Qualis Granskningsrapport

advertisement
KVALITETSSÄKRING
Qualis Granskningsrapport
Piongårdens förskola
Åstorp
Granskning genomförd i mars
2016 av Maj-Viol Thostrup och
Ann-Katrin Jarl
Innehållsförteckning
Sammanfattning ....................................................................................................................... 2
En kort presentation – Piongårdens förskola Gula huset .................................................... 2
Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning .......................................... 3
Verksamhetens kvalitet inom elva områden ......................................................................... 4
A. Utveckling och lärande ...................................................................................................... 4
B. Normer och värden (Trygghet och trivsel) ........................................................................ 7
C. Barns delaktighet och inflytande (Barns delaktighet i lärprocessen) .............................. 10
D. Arbetssätt och pedagogroll .............................................................................................. 11
E. Förskola och hem (Föräldrainflytande) ........................................................................... 13
F. Organisation ..................................................................................................................... 15
G. Styrning och ledarskap .................................................................................................... 16
H. Kommunikation ............................................................................................................... 18
I. Kompetens ........................................................................................................................ 20
J. Resursutnyttjande ............................................................................................................. 22
K. Image ............................................................................................................................... 23
Slutomdöme ............................................................................................................................ 24
Bilaga: sammanställning av poäng ....................................................................................... 26
1
Sammanfattning
Piongården Gula huset är en kommunal förskola i Åstorps kommun och ingår i
förskoleområde Centrum. I förskoleområdet ingår även förskolorna Piongården Röda huset,
Dalagården, Hagagården, Solgården och Humledalen. Förskolan Piongården Gula huset har
avdelningarna Solrosen och Gullvivan med 47 barn inskrivna i åldern 1-5 år. Förskolan ligger
i centrala Åstorp och bebyggelsen består av både en- och flerfamiljshus. Utemiljön är
parkliknande med höga träd, buskar och gångar. Gården är omväxlande med kullar, sandlådor
samt olika lekredskap och går att dela av i mindre områden. Arbetet med Qualis startade år
2012. Vid denna första granskning mars 2016, uppgår poängen till 83 och förskolan är
därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem, där kravet är minst 60 poäng totalt
och lägst steg 3 inom samtliga kvalitetsområden.
Piongården Gula huset har en, lugn trygg miljö där alla möter varandra med respekt och
tilltro. Pedagoger uppmuntrar och utmanar barnens tankar och tidigare kunskap så att det sker
progression i lärandet. Barnen har, genom olika val och uppmärksamma pedagoger som
fångar deras intressen och behov, stora möjligheter till inflytande över innehållet i sin vardag.
Lärmiljöernas utformning inspirerar och tillåter barnens delaktighet. Kommunikation genom
modern teknik tydliggör arbetet med läroplanen och uppskattas av förälder/vårdnadshavare.
De förbättringsområden vi vill ta upp är att förskolan behöver formulera en tydlig planering
för att utveckla varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Förskolan
behöver även hitta former där föräldrarna är involverade i utvärderingen och förbättringen av
verksamheten. Ledarskapet behöver bli tydligt och strategiskt på alla nivåer. Vidare behöver
forum skapas där alla pedagoger får möjlighet att bepröva och analysera sina egna
erfarenheter och jämföra dem med andras.
En kort presentation - Piongårdens förskola Gula huset
Piongårdens förskola Gula huset ligger i Åstorps kommun. Förskolan ingår i enheten
Centrum, och har 47 inskrivna barn uppdelade i två 1-5 årsgrupper. Det finns två arbetslag på
förskolan. Öppettider är mellan 6.30–18.00. Förskolan har stora rymliga och ljusa lokaler
som är nyrenoverade efter en brand för två år sedan. Lokalerna är inredda på varierande sätt
för att inspirera till många olika aktiviteter för lärande. Utemiljön är parkliknande med många
träd, buskar och gångar. Den är indelad i flera gårdar med olika utseende som inbjuder till
lekar. Upptagningsområdet är från den närmaste omgivningen men en del barn kommer från
landsbygden utanför samhället. Katarina Ottebrant är biträdande förskolechef. Förskolan
byggdes 1977.
2
Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning
Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av
Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig
redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och
förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer
och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom
Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som
förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar/vårdnadshavare och
personal. Av förskolans 33 barn över tre år har 33 svarat (100 procent). Alla barnens
föräldrar/vårdnadshavare (en förälder/vårdnadshavare per barn) har erbjudits att svara på
enkäten för föräldrar/vårdnadshavare. Enkäten har besvarats av 46 föräldrar/vårdnadshavare
av totalt 46 vilket innebär en svarsfrekvens på 100 procent. Av förskolans sju personal har sju
svarat (100 procent). Vi har tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på
plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i förskolan. Vi har
deltagit i verksamheten vid de båda avdelningarna och intervjuat grupper av personal och
föräldrar/vårdnadshavare samt ledningen.
Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i
tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort.
Tabell 1: Självvärdering och extern värdering
Avdelning/arbetslag
Kvalitetsområde
Gullvivan
Solrosen
Självvärdering
förskolechef
Extern värdering
granskare
A. Utveckling och lärande
5
5
5
5
B. Normer och värden (Trygghet
och trivsel)
6
6
6
6
C. Barns delaktighet och
inflytande (Barns delaktighet i
lärprocessen)
4
4
5
5
D. Arbetssätt och pedagogroll
4
4
4
5
E. Förskola och hem
(Föräldrainflytande)
5
5
5
4
F. Organisation
3
3
5
5
G. Styrning och ledarskap
3
3
4
3
H. Kommunikation
5
5
5
5
I. Kompetens
3
3
3
4
J. Resursutnyttjande
3
3
4
4
K. Image
3
3
3
4
3
Verksamhetens kvalitet inom elva områden
A.
Utveckling och lärande
När vi kommer in på Gullvivans och Solrosens avdelningar i Piongården Gula huset möts vi
av en lärandemiljö som är öppen, innehållsrik och inbjudande. Vi ser en miljö där material
finns synligt på hyllor och i genomskinliga lådor som är tillgängliga för barnen. En miljö som
är tilltalande och estetisk genom färgval och där material exponeras på ett inbjudande sätt
(steg 1). Barnen ges utrymme att upptäcka och reflektera tillsammans med varandra och med
pedagogerna. Pedagogerna fångar barnen i deras frågor och görande i vardagens alla
situationer och möten genom att barnen får respons på det de säger och gör. Vid vårt besök
ser vi vid flera tillfällen hur pedagogerna lyfter upp barnens frågor och genom fördjupande
frågor får barnen att utvidga sin förståelse och sitt lärande, till exempel vid en
frukostsituation där barnen börjar prata om siffror. Ledningen beskriver i den skriftliga
redovisningen att planeringen baseras på dessa reflektioner och att pedagogerna är flexibla
och ändrar i planeringen utifrån barnens behov. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära
utgör grunden för den pedagogiska verksamheten. Nyfiken på att lära och utforska är något
både pedagoger och ledning lyfter fram i våra samtal och intervjuer och vi ser i deras olika
dokument att nyfikenhet är en del i lärandet de har fokus på (steg 1). Vid behov används
handlingsplaner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd, både för grupp och enskild
individ. Handlingsplanerna kan vara av intern karaktär, ett arbetsmaterial, men de kan också
utformas i samråd med föräldrar/vårdnadshavare. I den skriftliga redovisningen beskriver
ledningen att handlingsplanen görs tillsammans med de berörda. Tillsammans med
specialpedagog diskuterar pedagogerna olika lösningar, det kan vara förändrat arbetssätt,
bemötande eller insatser i barngruppen (steg 1).
Förskolan har olika metoder för att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga
utveckling och lärande som till exempel barnens pärmar, TRAS (Tidig Registrering Av
Språkutveckling), som görs på alla barn från två års ålder, samt ett “pluppschema” där
pedagogerna för anteckningar kring barnets motoriska utveckling, språk och kommunikation,
trygghet och trivsel, samspel i gruppen och barnets nyfikenhet på lärande. Tillsammans med
avdelningspersonal, specialpedagog och biträdande förskolechef genomförs en barnkonferens
en gång per termin. Då görs en genomgång av de enskilda barnens och barngruppens
utveckling inom olika områden för att se hur verksamheten behöver utformas för att varje
barn ska få möjlighet att utvecklas allsidigt. På utvecklingssamtalet kompletterar
föräldrarna/vårdnadshavarna med sin bild av barnets utveckling (steg 2). Ledningen beskriver
i den skriftliga redovisningen att förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska
arbetet i förskolan. De leder och fördelar arbetet och har ett särskilt ansvar gällande
planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Det finns tydliggjort i en
arbetsbeskrivning från huvudmannen (steg 2). Piongårdens förskola har tillgång till
specialpedagogisk kompetens som specialpedagog, talpedagog och skolpsykolog vid behov.
Det kan gälla både handledning för arbetslaget och observation i barngruppen för att få
ytterligare perspektiv (steg 2).
Genom att måna om ett gott bemötande och att pedagogerna är goda förebilder stimuleras och
utmanas barnen i sin sociala utveckling. Vid vårt besök ser vi att pedagogerna finns nära för
att stötta barnen och vi ser hur barnen förhandlar med varandra för att komma fram till en
gemensam lösning. Vi möts av ett välkomnande och öppet klimat vid vårt besök, och vi
noterar att alla möts av respekt oavsett ålder (steg 3). Vid besöket ser vi att förskolan arbetar
4
aktivt med språk- och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik
genom att pedagogerna medvetet använder ett rikt språk med rätt begrepp och att de tar vara
på alla tillfällen i vardagen. Det finns dokumentationer på väggar och i barnens pärmar som
visar vad de arbetar med. Barnen får vara med och illustrera sina hypoteser och utfall av olika
experiment. Material barnen kan använda för att utforska språk, matematik, naturvetenskap
och teknik finns synligt, tillgängligt och tydligt organiserat i olika rum eller rum i rummet. I
den skriftliga redovisningen beskriver ledningen hur pedagogerna tar vara på tillfällen i det
vardagliga arbetet för undervisningen. Det finns en medvetenhet om tillfällets betydelse för
barnens lärande och erfarenhet. Vid vårt besök ser vi att pedagogerna fångar ögonblick och
gör dem till lärsituationer genom att tillsammans med barnet reflektera och ställa utmanande
frågor. Vid intervjun med pedagoger berättar de att de har fått en ökad medvetenhet att
använda till exempel matematiska begrepp i vardagen och att upprepa för att befästa. De
använder sånger, ramsor, tecken och bilder för att utveckla språket. Pedagoger berättar att de
ser hur användandet och upprepandet av sånger och ramsor underlättar och utvecklar språket
hos barnen som är flerspråkiga. Kopior av veckans sång, ramsa och tecken finns i hallen och
föräldrarna/vårdnadshavarna uppmuntras att ta med sig dem hem och fortsätta träna på
hemma. I enkäterna instämmer 82 procent av föräldrarna/vårdnadshavarna helt eller till stor
del i påståendet ”I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och
naturvetenskap”, 11 procent instämmer till viss del och 7 procent vet ej. Sex av pedagogerna
instämmer helt eller till stor del i att förskolan har fokus på matematik och naturvetenskap i
arbetet med barnens lärande, en instämmer till viss del. Vid våra intervjuer med
föräldrar/vårdnadshavare och pedagoger bekräftar de enkätsvaren.
