Svårbedömd is Drevviken

advertisement
Iskunskap del 2
2015-01-14
Svårbedömd is
Saltis och
is på tillbakagång
1
2
Drevviken
3
4
5
6
7
10
11
8
9
© Johan Porsby
1
Iskunskap del 2
2015-01-14
Saltis – skärgårdsis
Draken på Drevviken
• Isen
• Miljön
Saltis
Fruset vatten + saltlake
• Saltfickorna krymper i kyla -> hård is
• … växer vid värme -> mjuk is
• Saltis är därför mycket temperaturkänslig
Ny saltis är mjuk och böjlig
Hängmatta
© Johan Porsby
Ytmjuk saltis trots kyla
2
Iskunskap del 2
2015-01-14
Ny saltis
Äldre saltis
c:a 1 m
Uppsaltning
Avsaltning
• Isens salthalt minskar med tiden
• Saltet dräneras genom kanaler i isen
• Saltisen blir dock aldrig helt lik sötis
c:a 1 dm
Dubbelis
c:a 1 m
Tallriksis
c:a 1 dm
OBS!
Isprovet ligger upp och ned
© Johan Porsby
3
Iskunskap del 2
2015-01-14
Saltis med olika hårdhet
Uppsvallad is
Svenska Högarna
Landkallar
Isskjutning
Blisa – andninshål för säl
Svinga
© Johan Porsby
4
Iskunskap del 2
2015-01-14
Öppen spricka – varningstecken
Isen kalvar
Strandbräcka
Hel fjärd spricker upp
Svårt att ta sig i land
Strandbräcka
Vattentemperaturen i en sjö
4
8
12
16
20 °C
10
20
30
Sommar
Höst
Vinter
Vår
40
m
© Johan Porsby
5
Iskunskap del 2
2015-01-14
Skiktning
Saltvatten
Högre salthalt ger:
• Lägre fryspunkt (under 0 ºC)
• Tyngre vatten
• Största tyngd vid lägre temperatur än + 4 ºC
(Under fryspunkten vid salthalt över 25 ‰)
Salthalt
Fryser
0
± 0 ºC
~6 ‰
- 0,5 ºC
Sjöar
Östersjön
Västkusten
~35 ‰
Tyngst
Skiktning
Sjö (vinter)
Kallt 0 °C
Hav
Språngskikt
”Varmt”
(upp till + 4 °C)
Bräckt
Salt havsvatten
(35 ‰)
+ 4 ºC Varmare nedåt*
+ 3 ºC
- 2 ºC (- 3,5 ºC)
Svag
Salt påverka tyngden mycket mer än temperaturen
Saltare nedåt
(skillnaden mellan 0 och + 4 °C motsvarar 0,1 ‰ i salthalt)
* vintertid
Saltsprångskikt
• Isbildning kräver avkylning ovan språngskiktet
• Språngskikt nära ytan ger snabb isläggning
… men risk att isen snabbt går upp av strömmar
Språngskikt
Isläggning
c:a 60 m
Trög men stabil
Västkusten
under 10 m
Lynnig
Infjärdar,
åmynningar
under 1 m
Tidig och stabil
Östersjön
Bedöma saltis
Svårigheter:
•
•
•
•
•
Ljud: svaga eller inga alls
Pikning: mjuk is är svårpikad
Färg & mönster: varierande och svårtolkade
Kärnis och stöpis: svåra att skilja
Vågor och vind: svårbedömd påverkan
© Johan Porsby
Tidiga saltvatten
vid älvmynningar
Några exempel:
• Luleå skärgård (Luleälven m.fl.)
• Kalvfjärden, Tyresö (Drevvikens utlopp)
• Järnafjärden (Mälaren via Södertälje kanal)
• Tureholmsviken, Trosa (Trosaån)
• Nordre älvs fjord, Göteborg (Göta älv)
• Gullmarsfjorden (Munkedalsälven m.fl.)
Risker på saltis
Isen:
• Varierande
• Svårbedömd
• Temperaturkänslig
Miljön:
• Vind och vågor
• Kraftiga strömmar
• Båtrännor och råkar
• Ödemark
6
Iskunskap del 2
2015-01-14
Paus
Is på tillbakagång
Vad försämrar isen?
