VARFÖR SKRIVER OCH PRATAR VI SOM VI GÖR?
HUR SER DET SVENSKA SPRÅKET UT OM 100 ÅR?
Attacken på Lindisfarne 793 | Jesus Kristus |
Logotype för tysk handelsmässa | Kung Louis XIV | Skånsk bonde (eller?)
Språkbok från den Svenska Akademien | Missy Elliott | SMS-konversation
MATERIAL: Detta kompendium, PP-språkhistoria, filmer, egen undersökning.
UPPGIFT: Spådom om framtidens svenska. Muntlig eller skriftlig.
Bollnäs Folkhögskola. Svenska 3. HT16. Petrus Öhman
UPPGIFTEN:
Du är en nutida Nostradamus. Du siar och spår om framtiden. Många lyssnar på dina
profetior. Skillnaden mellan dig och många andra siare är att du vet att en träffande spådom
inte har någonting med magi eller annat hokus pokus att göra. Istället handlar det om att ha
goda kunskaper om historien och nuet – har man det kan man med större säkerhet gissa rätt
om framtidens skeenden.
Efter några år på sofflocket är det dags för dig att återigen förföra världen med en
avslöjande profetia. Denna gång bestämmer du dig för att sia om det svenska språkets
framtid. Hur kommer det att se ut och låta om 100 år?
Vilka stora skillnader finns jämfört med idag?
Vad/vilka har påverkat språket – och hur såg den påverkan ut?
Politisk, ekonomisk och kulturell makt påverkar språket – var finns den makten om
100 år?
Stor skillnad på talspråk och skriftspråk?
Hur ser dialekter och sociolekter ut?
Hur ser det ut med vissa språkliga detaljer och regler? De/dem/dom? Mig/mej?
Är vi konservativa språkvårdare eller liberala språkutvecklare om 100 år?
Nu är det roligt att spå och gissa hejvilt, men du är en seriös siare. Du baserar dina profetior
på kunskap. Genom att se vad som påverkat språket genom historien, och genom att se vad
som påverkar språket idag, så kan du med större träffsäkerhet veta vad som kommer att
påverka det framöver. Din profetia ska med andra ord motiveras med hjälp av historisk
kunskap!
Du presenterar dina profetior i skriftlig form, eller som en muntlig presentation. Det beror
på vilket slags orakel du känner för att vara denna gång.
DET SVENSKA SPRÅKETS HISTORIA
(i miniformat)
Skriftspråket föds ungefär 3500 år före Kristus. Sumererna (dagens Irak) och egyptierna
skapade varsitt alfabet: Sumerernas kilskrift och egyptiernas hieroglyfer. Båda dessa är
ordskrifter, d.v.s. varje tecken motsvarade ett föremål eller en företeelse, och inte en
bokstav eller ett ljud. Det var först de antika grekerna som skapade ett alfabet med tecken
för konsonanter och vokaler, och romarna utformade sedan det latinska alfabetet som vi
använder än idag. Bra gjort, antika och förantika människor! Extremt bra! Vi är tacksamma.
Släktskap. Ja, man kan genom att studera språk, och främst då äldre skrifter, avgöra vilka
språk som utvecklats ur andra. Till slut har man lyckats skapa ett slags släktträd. Det finns 19
språkfamiljer. Vår språkfamilj heter indoeuropeiska språk. Alla i den språkfamiljen har
samma, gemensamma förfäder och förmödrar.
Visste du att svenskan är avlägsen släkting med persiska, hindi och ryska? Vårt språk är mer
likt kurdiska än finska (finska tillhör en helt annan familj, vi är inte ens släkt). Våra närmaste
släktingar, de andra germanska språken, är: engelska, tyska, holländska, danska, norska,
färöiska och isländska. (På sista sidan ser du en bild över vårt släktträd)
Inte övertygad? Ta de svenska orden fader och moder. På spanska heter de padre och
madre. På grekiska pateras och mitera. På persiska pedar och mader. Vi är släkt! Jämför
detta med turkiskans baba och anne, eller med finskans isä och äiti, så ser du att de två
språken är vi inte släkt med. Det finns tusentals andra exempel!