Föräldrarna/vårdnadshavarna berättar att de uppskattar att pedagogerna, på föräldramöten,
visar och berättar hur de arbetar med dessa ämnen så att föräldrarna/vårdnadshavarna får en
möjlighet att prova på och få samma förståelse som barnen (steg 3). Förskolan har olika
metoder för att planera, följa upp och utveckla utbildningen kontinuerligt för att öka varje
barns möjligheter till utveckling och lärande. Bild, film, observationer och barnens eget
material dokumenteras för att kunna följas upp. I ledningens skriftliga redovisning beskrivs
hur pedagogerna reflekterar och planerar utifrån materialet kring både enskilda barn och
barngrupp på avdelningsmöte och enskild reflektionstid. Inför besöket har vi tagit del av
pedagogernas processplanering där de följer upp arbetet med olika aktiviteter och barngrupp.
Pedagogerna berättar under intervjun att processplanerna har varit en hjälp i deras arbete att
utveckla olika områden, till exempel lärmiljöer, tema och barns delaktighet. Barnen får
möjlighet att reflektera över veckans Instagrambilder och filmer samt över materialet i deras
egna pärmar. Genom Instagram får de möjlighet att fortsätta reflektera över förskolans
verksamhet hemma med föräldrarna/vårdnadshavarna (steg 3).
Vid vårt besök ser vi en miljö och material som är inspirerande och väcker lust till aktivitet.
Pedagogerna har format en lärmiljö som är tydlig och sinnlig. Det finns olika rum och rum i
rummen där barnen väljer vad de vill göra. Material står framdukat på olika ställen och
inbjuder till lek och utforskande. Dokumentation på barnens nivå i de olika hörnorna visar
vad man kan leka och konstruera. För föräldrar/vårdnadshavare, pedagoger och besökare
finns dokumentation med syfte kopplat till Lpfö (Läroplan för förskolan) i alla rum och
hörnor. Ledningen beskriver i den skriftliga redovisningen att pedagogerna stimulerar och
utmanar varje barns utveckling och lärande genom att vara närvarande och fånga upp det som
händer i olika situationer. I enkäterna svarar 82 procent av barnen att det stämmer helt, 9
procent att det stämmer och 9 procent att det inte stämmer alls i påståendet “Jag får ofta visa
vad jag lär mig”. 96 procent av föräldrarna/vårdnadshavarna instämmer helt eller till stor del i
“Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn”, 2 procent instämmer till viss
del och 2 procent vet ej. Vid intervjun med föräldrar/vårdnadshavare uttrycker de att
5
verksamheten både inne och ute utvecklar barnen (steg 4). Förskolan har olika former av
dokumentation och utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling och
lärande. I barnens pärmar samlar barnen sina alster och reflektioner. Pedagoger och barn
reflekterar över veckans bilder bland annat med hjälp av en smartboard. Bild och film läggs
ut på Instagram för att familjen ska få möjlighet att fortsätta reflektera när de kommer hem. I
den skriftliga redovisningen beskriver ledningen att TRAS-schema dokumenterar barnets
språkutveckling och “pluppschemat” ger en överskådlig dokumentation av områden som
behöver stärkas i barngruppen. Varje vecka har avdelningarna planerings- och reflektionstid.
Där följer pedagogerna upp gruppens och det enskilda barnets utveckling och lärande bland
annat genom processplaner (steg 4). Pedagogerna använder ett tydligt, rikt och varierat språk
som förstärks med TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation),
bilder och i vissa fall bildschema. Litteratur på olika språk berikar barnen och det finns en
medvetenhet kring läsning. Vi hör hur pedagogerna uppmuntrar barnen att återberätta det de
läser och att barnen ställer frågor om ord de inte förstår och hur pedagogerna då tar hjälp av
de andra barnen för att beskriva ordet. Ledningen beskriver i den skriftliga redovisningen att
det finns många språk representerade på förskolan. Tvåspråkig personal kan under perioder
komplettera miljön och berika kommunikationen. I enkäterna instämmer samtliga pedagoger
helt eller till stor del i att förskolan har fokus på språk och kommunikation i alla situationer.
94 procent av föräldrarna/vårdnadshavarna instämmer helt eller till stor del i påståendet ”I
arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation”, 4 procent
instämmer till viss del och 2 procent vet ej (steg 4).
Piongården Gula huset är Grön Flaggcertifierad vilket synliggörs genom flaggan vi ser ute på
förskolegården. Arbetet med Grön Flagg startade för fem år sedan och under hösten 2015
började de arbeta med en ny handlingsplan. I handlingsplanen beskrivs vilka områden
förskolan vill utveckla inom hållbar utveckling. Livsstil och hälsa är de områden de arbetar
med nu med fokus på kamratskap, kostvanor samt motion och rörelse. Vid besöket ser vi
tydliga spår av att förskolan lägger stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor genom
dokumentationen över hur de arbetar med sina mål, återvinning och barnens miljöråd. I
hallarna finns information till föräldrarna/vårdnadshavarna om vad Grön Flagg innebär.
Natur- och återvinningsmaterial återfinns i lekmiljön (steg 5). Åldersstrukturen med barn 1-5
år bidrar till att det blir naturligt för de yngre barnen att bli intresserade av att lära av de äldre.
Pedagogerna uppmuntrar barnen att hjälpas åt i vardagliga situationer. Vid besöket ser vi hur
pedagogerna lyfter upp och synliggör när barn hjälper varandra vid till exempel påklädning.
Genom aktiviteter i olika grupper och pedagogernas stöd till exempel genom frågorna “Kan
du hjälpa?”, Vad bra att du hjälpte”, “Någon annan som har en idé?” skapar förskolan ett
klimat där barnen stimuleras att lära av varandra (steg 5). Förskolan har olika metoder för att
utveckla förskolans kvalitet. I ledningens skriftliga redovisning beskrivs hur de arbetar på
olika nivåer. Veckoreflektion tillsammans med barnen över veckans Instagrambilder är ett
återkommande tillfälle för utveckling. Processprotokollen pedagogerna använder utvecklar
verksamheten och gör pedagogerna medvetna om det som sker och hur de kan utveckla det
vidare. Resultat från barnkonferenser, “pluppschema”, TRAS-schema med mera ger
pedagogerna ett underlag för inriktning på avdelningens planering. Medarbetarsamtal ger
biträdande förskolechef möjlighet att rikta pedagogernas kompetensutveckling utifrån behov
som framkommer genom iakttagelser, enkäter, processcheman och utvärderingar.
Qualisenkäter från framförallt personal och föräldrar/vårdnadshavare analyseras och leder till
förbättringar. Förskollärarna har ett särskilt ansvar i arbetslaget. Dokumenterade
uppdragsbeskrivningar för respektive yrkesgrupp tydliggör att förskollärarna har ett särskilt
ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar används för att
utveckla förskolans kvalitet (steg 5).
6
Genom TRAS-schema från två års ålder samt “pluppschema” där språk och kommunikation
finns med har förskolan underlag för att kunna följa en tydlig planering för att utveckla varje
barns och gruppens språk- och kommunikationsutveckling som är en del av steg 6.
I självvärderingen placerar arbetslagen och ledningen förskolan på steg 5. Vi bedömer att
förskolan placeras på steg 5. Förskolan har underlag för att kunna följa en planering för att
utveckla språk- och kommunikation som är en del av steg 6. För att nå steget fullt ut behöver
förskolan hitta former för att få underlag för att kunna planera en verksamhet som utvecklar
varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik.
B.
Normer och värden (Trygghet och trivsel)
Pedagoger och barn i Gula huset har tillsammans skapat en lugn och trygg miljö som är
inspirerande och väcker lust till aktivitet. I ledningens skriftliga redovisning står det att
miljön ständigt omformas för att passa till verksamheten och för att vara trygg och säker. 93
procent av föräldrarna/vårdnadshavarna instämmer helt eller till stor del i att förskolan har en
stimulerande utemiljö och 7 procent instämmer till viss del i detta. Pedagogerna har
säkerhetsrutiner när det gäller att se över lekredskap, material och grindar. Materialet
anpassas efter ålder och de äldre barnen har vissa rum där deras material finns. Både personal
och barn har tider uppsatta för varje dag, så att barnens hämtning är känd i förväg. För att
föräldrar/vårdnadshavare ska veta vilka som arbetar bär både ordinarie och vikarierande
personal namnskyltar. Förskolans fysiska miljö upplevs som trygg och säker (steg 1). Vid
introduktionen av nya barn finns en checklista som förskollärarna använder och går igenom
med föräldrarna/vårdnadshavarna. Föräldrarna/vårdnadshavarna får också ett
informationsblad: “Välkommen till Gula huset”. Där finns viktig information om vad
föräldrarna/vårdnadshavarna kan förvänta sig av personalen och vad förskolan har för
förväntningar på föräldrarna/vårdnadshavarna. Vid intervjun berättar
föräldrarna/vårdnadshavarna att de anser att introduktionen fungerar mycket bra.
Pedagogerna gör anteckningar om barnets första tid på förskolan och dessa anteckningar får
föräldrar/vårdnadshavarna vid introduktionens slut. Föräldrar/vårdnadshavare säger vid
intervjun att de uppskattar detta mycket. Förskolan har förankrade metoder för att ge varje
barn tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare en god introduktion i förskolan (steg 1). Det
finns rutiner för hygien, brand, vid utflykter och vid akuta situationer som kan uppstå. Dessa
finns samlade i en krispärm som vi har tagit del av. Förskolan har dokumenterade
säkerhetsrutiner (steg 1).
Förskolan arbetar aktivt med ett positivt bemötande och regeln “Var mot andra som du vill att
de ska vara mot dig” gäller för alla i alla möten och kontakter. Personalen försöker alltid vara
goda förebilder. Vi ser vid besöket att pedagogerna är närvarande och engagerar sig i barnens
aktiviteter. Vi hör att pedagogerna ger positiv förstärkning. Båda avdelningarna arbetar med
Kompissol och kompisböcker som ger upphov till samtal om hur man är mot varandra. En
avdelning utgår från “Vännerna i Kungsskogen” som också tar upp detta tema. Maten är
viktig för trivseln och 94 procent av barnen svarar att det stämmer helt eller stämmer att
maten smakar gott och 6 procent att det inte instämmer. Av föräldrarna/vårdnadshavarna
instämmer 86 procent helt eller till stor del i att förskolan erbjuder bra mat, 7 procent till viss
del, och 7 procent vet inte. I påståendet “Förskolan är välstädad” instämmer 98 % av
vårdnadshavarna helt eller till stor del och 2 procent till viss del. Förskolan arbetar aktivt för
att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel (steg 2). Förskolan har en gemensam
Likabehandlingsplan med de övriga förskolorna i området. Den upprättas varje år för att
7
förebygga och förhindra kränkande behandling. I planen finns riktlinjer för det förebyggande
arbetet på grupp- och individnivå. Vid utvecklingssamtalen utvärderas barnets trygghet och
trivsel och pedagogerna gör kontinuerliga observationer och för minnesanteckningar.
