
innehöll den 24-typiga
runraden.
Ristades vertikalt, enklast
att följa träfibrernas
riktning.
300 bevarade inskrifter
med den äldre
runraden.
Vapensköldar, smycken,
stenar.
Den urnordiska runraden med
24 tecken
Urnordiskan delas upp
 800-t
e.v.t delas
urnordiskan upp i
flera språk.
 Förenklat runsystem
 16 runor istället för
24
 Förbryllar forskarna
Perioden 800-1225









Runsvenskan utvecklas
Bortfall av accent och
obetonad vokal
fiskaR – fiskr – fisk
horna – horn
gastiR – gastR – gäst
Omljud viktigast är Iomljudet. Alla betonade
vokaler får ett ”främre
uttal”
A blir Ä (lasian –læsa)
O blir Ö (domian –
døma)
U blir Y (knutian – knyta)










Omljudet som gett dagens
vokalförändring från
singular till plural.
Son – söner
Bok – böcker
Diftongen ersätts (två
vokaler efter
varandra)[Gotländska]
Stein – Sten
Auga – Öga
Eyra – Öra
Diftongen blir senare
omljud
Hiarta – Hiærta – Hjärta
Stiala – Stiæla – Stjäla
Fornsvenskan 1225-1526
 Kristendomen
införde det latinska
alfabetet (dagens)
 Äldsta texterna –
lagtexter 1300-talet
 Tyskan har haft stor
påverkan
 Ord från tyskan









Borgmästare
Fogde
Stad
Köpman
Snickare
Ammunition
Gevär
Tyskans prefix: be-, an(betala, anfalla)
Tyskans suffix: -het, -bar
(trohet, uppenbar)
Nysvenskan 1526-1900
 Gustav
Vasa blir
kung 1526
 Sprider sin bibel
1540
(översättningen
står sig till 1917)
Språkvård

” Om Keijsaren eller andre Potentater, Princer
och Stater, skrifwa till Kongl. M:t på sitt
modermåhl, schall på Kongl. Maij:tz sijda
(vndantagande Konungen af Frankrijke) them
swaras på Swensche tungomålet igen

(Karl XII citerad ur: Gösta Åberg, s292)

Många svenska författare har aktivt arbetat
med att använda svenska ord.
Olof von Dalin
Then Swänska Argus
”Jag känner en Fru, som aldeles skiämmer bort (fördärvar) sin Dotter.
(Dock, min Läsare, wi känna wäl mer än En). Stackars Flicka, det giör
mig ondt om henne, ty hon är af Naturen så Täck, så Liuflig, så Snäll
och så Hurtig (så duktig och så välartad). […]
Men Modren förstår sig intet på naturlig Skiönhet; Utan wanskapar
henne med Smink och Franska Flugor, ja så främmande tilsatzer,
Fläckar och Twång (onaturligheter) har jag sedt på den arma
Flickan, at jag intet wet om de äro Graeska, Romerska eller Tyska.”
(Citerad ur Gösta Åberg, s 293)
Franskans dominans



Parallellt (eller
konstigt nog) med
språkvården influerar
franskan det svenska
språket.
Franskan blir
statusspråk under
1600 – 1800-talet.
Fransk kung Jean
Baptiste Bernadotte




Franska ord
Aktör/aktris, Debut,
Loge, Maskerad, Replik,
Regissör, Scen, Konsert,
Byst, Gravyr, Mosaik
Perspektiv, Ballad,
Dramatik, Epik, Idyll,
Roman, Rytm, Alkov,
Byrå, Garderob,
Trottoar, Flanell,
Kalsonger, Paraply,
Uniform, Frisyr, Filé, Färs,
Omelett, Pralin, Puré
Rättstavning?/Rättstavning!
 Gustav
III ville få
”ordning och
fason” på det
svenska språket.
 Exempel från 1525.
Mig skevs på sex
olika sätt.
 Mig, migh, mik,
mic, mich, mech.
 Han
grundar
Svenska
Akademien (1786)
som skulle främja
svenska språket
och litteraturen.
 Sen 1901 ger även
Akademien också
ut Nobelpriset i
litteratur.
Carl Gustav Leopold




1801 skriver han
Afhandling om svenska
stafsättet
Första tydliga riktlinjerna
om vad som gällde i
skriftspråket
Han är anledningen till
att vi idag skriver t.ex.
biljett, butelj, familj, fåtölj
osv. (istället för billet,
bouteille osv.)
Dubbelskrivning av
konsonanter för att visa
att vokalljudet ska vara
kort: hinna, kamma,
damm, lamm (för att
inte förväxlas med dam,
lam osv.)






Carls bok står sig fram till
1906. Då en nya
stavningsreformer
kommer.
DT – T-ljud (T eller TT)
F, FV och HV – V-ljud (V)
De sista skillnaderna
mellan talat och skrivet
språk försvinner
Tidigare hade man skrivit
Vi äro, De sprungo Men
sagt ” Vi är, De springer
På 1940-talet var
debatten ”över” nu
skrev tidningar, regering
och skola lika som man
talade.
Språket hör ihop mer än du tror…
Svenska
Tyska
Engelska
Latin
Grekiska
Sanskrit
Persiska
Fader
Vater
Father
Pater
Patér
Pitár
Pedar
Moder
Mutter
Mother
Mater
Meter
Matar
Madar
Syster
Schweste
r
Sister
Soror
Éor
Svásar
Khahar
Broder
Bruder
Brother
Frater
Phrater
Bhratar
Beradar
Namn
Name
Name
Nomen
Ónoma
Naman
Nam
Det stora släktträdet


Så här ser det alltså ut:
Indoeuropeiska
Europeiska
språk
Germanska
Svenska

Språket spreds troligen genom jordbruket. Folk
slog sig ner och brukade jorden. När jorden var
dålig flyttade man. Språket följde med och
förändrades beroende på miljö/kultur/påverkan
från andra människor