Här ser vi hur de indoeuropeiska språken har migrerat åt både
öst och väst, men att de utgår från samma kärna.
Urgermanska. Danska, norska och svenska är så lika att de egentligen skulle kunna kallas
för tre olika dialekter av samma språk: urgermanskan. Urgermanska talades för 2000 år
sedan. Det är ur detta språk som svenskan så småningom utvecklas, men det händer inte
förrän på 1300-talet ungefär.
Urgermanskan har fått sitt namn från romarnas namn på folken som bodde i norra Europa.
Idag heter ju Tyskland fortfarande Germany på engelska. De språk som kommer ur
urgermanska har ofta betoning på den första stavelsen i sina ord. Det skapar en speciell
melodi som vi ju känner igen här uppe…
För 2000 år sedan gick det att göra sig förstådd i hela Skandinavien, Tyskland, England och
Holland. Vi talade alla varianter av samma urgermanska.
(Vi har också vissa ord som är helt egna för vår nordliga del av världen, och som övriga språk
ur den urgermanska språkstammen inte har. Orden ost och tall heter något helt annat i de
andra språken. Kan detta ha att göra med att just tall och ost är något man i dessa delar av
världen har haft mycket att göra med, tro?)
Urnordiska. Kring år 200 började de nordligast belägna länderna utveckla ett eget språk:
urnordiska. Detta talades fram till ca: år 800. Detta nya språk skilde sig på främst fyra olika
sätt. Ett av dem är att ljud i början av ord försvann, ofta J-ljud och W-ljud. Titta på dessa
exempel så ser du hur svenska ord skiljer sig från övriga gamla urgermanska ord:
Svenska
År
Ung
Ord
Engelska
Year
Young
Word
Tyska
Jahre
Jung
Wort
Urnordiska skrevs inte med dagens alfabet. Man skrev med runor. Den urnordiska runraden
kallas för futharken, och den ser ut så här:
Runorna är konstruerade så att de lätt skall kunna skäras eller ristas in i trä. Varje runa
representerar ett ljud, men de hade också betydelser. Vi kan än idag hitta runstenar skrivna
med futharkens runor – det mesta som skrevs i trä har dessvärre förmultnat. Vi kan tyda
dessa runor väldigt bra idag, och språkvetare har översatt det skrivna.
Arvord. Ord som beskriver grundläggande behov och levnadsförhållanden har funnits
länge, eftersom de sedan mycket länge har behövts användas. Vi kallar dem för arvord.
Några exempel: barn, far, mor, sten, vatten, älska, gå, dricka, ko, häst, åker, dag, natt etc.
Runsvenska. Detta är ett bedrägligt begrepp, för det får en att tro att nu när runsvenskan
blir utpräglad (800-1225) så finns ett svenskt språk för första gången. Det är fel! I själva
verket var det danska man skrev. Under den här tiden i historien så hade Danmark en central
roll i Skandinavien, och våra språk var i princip likadana.
Dagens Sverige och Danmark formade här ett östnordiskt språk, och dagens Norge, Island
och Färöarna formade ett västnordiskt språk.
Runsvenskan (eller östnordiskan, eller rundanskan…) skilde ut sig på flera sätt. Några
exempel:
Diftongerna börjar försvinna ur skriftspråket. Man skriver inte längre stein, nu börjar
man istället skriva sten. (Om du åker till t.ex. Gotland eller Piteå så hör du däremot
hur folk fortfarande talar med diftonger.)
Futharken byts ut mot en ny runrad med 16 tecken. De är formade för att enklare
kunna huggas i sten.
Inflytande! Kristendomen kommer! Ja, de kristna missionärerna tog på sig varma skor
och begav sig även till dessa nordliga utkanter av världen. Redan på 800-talet kom de första
kristna missionärerna. De bar med sig ett nytt språk: latin. De skrev också med hjälp av bläck
och pergament – mycket modernt. På 1000-talet för kristendomen med sig det latinska
alfabetet (det vi har än idag), men det fick inte riktigt fäste på en gång. På 1200-talet
försökte man göra en kompromiss och skapade ett nytt runalfabet som skulle konkurrera ut
det latinska, men det latinska tog stadigt över.