Specialpedagogen gör observationer under tidig vår utifrån frågeställningarna: “Har pojkar
och flickor lika stort utrymme?” och “Är alla med i gemenskapen?”. Efter detta har förskolan
en barnkonferens på varje avdelning och tar upp observationerna och tankar från
utvecklingssamtalen. Sedan gör specialpedagogen en ny utvärdering i maj. Förskolan har ett
förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande
behandling (steg 2). Pedagogerna har arbetat länge tillsammans och har ett gemensamt
synsätt. I ledningens skriftliga redovisning nämner förskolechefen att frågeställningar i
Qualisarbetet har hjälpt till i arbetet med att diskutera och sätta ord på ett gemensamt synsätt.
All personal instämmer helt eller till stor del i påståendet “I vår förskola har vi enats om
gemensamma normer”. På husmöten/planeringsdagar lyfts dilemman och frågeställningar för
att stärka ett gemensamt förhållningssätt. Under intervjun med pedagogerna säger de att de
har ett gemensamt förhållningssätt, bemötande och att det genomsyrar hela verksamheten
(steg 2).
Vid intervjun säger föräldrarna/vårdnadshavarna att förskolan har en mycket engagerad
personal som månar om barnen både när det gäller trygghet och lärande. De uttrycker att de
ser att personalen är engagerade för barnens bästa. I enkäten instämmer 96 procent av
föräldrarna/vårdnadshavarna helt eller till stor del i påståendet “Personalen engagerar sig i
mitt barn”, 2 procent instämmer till viss del och 2 procent inte alls. Pedagogerna arbetar
aktivt med ett öppet förhållningssätt och har föräldrarnas förtroende. Engagemang präglar
förskolan (steg 3). All personal instämmer helt eller till stor del i att förhållandet mellan
personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Vi ser att pedagogerna
lyssnar till barnen och barnen lyssnar till pedagogerna och varandra. Pedagogerna säger att
måltiderna är ett tillfälle att samtala om olika frågor och idéer som barnen tar upp och att
spinna vidare på. “Allas röster ska vara hörda” är ett motto och det gäller alla, både personal,
föräldrar och barn (steg 3). Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet,
trivsel och säkerhet genom utvecklingssamtalen och Qualisenkäter. I enkätens påstående “Jag
tycker om att vara på förskolan” svarar 97 procent av barnen att det stämmer helt eller
stämmer och 3 procent att det inte stämmer. 96 procent av vårdnadshavarna instämmer helt
eller till stor del i att barnet trivs på förskolan, 4 procent till viss del. Av pedagogerna
instämmer sex helt eller till stor del medan en instämmer till viss del i påståendet “Barnen
trivs på förskolan”. 94 procent av barnen svarar att det stämmer helt eller stämmer och 6
procent att det inte stämmer att de är en bra kompis, att de har någon att leka med och att de
har roligt när de leker med de andra barnen på förskolan. Förskolan följer även upp trygghet
och trivsel vid observationerna som specialpedagogen gör under vårterminen. Fem av
personalen instämmer helt eller till stor del i att de trivs på förskolan, och två instämmer till
viss del (steg 3).
Pedagogerna är närvarande och lyhörda och hjälper barnen vidare vid olika konflikter så att
barnen blir delaktiga i olika lösningar. Under vår granskning ser vi inga konflikter men vi hör
att barnen är vana att tänka sig in i hur någon annan känner sig till exempel när barnen
skrattar åt den som är prins. När barnen tänker efter kommer de själva på olika tillfällen som
är liknande och hur det kan kännas. Detta ser vi vid flera tillfällen. Pedagogerna ger ofta
positiv förstärkning i gruppen. Om någon behöver en tillrättavisning sker den enskilt.
Förskolan har förankrade metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling.
96 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att förskolan arbetar aktivt mot
diskriminering och kränkande behandling. All personal instämmer helt eller till stor del i “Vi
8
vuxna reagerar mot diskriminering och kränkande behandling bland och gentemot barnen”
(steg 4). Genom att avdelningarna arbetar med "Vännerna i Kungaskogen", vänskapssol och
kompisböcker synliggörs värdegrunden. Vi ser uppsatta minneskartor över vad barnen har
sagt om hur en kompis ska vara. Dessa fotograferas av och skickas till
föräldrarna/vårdnadshavarna så att de får information om förskolans pågående
värdegrundsarbete. Föräldrarna bekräftar att pedagogerna arbetar med värdegrunden och mot
kränkande behandling. Förskolan har en dokumenterad gemensam värdegrund som
synliggörs i det dagliga arbetet (steg 4). Förskolan har gemensamma reflektioner över
veckans bilder då värdegrunden tas upp. Barnen tränar demokrati genom att välja olika
aktiviteter, delta i mat- och miljöråd, rösta om olika alternativ och träna på att ta
konsekvenser av sina val. Pedagogerna använder ord som respekt, samarbete, ansvar och
rättigheter. Förskolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera barnen att
omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4).
Barnkonventionen ligger som grund för värdegrundsarbetet. Allas lika värde poängteras vid
samtal och bemötande. Likabehandlingsplanen upprättas årligen. Där finns beskrivet metoder
för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde. Pedagogerna arbetar med de
olika diskrimineringspunkterna exempelvis olika familjesituationer och konstellationer, olika
religioner - hur de påverkar vilken mat barnen äter. Medvetna insatser sätts in när det behövs
för att respektera varandra. Barnen vet sina rättigheter men också sina skyldigheter hur man
är mot andra. Detta att behandla andra med respekt ser vi hela tiden under vårt besök.
Pedagogerna diskuterar utifrån uppkomna situationer. Ofta involveras även föräldrarna då det
kan vara av stor vikt att bemöta/hantera konflikter på samma sätt både i hemmet och på
förskolan (steg 5). Förskolans metoder för att hantera konflikter är att vuxna alltid ska finnas i
närheten och snabbt ingripa antingen med att se till att barnen löser konflikten själva eller
med stöd från den vuxne. För att förhindra kränkningar arbetar förskolan med att dels stärka
varje barns självkänsla, dels samarbetsövningar och samtal om hur man är en bra kompis.
Pedagogerna samtalar med barnen om att det är tillåtet att visa känslor och ger dem verktyg
för att kunna hantera känslor. Pedagogerna reflekterar och analyserar hur de arbetar med detta
vid avdelningsmöten för att hitta metoder som fungerar positivt (steg 5).
Barnen ges möjlighet att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Dels dem
de själva tar upp i spontana samtal och dels i samlingar som pedagogerna leder. Det handlar
till exempel om ursprung, mat - varför kan och får inte alla äta samma mat, allergier, religiösa
skäl eller andra etiska skäl? Varför bor vissa med mamma, någon med pappa, halv/hel/bonusfamiljemedlemmar? Pedagogerna är alltid öppna för att samtala och tillsammans med barnen
komma fram till lösningar på deras frågor (steg 6).
Arbetslagen och ledning placerar förskolan på steg 6. Vi granskare placerar förskolan på steg
6 och för att komma till nästa steg behöver förskolan bedriva ett systematiskt
förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbetet med utgångspunkt i forskningsrön och
beprövad erfarenhet.
9
C.
Barns delaktighet och inflytande (Barns delaktighet i lärprocessen)
Vid besöket ser vi närvarande pedagoger som ser och reflekterar över det som sker i vardagen
tillsammans med barnen. På avdelningsplaneringen en gång per vecka reflekterar
pedagogerna över det de sett för att barnens intresse, förmågor och behov ska prägla den
pedagogiska verksamhetens utformning. Lärmiljöer ses över och olika material exponeras på
nytt sätt (steg 1). Vi ser att material och miljö är synligt och lätt tillgängligt för att skapa goda
förutsättningar för barnens delaktighet även om viss säkerhetsanpassning för de yngsta
barnen måste göras genom att placera vissa material högre upp. Pedagogerna har valt
barngrindar istället för stängda dörrar i de flesta rummen så att barnen hela tiden ser vad som
finns att tillgå i de olika rummen (steg 1).
Pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet på avdelningsplaneringen som sker
en gång per vecka. Uppföljning med barnen sker dagligen i olika situationer och reflektionen
kring veckans bilder. Barnen är med och tar bilder för dokumentation. I ledningens skriftliga
redovisning beskrivs att barnen tränas att göra val och att ta konsekvensen av sina val och att
pedagogerna noterar vad barnen väljer. I processplaner vi tagit del av kan vi läsa att
pedagogerna reflekterar kring hur de tränar barnen i att bli medvetna om att de faktiskt gör
val. I barnenkäten svarar 85 procent att det stämmer helt, 9 procent att det stämmer och 6
procent att det inte stämmer alls i påståendet “Jag får ofta välja vad jag vill göra”. Samtliga
sju pedagoger instämmer helt eller till stor del i att barnen är delaktiga i lärprocessen (steg 2).
Vid besöket kan vi se att miljö och verksamhet är öppen och tillåtande för barnens egna val.
Material finns tillgängligt för eget experimenterande och utforskande. Vi hör hur
pedagogerna synliggör valmöjligheter och uppmuntrar barnen att göra egna val i sitt lärande
genom att tydliggöra alternativ som finns i de olika rummen och att barnen får sätta upp sitt
namn och sin bild på aktivitetstavlan. Aktivitetstavlan är tydlig även för de yngre barnen
genom olika färger som symboliserar de olika rummen på avdelningen. Pedagogerna har valt
att benämna de olika rummen med en färg istället för vad rummet innehåller eftersom miljön
förändras utifrån barnens intressen och behov (steg 2).
Förskolan har olika sätt att dokumentera varje barns lärprocesser kontinuerligt för att
synliggöra för barnet och föräldrarna/vårdnadshavarna. Barnens arbete samlas i deras pärmar.
