Språkhistoria del 1 – urnordiska-nysvenska

Hur språket blev som det
blev…
Språkhistoria för åk 9
Introduktion
 Språket, i såväl tal som skrift, är av grundläggande betydelse
för lärandet.
 Med hjälp av språket är det möjligt att




erövra nya begrepp
lära sig se sammanhang
tänka logiskt
granska kritiskt och värdera
 Din förmåga att reflektera och att förstå omvärlden växer.
 Att förstå var språket kommer ifrån hjälper dig att se varför
språket förändrats och varför det fortsätter att förändras.
Kan du nåt redan nu?
 Vad vet du om svenska språkets historia?
 Vad skulle du vilja veta mer om?
Betygskrav för området
E
Eleven kan föra enkla
och till viss del
underbyggda
resonemang om
svenska språkets
historia, ursprung
och särdrag samt
jämföra med
närliggande språk
och beskriva tydligt
framträdande
likheter och
skillnader.
C
A
Eleven kan föra
Eleven kan föra
utvecklade och
välutvecklade och
relativt väl
väl underbyggda
underbyggda
resonemang om
resonemang om
svenska språkets
svenska språkets
historia, ursprung
historia, ursprung och
och särdrag samt
särdrag samt jämföra
jämföra med
med närliggande
närliggande språk
språk och beskriva
och beskriva tydligt
tydligt framträdande
framträdande
likheter och
likheter och
skillnader.
skillnader.
Syfte
 Hur ska vi veta vilka
vi är, om vi inte vet
varifrån vi kommit?
 Språk genomgår
alltid förändringar.
 Syftet med språkhistoria är alltså att
få förståelse för
svenska språket idag.
Bakgrund
 Det skrivna språkets historia
A. Läs textutdragen
B. Markera det som du tycker är de största skillnaderna mellan
de två första texterna. (Exempel är stavning, ord eller sätt
att uttrycka sig.)
C. Markera det du tycker är nytt i den sista texten.
D.Jämför med en kompis.
Urnordiska
•Ett gemensamt språk för
Sverige, Norge, Danmark och
Island.
•Ca 800 e.Kr. börjar urnordiskan
delas upp i olika språk.
•Islänningar kan även idag läsa
texter från 1200-talet.
•Urnordiskan hade 24 runor.
http://www.youtube.com/watch?v=zcb1bAM9uss&playnext=1&list=PL614F19F00473CC96
1000
1500
2000
Runsvenska, ca 800-1225
 Mellan 200 e.Kr. och 1100 e.Kr.
restes ca 3500 runstenar, mest i
södra och mellersta Sverige (1000
finns i Uppland).
 Från ca 800-talet har vi 16 runor.
 Runorna var inspirerade av både
det latinska, grekiska och
etruskiska alfabetet.
 Kallas futharken efter de första
runorna i raden.
1000
1500
2000
 Minnesmärken,
inte gravstenar
 Vem som reste
stenen
 Till vems minne
 Något om den
personen
 Arvord
 Ord från urspråket
 Liknar de engelska och tyska (germanska ord)
 Ex: ko, häst, mjölk, salt, huvud, man, kvinna, barn, hus,
åker, sol
 Låneord
 Genom handelsresor och präster
 Ex: kyrka, präst, djävul, klocka, altare
 Namn
 Ursprung från asatron, ex: Tor, Freja
 Äldre djurnamn, ex: Ulf (ulv=varg), Arn (arn=örn)
Kan du läsa runor?
 Titta på runraderna
på pappret du fått.
 Skriv ner
ordagrant, runa för
runa.
 Försök översätt till
vanlig svenska.
Fornsvenska, 1225-1526





Kallas också medeltidssvenska
Kyrkans språk – latin
Lagens språk – svenska
Landskapslagar
Landslag ca år 1300
1000
1500
2000
 Utdrag ur Västgötalagen
Sva ær i laghum talt, at þtrir æru
þiuvær. En ær þæn, ær stial ok
takar. Annær raþær i hændar
þiufi. þriþi takar viþr. þer ær
allir ena lund sakir. § 1. þrear
æru þiufs vitulösor.
Så är sagt i lagen, att tre äro
tjuvar. En är det som stjäl och
tager. En annan råder det
tjuven i händer (dvs hjälper
tjuven på något sätt). Den
tredje tager emot (tjuvgodset).
De äro alla på samma sätt
skyldiga. § 1. Tre äro de fall då
tjuven är utan vitsord (dvs då
tjuven inte har rätt att bevisa
sin oskuld).
 Lagarna fördes först vidare muntligt över generationer
 Många s.k fasta uttryck underlättade
 Skriva och läsa var ovanligt
 Krävdes utbildning
 Pergament och bläck var dyrt
 Låneord
 Latin för kyrkan
 Tyska (och danska) pga handel, hantverk och politik. Ex:
fröken, stad och mynt
 Namn
 Från bibeln och helgonen. Ex: Kristina, Andreas, Mikael
 Tyska och danska. Ex: Ebba, Henrik, Axel, Stig
Nysvenska, 1526-1879
 Gustav Vasa, 1521
 Reformationen viktig
 Boktryckarkonsten
 Bibeln på svenska, NT 1526
 Inga skrivregler på flera hundra år än…
 1786 bildas Svenska Akademien av Gustav III, med uppgift
att arbeta för det svenska språkets klarhet, uttrycksfullhet
och anseende.
 Ordlista, SAOL
 Svensk grammatik
1000
1500
2000
 Fransk kultur
 Överklassen tvåspråkig
 Bellman
http://www.youtube.com/watch?v=11PXHA6x6sg&feature=related
 Then Swänska Argus och andra tidningar
 Folkskolan växer fram
 Fler kan läsa och skriva
 Skriftspråket får regler
 Lånord speciellt inom konst, vetenskap, musik, kläder och
mat. Ex: garderob, parfym, choklad, karamell, kuliss, frisör,
biljett, paket, industri
 Namn: Charlotte, Louise, Christine, Marianne, Sophie
 Lång tid innan de når arbetarklassen
A. Man säger ibland att språk är makt. Vilken makt kan en
människa ha över sitt liv om han/hon varken kan läsa eller
skriva?
B. Även idag finns många som inte kan läsa eller skriva, dvs är
analfabeter. Vad tror du det skulle innebär för deras framtid
att få lära sig läsa och skriva?
C. Sammanfatta klassens tankar