Kyrkan tog så småningom över utbildning, bokutgivning, religiositet och dess makt fick snart
runalfabetet att dö ut. Låneord från latin och grekiska kom in i det runsvenska språket. De
ord som invandrade talar tydligt om den kultur de invandrade ifrån: döpa, kristen, alfabet,
kyrka, präst, skola, skriva, brev, djävul etc.
Men man skrev inte bara på latin, man översatte också till dåtidens svenska – men då med
latinska bokstäver. Så här kunde det se ut:
Äldre Västgötalagen. Bilden ovan är ett blad ur den Äldre Västgötalagen. Detta är ett av
de tidigaste exemplen som finns på svenska skriven med det latinska alfabetet. Denna lag
skrevs 1225 och är ett slags lagbok som beskriver brott och vilka straff de skall bemötas med.
På den här tiden fanns inte riket Sverige, utan man beskrev olika landsdelar, såsom
Västergötland i detta fall.
(Mycket intressant går att läsa i denna lagtext. Om du dödade en man från Västergötland
fick du ett hårt straff, men ju längre bort ifrån Västergötland offret härstammade ifrån, desto
lägre blev straffet. Detta var rätt långt innan vi uppskattade alla människors lika värde.)
Fornsvenska (1225-1526). I och med att Äldre Västgötalagen skrevs så övergår man rent
språkhistoriskt till att tala om epoken fornsvenska. Först nu kan vi tala om ett utpräglat
svenskt språk, även om vi fortfarande är mycket nära danskan. I början av 1300-talet nämns
det svenska språket för första gången som ett eget språk.
Om vi idag tittar på texter skrivna på fornsvenska så verkar de sakna stavningsregler. Det
stämmer! Det fanns ingen ordbok eller något regelsystem för hur man skrev. En författare
kunde stava samma ord olika i samma text. I landskapslagarna kan man t.ex. se följande
varianter av ordet med:
Medh, mæd, met, mædh, mæt.
För att spara plats på de dyra pergamentrullarna man skrev på så förkortade man också ord,
precis som vi idag skapar förkortningar för att vara effektiva i SMS eller på Twitter.
Vilka språkförändringar dyker upp i och med att fornsvenskan nu dyker upp? Några exempel:
Bokstaven Ϸ tas bort och ersätts med ”th”
Q, X oxh Z börjar dyka upp mer frekvent. Man ersätter en massa K med Q och C t.ex.
I samband med att svenskan influerades av tyskan och latinet blev också meningarna
längre och mer komplicerade till sin struktur.
Vi började skriva på papper. Papper introducerades under 1300-talet.
På den här tiden hade svenskan tre genus: maskulinum, femininum och neutrum (tyskan har
kvar detta än idag). Alla substantiv var alltså kvinnliga, manliga eller neutrala. En båt var
feminin, en häst var maskulin. Även om vi idag har gått över till ett system med två genus,
utan femininum och maskulinum, så lever det gamla tänkandet kvar när vi t.ex. säger hon
om en klocka, en båt eller om solen.
Inflytande! Tysk handel! Under 1100-talet etablerar sig Hansan, ett förbund av tyska
städer som samverkade främst genom handel. Detta innebar att handel allt mer knöts till de
tyska handelsmännen och kvinnorna. Allt fler tyska hantverkare och handelsmän blev också
bosatta i Sverige, och främst i städerna utgjorde de en stark maktfaktor. Eftersom de talade
tyska blev också det svenska språket mycket influerat av detta.
Ett tydligt exempel på detta är dagens ord fönster. Tidigare använde man i Norden ordet
vindöga, ett ord som fortfarande används i Norge och Danmark. Men i Sverige influerades
man så av tyskan, och tyskarna hade gjort om det latinska ordet fenestra till fenster, så i
detta fenster stoppade man in ett Ö i och sedan ersatte det vindöga.