Lärprocesser dokumenteras i Instagram och på bildskärmar på förskolan. Vid intervjun med
föräldrar/vårdnadshavare berättar de att Instagram är mycket bra och att de upplever att
pedagogerna delar med sig av hur de arbetar med många olika områden, även det sociala
kring konflikter, och att de då hemma kan agera på liknande sätt. I aktiviteter kommunicerar
pedagogerna och barnen på ett sätt så att barnen blir medvetna om att ett lärande pågår, att det
finns olika sätt att lära och att vi lär oss hela tiden (steg 3). Inför utvecklingssamtalet får
föräldrarna/vårdnadshavarna ett informationsblad om samtalets innehåll. Samtalet fokuserar
på trivsel, utveckling och lärande. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet
och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande. Barnens pärmar tas med till
samtalet där barnens styrkor och kompetenser lyfts fram och i samråd med föräldrarna
diskuteras fortsatt arbete kring barnets lärande och utveckling. Med stigande ålder involveras
barnen mer i utvecklingssamtalet. I enkäterna instämmer 87 procent av
föräldrarna/vårdnadshavarna helt eller till stor del i påståendet “Utvecklingssamtalet bygger
på dokumentation av mitt barns utveckling och lärande”, 4 procent instämmer till viss del och
9 procent vet ej. Det bekräftas i intervjun med föräldrarna/vårdnadshavarna där de uttrycker
att det är ett bra innehåll i samtalen och att de vet i förväg vilka punkter som ska tas upp. Sex
pedagoger instämmer helt eller till stor del i “Det finns en tydlig koppling mellan
utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande”, en instämmer till
10
viss del (steg 3). Närvarande pedagoger lyfter synpunkter från barnen, tar tillvara barnens
idéer och reflektioner och återkopplar till barnen. På så sätt ges barnen möjlighet att
medverka i kvalitetsarbetet. Enkäter och utvecklingssamtal är andra verktyg förskolan
använder (steg 3).
Pedagogerna tar till vara tillfällen i vardagen att reflektera med barnen, både i grupp och
enskilt, de visar intresse för barnens utveckling och genom barnens pärmar hjälper
pedagogerna barnen att se progressionen i deras utveckling. Genom de gemensamma
reflektionerna stimuleras varje barn att reflektera över sitt eget lärande. Barnen uppmuntras
att visa pärmarna för sina föräldrar/vårdnadshavare vid hämtning.
Föräldrarna/vårdnadshavarna bekräftar i intervjun att barnen ofta ber dem att följa med och
titta i pärmen. Vid vårt besök vill barnen visa och berätta om det som finns i deras pärmar
och vad de gör på Instagrambilderna (steg 4). Pedagogerna ger barnen valmöjligheter utifrån
idéer från barnen. Aktivitetstavlan ger barnen möjlighet att välja inriktning på aktivitet. Vid
vårt besök ser vi att barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll
genom lyhörda pedagoger som ser och lyssnar till varje barn och lotsar barn som inte vet vad
de vill göra (steg 4).
Genom att pedagogerna aktivt kommunicerar lärprocesser med hjälp av frågor som “Kan man
göra på något annat sätt?”, “Hur tänker du?”, “Kan du visa mig?” hjälper de barnen vidare i
deras eget lärande. Barnen påminns i vardagssituationer om lärande som sker “Kommer ni
ihåg när vi lärde oss... och nu har vi lärt oss på ett annat sätt”. Det leder till att varje barn görs
medvetet om olika sätt att lära (steg 5). Barnen fotograferar och filmar sådant de vill ska vara
med på Instagram och i deras pärmar. Varje barn är delaktig i dokumentationen av sitt
lärande genom att de samlar sina alster i sina pärmar, de reflekterar om det är något de vill
spara eller inte (steg 5).
I den skriftliga redovisningen beskriver ledningen att pedagogernas medvetenhet om barnens
utvecklingsnivå gör att pedagogerna ser när progression sker. Pedagogerna kommunicerar
utmanande och låter barnen därigenom reflektera över sitt lärande. Arbetet i lärportalen
edWise som påbörjats kommer att underlätta för alla pedagoger att bedriva ett systematiskt
arbete genom dokumentation och utvärdering för att få barnen att reflektera över sitt lärande
som är kriteriet på steg 6.
I självvärderingen placerar arbetslagen förskolan på steg 4 och ledningen placerar förskolan
på steg 5. Vi bedömer att förskolan når steg 5. För att nå steg 6 behöver förskolan sätta igång
arbetet med edWise fullt ut för att skapa en systematik i arbetet de utför.
D.
Arbetssätt och pedagogroll
Pedagogerna skapar lärmiljöer efter barnens intressen och behov. Det mesta av materialet är
placerat i en höjd så att barnen lätt kan välja, men eftersom det är åldersblandade grupper
behöver en del material för de äldre barnen stå högre upp. Allt finns i transparenta backar så
att barnen ser innehållet (steg 1). Barnen erbjuds många olika, inspirerande och flexibla
miljöer som lockar till lek. Inomhus finns miljöer för matematik, språk, bild, bygg och
konstruktion, rollek, rörelse med mera. Leken ligger till grund för barnens lärande (steg 1).
Pedagogerna samtalar och intervjuar barnen för att ta reda på vad som tilltalar och fångar
barnens intresse och utformar lärmiljöerna efter det. I självvärderingen poängterar
pedagogerna att de vill att miljöerna ska vara flexibla och locka till samspel och lärande
11
mellan barn-barn, barn-pedagog, pedagog-pedagog både inomhus och utomhus.
Pedagogrollen och arbetssättet blir då varierande och flexibelt (steg 1).
Pedagogerna stimulerar och fångar barnens intressen och skapar inspirerande lekmiljöer.
Barnens val vid den fria leken syns på aktivitetstavlor där de sätter sina namnlappar. Barnen
får nya idéer när de ser vad de andra håller på med till exempel teater eller dinosaurier.
Barnen fotograferar gärna med lärplattan. Vi ser barn som målar, dansar, sjunger och läser
ramsor. Målade bilder i olika tekniker sitter uppsatta på väggarna. Kreativitet och skapande
präglar arbetssätt och lärande (steg 2). På förskolan finns en tydlig vardagsstruktur som gör
att barnen vet vad som kommer att hända och kan känna sig trygga. Pedagogerna arbetar efter
att barnet kan men stöttar om det behövs så att barnet kommer vidare. De uppmuntrar barnen
att visa hur de gör eller att se hur kamraterna gör, så att barnen lär sig av varandra och får nya
utmaningar. Pedagogerna bemöter barnen med tillit och respekt och stimulerar och utmanar
barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga (steg 2). Pedagogerna
dokumenterar barnens val vid den fria leken och tar reda på vilka lärmiljöer som är mest
intressanta. På avdelningsmöten varje vecka utvärderar och reflekterar pedagogerna för att
sedan diskutera nya lösningar. De dokumenterar i minnesanteckningar och processplaner. I
enkätens påstående “Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen”
instämmer fem pedagoger helt eller till stor del och två till viss del. Alla barn har var sin
pärm där olika material och dokumentationer synliggör barnets lärande och utveckling.
Pedagogerna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer (steg 2).
Förskolan erbjuder inspirerande leksaker och miljöer. Vi ser glada barn som leker och lär i de
olika miljöerna. Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn (steg 3). Barnen
kan under den fria leken välja att arbeta med färg, lera, skapande material men även musik. I
den organiserade leken och undervisningen får barnen möjlighet att möta dans, teater, drama,
rörelse, handdockor, it-teknik, massage exempelvis. Varje vecka har förskolan en gemensam
musik- och sångstund för alla barn. Barnen uppmuntras till många uttrycksformer som lek,
bild, rörelse, sång och musik samt dans och drama (steg 3). Fem pedagoger instämmer till
stor del i “Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och
lärande” och två instämmer till viss del. Pedagogerna skriver i sin självvärdering att
processplaner upprättas där behov finns för att synliggöra dagsläget och skapa möjlighet till
utveckling och förändring. Vid vårt besök tar vi del av flera processplaner. Arbetssätt och
arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen (steg 3).
Pedagogerna går tillsammans med barnen igenom och samtalar om det de gör. Varje barn ger
sin lösning och lyssnar på de andra hur de tänker lösa ett problem. De låter också barnen
prova att göra på olika sätt. Pedagogerna utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna
och andras problem (steg 4). Genom att ha gemensamma former för dokumentationen som
bilder, läroplanstavla, barnens pärmar och processplaner blir verksamheten tydlig.
Pedagogerna använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska
verksamheten (steg 4). Vid avdelningsmöten varje vecka diskuterar pedagogerna veckans
aktiviteter, vardagliga situationer, bilder på Instagram, barnens pärmar och utvärderar
gemensamma aktiviteter och tvärgrupper på förskolan. Både planerade och spontana
lärsituationer utvärderas med hjälp av frågorna: “Vad gick bra och vad gick mindre bra?”
“Hur kan vi förbättra det?”. Utveckling sker genom att pedagogerna tar sig tid att utvärdera,
diskutera och se vad som kan göras annorlunda till nästa aktivitet. Utvärderingarna bidrar till
undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling. Olika arbetssätt och
arbetsformer utvärderas och jämförs med varandra för att ta reda på vilka arbetssätt som har
bäst effekt för såväl barngruppen som varje barn (steg 4 -5).
12
Pedagogerna har en samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling och detta präglar
pedagogernas arbete med barnens lärande. Eftersom många av dem arbetat länge tillsammans
har de diskuterat sig samman. Vi märker att det finns en samsyn kring kunskap och
utveckling och att alla arbetar för barnens lärande och utveckling (steg 5). Vid intervjun säger
pedagogerna att det är ett öppet klimat och att det är lätt att ta upp sin egen roll i relation till
barnens utveckling och lärande på avdelningsmöten och få hjälp med att diskutera och
analysera tillsammans med de andra i arbetslaget. Pedagogerna reflekterar, analyserar och tar
även upp sin egen roll i relation till barnens utveckling och lärande (steg 5).
Arbetslagen och förskolans ledning placerar förskolan på steg 4 och vi granskare placerar
förskolan på steg 5 eftersom kriterierna på steg 1-5 är uppfyllda. För att nå steg 6 bör det
finnas en tydlig progression i förskolans arbetssätt utifrån varje barns förutsättningar.
E.
Förskola och hem (Föräldrainflytande)
För att säkra att föräldrarna/vårdnadshavarna känner till förskolans uppdrag och hur
verksamheten bedrivs informeras föräldrarna/vårdnadshavarna vid introduktionen om mål
och verksamhet. Det följs sedan upp på kommande föräldramöten. Förskolans mål och Lpfö
finns i hallarna så föräldrarna/vårdnadshavarna kan läsa (steg 1). Det första mötet är mycket
viktigt. Pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med
föräldrarna/vårdnadshavarna genom en öppen och tillmötesgående atmosfär. Det dagliga
samtalet vid lämning och hämtning är viktigt och hålls i en positiv anda. Det bekräftas i
intervjun med föräldrar/vårdnadshavare då de berättar att de upplever att de kan prata med
pedagogerna när det är något de funderar över. Både i kommentarerna i föräldraenkäten och
under intervjun uttrycker de att en av förskolans starka sidor är bemötandet av barnen och
kommunikationen med föräldrarna/vårdnadshavarna (steg 1).
Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna/vårdnadshavarna att engagera sig i verksamheten
genom att bjuda in till föräldramöten och besök i verksamheten. Införandet av Instagram har
underlättat föräldrarnas/vårdnadshavarnas möjlighet att följa verksamheten. I enkäten
instämmer samtliga pedagoger helt eller till stor del i att de uppmuntrar
föräldrar/vårdnadshavare att engagera sig i förskolans verksamhet. I kommentarer i enkäten
och vid intervjun uttrycker föräldrarna/vårdnadshavarna att dokumentation och andra
metoder att visa på vad de gör i förskolan utvecklats på ett mycket bra sätt (steg 2). I den
skriftliga redovisningen skriver ledningen att föräldrars/vårdnadshavares delaktighet är något
förskolan ständigt arbetar med och försöker hitta nya former för. Instagram har varit det
forum som tilltalat föräldrarna/vårdnadshavarna mest under det senaste året. Under våren
2016 kommer Instagram att ersättas av edWise och förhoppningen är att det ska underlätta
delaktigheten. Vid intervjun med föräldrar/vårdnadshavare uttrycker de att de är positiva till
edWise som verktyg för att bli mer delaktiga. Pedagogerna följer upp på vilket sätt
föräldrarna/vårdnadshavarna vill engagera sig i verksamheten. Idéer och förslag från
föräldrar/vårdnadshavare, antingen direkt eller via enkäter, följs upp och personalen försöker
realisera dem. Pedagogerna erbjuder olika verktyg för att kunna följa upp med barnet hemma
såsom veckans ramsa, veckans tecken, TAKK och veckans bok (steg 2). I den skriftliga
redovisningen skriver ledningen att den dagliga kontakten är den direkta möjligheten att
påverka och det bekräftas av föräldrarna/vårdnadshavarna under intervjun.
Utvecklingssamtal, föräldramöten, föräldraråd och enkäter är andra möjligheter som
föräldrarna/vårdnadshavarna ges att delta i kvalitetsarbetet (steg 2).
13
Förskolan har hittat olika sätt att samverka med föräldrarna/vårdnadshavarna kring barnets
utveckling och lärande. Vid inskolningen ger föräldrarna/vårdnadshavarna den första
inblicken i barnets utveckling och lärande, därefter kompletteras bilden av
föräldrar/vårdnadshavare och pedagoger. I den skriftliga redovisningen skriver ledningen att
Instagram varit ett enkelt sätt att nå ut till fler föräldrar/vårdnadshavare.
Föräldrarnas/vårdnadshavarnas intresse har ökat och det märks vid lämning och hämtning att
de har en större inblick i barnens vardag. Föräldrarna/vårdnadshavarna uppmanas av
pedagoger och barn att ta del av barnets pärm. Pedagogerna uppmanar
föräldrarna/vårdnadshavarna till delaktighet genom att till exempel besöka barnens
utställning på biblioteket. I enkäten instämmer 85 procent av föräldrarna/vårdnadshavarna
helt eller till stor del i påståendet ”Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med
mitt barns utveckling och lärande”, 11 procent instämmer till viss del, 2 procent inte alls och
2 procent vet ej (steg 3). Förskolan följer upp föräldrarnas/vårdnadshavarnas inflytande bland
annat genom att synpunkter som föräldrar lämnar till pedagoger, biträdande förskolechef, via
enkäter och genom Qulisenkäten sammanfattas och ges återkoppling på (steg 3).
Föräldramöte och föräldraråd är olika forum förskolan har för samråd med
föräldrarna/vårdnadshavarna. Höstens föräldramöte är ett informationsmöte och på våren är
det ett möte för hela familjen. Föräldrarådet har haft olika strukturer och vid
omorganisationen förändrades det. I den skriftliga redovisningen skriver ledningen att de
tyvärr tappade många föräldrar då. Nu har förskolan bjudit in till föräldraråd med en struktur
mer lik den som var tidigare för att se om deltagandet ökar (steg 3).
Olika metoder för att göra föräldrarna/vårdnadshavarna delaktiga i barnens utveckling
prövas, utvärderas och utvecklas kontinuerligt. Delaktigheten från
föräldrarna/vårdnadshavarna är ett kvitto på om det fungerar. Pedagoger och biträdande
förskolechef lyssnar gärna till förslag från föräldrarna/vårdnadshavarna om hur de vill ha det.
I den skriftliga redovisningen beskriver ledningen hur införandet av edWise under våren 2016
förhoppningsvis kommer att underlätta då föräldrar/vårdnadshavare kan använda samma
lärportal och inloggning för barn både i förskola och skola (steg 4).
Föräldrasynpunkter tas alltid till vara. Det ger förskolan en möjlighet att få en fråga belyst
från ett annat perspektiv. Förskolan involverar föräldrarna/vårdnadshavarna i utvärderingen
och förbättringen av verksamheten bland annat genom att uppmana och underlätta för
föräldrar/vårdnadshavare att besvara enkäter. Datorer och lärplattor har funnits tillgängliga i
anslutning till föräldramöte och lämning och hämtning så att föräldrarna/vårdnadshavarna lätt
ska kunna svara på enkäten. Föräldrarna/vårdnadshavarna delges resultatet på enkäter,
verksamhetsrapporter och årsberättelser på föräldramöten, föräldraråd eller
minnesanteckningar. När föräldrarådet fungerar deltar de i arbetet med
likabehandlingsplanen. I enkäten instämmer 74 procent av föräldrarna/vårdnadshavarna helt
eller till stor del i att de har möjlighet att vara delaktiga i förskolans utvärdering och
förbättring av verksamheten, 20 procent instämmer till viss del, 2 procent inte alls och 4
procent vet ej men vid intervjun framkommer det att de inte är delaktiga.
I självvärderingen skattar arbetslagen och ledningen förskolan på steg 5. Vi bedömer att
förskolan placeras på steg 4. För att nå steg 5 behöver förskolan hitta former som involverar
föräldrarna/vårdnadshavarna mer i utvärderingen och förbättringen av verksamheten.
14
F.
Organisation
Tabell 2: Sjukfrånvaro
Kvalitetsområde
Organisation
Piongårdens förskola
Gula huset år 2014
Total sjukfrånvaro per år
9,6 %
Genomsnitt i
Åstorps kommun
år 2014
6,4 %
Genomsnitt i riket år
2014 enligt
SKL*/Skolverket
6,3 %
Piongården Gula huset har en högre sjukfrånvaro än Åstorps kommun och övriga riket.
Tabell 3: Antal inskrivna barn per årsarbetare, andel barn 0-3 år
Kvalitetsområde
Organisation
Andel barn 0-3 år
Antal inskrivna barn per årsarbetare
Piongårdens
förskola Gula
huset år 2014
Genomsnitt i
Åstorps kommun år
2014
Genomsnitt i riket
år 2014 enligt
Skolverket
47 %
58 %
54 %
5,7
5,1
5,3
Förskolan har en lägre andel barn 0-3 år än kommunen och övriga riket och antalet inskrivna
barn per årsarbetare är högre än i Åstorps kommun och genomsnittet i riket. Biträdande
förskolechef på Piongården Gula huset är Katarina Ottebrant. Gula huset har två arbetslag
som arbetar med avdelningarna Gullvivan och Solrosen. Att förskolan har en väl fungerande
organisation instämmer fyra av pedagogerna till stor del i och två till viss del och en vet inte.
Av föräldrarna/vårdnadshavarna instämmer 89 procent helt eller till stor del, 9 procent till
viss del och 2 procent inte alls i samma påstående. Förskolans organisation har en tydlig
struktur (steg 1).
Förskolan har tvärgrupper för de äldre barnen. Varannan vecka är de i idrottshallen och
varannan vecka går de till skogen och där väver pedagogerna in olika ämnen som natur,
matematik, språk, teknik och skapande. Barn som ska börja i förskoleklass träffar alla 5åringar i område Centrum för att lära känna varandra innan de börjar i förskoleklass. De
yngre barnen delas in i tvärgrupper efter intresse och behov under planerade aktiviteter. Det
är då mindre grupper och barnen kan få mera tid och lugn och ro att träna till exempel
påklädning. När det är sagostund delas barnen in efter sin språkutveckling. Förskolan är
organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen (steg 2).
Vid avdelningsmöten varje vecka skrivs minnesanteckningar och processplaner som skickas
till biträdande förskolechef. Varje månad har förskolan APT (arbetsplatsträff) och
personalkonferens för hela område Centrum. Till dessa möten skickas dagordning ut i förväg
och minnesanteckningar förs. Sedan höstterminen 2015 har pedagogerna arbetsplatsförlagd
pedagogisk utvecklingstid. Det finns också samverkansmöten, LOSAM, med fackliga
representanter från Lärarförbundet och Kommunal. Biträdande förskolechef besöker
förskolan både spontant och planerat och håller mejl- och telefonkontakt. Biträdande
förskolechef samlar till Info- och utvecklingsmöte tillsammans med en representant från var
förskola samt specialpedagog varannan vecka med given dagordning. Barnkonferens hålls en
gång per termin. Vid medarbetarsamtal och lönesamtal följer biträdande förskolechef också
upp sin organisation. Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation (steg 2).
15
Beslutsprocessen på förskolan är att förslag kommer till LOSAM där de diskuteras med
ledningen. Förslaget kommer sedan upp på nästkommande APT där all personal har
möjlighet att lämna synpunkter och vara med vid beslut. Den vanliga gången är att, i de
frågor personalen inte själva beslutar, det förs ett resonemang med biträdande förskolechef
och att de så kommer fram till ett gemensamt beslut. Frågor som biträdande förskolechef eller
rektor/förskolechef inte kan besluta om lyfts till förvaltningschefen. Ytterst fattas besluten av
nämnden. I enkäten instämmer sex av pedagogerna helt eller till stor del i påståendet “Jag är
förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten” och en
pedagog instämmer till viss del. Förskolan har ett välfungerande beslutssystem (steg 3).
Personalen har olika ansvarsområden såsom personal, inköp/ekonomi, förråd/material,
matematik, språk. Förskolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3).
Vid intervjuerna med pedagogerna säger de att förskolan har en bra mötesstruktur med
dagordningar där alla kan komma till tals och där alla lyssnar på varandra. Detta framgår
också av enkäten där alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i detta. Förskolan har en
effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3).
I enkäten instämmer fem pedagoger helt eller till stor del i påståendet “Mitt arbetslag
fungerar väl” en instämmer till viss del och en instämmer inte alls. Vid intervjun säger
pedagogerna att arbetslagen fungerar trots att det varit sjukfrånvaro eftersom de är mycket
flexibla. Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar
en god daglig verksamhet (steg 4). Förskolan utvärderar sin organisation och mötesstruktur.
Detta leder till att ytterligare en biträdande förskolechef kommer att tillsättas på 75 procent.
Även mötesstrukturen kommer förändras efter att utvärdering har visat att gemensamma APT
för hela området är för stort forum (steg 4).
