Process A, Utveckling och lärande
Förskolans namn: Häringe förskola
Förskolechef: Ann Jaktlund
Datum: 150205
Qualis
A.
Utveckling
och lärande
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Lärandemiljön
är öppen,
innehållsrik
och
inbjudande.
Förskolan har
metoder för
att följa upp
och
dokumentera
varje barns
allsidiga
utveckling och
lärande.
Barnen
stimuleras och
utmanas i sin
sociala
utveckling.
Pedagogerna
stimulerar och
utmanar varje
barns
utveckling och
lärande.
Förskolan
lägger stor vikt
vid miljö – och
naturvårds
frågor.
Förskolan
följer en tydlig
planering för
att utveckla
varje barns
språk– och
kommunikatio
ns-utveckling.
Förskolan
bedriver
systematisk
metodutveckli
ng avseende
utveckling och
lärande med
utgångspunkt i
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet.
Utforskande,
nyfikenhet och
lust att lära
utgör grunden
för den
pedagogiska
verksamheten.
Handlingsplan
er används för
arbetet med
barn i behov
av särskilt
stöd.
Förskollärarna
tar ett särskilt
ansvar för det
pedagogiska
arbetet i
förskolan.
Förskolan har
tillgång till
specialpedago
gisk
kompetens.
Förskolan
arbetar aktivt
med språkoch
kommunikatio
ns-utveckling,
matematik,
naturvetenska
p och
teknik.
Förskolan
planerar, följer
upp och
utvecklar
utbildningen
kontinuerligt
för att öka
varje barns
möjligheter till
utveckling och
lärande.
Olika former
av
dokumentatio
n och
utvärdering
används
regelbundet
för att följa
upp barnens
utveckling och
lärande.
Förskolan har
fokus på språk
och
kommunikatio
n i alla
situationer.
Förskolan har
skapat ett
klimat där
barnen
stimuleras att
lära av
varandra.
Förskollärarna
tar ett särskilt
ansvar för att
resultat av
dokumentatio
n,
uppföljningar
och
utvärderingar
används för att
utveckla
förskolans
kvalitet.
Förskolan
följer en tydlig
planering
för att
utveckla varje
barns
förståelse för
matematik,
naturvetenska
p och teknik.
Analys beträffande utveckling och lärande
Anpassning av lärandemiljöerna utifrån barnens behov är en pågående process.
Pedagogerna har ett öppet och tillåtande arbetssätt. I handledning tillsammans med utvecklingsledaren
försöker de medvetet titta på vilket material de erbjuder och förändra det utifrån barnens behov,
intressen och utveckling. Pedagogerna erbjuder utmanade material, tillgängligt beroende på ålder och
mognad. De har en tillåtande attityd gentemot barnens funderingar och de är öppna för deras
intressen/idéer/tankar.
I området finns en lathund/handlingsplan som beskriver vilka rutiner som sker vid upptäckten av ”barn
med särskilt stöd, – pedagog/er, föräldrar, förskolechef och vidare till ex stödteam. Utifrån denna plan
görs egna handlingsplaner i arbetet med personal – barn, barngrupp, stödteam. Arbetet följs alltid upp
och dokumenteras. I samarbetet med stödteamet får pedagogerna verktyg och blir stärkta att arbeta
vidare med det specifika barnet. De vidareutvecklar den pedagogiska dokumentationen och använder
sig av och fördjupar sig i styrkesamtal vid utvecklingssamtalen.
Pedagogerna dokumenterar barnens utveckling och lärande genom TRAS, portfolio, underlag för
utvecklingssamtal, väggtidning, foto, observationer/löpande protokoll, loggbok. De olika dokumenten
synliggör det enskilda barnets behov och utveckling.
Pedagogerna arbetar mycket med att stödja barnens sociala utveckling. Det handlar om
förhållningssätt – att samtala MED barnet, lyssna på deras behov, finnas i närheten, ge trygghet, ge
barnet ansvar, samspelet med andra barn – detta utifrån mognad och erfarenhet. De stödjer barnen i att
ta egna beslut, leder barnet i den sociala koden. Detta gör pedagogerna genom att vara närvarande i
barngruppen i det sociala samspelet mellan barnen. De handleder barnen i att lösa konflikter och på så
sätt får de trygga barn, språket utvecklas, sociala kompetensen utvecklas.
Pedagogerna som haft handledning med utvecklingsledaren upplever att de kommit djupare i
värdegrundsarbetet, vågar stöta och blöta olika dilemman på ett öppnare sätt.
Medvetet lärande sker under hela dagen och i många situationer. Pedagogerna använder medvetet
språket i alla situationer och utvecklar barnens språk genom att använda svårare ord med förklaringar,
rim, ramsor, språkljud, sånger m.m. De använder sig även av TRAS, till vissa barn, före
Bornholmsmodellen. Matematiken används i meningsfulla situationer såsom måltider, tambur,
samling, där tillfälle ges. Naturvetenskapen och teknik uppmärksammas i vardagen ex. vattenlek, snöexperiment, skogen, benämningen av arter djur växter, tyngder, pussel, lego, hur man öppnar en dörr
m.m.
Pedagogerna motiverar barnen att prova själva, uppmuntrar och bekräftar och utmanar vidare, ställer
frågor, uppmuntrar att de ska hjälpa varandra, låter dem ta egna initiativ. De är lyhörda för vad varje
barn är intresserade för och har ett förhållningssätt som bygger på det kompetenta barnet och att de
KAN. Detta stärker tilliten till barnets egen förmåga.
Styrkor
Pedagogerna är bra på att vara lyssnande, lyhörda, närvarande och deltagande pedagoger. De ser
barnens styrkor och lyfter dem i alla sammanhang. Den pedagogiska lärmiljön utformas utifrån
barnens intressen och behov.
Förbättringsområden
Pedagogerna behöver fördjupa sig i den pedagogiska handledningen för att utveckla verksamheten så
att den blir likvärdig för alla som vistas där. De behöver även fördjupa sig i den pedagogiska
dokumentationen.
Åtgärder för förbättring
Fortsatt pedagogisk handledning för alla
Nätverk
Pedagogisk dokumentation