Värme från vattnet
(Bärigheten)
1. Värme från luften
(milt väder)
2. Värme från vattnet
(strömmar)
3. Strålning (vårsol)
4. Mekanisk åverkan
(vind, vågor, båtar och skridskoåkare)
• Ger uttunning,
… men isens kvalité försämras inte
• Förstärks av strömmar
ofta fläckvis underfrätning (mörka fläckar)
Strömfrätning - skärgård
Höga vattenflöden
© Johan Porsby
7
Iskunskap del 2
2015-01-14
Värme från luften
• Isen blir varm
• Mjuk yta
• Kristallgränserna
smälter – svagare is
• Kärnis hårdare
än stöpis
• Landlöst
Stöpisar mjuknar i värme
Landlöst
© Johan Porsby
• Kärnis tål värme bättre än stöpis
• Blöt yta ofta hårdare än torr
Vatten på isen
8
Iskunskap del 2
2015-01-14
Varm is
Vad är en iskristall?
• Iskristallerna separerar
• Svagare is
Överkurs!
I en kristall sitter
vattenmolekylerna i ett
regelbundet mönster
(c:a 1 miljon / mm)
Typisk iskristall:
mellan 1 mm och 1 m
c
Isen växer snabbast längs
a-axlarna, långsammast
längs c-axlen
(därav snöstjärnans form)
c:a 1 dm
a
a
a
Ostörd isläggning – stora kristaller
Iskristaller sett genom polfilter
c:a 1 dm
Isläggning med snö – små kristaller
Foto: Jacob Lindberg
Solstrålning
c:a 1 cm
© Johan Porsby
9
Iskunskap del 2
2015-01-14
Tyndallsfigurer
Våris med stora iskristaller
Foto: Jan Ehrsson
Mörka fläckar – smalstaviga kristaller
Foto: Lars Mörch
Pipis – stavformade kristaller
Grova kristaller separerar
c:a 1 dm
Olika kristallstruktur och våriskaraktär
Kärnis
c:a 1 dm
© Johan Porsby
Stöpis
Stilla vatten
Vatten i lätt
rörelse
(Lätt) snöfall i
avkylt vatten
Snöslask
ovanpå isen
Grovkristallin
över 1 dm
Medelkristallin
1 – 10 cm
Smalstavig is
3 – 30 mm
Kornig is
c:a 1 mm
Ljusgrå
Hård yta
Mörk, blank
Kullrig yta
Mattsvart
Lömsk!
Ljus
Ytmjuk
10
Iskunskap del 2
2015-01-14
Värmepåverkad is
Värme från
vattnet
(ström)
Solvak
Is varm under ytan
Värme från
luften
Solstrålning
- 6 C°
0 C°
- 2 C°
- 3 C°
0 C°
0 C°
0 C°
0 C°
0 C°
Kall is
Varm is
Uttunnande
underifrån
Försvagad is
Kall yta
Varm inuti
Lurig is
Blidväder kontra sol
Blidväder under vintern
(ofta gråväder)
Solig vår
Mild luft, dålig utstrålning –
liten skillnad natt/dag
Solen dominerar –
stor skillnad natt/dag
Dålig stabilisering på natten
Långsam försämring från
dag till dag
God stabilisering klara nätter
Plötslig försämring under
dagen
Istyp påverkar ythårdheten
(stöpis mjuknar snabbt)
Istyp påverkar bärigheten
(smalstavig kärnis farligast)
Våris
Torr yta – varningstecken!
30 minuter tidigare
© Johan Porsby
Vatten tränger upp vid belastning
= porös och dålig is
11
Iskunskap del 2
2015-01-14
Våris: starta tidigt, avsluta i tid
Säker reträtt
Summering: is på tillbakagång
•
•
•
•
•
Ström och vårsol är farligare än varmt väder
Isen försvagas ofta mer än den tunnas ut
Varm is är svagare än kall is
Våris med smalstavig kärnis är farligast
Saltis är oberäknelig på våren
© Johan Porsby
Kliv av isen i tid!
www.thinkice.com
12
Download
Random flashcards
Create flashcards