Arbetslagen diskuterar gemensamt vid avdelningsmöten och inför utvecklingssamtal och
barnkonferenser om det enskilda barnets utveckling och lärande och skriver ner, sätter in i
bilder och dokumentation i barnens pärmar och tar därmed ansvar för och följer upp kring
varje barns utveckling och lärande (steg 5). I enkäten instämmer sex av pedagogerna helt
eller till stor del i påståendet “I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela
arbetsuppgifter” och en instämmer till viss del. Vi ser vid besöket att när kokerskan är sjuk en
av dagarna omfördelar personalen sig för att det ska fungera både med maten och
aktiviteterna på avdelningarna. Pedagogerna går vidareutbildning inom olika områden vilket
innebär att det finns en bred kompetens i förskolan (steg 5).
Arbetslagen placerar förskolan på steg 3 och biträdande förskolechef placerar förskolan på
steg 5. Vi placerar förskolan på steg 5 och för att komma vidare bör förskolan ha en
organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag.
G.
Styrning och ledarskap
“Närma oss varandra” och “Barnen ska kunna se sitt eget lärande, vara delaktiga och deras
intressen och inflytande ska tas tillvara i undervisningen” är förskolans prioriterade
verksamhetsmål utifrån de nationella målen. Målen är övergripande i organisationen men
varje enhet arbetar med dem utifrån vilka områden de behöver närma sig. Varje mål har
konkreta delmål på olika nivåer. Vid besöket berättar pedagogerna att “Närma oss varandra”
på förskolenivå handlar om att några barn och en pedagog går till den andra avdelningen och
äter mellanmål eller att de samarbetar kring personalresurser. I intervjun med ledning
beskrivs målet utifrån områdesnivå där det handlar om att lära känna varandra och utbyta
16
tankar och idéer i olika samtalsgrupper och i “Mixen” där barn från Gula huset träffas med
jämngamla barn från Hagagårdens förskola inför övergången till förskoleklass. Målet
“Barnen ska kunna se sitt eget lärande, vara delaktiga och deras intressen och inflytande ska
tas tillvara i undervisningen” är bland annat att de reflekterar tillsammans med barnen kring
lärandet genom Instagram, bilder, teckningar och barnens pärmar och att barnen ges
inflytande genom att deras intresse tas tillvara. I den skriftliga redovisningen beskriver
ledningen att målen utgår från Lpfö (Läroplanen för förskolan) samt Qualis utvärderingar
(steg 1). Personalen känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål. Det bekräftas i
enkätsvaren där samtliga pedagoger instämmer helt eller till stor del i påståendet “I vår
förskola har vi gemensamma mål som är tydliga” (steg 1). Förskolan påbörjade sitt
kvalitetsarbete med hjälp av Qualisverktygen 2012. Självskattningar och enkäter leder till nya
mål för verksamheten (steg 1).
Förskolan informerar föräldrar/vårdnadshavare om enhetens och bildningsnämndens mål
samt Lpfö. Målen finns tillgängliga på anslagstavlor för att föräldrarna/vårdnadshavarna ska
kunna ta del av förskolans egna prioriterade verksamhetsmål. Det bekräftas av enkätsvaren
där 91 procent av föräldrarna/vårdnadshavarna instämmer helt eller till stor del i att de känner
till förskolans mål, 9 procent instämmer till viss del (steg 2). I den skriftliga redovisningen
beskriver ledningen att varje enhet bryter ner de övergripande målen. Förskolan
dokumenterar målen, aktiviteter, tidpunkt och ansvar. Pedagogerna arbetar kontinuerligt med
målen under året och utvärderar dem terminsvis (steg 2). Biträdande förskolechef fördelar
uppdrag till pedagoger och försöker sprida ansvar så att det inte blir koncentrerat på en ledare
för att öka förståelsen för ledaruppdraget. På medarbetarsamtal reflekterar de kring
uppdragen för att förskolan ska ha ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. I
enkäten instämmer tre pedagoger till stor del i att förskolans ledning är öppen och tillgänglig
i sitt ledarskap, fyra instämmer till viss del. Vid intervju med personal berättar de att
ledningen finns tillgänglig genom telefon eller mejl men att de planerade veckobesöken inte
har kunnat genomföras fullt ut beroende på att det för närvarande saknas en biträdande
förskolechef i området. Rekryteringsprocess är i gång och när den är klar kommer
arbetsbelastningen att minska för nuvarande biträdande förskolechef (steg 2).
Förskolans pedagoger har olika ansvarsområden och uppdrag vilket leder till att förskolan har
ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet. Det bekräftas av
enkätsvaren där samtliga pedagoger instämmer helt eller till stor del i påståendet “I mitt
arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget”. Biträdande förskolechef tar del av
avdelningarnas planeringsarbete. Information ges så mycket som möjligt till samtlig personal,
till exempel mejlas minnesanteckningar från olika möten till alla. I den skriftliga
redovisningen skriver ledningen att delaktighet för samtliga kommer att underlättas när
edWise kommer igång, då dokument kommer finns tillgängliga för alla (steg 3). Ledningen
beskriver i den skriftliga redovisningen hur biträdande förskolechef ser till att förskolan
kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. På medarbetarsamtal görs
individuella kompetensutvecklingsplaner för att belysa behov hos individen och det som
biträdande förskolechefen vill lyfta. I samband med samtalen kan avdelningar komma med
önskemål om gemensam kompetensutveckling. Kommunens samtliga biträdande
förskolechefer träffar förskolans utvecklingsledare kontinuerligt en gång per månad för att
diskutera och planera utbildningsinsatser man kan samverka kring, till exempel IFOUsprojektet som startade i mars 2016 och som handlar om att undervisa i förskolan. Projektet
löper över tre år och är dels ett utvecklingsarbete i de medverkande förskolorna och
kommunerna och dels ett forskningsprojekt med bas på Malmö högskola. I enkäten
17
instämmer fem av pedagogerna helt eller till stor del i påståendet “Förskolans ledning driver
aktivt förskolans utveckling”, två instämmer till viss del (steg 3).
Det finns fungerande mål och utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt
utveckling. Mål formuleras, till dessa kopplas aktiviteter som tilldelas ansvarsperson och
datum när det ska utvärderas. Det bekräftas av enkätsvaren där samtliga pedagoger
instämmer helt eller till stor del i att de kontinuerligt utvärderar den pedagogiska
verksamheten som är en del av steg fyra. För att få ett ledarskap som är tydligt och strategiskt
på alla nivåer, som är en del av steg fyra, besöker biträdande förskolechef förskolan och har
kontinuerlig kontakt med pedagogerna via telefon, mejl och sms. På förskolan är alla
pedagoger ledare där förskollärarna har ett särskilt ansvar. Båda yrkeskategorierna har
dokumenterade uppdragsbeskrivningar. Som ett led i målet “Närma oss varandra” beskriver
ledningen i den skriftliga redovisningen att biträdande förskolechef skapar forum för
pedagogerna att reflektera över sitt arbete i dialog med kollegor inom området. Det görs i
olika grupper på bland annat arbetsplatsträffar och utbildningar. Genom IFOUS-projektet
uppmuntrar förskolechefen pedagogerna att bepröva och analysera sina egna erfarenheter och
jämföra dem med andras som är en del av steg fyra. Vid intervju med ledning berättar
biträdande förskolechef att än så länge sker IFOUS-samarbetet med representanter från varje
förskola men att alla framöver kommer att ta del av samma aktiviteter och reflektioner.
I självvärderingen placerar arbetslagen förskolan på steg 3 och ledningen placerar förskolan
på steg 4. Vi bedömer att förskolan placeras på steg 3. För att nå steg fyra behöver den nya
ledningsorganisationen implementeras hos både personal och föräldrar så att ledarskapet blir
tydligt och strategiskt på alla nivåer. Under intervjun beskriver föräldrar/vårdnadshavare
organisationen som oklar när det gäller vem man ska kontakta vid till exempel kostfrågor.
Det bekräftas i ledningens skriftliga redovisning där det framkommer att organisationen inte
är tydlig för föräldrarna och att det finns en osäkerhet kring funktionen med rektor tillika
förskolechef. Nuvarande ledningsorganisation formades hösten 2015 och den innebär att
området blivit mycket större. Resultatet av organisationen innebär att personalgruppen som
träffas på personalkonferenser blivit stor. En förändring är på gång då ytterligare en
biträdande förskolechef ska tillsättas. Vid intervjun med ledningen beskrivs att det då
kommer finnas möjligheter att dela upp området för att lättare skapa forum där alla pedagoger
får möjlighet att bepröva och analysera sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras.
H.
Kommunikation
Vid den dagliga kontakten vid hämtning har pedagogerna tillfälle till samtal med
förälder/vårdnadshavare vid mindre inträffade händelser. Vid intervjun säger
föräldrarna/vårdnadshavarna att pedagogerna är mycket noggranna med att berätta om något
har hänt och om det inte blir tillfälle vid hämtning så har pedagogerna ringt hem. Vid större
akuta behov bokar förskolan in ett möte med förälder/vårdnadshavare så snart som möjligt,
gärna samma dag. Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov (steg 1).
Om föräldrarna/vårdnadshavarna har klagomål tar de oftast upp det direkt med personalen
eller tar kontakt med biträdande förskolechef. Vid inskolningen informeras föräldrarna om
"Klagomålshantering". I tamburerna finns “Skriftlig lapp kring klagomålshantering” i
föräldrapärmarna. Pedagogerna kontaktar alltid förskolechefen vid problem och eventuella
klagomål och diskuterar vilka åtgärder som är lämpliga och hur de ska gå till väga. Den
uppkomna händelsen diskuteras med föräldrarna/vårdnadshavarna och tillsammans med
pedagogerna kommer de i regel fram till en gemensam lösning och bestämmer datum för
18
uppföljning. Förskolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot
utbildningen (steg 1).
Minnesanteckningar och protokoll mejlas till samtlig personal. Avdelningsmöten,
personalmöten och kompetensutvecklingsdagar är tillfällen för att sprida kunskaper och
färdigheter. I personalenkäten instämmer alla pedagoger helt eller till stor del i påståendet
“Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter”.
Föräldrarna/vårdnadshavarna är mycket nöjda med Instagram där de ser både vad barnen gör
och får information. Förskolan byter till edWise som kommer att fylla samma funktion.
Pedagogerna säger att de får tillfälle vid avdelningsmöten och stängningsdagar att dela med
sig av idéer och kunskaper de får när de går olika utbildningar (steg 2).
Förskolan har samarbete med pedagogerna i de mottagande förskoleklasserna inför
övergången. De har tillsammans utarbetat ett förväntansdokument med de förmågor de vill att
förskolan ska arbeta med när det gäller femåringar. Under vårterminen gör de nya grupperna
2-3 planerade besök på skolan, där även ett besök i matsalen med en lunch ingår. Det är
också ett muntligt överlämningsmöte mellan de olika pedagogerna. Ibland har skolans
läskunniga barn kommit till förskolan och läst för barnen, deras gamla kamrater, ibland har
det varit på olika hemspråk. Förskolan har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda
grundskolor (steg 2 och 4).