Inflytande! Gustav Vasas bibel!
En av de viktigaste och mest betydelsefulla för det svenska språkets utveckling är Gustav
Vasas bibel, vars första delar gavs ut 1526. Sverige bytte under Gustav Vasa från katolicism
till protestantism (i svallvågorna av reformationen som pågick i Europa).
I den nya protestantiska kyrkan såg man gärna att bibeln gjordes tillgänglig på folkspråk.
Bibeln översattes således till svenska, och helt plötsligt fanns en bok, på svenska, som spreds
över hela landet, användes i alla kyrkor. Den skapade en språklig standard, blev norm för hur
det svenska språket skulle skrivas. Dessutom var det ju så att den hjälpte många att börja
läsa, i och med att folket skulle bekanta sig med orden i bibeln. En otrolig utveckling!
I och med Gustav Vasas bibel börjar vi använda å istället för aa. Danmark och Norge införde
inte denna förändring förrän under 1900-talet, och därför är bokstaven Å den sista i deras
alfabet. I Vasas bibel hittar vi också de första exemplen av Ä och Ö
Nysvenskan (1526-1906)
I och med att Gustav Vasas bibel kommer i tryck så inleds perioden nysvenska. Den varar
ända till början av 1900-talet.
Vasas tillträde som kung gjorde också att Kalmarunionen upplöstes. Sverige blev en egen
stat, fristående från Danmark. Man kan säga att det är här som svenskarna började tala
svenska på riktigt. Idag skulle det vara mycket svårt att förstå, men det skulle kanske gå, om
man lyssnade mycket noga och fick vissa saker förtydligade och översatta.
På den här tiden skrev man lång vokal med två vokaler: book, saak istället för bok och sak.
En tydlig och enkel princip som dagens finska språk fortfarande använder sig av.
Hur såg språket ut då? Jo, så här skrev Gustav Vasa själv i ett brev 1526:
”forhandtledhe wij om the swore gell riikit wthij kommith ær j tyske
stædherne för then wndsethningh skul som the haffua giorth riichena
medh skiip bysszor och werijor och teslikes meedh penninghar ther
folket meed löntthes tha wij toghom oss före ath driffua konungh wth
Cristien…”
Inte så lätt att läsa, va? Vasa skriver här om den svåra skuld Sverige har till de tyska städerna
efter att de hjälpt Vasa med skepp, bössor och annat behövligt när han drev ut den danska
kungen Christian ur landet.
Ord som idag är svordomar, eller av många betraktas som fula ord, hade på den här tiden en
helt annan betydelse. Ordet knulla finns faktiskt i Gustav Vasas bibel, men då med
betydelsen kuttra/sucka. Så här står det: ”lagh lät såsom een Trana och een Swala, och
knullade såsom een Duffna”. Författaren lät som en duva, helt enkelt. Annars betyder ordet
knulla från början att man trycker ihop någonting.
Från och med det 30-åriga kriget på 1600-talet inledde Sverige en stormaktstid. Man
erövrade nya länder och utökade rikets gränser. Sverige blev en stor maktfaktor. Ur denna
makt föddes också nationalism och patriotism – man talade till och med om att det svenska
språket var ett av världsspråken och att det minsann hade talats av självaste Adam och Eva!
Inflytande! Frankrike blir en kulturell dominant!
Adeln hade redan på 1600-talet influerats mycket av den franska kulturen och det franska
hovet. Det blev populärt och fint att använda franska ord och uttryck, helt enkelt. I slutet av
1600-talet börjar detta synas tydligare i det svenska språket. Under 1700-talet sprider sig
detta även till den svenska borgarklassen, och franskan börjar påverka det svenska språket
allt kraftigare.
Varför var Frankrike så inflytelserikt? Det beror på många saker. Först och främst hade också
Frankrike blivit en stormakt, både politiskt, militärt och kulturellt. Dessutom så spelade en
viss kung – Ludwig XIV (1638-1715) – en avgörande roll. Han kallades för Kung Sol, och var
kanske Europas mest inflytelserika kulturperson. Han lät bygga klart slottet Versailles,
beskyddade den franska akademien och flera av landets författare, filosofer, konstnärer och
andra kulturpersonligheter. Den franska kulturen var en dominant under denna tid, och
Kung Sol var den alla ville vara som. När Ludwig tappade sitt hår tvingades han börja
använda peruk, och helt plötsligt blev det mode för män över hela Europa att bära peruk. En
trend var född. Man klädde sig som Ludwig, förde sig som Ludwig och ville också tala och
skriva som den store kungen.
Hur påverkade franskan det svenska språket då? Några exempel:
Sje-ljudet blir vanligare, eftersom svenskan importerade flera franska ord med det
uttalet. Marsiera/marschera t.ex. I samband med detta ändras också stavningen
skiuta till skjuta.
En mängd ord importeras. Som vanligt när ord importeras så ser man tydligt vilken
sfär av samhället de kommer ifrån. Här handlade det om de fina, kulturella och
maktanstrukna salongerna: frisyr, garderob, kostym, maräng, konsert, modern,
parfym etc.
Inflytandet från franskan blev så stort så flera ”språkpoliser” dök upp och protesterade mot
detta. Man skulle sluta influeras och istället vårda det egna, svenska språket, menade de
(precis som många idag säger samma sak, fast om engelska). En av de mest kända sådana
språkpoliserna var Olof von Dalin. Han började 1732 att ge ut tidningen Then Swänska Argus
(efter den grekiska mytologins jätte Argos, som alltid hade ett av sina många ögon vakna). I
den tidningen försökte von Dalin att skriva enkelt och bara använda svenska ord. Han var en
stark motståndare till franskan:
”Wårt Söta Modersmål blir dageligen bland oss så missvårdat, at det är en
ömkan: De Swenskas Ord och Meningar äro nu högdragnare, än at de munteligen
eller skriffteligen kunna uttydas på Swenska; Derföre äro nu de Swenska så
owande wid Swenskan, at de rättnu inte stapla så mycket när de tala andra
Språk, som när de tala sitt Eget”
Men, oavsett om vi håller med von Dalin eller inte, och oavsett om vi är oroliga för dagens
engelska inflytande eller inte: det går inte att säga att man ”bara använder svenska ord”.
Språk utvecklas – det är så de blir till! Ett språk består av komponenter från en massa andra
språk, precis som en kultur består av komponenter från en massa andra kulturer. Språk som
inte utvecklas dör. Obönhörligen dör de. Sedan är frågan hur vi vill att de skall utvecklas –
det är verkligen ett intressant ämne att diskutera.
Svenska som språk för vetenskapen – en språkdomän.
1691 hålls den första föreläsningen på svenska på Uppsala Universitet. Tidigare har man bara
undervisat på latin. Ansvarig för denna föreläsning var professor Petrus (!) Lagerlöf. Inom
den vetenskapliga världen blir svenska ett allt starkare språk i vårt land. Man skapar så att
säga en egen domän. Den första avhandlingen på svenska kommer 1738.
Inflytande! Akademierna!
Under 1700-talet grundas också Kungliga vetenskapsakademien och Svenska Akademien.
Vetenskapsakademien bidrog till att allt mer vetenskap genomfördes på svenska, den
stöttade vetenskaplig forskning och gjorde att det svenska språkets ställning stärktes även
utomlands.
Den Svenska Akademien instiftades av Gustav III 1786, efter den franska förebilden. Dess
inflytande skulle komma att bli enormt. Akademien gav redan 1801 ut Afhandling om det
svenska stafsättet där man slog fast ett antal regler om svenskan. Fortfarande är de ord som
finns i Svenska Akademiens Ordlista de som utgör officiella svenska ord med de officiella
stavningarna. Akademien upprättar alltså ett centraliserat regelverk för språket. Det enas för
första gången, på riktigt, kring gemensamma regler. Några nya regler man slog fast 1801 var:
Låneord skall anpassas till svensk stavning och uttal
Rensa ut onödiga låneord – håll svenskan ren
Dubbla konsonanter efter kort betonad vokal: att, ett, brunn, hinna m.fl.
Stavningen skall vara så lik uttalet som möjligt
Inflytande! Industrialismen!
Under 1800-talet tågar industrialismen in även över Sverige. Den drivs främst av USA och
Storbritannien. Från och med nu blir det engelska inflytandet på det svenska språket bara
större.
(Stanna nu upp och fundera! Vad påverkar språket? En viktig tanke är: politisk, ekonomisk
och kulturell makt ger inflytande. Detta inflytande blir också inflytande över det svenska
språket. När Frankrike var landet att se upp till tog vi efter dem - samma sak med Tyskland
och de engelsktalande länderna etc. Om Italien eller Iran hade varit ekonomiska, kulturella
och politiska stormakter med stort inflytande över svenskt liv så hade vårt språk varit mer
präglat av italienska och persiska än vad det är idag.)
Inflytande! Dagstidningar, folkskola och folkhögskola!
1830 kommer det första numret av Aftonbladet. Härifrån och framåt blir dagstidningar allt
vanligare i de svenska hushållen. Detta innebär, för språket, att nyheter sprids fortare, att
fler får möjlighet att läsa, och att åtminstone den läskunniga medelklassen i städerna kunde
ta del av nyheter.
1842 genomförs en av de största och viktigaste reformerna i svensk språkhistoria: Folkskolan
införs. Svenska blir nu det officiella skolspråket, och en standard lärs ut av landets skolor.
Alla barn skulle också gå där (även om inte alla gjorde det). Helt plötsligt började människor
lära sig att läsa i en helt ny utsträckning!
På 1870-talet växer allt fler folkhögskolor fram. Även äldre medlemmar av samhället kunde
alltså gå i skolan, lära sig att läsa och utbilda sig inom olika områden. En enorm ökning av
användare av formell svenska i tal och skrift blev givetvis följden.
1900-talet. Stavningsreform, internationalisering, kommersialisering.
Man brukar säga att nysvenskan varar fram till 1906. Varför? Jo, då genomfördes en
stavningsreform som innebar stora förändringar för språket. Innan stavningsreformen var
skriven svenska väldig avancerad, stavningen var svår och ibland ologisk, och det var mycket
stor skillnad på talspråk och skriftspråk. Det är denna reform som ligger till grund för mycket
av vår nuvarande stavning, och allt från författare som Strindberg, lärare och folkrörelser
drev fram reformen.
Stavningsreformen 1906 innebar bl.a. att dt, blev t/tt och att f/fv och hv blev v:
dt t/tt
rödt rött
ondt ont
sagdt sagt
hv, fv, f v
hvem, hvarför vem, varför
blifva, öfver bliva, över
haf, af hav, av
Under 1900-talet ersattes också många ord av ord som hämtades ur talspråket:
ehuru fastän
blott endast
emedan eftersom
Inflytande! Urbansiering!
Urbaniseringen under 1900-talet innebär att människor lämnade landsbygden för att flytta
till städerna. Detta gör att dialekter utjämnades och blev svagare, och att städernas sätt att
prata blev allt mer normbildande. Man började också tänka att alla skulle prata och skriva
exakt likadant, och förtryckte språkliga minoriteter. Samiska och Meänkieli fick barn inte ens
tala på rasterna i svenska skolor förrän in på 1960-talet.
Inflytande! Engelska!
Efter andra världskriget blir inflytandet från engelskan allt starkare. Främst syns det i och
med att vi lånar in ord från engelska, men det syns också på andra sätt.
Tydligast är det engelska inflytandet inom områdena: vetenskap, teknik, ekonomi, sport och
underhållning (områden där de engelsktalande nationerna var maktinstanser). Många
exempel finns på detta:
Teknik: cyberspace, delete, chat, internet etc.
Sport: offside, tiebreak, time out etc.
Underhållning/populärkultur: musical, hip hop, cliffhanger, indie, speed metal, quiz etc.
Ibland syns det engelska inflytandet också i meningsbyggnad, stavning och konstruktion.
Dessa använder sig många av för fullt idag:
Eva’s lägenhet är på två rum (på tidigare svenska: Evas lägenhet…)
Det var en skön sommar natt (på svenska: sommarnatt)
Det är helt upp till dig (på tidigare svenska: Det får du bestämma själv)
1960-talet.TV och ungdomskulturen kommer!
När folk börjar ha tv-apparater i sina hem betyder det också att politiker, idrottare, experter,
underhållare och musiker m.fl. också flyttar in i hemmen. Gränsen mellan privat och
offentligt börjar då suddas ut, och språket standardiseras ännu mer. Man vill gärna tala som
de på TV.
Du-reformen.
Mot slutet av 1960-talet kommer en ny reform: du-reformen. Då börjar man sluta kalla
varandra för titlar (ingenjör Nilsson, fru Larsson) och man slutar också att tilltala varandra
med ni – istället säger man du. Detta beror bland annat på att titeln ni inte var en
artighetsfras utan ofta något nedlåtande som användes mot människor med lägre status.
Inflytande! Arbetskraftsinvandring!
Språk, länder och kulturer är alltid i ständig rörelse. Under 1960-talet behöver Sverige
arbetskraft, och många flyttar hit från andra länder för att arbeta. Detta innebär att Sverige
lägger grunden för dagens mångkulturalitet och att flera språk börjar vistas, frodas och
påverka varandra inom landet.
Dagens svenska då? Hur ser det ut idag, egentligen?
Språk befinner sig i ständig förändring. I alla tider har människor upplevt denna förändring
som en försämring. När någon menar att språket förflackas och blir försämrat bör man också
vara medveten om att förändring alltid är naturligt. Sedan lever stora debatter om hur man
vill att det ska förändras. Dagens svenska språk är under stor förändring, och ändå tycks det
inte ha förändrats så mycket – detta på samma gång.
Låt oss börja med internationalisering. Vi lever idag i en globaliserad värld, där människor,
varor, tjänster och pengar mer eller mindre fritt flödar över vår värld. Vi reser tvärs över
jordklotet, vi bor i andra länder, vi kommunicerar över världsdelsgränserna med ett
knapptryck. Vår tids blodiga konflikter har skapat stora mängder emigranter runt om i
världen. Självklart påverkas det svenska språket av detta. Samtidigt är det ju så att man nu
också i Laos, Hong Kong, Kapstaden, Buenos Aires och Addis Abeba kan läsa och höra
svenska genom att bara trycka på en knapp på sin dator eller smarta mobiltelefon.
Det är engelska som påverkar oss mest i denna globaliserade värld. Är detta bra? Är det inte
alls bra? Är det bara den naturliga ordningen? Det får varje person ta ställning till själv.
Språkforskare brukar däremot lyfta upp en företeelse som ett reellt hot mot det svenska
språket: domänförlust. Det betyder att svenska som språk inte längre är användbart inom
vissa områden, vissa domäner. Om vi inte längre kan använda svenska i vetenskapliga texter
om t.ex. samhällsvetenskap eller medicin så är svenskans ställning i den domänen hotad. Då
förlorar svenskan en språklig domän.
Intimisering är också något som påverkar språket idag. Gränsen mellan det privata och det
offentliga har suddats ut via medier, sociala medier, internet etc. Folk har börjat ha mycket
privata samtal mitt på bussen, så att alla kan höra. Underhållning och dokumentär har
blandats samman till dokusåpor. Politiker deltar i underhållningsprogram i TV. Detta
påverkar också språket.
Teknifieringen är nog något som det är svårt att missa. Alla ordbehandlare i våra datorer,
stavningsprogram, sms- och chatspråk, datorspel som genomförs på engelska, bilder,
smileys, emojis, översättningsprogram på telefonen etc. Allt detta påverkar vårt sätt att tala
och skriva.
Kommersialiseringen handlar om att många delar av språket nu har påverkats av
kommersialiseringen av samhället. Vårdsökande beskrivs som kunder, lektioner beskrivs som
tjänster, lärare blir utbildningskonsulter etc.
För dagens användare av det svenska språket är en sak mycket viktig: förmågan att anpassa
sig till situationen. Idag finns så många olika sätt att kommunicera på att språklig kompetens
inte bara handlar om att vara väldigt duktig på att skriva om litteratur eller fysik, det handlar
också om att kunna uttrycka sig väl i:
e-post
sms
websidor
tryckta böcker
chatt
tidningar
videosamtal
på möte med chefen
på rasten med bästa vännerna
samtal med kollegorna som är födda i ett annat land
svenskauppsatsen
samtal med gammelfarmor
Språklig kompetens är idag inte bara att ha ett fördjupat språk – det skall också vara brett
och kunna anpassas till situationen.
När vi idag tar in låneord, ord från andra språk, in i svenskan så anpassar vi vissa till svensk
stavning, uttal och grammatik. Andra ord ändrar vi inte alls på.
Några anpassade ord: vitamin, strejk, foto, nylon, zappande
Några icke anpassade ord: teamwork, leasing, layout, hit, boots.
De icke anpassade orden kan ibland bli svåra att hantera när man t.ex. ska böja dem. Om
man skall tala om boots i bestämd form – hur gör man då? Bootsen? Bootsisarna? Ännu
svårare blir det med bestämd form på teamwork: teamworket? Teamworkandet? Eller plural
av avocado? Avocados? På Island tar man knappt in några låneord alls – om ett nytt ord
behövs så hittar man på ett nytt isländskt ord.
När vi nu skall titta in i spåkulan och sia om hur framtidens svenska ser ut – då bör vi bära
med oss vad som påverkat den tidigare och varför, samt vad som håller på att hända med
svenskan just nu. Det kan också vara en bra idé att försöka gissa vad som kommer att hända
runt om i världen under de kommande 100 åren, för det kommer garanterat att påverka lilla
Sveriges officiella språk också.
Huvudsaklig källa: Bengt Sjöstedt & Tomas Jeppsson, Språket – människans texter (Lund, 2014)
NÅGRA PÅSTÅENDEN ATT TA STÄLLNING TILL:
Svenskan är ett vackert språk.
Språket är en viktig del av min identitet.
Jag anpassar mitt sätt att tala beroende på vem jag talar med.
Ungdomar använder ett mer ovårdat språk än vuxna.
Slang är bra för språket.
Att använda mycket slang är ett tecken på ett dåligt ordförråd.
Lågutbildade svär mer än högutbildade.
Pojkar svär mer än flickor.
Lärare ska ej använda slang eller svära i klassrummet.
Elever ska ej använda slang eller svära i klassrummet.
Jag anser att jag talar dialekt.
Vi måste anstränga oss för att bevara de svenska dialekterna.
Nyhetsuppläsare på TV bör ej tala dialekt.
Det är viktigt att hitta svenska översättningar till engelska låneord.
Språk är makt.
NÅGRA FÖRDJUPANDE FRÅGOR ATT UTREDA (OM DIALEKTER):
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Vad är skillnaden mellan ett språk och en dialekt?
Har dialekter alltid funnits?
Hur har skillnaderna mellan dialekterna uppstått?
Hur många dialekter finns det i Sverige? Vilka är störst/minst?
Är vissa dialekter mer populära än andra?
Hur har dialekterna förändrats de senaste 100 åren?
Tips: Institutet för språk och folkminnen vet.
DE NATIONELLA MINORITETSSPRÅKEN:
Samiska
Finska
Jiddisch
Meänkieli
Romska
”Två villkor måste uppfyllas för att språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk. Det ska
vara ett språk och inte en dialekt. Det ska ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer
eller ungefär hundra år. Det är inte alltid så lätt att avgöra om ett språk svarar mot dessa kriterier. I
praktiken finns också ett tredje villkor, nämligen att språkets talare själva önskar att språket ska få
ställning som nationellt minoritetsspråk.”
Kommer vi att få fler framöver? Vilka då, tror ni?
