Vilka språk är svenska släkt med? Motivera varför vi är släkt med dessa språk. Ge
exempel på likheter.
Indoeuropeiska är den språkfamiljen som bland annat svenska tillhör. Även om danska och
norska är de som svenska har ligger närmast geografiskt sett och har en del likheter med, har även
latin, grekiska, franska, engelska och framförallt tyska påverkat det svenska språket.
Svenska Tyska
Engelska
Iriska
Latin
Grekiska Sanskrit (talas i Persiska
Indien)
Pappa
Father
Athair
Pater
Patér
Pitár
Pedar
Mamma Mutter
Mother
Máthair
Mater
Meter
Matar
Madar
Syster
Schwester
Sister
Siúr
Soror
Éor
Svásar
Khahar
Broder
Bruder
Brother
Bráthair
Frather Phrater
Bhratar
Beradar
Vater
På tabellen ovan kan man se likheter inom den indoeuropeiska språkfamiljen. Det finns många
fler ord som går att jämföra med andra språk, vilket beror på våra olika låneord och handel som
förts genom landet.
Hur såg svenska språket ut under respektive period? Vad kännetecknar språket? Ge
exempel på särdrag för respektive period: både utifrån stavning av ord och grammatik.
Runsvenska 800-1225
Man ser inte svenska som ett eget språk förrän Sverige blir ett eget land, därför talas det inte om
just svenska förrän runt 800-talet.
Under den här språkepoken användes det olika typer av runor, och inte det latinska alfabetet.
Runraden, som kan jämföras med vår tids alfabete, fanns det två olika varianter på. Den äldre
runraden som består av 24 runor och den yngre runraden (futharken) som består av 16 runor.
Varför det plötsligt blev färre runor var för att det var en del ljud som var överflödiga och därför
plockades bort, eller ljud som lades ihop så de inte behövde två olika runor.
Det finns inte mängder av bevarade runskrifter, men de som har hittats och upptäckts har främst
varit på sten, läder eller horn. Mycket av runstenarna har varit någon typ av minnessten, för en
person eller händelse. Något som finns kvar idag från runsvenskan är när två vokalljud kommer
direkt efter varandra, diftong. Det är sällan det används i skriftspråk, men finns kvar i vissa
dialeketer så som skånska och gotländska. Det vanligare är monoftong, när det endast är ett
vokalljud.
Fornsvenska 1225 – 1526
Kristendomen influerade Sverige under 1100-talet, vilket gjorde att prästerna införde det latinska
alfabetet och latin, medan munkarna förde med sig grekiska. Mycket att det kyrkliga språket
talades på grekiska eller latin, vilket har medfört att svenskan idag har låneord från just de
språken.
Handeln mellan Tyskland och Sverige ökade under 1200-talet, vilket gjorde att många tyska
hantverkare och köpmän bosatte sig i de svenska städerna. Därför har svenskan många ord som
kan liknas med tyskans ord.
Diftongerna började blekna bort ur både tal och skrift, och ljuden å, ä, ö började talas men hade
än inte fått egna bokstäver.
Äldre nysvenska 1526 - 1732
Under 1500-talet hände en förändring av språket. Religion, teknik, inrikespolitiska och
utrikespolitiska händelser anses vara grunden till det.
Bibeln blev skriven på Svenska efter att kung Gustav Vasa gick över till Martin Luthers lära
istället för den romersk-katolska läran och kyrkan. Luther ville att Bibeln skulle vara tillgänglig för
alla, vilket Gustav Vasa gick med på och genomförde. Då det var Luther själv som översatte
bibeln blev det flertalet tyska ord och grammatik från tyskan som skrevs i Bibeln. Tryckpressen
var uppfunnen vilket gjorde det lätt att sprida den svenskskrivna Bibeln, vilket ledde till att fler
lärde sig att läsa.
I förordningar, lagar och påbud användes det fortfarande latin, vilket Gustav Vasa ville ändra på
även där. Här uppkom kanslisvenskan, statens språk som användes av bland annat av
ämbetsmän, beslutsfattare samt byråkrater. När dessa texter översattes var latin grunden, vilket
har gjort att kanslispråket är grammatiskt komplicerat och formell, vilket kan bli svårt att läsa.
Yngre nysvenska 1732 – 1900
Gustav Vasa var väldigt förtjust i Frankrike, så under den här perioden tillkom det en del franska
låneord. Franska ansågs som den bildade överklassens språk, samtidigt som en del låneord kom
in från engelskan. Just engelskan kan man se likheter med i områdena ekonomi och industri, där
vi har många liknande ord.
Gustav Vasa ville även att det skulle finnas en svensk ordbok där grammatiken fanns med. Han
gjorde det till Svenska Akademiens uppgift att ordna till det svenska språket. Den yngre
nysvenskan blev lättare att läsa än den äldre, då den blev mer enhetlig och varje ord fick sin egen
stavning. Läs- och skrivkunnigheten överlag ökade runt om i Sverige.
Nusvenska 1900 –
Perioden 1900 - 1970 kan man inte hitta några större förändringar, utan det var efter 1970 som
svenska språket ändrades i takt med globalisering och moderna medier.
Med TV och radio som blev mer och mer populärt valde man att inte ha med dialekter i media,
utan försökte hålla det så nära rikssvenska som möjligt. Alla skulle tala likadant och ord skulle ha
samma innebörd över hela landet.
V-ljudet fick en reform under 70-talet. Istället för att använda fv, f, och hv valde man att V får stå
för alla stavningar. Det är därför man kan se vissa platser som har stora skyltar med ett F som vi
idag stavar och säger som V, till exempel Stafsjö-Stavsjö och Hofsta-Hovsta.
Rikssvenska som skulle användas i medier valdes att också användas i skolan. Dialekter skulle inte
stavas olika, därför är dialekterna inte lika starka idag som de var för 50 år sen. Idag ser man
dialekter mer som olika varianter av själva rikssvenskan, då alla stavar likadant.
Under slutet av 1900-talet påverkades svenskan stort av engelskan, vilket den ständigt gör.
Vad finns det för anledningar till att språk förändras? Vad är anledningen till att svenska
språket har förändrats?
Alla språk förändras under tid, men den största förändringen i det svenska språket berodde på
den tyska invandringen på 1300-talet. De förstod inte svenskans krångliga grammatik, utan
svenskan influerades av tyskan och lättade upp språket med hjälp av flertalet låneord, prefix samt
sufflix. Som jag även skrivit ovan har Luthers påverkan på Gustav Vasa gjort en förändring på
Sverige och svenska språket, låneord från olika språk samt media gjort att språket ser ut som det
gör idag.
Källor:
Wikipedia (2015). Indoeuropeiska språk. Hämtad 2015-04-17
http://sv.wikipedia.org/wiki/Indoeuropeiska_spr%C3%A5k
Sebastians föreläsningar