Pedagogerna informerar föräldrarna/vårdnadshavarna vid dagliga samtal, utvecklingssamtal
och föräldramöten. Förskolan har en digital dokumentation som föräldrarna/vårdnadshavarna
kan följa. Vid intervjun med föräldrarna säger de att de alltid får bra information om vad som
händer på förskolan och i enkäten instämmer 91 procent av föräldrarna/vårdnadshavarna helt
eller till stor del i att de får en god information om vad som händer på förskolan, 7 procent
instämmer till viss del och 2 procent instämmer inte alls. Föräldrarna/vårdnadshavarna får
god och kontinuerlig information som rör deras barn (steg 3). Pedagogerna skriver i sin
självvärdering att det är ett öppet klimat på förskolan där alla ger och tar. I enkäten
instämmer alla pedagoger helt eller till stor del i påståendet “Vi som arbetar på förskolan har
en förtroendefull kommunikation”. Pedagogerna poängterar att det är viktigt att föräldrarna
känner förtroende så att de kan anförtro sig till pedagogerna hur de tänker och känner.
Föräldrarna säger vid intervjun att de kan ha en förtroendefull kommunikation med
pedagogerna och att de vänder sig direkt till dem om det uppstår något problem. De blir tagna
på allvar och säger att de alltid får återkoppling. Det interna och externa samtalsklimatet är
öppet och förtroendefullt (steg 3).
Förskolan använder mejl, mobiler, Instagram och edWise. Det är positivt att enkelt kunna ta
kontakt och informera om verksamheten så att föräldrarna/vårdnadshavarna känner sig
delaktiga. I påståendet “Förskolan använder modern teknik för att informera om sin
verksamhet” instämmer alla föräldrarna helt eller till stor del. Vid intervjun med
föräldrar/vårdnadshavare säger de att sedan förskolan införde Instagram är de mer insatta i
verksamheten. Modern teknik används för att förbättra service och kommunikation internt
och externt (steg 4).
Förutom samarbetet med grundskolan som beskrivs under steg 2 skriver förskolechefen att
när barnen börjar i förskoleklassen händer det att en pedagog följer med och deltar under de
första veckorna för att underlätta övergången. Det är även gemensamma föreläsningar ibland
för pedagoger i förskola och skola. Förskolan har en fungerande pedagogisk samverkan med
grundskolan (steg 4).
19
Förskolan har vid behov kommunikation med socialtjänsten. Förskolan har kontakter med
äldrevården, närliggande affär och allergiförbund vid Lucia, vilket uppskattas mycket enligt
pedagogerna. Vidare har Piongården Gula huset kontakt med “Aktiva” som är återvinningen
inom kommunen. Förskolan tar emot PRAO-elever från högstadieskolan, elever på Sfi som
behöver komma på språkpraktik, barnskötarelever från gymnasieskolan och lärarkandidater.
Fem av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i påståendet “Vi har en etablerad
kommunikation med socialtjänst, myndigheter och närsamhället i övrigt” och två instämmer
till viss del. Förskolan har en etablerad kommunikation med socialtjänsten, myndigheter och
närsamhället i övrigt (steg 5).
Arbetslagen och ledningen placerar förskolan på steg 5. Vi granskare placerar också
förskolan på steg 5 och för att nå nästa steg bör förskolan ha metoder för att samla och ta
tillvara resultat av omvärldsbevakning.
I.
Kompetens
Som vi ser av nedanstående tabell har förskolan en hög andel medarbetare med utbildning för
arbete med barn och en hög andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, vilket är
högre än genomsnittet i riket och Åstorps kommun (steg 1 och 4).
Tabell 4: Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen och andel medarbetare med
annan utbildning för arbete med barn
Kvalitetsområde
Kompetens
Piongårdens förskola
Gula huset år 2014
Genomsnitt i Åstorps
kommun år 2014
Genomsnitt i riket år
2014 enligt Skolverket
Andel medarbetare med
pedagogisk
högskoleexamen
57 %
53 %
45 %
Andel medarbetare med
annan utbildning för
arbete med barn
43 %
34 %
31 %
I förskolans plan för introduktion av nyanställda ingår både introduktion på förskolenivå och
kommunnivå. Introduktionsplanen beskriver vilka moment som ska gås igenom och vem som
ansvarar både inför första arbetsdagen och vid anställningens start, först på den egna
arbetsplatsen och sedan mot området. Planen innefattar även en “central dag” med möte med
förvaltnings-, personal- och kommunchef samt representanter för de fackliga
organisationerna (steg 1).
Förskolans kompetensutveckling är kopplad både till individernas och verksamhetens behov
och det finns gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner. På
medarbetarsamtalet skrivs en kompetensutvecklingsplan för individen. I planen sammanfattas
individens egna önskningar tillsammans med de utvecklingsområden som biträdande
förskolechef föreslår. I enkäten instämmer sex av pedagogerna i att det finns en plan för min
kompetensutveckling, en instämmer till viss del. I den skriftliga redovisningen beskriver
ledningen att den gemensamma kompetensutvecklingsplanen till viss del formuleras utifrån
avdelningens önskemål men även utifrån synpunkter från biträdande förskolechefer i
kommunen. De biträdande förskolecheferna träffas tillsammans med förskolans
utvecklingsledare och planerar den gemensamma kompetensutvecklingen. I enkäten
20
instämmer fem av pedagogerna helt eller till stor del i att kompetensutvecklingen utgår ifrån
förskolans, arbetslagens och individens behov, två instämmer till viss del (steg 2 och 3).
I enkäten instämmer fyra av pedagogerna till stor del i att kompetensutveckling har hög
prioritet i vår förskola medan tre instämmer till viss del. Förskolan avsätter sammantaget
goda resurser för såväl gemensam som individuell kompetensutveckling då de avsätter 2 000
kronor per medarbetare och år. Vid intervjuer med pedagoger och ledning ger de förklaringar
på vad det kan bero på att ingen pedagog instämmer helt i att kompetensutveckling har hög
prioritet i förskolan. Dels kan det bero på att det varit mycket kompetensutveckling så att
pedagogerna inte anser att de har tid att prioritera mer. Dels kan det bero på att ledningen inte
varit tillräckligt tydlig med att synliggöra sambanden mellan kompetensutveckling, behov
och önskemål. Samtliga pedagoger vid intervjun uttrycker att de får och har fått den
kompetensutveckling de behöver få att utföra uppdraget (steg 3).
Kompetensutveckling sker både på grupp- och individnivå. De som representerar arbetslaget
får sedan i uppgift att antingen i grupp eller individuellt föra erfarenheten och kunskapen
vidare till sina kollegor. Avdelningsmöten, personalkonferenser och stängningsdagar är
tillfällen då förskolan regelbundet följer upp och tillämpar genomförd kompetensutveckling.
Det är något förskolan kan bli bättre på enligt ledningens skriftliga redovisning. Arbetet med
undervisningsprojektet som förskolan startar upp under våren 2016 blir ett verktyg för
pedagogerna där de bland annat får möjlighet att dela med sig av erfarenheter och
kompetensutveckling så att insatserna genomsyrar hela verksamheten (steg 4). Enligt
ledningens skriftliga redovisning har förskolan god kontinuitet i bemanningen. Över hälften
av förskolans personal har förskollärarlegitimation. Förskolan har en stabil personalgrupp
med många års erfarenhet. Vid kortare frånvaro kan ordinarie personal täcka upp med extra
tid. Personal i köket kan gå in i barngruppen vid frånvaro och förskolan har möjlighet att låna
personal mellan enheterna. I möjligaste mån använder förskolan samma vikarie (steg 4).
Förskolan har provat olika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt som är en
del av steg fem, till exempel “speed dating” där de bjudit in en grupp med arbetssökande
förskollärare. Vid anställningsintervjuer till en förskola sparar de lämpliga kandidater för
andra anställningar. Att ta till vara lärarkandidater är en viktig del inför kommande
rekryteringsbehov.
I självvärderingen skattar arbetslagen och ledning förskolan på steg 3. Vi bedömer att
förskolan når steg 4 eftersom de uppfyller kriterierna både med bemanning och metoder och
forum för att följa upp genomförd kompetensutveckling. Pedagogerna berättar under
intervjun att de, efter kompetensutvecklingsinsatser när det gäller naturvetenskap, teknik,
matematik och språk, har blivit mer medvetna om ämnesinnehållet i vardagen och att de tar
varje tillfälle till att lyfta upp och fördjupa genom öppna frågor till barnen så att barnen får en
möjlighet att utforska vidare. Vid vårt besök ser vi att det arbets- och förhållningssättet
tillämpas av varje pedagog. De lyssnar på barnens funderingar och lägger till frågor som gör
att barnen funderar vidare. Den pedagogiska miljön visar att det finns ett medvetet tänk i val
av material och dokumentation för att barnen ska få möjlighet att utforska vidare. För att nå
steg 5 behöver ledningen bli tydligare med vad som är kompetensutveckling och visa hur den
hänger ihop med verksamhetens långsiktiga utveckling.
21
J.
Resursutnyttjande
Tabell 5: Kostnader och nettoresultat
Kvalitetsområde
Resursutnyttjande
Piongårdens förskola
Gula huset år 2014
Genomsnitt i
Åstorp kommun
år 2014
Genomsnitt i
riket år 2014
enligt Skolverket
Totalkostnad per barn
113 819 kr
112 131 kr
133 900 kr
Totalkostnad exklusive lokaler
103 707 kr
87 343 kr
114 600 kr
86 %
76 %
72,6 %
264 000 kr
-------------------
----------------
Personalkostnadens andel
Nettoresultat vid senaste bokslut
Piongårdens förskola har en totalkostnad per barn som är lägre än riket i övrigt och något
högre än genomsnittet i Åstorps kommun. Totalkostnaden exklusive lokaler är lägre än
genomsnittet i riket och högre än i kommunen. Personalkostnaden är högre än genomsnittet i
kommunen och riket. Förskolan har egen budget för sin verksamhet. Det finns
ekonomiansvariga på förskolorna som attesterar och bokför i kassabok. Ledning har
regelbundna ekonomigenomgångar med förvaltningsekonomen. Personalen informeras om
det ekonomiska läget på LOSAM och APT. Område Centrum ingår i ett projekt "Bemanna
rätt" där personalgruppen ska arbeta med kopplingen mellan intäkter och kostnader.
Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader (steg 1).
Förskolan har en ekonomi i balans. Vid senaste bokslutet hade förskolan ett överskott på 264
000 kronor (steg 2). Prognoser i relation till budget och utfall gör biträdande förskolechef
tillsammans med förvaltningsekonomen (steg 2).
Personalen får ta del av löpande prognoser på LOSAM och APT. Där redovisar biträdande
förskolechefen också om det är restriktioner angående vikarier och inköp. Antalet barntimmar
redovisas så att pedagogerna vet när det finns utrymme för personalförstärkning. Intäkter för
till exempel lärarkandidater hanterar pedagogerna själva inom vissa ramar. I enkätens
påstående “Jag känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser” instämmer fyra pedagoger till
stor del och 3 pedagoger till viss del. Förskolan har metoder för att skapa delaktighet i
ekonomin genom att de har ansvar för materialpengar och får information om ekonomin (steg
3). Pedagogerna skriver att de försöker hitta lösningar tillsammans för att anpassa resurserna
till barnens behov och även i samråd med förskolechef och specialpedagog. Inom kommunen
har förskolan även en speciell tilldelning utifrån "social profil" på de placerade barnen. Har
förskolan barn med stora behov av fysisk kontroll kan förskolan ansöka om resurser från den
centrala elevhälsan. Förskolans resursfördelning är anpassad till barnens behov av utveckling
och stöd (steg 3). Det finns återkommande tid för diskussioner om kvalitetssäkring på APT,
stängningsdagar och avdelningsmöten så pedagogerna bedriver kontinuerligt kvalitetsarbete
och kan få extra tid eller resurser för detta om det behövs. Förskolechefen säkerställer att stöd
och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet som innehåll och arbetssätt (steg 3-4).
Pedagogerna är medvetna om avdelningarnas egen ekonomi som rör materialkostnader och
de för egen kassabok. Allt som ska köpas in diskuteras först i arbetslaget. De får också
information om hur förskolan ligger till i förhållande till budget. Personalen diskuterar alltid
igenom om det är nödvändigt att tillsätta vikarie eller om det går att omfördela personalen.
Vid tillsättning av vikarie diskuteras hur lång tid som är nödvändig. Tidigare har inte varje
22
förskola kunnat se sin egen ekonomiska rapport utan den har varit gemensam för hela
området, men nu har det ändrats så att Gula huset kan se hur de ligger till ekonomiskt. Detta
tar pedagogerna upp på intervjuerna och tycker är positivt och mer motiverande än det gamla
systemet. En pedagog går en utbildning i “Bemanna rätt” som handlar om effektivt
resursutnyttjande. Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer (steg 4).
Arbetslagen placerar förskolan på steg 3 och biträdande förskolechef placerar förskolan på
steg 4. Vi placerar också förskolan på steg 4. För att komma till nästa steg bör effektivt
resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten.
K.
Image
Genom att vara öppna och ha ett vänligt och respektfullt bemötande mot alla som kommer i
kontakt med verksamheten gör förskolan försök att påverka sin image. I ledningens skriftliga
redovisning beskrivs hur de talar väl om sin verksamhet och att de diskuterar förbättringar
sinsemellan (steg 1).
Förskolans verksamhet och alla grupper/avdelningar/arbetslag bidrar till förskolans image
genom att pedagogerna tar ansvar och är solidariska med sin förskola. De har en gemensam
grundsyn på sitt uppdrag. I den skriftliga redovisningen beskriver ledningen att förskolan är
synlig på byn. Förskolan deltar i utställningar på bibliotek och tar emot olika elevkategorier.
Ledningen skriver även att området fördubblats i storlek och då är det viktigt att det finns en
öppen dialog på olika möten men att det inte sprids vidare till andra på ett felaktigt sätt (steg
2). Med hjälp av föräldraenkäter följer förskolan upp hur imagen har påverkats av de egna
insatserna. Genom platsansökningar för nya barn och potentiella nya föräldrar som vill
komma på besök får de ett kvitto på sin image. I intervjun med föräldrar/vårdnadshavare
beskriver de att förskolan har ett gott rykte och att många av dem blivit rekommenderade att
söka dit av föräldrar/vårdnadshavare de träffat på till exempel öppna förskolan. I påståendet “
Förskolan har ett gott rykte” instämmer alla pedagoger helt eller till stor del och 96 procent
av föräldrarna/vårdnadshavarna, 2 procent instämmer till viss del och 2 procent vet inte. Alla
pedagoger rekommenderar förskolan och 99 procent av föräldrarna/vårdnadshavarna (steg 2).
Hemsidan har varit en av flera metoder förskolan har för att informera om sin verksamhet och
marknadsföra sig själv, även om ledningen i den skriftliga redovisningen skriver att den inte
längre höjer imagen eftersom den har en minskad betydelse nu när det gäller information. Vid
intervjun beskriver ledningen att det beror på att besöken på kommunens hemsida minskat.
Där finns en neutral information om vilka enheter som finns och kontaktuppgifter. Nu
använder förskolan sig av Instagram istället samt det nystartade edWise. Andra metoder är att
ta emot föräldragrupper från öppna förskolan och föräldrar/vårdnadshavare inför ansökan om
plats. Eftersom förskolan ligger centralt i samhället är glada lekande barn ute på den fina
gården och nöjda föräldrar/vårdnadshavare som talar väl om verksamheten bästa
marknadsföringen. I enkäten instämmer 95 procent av föräldrarna helt eller till stor del i “ Jag
är nöjd med mitt barns förskola” och 5 procent instämmer till viss del. Fem av pedagogerna
instämmer helt eller till stor del medan två instämmer till viss del i att de är nöjda med sin
förskola (steg 3).
Enkätresultaten visar att förskolans image speglar den faktiska verksamheten. Det bekräftas
av ansökningskön till förskolan och i intervju med personal och föräldrar/vårdnadshavare där
föräldrarna/vårdnadshavarna berättar att de har blivit rekommenderade att söka till Gula
23
huset, Piongårdens förskola och att förskolan har en bra verksamhet där barnen lär sig
mycket. I enkätkommentarer står det att föräldrar/vårdnadshavare är trygga med de som
arbetar och sättet de arbetar på (steg 3).
Förskolan har bland annat genom Qualisenkäter metoder för att kontinuerligt utvärdera och
förbättra sin image. De följer upp funderingar som kommer från föräldrar/vårdnadshavare för
att förbättra verksamheten (steg 4). Vid verksamhetsbesöket ser vi att förskolans image
speglar förskolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. Vi möter en miljö som
uppmuntrar till lärande inom språk och kommunikation, matematik och naturvetenskap och
teknik. Vi hör hur pedagogerna bemöter barnen, är närvarande och lyssnande för att kunna
utmana barnen till att söka fördjupad kunskap. Olika uttrycksformer erbjuds som sång,
musik, dans, drama, skapande och rörelse. Pedagogerna arbetar aktivt med värdegrunden i
situationer som kommer upp och låter barnen vara med och komma fram till lösningar.
Miljön både inomhus och utomhus är rik på upplevelser och barnen är under dagen både i
mindre och större grupper (steg 4).
Enkätsvar och intervjuer bekräftar att förskolan har en god image som är en del av steg 5.
I självvärderingen placerar arbetslagen och ledningen förskolan på steg 3. Vi bedömer att
förskolan når steg 4. Förskolan har en god image, som är en del av steg fem och når de högre
stegen i områdena Utveckling och lärande, Trygghet och trivsel och Barns delaktighet i
lärprocessen. För att nå steg fem fullt ut behöver förskolan bli bättre på att synliggöra sin
image och sin förmåga att nå hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget.
Slutomdöme
Det första intrycket när vi kommer till förskolan är den vackra parkliknande utemiljön med
många träd och buskar. Bland alla träden finns lekställningar, sandlådor och gungor. Väl inne
är miljön estetiskt tilltalande och välordnad för lärande och lek. Vi möts av trygga glada barn
och engagerade pedagoger som ser varje barn och utmanar och inspirerar och tar vara på
barnens idéer och förslag. Att värdegrunden allas lika värde är viktigt ser vi dokumenterat på
väggarna och vi märker det också i bemötandet av barnen, föräldrarna/vårdnadshavarna och
varandra. Vid denna första granskning uppgår totalpoäng till 83. Förskolan blir därmed
certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem, där kravet är minst 60 poäng totalt och lägst
steg 3 inom samtliga kvalitetsområden.
De kvalitetsområden förskolan kommit längst med är:
● Utveckling och lärande: närvarande inlyssnande pedagoger som uppmuntrar och
utmanar barnens tankar och tidigare kunskap så att det sker en progression i lärandet.
Pedagogerna ser varje barn.
● Barnens delaktighet och inflytande: barnen har stora möjlighet till inflytande över
innehållet i sin vardag genom olika val och uppmärksamma pedagoger som fångar
deras intresse och behov. Lärmiljöernas utformning inspirerar och tillåter barnens
delaktighet.
● Normer och värden (Trygghet och trivsel): pedagogerna lyfter det som händer i
vardagen och samtalar utifrån detta. “Var mot andra som du vill att de ska vara mot
24
dig” och “Alla röster ska höras” är ledord för alla på förskolan. Detta medför en lugn
miljö som ger trygga barn. Alla möter varandra med respekt.
● Kommunikation: genom användandet av modern teknik har pedagogerna en frekvent
kommunikation med förälder/vårdnadshavare och tydliggör arbetet med läroplanen.
Föräldrarna möts av respektfull och öppen kommunikation och denna finns mellan
pedagog-pedagog, pedagog-barn och barn-barn.
Förskolan har möjligheter att komma ännu längre genom att arbeta vidare med samtliga
kvalitetsområden. När förskolan gör sin handlingsplan för det fortsatta kvalitetsarbetet bör
följande förbättringsområden vara i fokus:
● Utveckling och lärande: att hitta former för att få underlag för att kunna planera en
verksamhet som utvecklar varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap och
teknik.
● Förskola och hem (Föräldrainflytande): att hitta former där föräldrarna blir
involverade i utvärderingen och förbättringen av verksamheten.
● Styrning och ledarskap: att initiera och implementera en ledningsstruktur där
ledarskapet blir tydligt och strategiskt på alla nivåer samt skapa forum där alla
pedagoger får möjlighet att bepröva och analysera sina egna erfarenheter och jämföra
dem med andras.
Slutligen vill vi tacka för vänligt bemötande och önska er lycka till med det fortsatta
förbättringsarbetet.
Rimforsa den 4 april
Norrköping den 4 april
Maj-Viol Thostrup
Ann-Katrin Jarl
Bilaga: Sammanställning av poäng.
25
Qualisgranskning förskola - poängmatris
Förskola Piongårdens förskola Gula huset
Kvalitetsområden
Faktor
Steg
1
2
3
Poäng
4
5
6
A Utveckling och lärande
3
B Normer och värden (Trygghet och trivsel)
Barns delaktighet och inflytande (Barns delaktighet i
C lärprocessen)
2
2
x
10
D Arbetssätt och pedagogroll
2
x
10
E Förskola och hem (Föräldrainflytande)
2
F Organisation
1
G Styrning och ledarskap
2
H Kommunikation
1
I
1
x
4
J Resursutnyttjande
1
x
4
K Image
1
x
4
Poängsammanställning
Piongårdens förskola Gula huset
Certifiering - lägst
Maxpoäng
Villkor
Kompetens
x
7
15
x
x
12
8
x
x
5
6
x
5
83
60 Alla kvalitetsområden steg 3 eller högre
126
1
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards