Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

advertisement
Nationella riktlinjer
för vård och stöd vid
missbruk och beroende
Indikatorer
Bilaga
Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att
återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Innehåll
Om indikatorerna ....................................................................................................5
Förteckning över indikatorerna.............................................................................6
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende............. 11
Bedömningsinstrument .....................................................................................11
Läkemedelsbehandling ...................................................................................25
Psykologisk och psykosocial behandling, vuxna.........................................33
Psykologisk och psykosocial behandling, ungdomar ................................53
Psykosociala stödinsatser .................................................................................61
Övergripande indikatorer och kompletterande mått ...............................66
Om indikatorerna
Om indikatorerna
Socialstyrelsen har tagit fram 24 indikatorer för Nationella riktlinjer för vård
och stöd vid missbruk och beroende, inom områdena bedömningsinstrument,
läkemedelsbehandling, psykologisk och psykosocial behandling för vuxna
respektive ungdomar, psykosociala stödinsatser samt en uppsättning övergripande indikatorer. Indikatorerna ligger till grund för att följa upp verksamhet
inom primärvård, specialiserad hälso- och sjukvård (öppen och sluten vård)
samt inom socialtjänsten. Riktlinjens rekommendationer följs upp med hjälp
av indikatorerna i ovan nämnda verksamhet där det är relevant.
Där det är relevant har samma indikator formulerats för alla ovan nämnda
verksamheter. För indikatorer som gäller socialtjänstens område finns genomgående två versioner av varje indikator:
• En processindikator som avser att belysa insatser som ges på individnivå.
• En strukturindikator som är ett komplement till processindikatorn och som
följer upp vilka insatser socialtjänsten tillhandahåller.
Det saknas i dag datakällor för att kontinuerligt kunna följa de flesta av de
framtagna indikatorerna på nationell nivå. Därför är de flesta av indikatorerna så kallade utvecklingsindikatorer. Med utvecklingsindikator menas att det
behövs ytterligare utvecklingsarbete för att det ska vara möjligt att följa upp
indikatorn på nationell nivå. Vissa utvecklingsindikatorer kan ändå följas upp
på lokal eller regional nivå. Ett syfte med utvecklingsindikatorerna är också
att tydliggöra vilka datakällor som måste vidareutvecklas för att det ska vara
möjligt att utvärdera följsamheten till riktlinjerna på nationell nivå.
Socialstyrelsen har fokuserat på indikatorer som avser att följa upp rekommendationerna i riktlinjerna och som framför allt belyser om vården och
omsorgen är kunskapsbaserad. Ett antal övergripande indikatorer föreslås
också för att framför allt mäta viktiga resultat inom riktlinjens område.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
5
Förteckning över indikatorerna
Förteckning över indikatorerna
Socialstyrelsen har tagit fram följande indikatorer för att utvärdera följsamhet
till nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.
Bedömningsinstrument
Indikator 1.1*
AUDIT och DUDIT bland personer som vårdats med
alkohol- eller narkotikadiagnos, specialiserad vård
Indikator 1.2*
AUDIT och DUDIT bland personer som vårdats med
alkohol- eller narkotikadiagnos, primärvård
Indikator 1.3*
AUDIT och DUDIT i socialtjänstens arbete bland personer som fått insatser på grund av alkohol- eller narkotikamissbruk
Indikator1.4*
AUDIT och DUDIT vid alkohol- eller narkotikaproblem i socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet för vuxna
Indikator 2.1*
ASI och DOK i socialtjänstens arbete bland personer
som fått insatser på grund av alkohol- eller narkotikamissbruk
Indikator 2.2*
ASI och DOK vid alkohol- eller narkotikamissbruk i
socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet för
vuxna
Indikator 3.1
ADDIS, SCID I eller MINI bland personer som vårdats
med alkohol- eller narkotikadiagnos, specialiserad vård
Indikator 3.2*
ADDIS, SCID I eller MINI bland personer som vårdats
med alkohol- eller narkotikadiagnos, primärvård
* Utvecklingsindikator
Läkemedelsbehandling
Indikator 4.1
6
Disulfiram, akamprosat eller naltrexon vid beroende
av alkohol, specialiserad vård
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Förteckning över indikatorerna
Indikator 4.2*
Disulfiram, akamprosat eller naltrexon vid beroende
av alkohol, primärvård
Indikator 5*
Bensodiazepiner eller klometiazol vid alkoholabstinens och svår alkoholabstinens, sluten vård
Indikator 6
Läkemedelsassisterad behandling med kombinationen buprenorfin-naloxon eller metadon vid opiatberoende, specialiserad vård
* Utvecklingsindikator
Psykologisk och psykosocial behandling, vuxna
Indikator 7.1*
MET, KBT eller återfallsprevention, CRA, tolvstegsbehandling, SBNT, psykodynamisk eller interaktionell terapi vid alkoholberoende, specialiserad vård
Indikator 7.2*
MET vid alkoholberoende, primärvård
Indikator 7.3*
MET, KBT eller återfallsprevention, CRA, tolvstegsbehandling, SBNT, psykodynamisk eller interaktionell terapi i socialtjänstens arbete bland personer
som fått insatser på grund av alkoholmissbruk
Indikator 7.4*
MET, KBT eller återfallsprevention, CRA, tolvstegsbehandling, SBNT, psykodynamisk eller interaktionell terapi vid alkoholmissbruk i socialtjänstens
missbruks- och beroendeverksamhet för vuxna
Indikator 8.1*
KBT eller återfallsprevention med tillägg av motiverande samtal eller MET vid missbruk eller beroende
av cannabis, specialiserad vård
Indikator 8.2*
KBT eller återfallsprevention med tillägg av motiverande samtal eller MET i socialtjänstens arbete
bland personer som fått insatser på grund av missbruk
av cannabis
Indikator 8.3*
KBT eller återfallsprevention med tillägg av motiverande samtal eller MET vid missbruk av cannabis i
socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet
för vuxna
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
7
Förteckning över indikatorerna
Indikator 9*
KBT, återfallsprevention eller CRA inom ramen för
läkemedelsassisterad behandling vid missbruk eller
beroende av opiater, specialiserad vård
Indikator 10.1*
Tolvstegsbehandling, MATRIX-programmet, CRA
med tillägg av förstärkningsmetod, KBT eller återfallsprevention vid missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat, specialiserad vård
Indikator 10.2*
Tolvstegsbehandling, MATRIX-programmet, CRA
med tillägg av förstärkningsmetod, KBT eller återfallsprevention i socialtjänstens arbete bland personer
som fått insatser på grund av missbruk av centralstimulerande preparat
Indikator 10.3*
Tolvstegsbehandling, MATRIX-programmet, CRA
med tillägg av förstärkningsmetod, KBT eller återfallsprevention vid missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat i socialtjänstens missbruksoch beroendeverksamhet
Indikator 11*
Nedtrappning av bensodiazepin samt nedtrappning
med tillägg av KBT vid långvarigt bruk av
bensodiazepiner, specialiserad vård
* Utvecklingsindikator
Psykologisk och psykosocial behandling, ungdomar
8
Indikator 12.1*
Kort intervention eller MET, MET och KBT, ACRA
eller ACC vid alkohol- eller narkotikaproblem hos
ungdomar, specialiserad vård
Indikator 12.2*
Kort intervention eller MET, MET och KBT, ACRA
eller ACC i den sociala barn- och ungdomsvården
bland de som fått insatser på grund av alkohol- eller
narkotikaproblem
Indikator 12.3*
Kort intervention eller MET, MET och KBT, ACRA
eller ACC på grund av alkohol- eller narkotikaproblem i den sociala barn- och ungdomsvården
Indikator 13.1*
Familjebehandling med FFT eller MDFT vid alkohol- eller narkotikaproblem hos ungdomar, specialiserad vård
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Förteckning över indikatorerna
Indikator 13.2*
Familjebehandling med FFT eller MDFT i den sociala barn- och ungdomsvården bland de som fått insatser på grund av alkohol- eller narkotikaproblem
Indikator 13.3*
Familjebehandling i form av FFT eller MDFT på
grund av alkohol- eller narkotikaproblem i den sociala barn- och ungdomsvården
* Utvecklingsindikator
Psykosociala stödinsatser
Indikator 14*
Psykosocialt stöd till anhöriga i socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet
Indikator 15.1*
Boendeinsatser i socialtjänstens arbete bland hemlösa
personer som fått insatser på grund av alkohol- eller
narkotikamissbruk
Indikator 15.2*
Boendeinsatser till hemlösa personer i socialtjänstens
missbruks- och beroendeverksamhet
* Utvecklingsindikator
Övergripande indikatorer och kompletterande mått
Indikator 16
Dödlighet bland vårdade med alkohol- respektive narkotikadiagnos
Indikator 17
Återinskrivning i sluten vård inom 12 månader bland
vårdade med alkohol- respektive narkotikadiagnos
Indikator 18
Självmord eller självmordsförsök bland vårdade med
alkohol- respektive narkotikadiagnos
Indikator 19
Respekt och hänsyn i bemötande bland patienter inom
beroendevården, öppen eller sluten vård
Indikator 20
Delaktighet i beslut om vård och behandling bland
patienter inom beroendevården, öppen eller sluten vård
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
9
Förteckning över indikatorerna
Indikator 21*
Undersökning av den enskildes uppfattning om verksamheten i socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet
Indikator 22
Brukarinflytande på individuell nivå i socialtjänstens
missbruks- och beroendeverksamhet
Indikator 23
Tillgänglighet – tid till första besök i socialtjänstens
missbruks- och beroendevård
Indikator 24*
Minskat antal dagar med substansbruk vid första uppföljning
Kompletterande
mått
Rapportering till Svenskt Beroenderegister
* Utvecklingsindikator
10
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Indikatorer för god vård och
omsorg vid missbruk och beroende
Bedömningsinstrument
1.1 AUDIT och DUDIT bland personer som vårdats med alkohol- eller narkotikadiagnos, specialiserad vård
Mått
Andel personer med alkohol respektive narkotikadiagnos som i den
specialiserade vården genomgått screening för alkohol- och narkotikaproblem med AUDIT respektive DUDIT, procent.
Syfte
AUDIT (alcohol use disorders identification test) är ett självskattningstest
för att bedöma om problem med alkohol förekommer. DUDIT (drug use
disorders identification test) är utvecklat för att bedöma om problem
med narkotika (inklusive beroendeframkallande medel) förekommer.
Instrument som kan användas för att identifiera problem (screeninginstrument) kan också användas för att återkoppla resultatet till klienten
eller patienten. Det svarar mot kravet att informera klienterna och
patienterna och kan i sig skapa motivation till förändring.
Enligt Socialstyrelsen bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten använda AUDIT och DUDIT för att identifiera alkohol- och narkotikaproblem. Avgörande för rekommendationerna är att instrumenten fungerar väl för att identifiera alkohol- och narkotikaproblem, är enkla att
använda, och kan användas både som intervju- och skattningsformulär. AUDIT har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad
A01 i tillstånds- och åtgärdslistan). DUDIT har fått en något lägre prioritering på grund av att instrumentet bedöms ha vissa validitetsproblem
(prioritet 3, rad A02 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns status
Utvecklingsindikator. Låg täckningsgrad i Svenskt Beroenderegister
(SBR).
Nationell datakälla saknas idag. Enbart läkarbesök rapporteras till det
nationella patientregistret när det gäller den specialiserade öppenvården. AUDIT och DUDIT används även av andra yrkesgrupper än läkare
och dessa uppgifter måste samlas in från respektive landstings patientadministrativa system. Socialstyrelsen har 2014 utrett och föreslagit att
uppgiftsskyldigheten till patientregistret när det gäller den psykistriska
öppenvården ska utökas till att omfatta även andra yrkesgruppers
åtgärder.
Alternativa sätt att mäta indikatorn beskrivs:
Teknisk
ning
beskriv-
Datakälla utgörs av Svenskt Beroenderegister (SBR):
Täljare 1: Antal personer i SBR, 18 år eller äldre med alkoholdiagnos
(F10) som under ett kalenderår nyregistrerats i öppen vård eller registrerats i sluten vård, och för vilka screening genomförts med AUDIT.
Nämnare 1: Totalt antal personer i SBR 18 år eller äldre med alkoholdiagnos som under ett kalenderår nyregistrerats i öppen vård eller registrerats i sluten vård och för vilka uppgifter finns om screening genomförts med AUDIT eller inte.
Täljare 2: Antal personer i SBR, 18 år eller äldre med narkotikadiagnos
(F11–F19) som under ett kalenderår nyregistrerats i öppen vård eller
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
11
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
registrerats i sluten vård, och för vilka screening genomförts med DUDIT.
Nämnare 2: Totalt antal personer i SBR 18 år eller äldre med narkotikadiagnos som under ett kalenderår nyregistrerats i öppen vård eller
registerats i sluten vård och för vilka uppgifter finns om screening genomförts med DUDIT eller inte.
Datakälla utgörs av patientregistret:
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats för första gången i den specialiserade vården med alkohol- eller
narkotikadiagnos och har genomgått strukturerad bedömning av
alkohol- och drogvanor (t.ex. AUDIT, DUDIT) vid vårdtillfället, året innan
eller året efter.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats för första gången i den specialiserade vården med alkohol- eller narkotikadiagnos.
Med förstagångsvård avses att personen inte vårdats i specialiserad
vård med alkohol- eller narkotikadiagnos under två år (730 dagar)
innan vårdtillfället.
Med alkohol- eller narkotikadiagnos avses:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
alkohol
F10
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
opiater
F11
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
cannabis
F12
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
kokain
F14
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
hallucinogener
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
flera droger i kombination och av andra psyko-aktiva
substanser
F19
Landstingen hämtar information från sina patientadministrativa system
om antal personer som vårdats med ovanstående diagnoser inom
öppen specialiserad vård eller sluten vård vid beroendeenhet eller
inom övrig psykiatri (nämnare). Första vårdtillfälle med någon av
ovanstående diagnoser registreras, dvs. personen ska inte ha vårdats
med alkohol- eller narkotikadiagnos 2 år innan för att betraktas som
förstagångsvårdad. Uppgifter inhämtas om personen fått åtgärden
”Strukturerad bedömning av alkohol- och drogvanor”, AU119, vid detta
första vårdtillfälle eller någon gång under 12 månader innan eller efter
(oavsett diagnos vid det vårdtillfället) (täljare).
12
Åtgärdskod (KVÅ)
Beskrivning
AU119
Strukturerad bedömning av alkohol- och
drogvanor – med användning av för ändamålet avsett standardiserat instrument genomförd bedömning av patientens alkohol- och
drogvanor. Exempel på instrument är AUDIT
och DUDIT.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Antalsuppgifterna från
landstingen rapporteras för vardera kön och om så bedöms lämpligt
även efter åldersgrupper för att ge möjlighet till stratifierade redovisningar liksom till åldersstandardisering.
Datakällor
Svenskt Beroenderegister (SBR) eller enkät till landstingen med förfrågan
om att få uppgifter från deras patientadministrativa system.
Felkällor
Brister i registrering av åtgärder i patientregistret. Åtgärdskoden AU119
skiljer inte mellan olika strukturerade bedömningsinstrument och kan
även omfatta andra instrument än AUDIT och DUDIT.
En del personer med missbruksproblematik har sin första kontakt med
primärvården där bedömningen görs. Dessa uppgifter är inte tillgängliga eftersom primärvårdens verksamhet inte registreras nationellt.
Möjliga problem med att få data från landstingen.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, landsting, enhet.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
13
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
1.2 AUDIT och DUDIT bland personer som vårdats med alkohol- eller narkotikadiagnos, primärvård
Mått
Andel personer med alkohol- eller narkotikadiagnos som i primärvården
genomgått standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor,
exempelvis med AUDIT och DUDIT, procent.
Syfte
AUDIT (alcohol use disorders identification Test), är ett självskattningstest
för att bedöma om problem med alkohol förekommer. DUDIT (drug use
disorders identification test)är utvecklat för att bedöma om problem
med narkotika (inklusive beroendeframkallande medel) förekommer.
Instrument som kan användas för att identifiera problem (screeninginstrument) kan också användas för att återkoppla resultatet till klienten
eller patienten. Det svarar mot kravet att informera klienterna och patienterna och kan i sig skapa motivation till förändring.
Enligt Socialstyrelsen bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten använda AUDIT och DUDIT för att identifiera alkohol- och narkotikaproblem. Avgörande för rekommendationerna är att instrumenten fungerar
väl för att identifiera alkohol- och narkotikaproblem, är enkla att använda, och kan användas både som intervju- och skattningsformulär.
AUDIT har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad A01 i
tillstånds- och åtgärdslistan). DUDIT har fått en något lägre prioritering på
grund av att instrumentet bedöms ha vissa validitetsproblem (prioritet 3,
rad A02 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Uppgifter på individnivå från primärvården saknas
idag i en nationell datakälla. Arbete pågår för att på sikt utöka patientregistret till att omfatta uppgifter även från primärvården.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats
för första gången i primärvården med alkohol- eller narkotikadiagnos
och genomgått strukturerad bedömning av alkohol- och drogvanor
(t.ex. AUDIT och DUDIT) vid vårdtillfället, året innan eller året efter.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats för första gången i primärvården med alkohol- eller narkotikadiagnos.
Med förstagångsvård avses att personen inte vårdats i primärvård eller
specialiserad vård med alkohol- eller narkotikadiagnos under 2 år (730
dagar) innan vårdtillfället.
Med alkohol- eller narkotikadiagnos avses:
14
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
alkohol
F10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
opiater
F11
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
cannabis
F12
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
kokain
F14
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
hallucinogener
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
F19
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
flera droger i kombination och av andra psykoaktiva
substanser
Åtgärdskod (KVÅ)
Beskrivning
AU119
Strukturerad bedömning av alkohol- och
drogvanor – med användning av för ändamålet avsett standardiserat instrument genomförd bedömning av patientens alkoholoch drogvanor. Exempel på instrument är
AUDIT och DUDIT.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Datakällor
Enkät till ansvariga inom primärvården. I framtiden kanske patientregistret kan användas om även uppgifter om primärvården hämtas in. Insamling av primärvårdens data måste omfatta alla yrkesgrupper inom
vården eftersom bedömningsinstrumenten AUDIT och DUDIT även används av andra än läkare. Enbart läkarbesök rapporteras till det nationella patientregistret när det gäller den specialiserade öppenvården.
Felkällor
Kodningen av åtgärder i primärvården kan vara bristfällig liksom att
diagnoser saknas. Åtgärdskoden AU119 skiljer inte mellan olika strukturerade bedömningsinstrument och kan även omfatta andra instrument än
AUDIT och DUDIT. Svårigheter att avgränsa vilka som borde ha insatsen.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, landsting, enhet.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
15
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
1.3 AUDIT och DUDIT i socialtjänstens arbete bland personer som fått insatser på grund av alkohol- eller narkotikamissbruk
16
Mått
Andel personer som inom ramen för socialtjänstens arbete genomgått
screening för alkohol- och narkotikaproblem med AUDIT, respektive
DUDIT i samband med insatser för första gången enligt Socialtjänstlagen
(SoL) på grund av missbruk av alkohol eller narkotika, procent.
Syfte
AUDIT (alcohol use disorders identification test) är ett självskattningstest
för att bedöma om problem med alkohol förekommer. DUDIT (drug use
disorders identification test) är utvecklat för att bedöma om problem
med narkotika (inklusive beroendeframkallande medel) förekommer.
Instrument som kan användas för att identifiera problem (screeninginstrument) kan också användas för att återkoppla resultatet till klienten
eller patienten. Det svarar mot kravet att informera klienterna och patienterna och kan i sig skapa motivation till förändring.
Enligt Socialstyrelsen bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten använda AUDIT och DUDIT för att identifiera alkohol- och narkotikaproblem. Avgörande för rekommendationerna är att instrumenten fungerar
väl för att identifiera alkohol- och narkotikaproblem, är enkla att använda, och kan användas både som intervju- och skattningsformulär.
AUDIT har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad A01 i
tillstånds- och åtgärdslistan). DUDIT har fått en något lägre prioritering på
grund av att instrumentet bedöms ha vissa validitetsproblem (prioritet 3,
rad A02 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Kontinuerlig insamling av nationella data på individnivå saknas när det gäller socialtjänstens insatser på frivillig basis för
personer med missbruksproblem.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår genomgått screening med AUDIT respektive DUDIT bland personer som för
första gången fått insatser enligt SoL på grund av missbruk av alkohol
respektive narkotika.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår för första gången fått insatser enligt SoL på grund av missbruk av
alkohol respektive narkotika.
Avser frivilliga, individuellt behovsprövade insatser, såväl öppna insatser
som heldygnsvård.
Med förstagångsinsatser avses att personen inte haft insatsen under 2 år
(730 dagar) tidigare.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Datakällor
Enkät till kommunens ansvariga chef för missbruks- och beroendeverksamheten.
Felkällor
Möjliga svårigheter för kommunerna att ta fram de uppgifter som efterfrågas. Svårigheter att avgränsa vilka som borde ha insatsen. Individer
som enbart får rådgivning och stöd som ges i form av service och inte
som biståndsbeslutade insatser ingår inte eftersom de inte registreras.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, län, kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, enheter, öppna insatser respektive heldygnsvård.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
1.4 AUDIT och DUDIT vid alkohol- eller narkotikaproblem i socialtjänstens
missbruks- och beroendeverksamhet för vuxna
Mått
AUDIT och DUDIT används av socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet för vuxna vid möjliga alkohol- eller narkotikaproblem
(ja/nej).
Syfte
AUDIT (alcohol use disorders identification test) är ett självskattningstest
för att bedöma om problem med alkohol förekommer. DUDIT (drug use
disorders identification test) är utvecklat för att bedöma om problem
med narkotika (inklusive beroendeframkallande medel) förekommer.
Instrument som kan användas för att identifiera problem (screeninginstrument) kan också användas för att återkoppla resultatet till klienten
eller patienten. Det svarar mot kravet att informera klienterna och patienterna och kan i sig skapa motivation till förändring.
Enligt Socialstyrelsen bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten använda AUDIT och DUDIT för att identifiera alkohol- och narkotikaproblem. Avgörande för rekommendationerna är att instrumenten fungerar
väl för att identifiera alkohol- och narkotikaproblem, är enkla att använda, och kan användas både som intervju- och skattningsformulär.
AUDIT har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad A01 i
tillstånds- och åtgärdslistan). DUDIT har fått en något lägre prioritering på
grund av att instrumentet bedöms ha vissa validitetsproblem (prioritet 3,
rad A02 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Riktning
Hög andel ja-svar eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator.
Teknisk beskrivning
Indikatorn bygger på följande enkätfråga:
Använder ni kontinuerligt AUDIT vid möjliga alkoholproblem respektive
DUDIT vid möjliga narkotikaproblem som en del av underlag för att bedöma enskilda personers behov av insatser?
Svarsalternativ: Ja/Nej.
Definitioner: Med kontinuerligt avses här att metoden används regelbundet för klienter i behov av bedömning.
Redovisas som Ja/Nej för respektive län/ kommun/stadsdel, etc.
Kan även redovisas som exempelvis andelar av alla kommuner i ett län
som använder metoden.
Datakällor
Enkät till kommunens eller stadsdelens ansvariga chef för missbruks- och
beroendeverksamheten.
Felkällor
Strukturmåttet visar inte hur stor andel av de personer som borde ha
insatsen som fått den. Möjliga problem med att få data från kommuner
och stadsdelar. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå,
bl.a. beroende på hur respondenten tolkat frågan.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, län, kommuner/stadsdelar, öppna insatser respektive heldygnsvård.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
17
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
2.1 ASI och DOK i socialtjänstens arbete bland personer som fått insatser
på grund av alkohol- eller narkotikamissbruk
Mått
Andel personer som inom ramen för socialtjänstens arbete genomgått
standardiserad bedömning med ASI i samband med insatser enligt
Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om vård av missbrukare (LVM) på
grund av missbruk av alkohol eller narkotika, procent.
Syfte
För att bedöma personens behov av stöd, planera behandlingsprogram
och välja rehabiliteringsinsatser behövs en kartläggning av personens
hela livssituation. ASI (addiction severity index) kan ge en samlad bild
över problem inom olika livsområden. Avgörande för rekommendationen är att instrumentet fungerar väl för att utforska hjälpbehov hos personer med alkohol- och narkotikaproblem. ASI kan även användas för
uppföljning på verksamhetsnivå. Rekommendationen har fått högsta
prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad A19–A20 i tillstånds- och
åtgärdslistan). DOK (dokumentationssystem inom missbrukarvården)
innehåller frågor om alkohol och andra droger, hälsa, kriminalitet, uppväxt, relationer, boende, utbildning och försörjning, sysselsättning och
fritid. DOK finns i en version för tvångsvården och en version för andra
behandlingsenheter. Enligt Socialstyrelsens rekommendation kan hälsooch sjukvården och socialtjänsten även använda DOK för att bedöma
hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem. Avgörande för rekommendationen (prioritet 6, rad A21–A22) är att instrumentet bidrar till att bedöma hjälpbehov hos personer med alkohol- och
narkotikaproblem, men stödet för validitet och reliabilitet är svagare än
för ASI.
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Kontinuerlig insamling av nationella data på individnivå saknas när det gäller socialtjänstens insatser på frivillig basis för
personer med missbruksproblem. Tvångsvården finns som personnummerbaserad statistik men uppgifter om åtgärder saknas i den statistik
som samlas in av Socialstyrelsen.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår fått en
standardiserad bedömning med
a) ASI
b) DOKI
c) ASI eller DOK
bland de som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk av
alkohol eller narkotika.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår fått beslut om insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk av
alkohol eller narkotika.
Avser frivilliga, individuellt behovsprövade insatser, såväl öppna insatser
som heldygnsvård, samt tvångsvård.
Datakällor
Enkät till kommunens ansvariga chef för missbruks- och beroendeverksamheten.
Felkällor
Möjliga svårigheter för kommunerna att ta fram de uppgifter som efterfrågas. Svårigheter att avgränsa vilka som borde ha insatsen. Individer
som enbart får rådgivning och stöd som ges i form av service och inte
som biståndsbeslutade insatser ingår inte eftersom de inte registreras.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, län, kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, enheter, öppna insatser respektive heldygnsvård.
Kön, ålder.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
18
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
2.2 ASI och DOK vid alkohol- eller narkotikamissbruk i socialtjänstens
missbruks- och beroendeverksamhet för vuxna.
Mått
Syfte
Riktning
ASI används i socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet för
vuxna vid alkohol- och narkotikaproblem (ja/nej).
För att bedöma personens behov av stöd, planera behandlingsprogram
och välja rehabiliteringsinsatser behövs en kartläggning av personens
hela livssituation. ASI (addiction severity index) kan ge en samlad bild
över problem inom olika livsområden. Avgörande för rekommendationen är att instrumentet fungerar väl för att utforska hjälpbehov hos personer med alkohol- och narkotikaproblem. ASI kan även användas för
uppföljning på verksamhetsnivå. Rekommendationen har fått högsta
prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad A19–A20 i tillstånds- och
åtgärdslistan). DOK (dokumentationssystem inom missbrukarvården)
innehåller frågor om alkohol och andra droger, hälsa, kriminalitet, uppväxt, relationer, boende, utbildning och försörjning, sysselsättning och
fritid. DOK finns i en version för tvångsvården och en version för andra
behandlingsenheter. Enligt Socialstyrelsens rekommendation kan hälsooch sjukvården och socialtjänsten även använda DOK för att bedöma
hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem. Avgörande för rekommendationen (prioritet 6, rad A21–A22) är att instrumentet bidrar till att bedöma hjälpbehov hos personer med alkohol- och
narkotikaproblem, men stödet för validitet och reliabilitet är svagare än
för ASI.
Hög andel ja-svar eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator.
Teknisk beskrivning
Indikatorn bygger på följande enkätfråga:
Använder ni kontinuerligt ASI respektive DOK i behandling av personer
med alkohol- eller narkotikaproblem?
Svarsalternativ: Ja/Nej.
Definitioner: Med kontinuerligt avses här att metoden används regelbundet för klienter i behov av bedömning.
Redovisas som Ja/Nej för respektive län/kommun/stadsdel, etc.
Kan även redovisas som exempelvis andelar av alla kommuner
Datakällor
Enkät till kommunens eller stadsdelens ansvariga chef för missbruks- och
beroendeverksamheten.
Felkällor
Strukturmåttet visar inte hur stor andel av de personer som borde ha
insatsen som fått den. Möjliga problem med att få data från kommuner
och stadsdelar. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå,
bl.a. beroende på hur respondenten tolkat frågan.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, län, kommuner/stadsdelar, öppna insatser respektive heldygnsvård.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
19
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
3.1 ADDIS, SCID I eller MINI bland personer som vårdats med alkoholeller narkotikadiagnos, specialiserad vård
Mått
Andel personer med alkohol- eller narkotikadiagnos för vilka ADDIS, SCID
I eller MINI använts som underlag för diagnostik i den specialiserade
vården, procent.
Syfte
När alkohol- eller narkotikaproblem identifierats kan det finnas anledning
att gå vidare och ställa diagnos. En korrekt diagnos bidrar till möjligheten att välja rätt behandling. Det finns ett antal instrument med strukturerade frågor som kan användas som hjälpmedel.
ADDIS (alkohol- och drogdiagnos-instrument) är en strukturerad intervju
som kan ge underlag för att diagnostisera skadligt bruk och beroende
av alkohol och andra droger enligt ICD-10 och missbruk och beroende
enligt DSM-IV. SCID I (structured clinical interview for DSM-IV-Axis I disorders) är en semistrukturerad intervju som används som underlag för att
diagnostisera personer med psykiska symtom, inklusive missbruk och
beroende. SCID I används i första hand inom specialiserad psykiatri och
bedoendevård. MINI (mini international neuropsychiatric interview) är
en kortfattad diagnostisk intervju som följer kriterierna för de vanligaste
psykiatriska tillstånden inklusive missbruk eller beroende i DSM-IV och som
kan översättas till ICD-10.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten använda ADDIS, SCID I eller MINI som underlag för att
diagnostisera skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol och
narkotika. Avgörande för rekommendationen är att instrumenten funderar väl som underlag för att ställa diagnos. Rekommendationen har fått
prioritet 3 i nationella riktlinjer (rad A13, A08 respektive rad A07 i tillståndsoch åtgärdslistan).
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Alternativa sätt att mäta indikatorn beskrivs:
Datakälla utgörs av patientregistret:
Täljare 1: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats för första gången i den specialiserade vården med alkohol- eller
narkotikadiagnos och diagnostiserats med hjälp av vedertaget standardiserat diagnostiskt instrument (exempel som anges är bl.a. SCID och
MINI) vid vårdtillfället eller under året innan.
Nämnare 1: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår för första gången vårdats i specialiserad vård med alkohol- eller
narkotikadiagnos.
Med förstagångsvård avses att personen inte haft insatsen under 2 år
(730 dagar) tidigare.
Med alkohol- eller narkotikadiagnos avses:
20
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
alkohol
F10
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
opiater
F11
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
cannabis
F12
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
kokain
F14
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
hallucinogener
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser
F19
Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård
eller i öppen specialiserad vård vid beroendeenhet eller inom övrig
psykiatri. Personens första vårdtillfälle under exempelvis ett kalenderår
selekteras oavsett vårdform (mättillfället). Första vårdtillfälle med någon
av ovanstående diagnoser registreras, dvs. personen ska inte ha vårdats
med alkohol- eller narkotikadiagnos 2 år innan för att betraktas som
förstagångsvårdad. Uppgifter inhämtas om personen fått åtgärden
AU006, vid detta första vårdtillfälle eller någon gång under 12 månader
innan eller efter (oavsett diagnos vid det vårdtillfället) (täljare).
Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården)
eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad beroendevård) utgör startdatum för att hämta information om personen fått åtgärden någon gång under 12 månader innan mättillfället (eller vid
mättillfället).
Åtgärdskod (KVÅ)
Beskrivning
AU006
Fastställande av psykiatriska syndromdiagnoser med hjälp av vedertaget standardiserat
diagnostiskt instrument. Undersökningen syftar
till att fastställa diagnoser enligt ICD eller DSM.
Exempel på instrument är SCID, MINI och
Kiddie-SADS
Datakälla utgörs av Svenskt Beroenderegister (SBR):
Täljare 2 Antal personer i SBR, 18 år eller äldre med alkohol- eller narkotikadiagnos som under ett kalenderår nyregistrerats i öppen vård eller
registrerats i sluten vård, och för vilka
a) ADDIS
b) SCID I
c) MINI
d) ADDIS eller SCID I eller MINI
har använts som diagnosinstrument.
Nämnare 2: Totalt antal personer i SBR, 18 år eller äldre med alkoholeller narkotikadiagnos som under ett kalenderår nyregistrerats i öppen
vård eller registrerats i sluten vård.
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Datakällor
Svenskt Beroenderegister (SBR) eller patientregistret.
Felkällor
Låg täckningsgrad i Svenskt Beroenderegister (SBR).
En del personer med missbruksproblematik har sin första kontakt med
primärvården och kan få sin diagnos där. Dessa uppgifter är inte tillgängliga eftersom primärvårdens verksamhet inte samlas in i ett nationellt register.
Åtgärdskoden AU006 skiljer inte mellan olika diagnostiska instrument,
men och kan omfatta fler än de som anges, ex. ADDIS. Kodningen av
åtgärder kan vara bristfällig. Enbart läkarbesök rapporteras till patientregistret när det gäller öppenvården. Om diagnosinstrumenten används
av andra yrkesgrupper inom vården underskattas användningen. Soci-
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
21
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
alstyrelsen har 2014 utrett och föreslagit att uppgiftsskyldigheten till patientregistret ska utökas till att omfatta även andra yrkesgruppers åtgärder inom den psykiatriska öppenvården.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
22
Riket, landsting, enhet, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
3.2 ADDIS, SCID I eller MINI bland personer som vårdats med alkoholeller narkotikadiagnos, primärvård
Mått
Andel personer med alkohol- eller narkotikadiagnos för vilka ADDIS, SCID
I eller MINI använts som underlag för diagnostik i primärvården, procent.
Syfte
När alkohol- eller narkotikaproblem identifierats kan det finnas anledning
att gå vidare och ställa diagnos. En korrekt diagnos bidrar till möjligheten att välja rätt behandling. Det finns ett antal instrument med strukturerade frågor som kan användas som hjälpmedel.
ADDIS (Alkohol- och drogdiagnos-instrument) är en strukturerad intervju
som kan ge underlag för att diagnostisera skadligt bruk och beroende
av alkohol och andra droger enligt ICD-10 och missbruk och beroende
enligt DSM-IV. SCID I (Structured clinical interview for DSM-IV-Axis I disorders) är en semistrukturerad intervju som används som underlag för att
diagnostisera personer med psykiska symtom, inklusive missbruk och
beroende. SCID I används i första hand inom specialiserad psykiatri och
bedoendevård. MINI (mini international neuropsychiatric interview) är
en kortfattad diagnostisk intervju som följer kriterierna för de vanligaste
psykiatriska tillstånden inklusive missbruk eller beroende i DSM-IV och som
kan översättas till ICD-10.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten använda ADDIS, SCID I eller MINI som underlag för att
diagnostisera skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol och
narkotika. Avgörande för rekommendationen är att instrumenten funderar väl som underlag för att ställa diagnos. Rekommendationen har fått
prioritet 3 i nationella riktlinjer (rad A13, A08 respektive rad A07 i tillståndsoch åtgärdslistan).
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Uppgifter på individnivå från primärvården saknas
idag i en nationell datakälla. Arbete pågår för att på sikt utöka patientregistret till att omfatta uppgifter även från primärvården.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats
för första gången i primärvården med alkohol- eller narkotikadiagnos
och diagnostiserats med hjälp av vedertaget diagnostiskt instrument
(exempel som anges är bl.a. SCID och MINI) vid vårdtillfället eller under
året innan.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår för första gången vårdats i primärvården med alkohol- eller narkotikadiagnos.
Med förstagångsvård avses att personen inte vårdats i primärvård eller
specialiserad vård med alkohol- eller narkotikadiagnos under 2 år (730
dagar) innan vårdtillfället.
Med alkohol- eller narkotikadiagnos avses:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
alkohol
F10
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
opiater
F11
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
cannabis
F12
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
kokain
F14
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
andra stimulantia, däribland koffein
F15
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
23
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
hallucinogener
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
flera droger i kombination och av andra psykoaktiva
substanser
F19
Åtgärdskod (KVÅ)
Beskrivning
AU006
Fastställande av psykiatriska syndromdiagnoser med hjälp av vedertaget standardiserat
diagnostiskt instrument. Undersökningen syftar
till att fastställa diagnoser enligt ICD eller DSM.
Exempel på instrument är SCID, MINI och
Kiddie-SADS
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
24
Datakällor
Enkät till ansvariga inom primärvården. I framtiden kanske patientregistret kan användas om även uppgifter om primärvården hämtas in.
Felkällor
Kodningen av åtgärder i primärvården kan vara bristfällig, liksom att
diagnoser saknas. Åtgärdskoden AU006 skiljer inte mellan olika diagnostiska instrument, men och kan omfatta fler än de som anges ex. ADDIS.
Svårigheter med att avgränsa vilka som borde ha behandlingen.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, landsting, enhet.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Läkemedelsbehandling
4.1. Disulfiram, akamprosat eller naltrexon vid beroende av alkohol, specialiserad vård
Mått
Andel personer som läkemedelsbehandlats med disulfiram, akamprosat
eller naltrexon efter specialiserad vård för alkoholberoende, procent.
Syfte
Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende syftar till att alkoholkonsumtionen ska upphöra eller minska för att på så sätt minska problem
och skador som en hög konsumtion medför. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården behandla personer med
alkoholberoende med disulfiram, akamprosat eller naltrexon. Disulfiram
är ett väldokumenterat och beprövat preparat med god effekt.
Akamprosat har god effekt i form av minskad konsumtion och antal
återfall, men är inte lika effektivt som disulfiram om målet är helnykterhet. Naltrexon har, liksom disulfiram en snabbt isättande effekt och ger
framför allt färre tunga dryckesdagar. Samtliga tre preparat har en låg
kostnad per effekt.
Enligt Socialstyrelsen rekommendation bör behandling erbjudas med
dessa läkemedel och rekommendationen har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad C14–C16 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Alternativa sätt att mäta indikatorn beskrivs:
Datakälla utgörs av patientregistret:
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats
i specialiserad vård med diagnosen alkoholberoende som hämtat ut
a) disulfiram
b) akamprosat
c) naltrexon
d) disulfiram eller akamprosat eller naltrexon
(redovisas per grupp) på recept vid minst ett tillfälle inom 12 månader
efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats med diagnosen alkoholberoende.
Med alkoholberoende avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
alkohol vid
•
beroendesyndrom
•
skadligt bruk
F10.2
F10.1
Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård
eller i öppen specialiserad vård. Personens första vårdtillfälle (under
exempelvis ett kalenderår) selekteras oavsett vårdform. Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för
besök (om besöket sker i öppen specialiserad vård) utgör startdatum för
att hämta information om personens läkemedelsuttag under 12 månader framåt.
Läkemedel
ATC-kod
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
25
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Disulfiram
N07BB01
Akamprosat
N07BB03
Naltrexon
N07BB04
Datakälla utgörs av Svenskt Beroenderegister (SBR) (utvecklingsindikator):
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår registrerats i SBR med diagnos alkoholberoende (F10.1, F10.2) som använder
a) disulfiram
b) akamprosat
c) naltrexon
d) disulfiram eller akamprosat eller naltrexon
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår registrerats i SBR med diagnos alkoholberoende.
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
26
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Patientregistret och läkemedelsregistret eller Svenskt Beroenderegister
(SBR).
Brister i diagnosregistrering i patientregistret. Läkemedelsregistret omfattar enbart förskrivna läkemedel som hämtas ut på apotek, inte läkemedel som ges när personen är inskriven i slutenvård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, så kallade rekvisitionsläkemedel och inte
heller läkemedel köpta utan recept. Om läkemedlen i stor utsträckning
ges vid besök på sjukvårdsinrättningen, innebär detta en underskattning
av antalet behandlade. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för
att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning som kan komplettera siffror från
läkemedelregistret. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013).
För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det
gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i
dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med
uppgifter över andel läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten.
Låg täckningsgrad i Svenskt Beroenderegister (SBR).
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
4.2 Disulfiram, akamprosat eller naltrexon vård vid beroende av alkohol,
primärvård
Mått
Andel personer som läkemedelsbehandlats med disulfiram, akamprosat
eller naltrexon i primärvården vid vård för alkoholberoende, procent.
Syfte
Riktning
Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende syftar till att alkoholkonsumtionen ska upphöra eller minska för att på så sätt minska problem
och skador som en hög konsumtion medför. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården behandla personer med
alkoholberoende med disulfiram, akamprosat eller naltrexon. Disulfiram
är ett väldokumenterat och beprövat preparat med god effekt.
Akamprosat har god effekt i form av minskad konsumtion och antal
återfall, men är inte lika effektivt som disulfiram om målet är helnykterhet. Naltrexon har, liksom disulfiram en snabbt isättande effekt och ger
framför allt färre tunga dryckesdagar. Samtliga tre preparat har en låg
kostnad per effekt.
Enligt Socialstyrelsen rekommendation bör behandling erbjudas med
dessa läkemedel och rekommendationen har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad C14–C16 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Uppgifter på individnivå från primärvården saknas
idag i en nationell datakälla. Arbete pågår för att på sikt utöka patientregistret till att omfatta uppgifter även från primärvården.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats
i primärvård med diagnosen alkoholberoende som hämtat ut
a) disulfiram
b) akamprosat
c) naltrexon
d) disulfiram eller akamprosat eller naltrexon
(redovisas per grupp) på recept vid minst ett tillfälle inom 12 månader
efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats i primärvården med diagnosen alkoholberoende.
Med alkoholberoende avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
alkohol vid
•
beroendesyndrom
•
skadligt bruk
F10.2
F10.1
Datum för besök utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under 12 månader framåt.
Datakällor
Läkemedel
ATC-kod
Disulfiram
N07BB01
Akamprosat
N07BB03
Naltrexon
N07BB04
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Enkät till ansvariga inom primärvården. I framtiden kanske patientregistret tillsammans med läkemedelsregistret kan användas om även uppgifter om primärvården hämtas in. Insamling av primärvårdens data måste
omfatta alla yrkesgrupper inom vården. Enbart läkarbesök rapporteras
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
27
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
28
till det nationella patientregistret när det gäller den specialiserade öppenvården.rimärvården, och läkemedelsregistret.
Brister i diagnosregistrering i primärvården. Läkemedelsregistret omfattar
enbart förskrivna läkemedel som hämtas ut på apotek, inte läkemedel
som ges när personen är inskriven i slutenvård, läkemedel dispenserade
från läkemedelsförråd, så kallade rekvisitionsläkemedel och inte heller
läkemedel köpta utan recept. Om läkemedlen i stor utsträckning ges vid
besök på sjukvårdsinrättningen, innebär detta en underskattning av
antalet behandlade. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att
integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register
följa upp även denna användning som kan komplettera siffror från
läkemedelregistret. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013).
För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det
gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan
data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter
över andel läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som
hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten.
Riket, landsting, enhet.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
5. Bensodiazepiner eller klometiazol vid alkoholabstinens och svår alkoholabstinens, sluten vård
Riktning
Andel personer som i sluten vård läkemedelsbehandlats med
bensodiazepiner vid alkoholabstinens och svår alkoholabstinens samt
andel personer som behandlats med klometiazol vid svår alkoholabstinens, procent.
Alkoholabstinens inträder när en längre tids omfattande alkoholintag
upphör, i allmänhet hos personer med alkoholberoende. Alkoholabstinens är ett i många fall obehagligt och potentiellt allvarligt tillstånd.
Socialstyrelsen rekommenderar behandling med bensodiazepiner vid
alkoholabstinens och svår alkoholabstinens (delirium tremens), (prioritet
2, rad C01 i tillstånds- och åtgärdslistan, respektive prioritet 1, rad C11).
Vid svår alkoholabstinens rekommenderas också klometiazol (prioritet 1,
rad C12). Avgörande för rekommendationerna är att bensodiazepiner
är det enda läkemedel som både kan lindra symtom och förebygga
komplikationer, men risker finns med utveckling av beroende vid långvarig användning. Klometiazol är väl beprövat och har i studier befunnits
likvärdigt med bensodiazepiner, men har biverkningar som innebär att
läkemedlet endast bör ges inneliggande och i avgränsad abstinensfas.
Hög andel önskvärt.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas idag. Låg täckningsgrad
i Svenskt Beroenderegister (SBR).
Teknisk beskrivning
Bensodiazepiner vid alkoholabstinens:
Täljare 1: Antal personer i Svenskt Beroenderegister (SBR), 18 år eller
äldre som under ett kalenderår registrerats i den slutna vården med
diagnosen alkoholabstinens och som fått symtomlindrande behandling
mot abstinens med bensodiazepiner.
Nämnare 1: Totalt antal personer i SBR, 18 år eller äldre som under ett
kalenderår registrerats i den slutna vården med alkoholabstinens.
Mått
Syfte
Med alkoholabstinens avses:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
alkohol, abstinens
F10.3
Bensodiazepiner eller klometiazol vid svår alkoholabstinens (delirium
tremens):
Täljare 2: Antal personer i SBR, 18 år eller äldre som under ett kalenderår
registrerats i den slutna vården med diagnosen svår alkoholabstinens
och där behandling satts in med
a) bensodiazepiner
b) klometiazol
c) bensodiazepiner eller klometiazol.
Nämnare 2: Antal personer i SBR, 18 år eller äldre som under ett kalenderår registrerats i den slutna vården med diagnosen svår alkoholabstinens.
Med svår alkoholabstinens avses:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
alkohol, abstinens med delirium
F10.4
Alternativt att fråga ”Har patienten utvecklat delirium tremens (DT)
under vårdtiden? besvarats med ”Ja”.
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
29
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
30
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Svenskt Beroenderegister (SBR).
Låg täckningsgrad i Svenskt Beroenderegister (SBR). Brister i diagnosregistrering, brister i registrering av läkemedel som ges vid besök på sjukvårdsinrättningen.
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
6. Läkemedelsassisterad behandling med kombinationen buprenorfinnaloxon eller metadon vid opiatberoende, specialiserad vård
Mått
Syfte
Riktning
Andel personer som läkemedelbehandlats med kombinationen
buprenorfin-naloxon eller metadon efter specialiserad vård vid beroende av opiater, procent.
Syftet med läkemedelassisterad behandling vid opiatberoende är att
förebygga återfall, förbättra social funktion och minska medicinska
komplikationer och dödlighet. Med opiatberoende avses beroende
som framkallas av heroin, opium eller morfin. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården behandla personer med
opiatberoende med kombinationen buprenorfin-naloxon eller metadon.
Avgörande för rekommendationen är att dessa behandlingar har en
god effekt på andelen som använder droger och på kvarstannande i
behandling. Kombinationen buprenorfin-naloxon har fått en något
högre prioritering än metadon eftersom den har mindre allvarliga biverkningar (prioritet 1, rad C41 i tillstånds- och åtgärdslistan). Metadon
har prioritet 2, rad C37.
Hög andel önskvärt.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Alternativa sätt att mäta indikatorn beskrivs:
Datakälla utgörs av patientregistret:
Täljare: Antal personer 20 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats
i specialiserad vård med diagnosen opiatberoende som hämtat ut
a) kombinationen buprenorfin-naloxon
b) metadon
c) kombinationen buprenorfin-naloxon eller metadon
(redovisas per grupp) på recept vid minst ett tillfälle inom 12 månader
efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal personer 20 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats med diagnosen opiatberoende under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Med opiatberoende avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av opiater vid,
•
beroendesyndrom,
•
skadligt bruk
F11.2
F11.1
Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård
eller i öppen specialiserad vård. Personens första vårdtillfälle (under
exempelvis ett kalenderår) selekteras oavsett vårdform. Utskrivningsdatumet (om detta vårdtillfälle är inom den slutna vården) eller datum för
besök (om besöket sker i öppen specialiserad beroendevård) utgör
startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag
under 12 månader framåt.
Läkemedel
ATC-kod
Buprenorfin-naloxon
N07BC51
Metadon
N07BC02
Datakälla utgörs av Svenskt Beroenderegister (SBR) (utvecklingsindika-
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
31
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
tor):
Täljare: Antal personer 20 år eller äldre som under ett kalenderår registrerats i SBR med diagnos opiatberoende (F11.1, F11.2) och som har läkemedelsassisterad behandling för opiatberoende och behandlas med
a) buprenorfin+naloxon
b) metadon
c) buprenorfin+naloxon eller metadon.
Nämnare: Totalt antal personer 20 år eller äldre som under ett kalenderår registrerats i SBR med diagnosen opiatberoende.
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
32
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Patientregistret och läkemedelsregistret eller Svenskt Beroenderegister
(SBR).
Brister i diagnosregistrering i patientregistret. Läkemedelsregistret omfattar enbart förskrivna läkemedel som hämtas ut på apotek, inte läkemedel som ges när personen är inskriven i slutenvård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, så kallade rekvisitionsläkemedel och inte
heller läkemedel köpta utan recept. Om läkemedlen i stor utsträckning
ges vid besök på sjukvårdsinrättningen, utan receptförskrivning, innebär
detta en underskattning av antalet behandlade. Socialstyrelsen har
utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt
att via ett nationellt register följa upp även denna användning som kan
komplettera siffror från läkemedelsregistret. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013).
När en läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende påbörjas
ska läkemedlen överlämnas till patienten under uppsikt av hälso- och
sjukvårdspersonal vid regelbundna återbesök på sjukvårdsinrättningen,
vilket oftast inte innebär registrering av recept. Den ansvarige läkaren
får dock överlåta till patienten att själv hantera sina läkemedel, om
1. resultatet av den läkemedelsassisterade behandlingen vid opiatberoende varit stabilt under minst sex månader i följd,
2. läkaren bedömer att det är i överensstämmelse med vårdplanen, och
3. läkaren bedömer att det inte föreligger någon risk för att patienten
säljer, ger bort eller på något annat sätt överlåter läkemedlet till någon
annan person. (SOSFS 2009:27).
En kartläggning som gjordes vid Socialstyrelsen visade att bland personer som fått läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende återfanns uppgifter om läkemedel på recept i läkemedelsregistret för mer
än 80 procent under kalenderåret (Kartläggning av läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende, Socialstyrelsen 2012).
För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det
gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i
dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med
uppgifter över andel läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten.
Låg täckningsgrad i Svenskt Beroenderegister (SBR).
Riket, landsting, enhet, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Psykologisk och psykosocial behandling,
vuxna
7.1 MET, KBT eller återfallsprevention, CRA, tolvstegsbehandling, SBNT,
psykodynamisk eller interaktionell terapi vid alkoholberoende, specialiserad vård
Riktning
Andel personer i den specialiserade vården som fått psykologisk eller
psykosocial behandling i form av MET, KBT eller återfallsprevention, CRA,
tolvstegsbehandling, SBNT, psykodynamisk eller interaktionell terapi vid
alkoholberoende, procent.
Med psykologisk och psykosocial behandling menas generellt metoder
som ska förändra den enskildes problembeteende. Det finns ett stort
antal metoder som används för behandling av missbruk eller beroende
av alkohol och praxis varierar i landet. Socialstyrelsen bedömer att effektiv psykosocial behandling underutnyttjas på många håll.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda motivationshöjande behandling (MET) (prioritet 1,
rad D02 i tillstånds- och åtgärdslistan), kognitiv beteendeterapi (KBT) eller
återfallsprevention (prioritet 2, rad D05), community reinforcement approach (CRA) (prioritet 2, rad D04), tolvstegsbehandling (prioritet 2, rad
D03) respektive social behaviour network therapy (SBNT) (prioritet 2, rad
D12). Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna har en god
effekt till låg kostnad per effekt om de erbjuds i form av gruppbehandling. MET har även en låg kostnad per effekt för individuell behandling,
och har därför fått något högre prioritet än de övriga åtgärderna.
Psykodynamisk och interaktionell terapi är mindre studerat, men de
studier som finns på området visar att terapiformerna har samma effekt
som andra specifika metoder. Rekommendationen har en något lägre
prioritet (prioritet 4, rad D08).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas idag. Låg täckningsgrad
i Svenskt Beroenderegister (SBR).
Enbart läkarbesök rapporteras till det nationella patientregistret när det
gäller den specialiserade öppenvården. Psykologisk och psykosocial
behandling vid missbruk eller beroende bedrivs av många professioner.
Inom sjukvården är det vanligtvis kuratorer, psykologer och sjuksköterskor
som ger psykosociala behandlingar och uppgifter om dessa åtgärder
måste samlas in från respektive landstings patientadministrativa system.
Socialstyrelsen har 2014 utrett och föreslagit att uppgiftsskyldigheten till
patientregistret när det gäller den psykistriska öppenvården ska utökas
till att omfatta även andra yrkesgruppers åtgärder.
Teknisk beskrivning
Alternativa sätt att mäta indikatorn beskrivs:
Mått
Syfte
Datakälla utgörs av Svenskt Beroenderegister (SBR):
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår registrerats i SBR med diagnos alkoholberoende som har psykologisk eller psykosocial behandling med
a) MET
b) KBT eller återfallsprevention
c) CRA
d) tolvstegsbehandling
e) SBNT
f)
psykodynamisk eller interaktionell terapi
g) något av alternativen MET, KBT, återfallsprevention, CRA, tolvstegsbehandling, SBNT, psykodynamisk eller interaktionell teNATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
33
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
rapi.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår registrerats i SBR med diagnos alkoholberoende.
I SBR avses behandlingar oavsett var de har utförts (primärvård, specialiserad vård eller socialtjänst), eftersom frågan i SBR inte specificerar
detta.
Med alkoholberoende avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av alkohol
•
Beroendesyndrom
•
Skadligt bruk
F10.2
F10.1
Datakälla utgörs av patientregistret:
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats
i specialiserad vård med diagnosen alkoholberoende (enligt kod ovan)
och som behandlas enligt alternativen ovan (se åtgärdskoder nedan).
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats i specialiserad vård med diagnosen alkoholberoende.
Landstingen hämtar information från sina patientadministrativa system
om antal personer som vårdats med diagnosen alkoholberoende inom
öppen specialiserad vård eller sluten vård vid beroendeenhet eller inom
övrig psykiatri (nämnare). Datum för första vårdtillfälle under studerad
tidsperiod noteras. Bland de vårdade beräknas antal personer som fått
någon eller några av åtgärderna vid detta första vårdtillfälle eller någon
gång under 12 månader efter vårdtillfället för alkoholberoende (täljare).
Datakällor
Felkällor
34
Åtgärdskod
Beskrivning
Kod saknas
Motivationshöjande behandling (MET).
DU011
KBT - systematisk psykologisk behandling, kognitiv
beteendeterapeutisk – enligt specifik metod i enlighet med kognitiv teori
DU119
Återfallsprevention (ÅFP), Manualbaserad samtalsbehandling som syftar till att förebygga återfall
genom att öka patientens kunskaper, motivation
och färdigheter. Behandlingen ges individuellt eller i
grupp.
Kod saknas
Community reinforcement approach (CRA)
AU117
Tolvstegsbehandling, strukturerad samtalsbehandling enligt Anonyma Alkoholisters tolv steg vilken
syftar till tillfrisknande från alkohol- och drogberoende. Behandlingen ges individuellt eller i grupp.
Kod saknas
Social behaviour network therapy (SBNT)
DU008
Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk
enligt specifik metod i enlighet med psykodynamisk
teori
DV087
Interaktionell terapi
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Antalsuppgifterna från
landstingen rapporteras för vardera kön och om så bedöms lämpligt
även i åldersgrupper för att ge möjlighet till stratifierade redovisningar
liksom till åldersstandardisering.
Svenskt Beroenderegister (SBR) eller landstingens patientadministrativa
system.
Alla personer med alkoholberoende vårdas inte i sluten eller öppen
specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Svårigheter med att avgränsa vilka som borde ha behandlingen. Kodningen
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
av åtgärder kan vara bristfällig. Möjliga problem med att få data från
landstingen.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, landsting, enhet.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
35
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
7.2 MET vid alkoholberoende, primärvård
Riktning
Andel personer som i primärvården fått motivationshöjande behandling
(MET) vid alkoholberoende, procent.
MET vilar på motiverande samtalsmetodik (motivational interviewing, MI)
med det tillägget att det finns en manual för hur behandlingen ska
genomföras. Det finns god evidens för att motivationshöjande behandling vid alkoholberoende har god effekt till låg kostnad. Rekommendationen har fått högsta prioritet (prioritet 1) i riktlinjernas rekommendationer (rad D02 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Mått
Syfte
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Uppgifter på individnivå från primärvården saknas
idag i en nationell datakälla. Arbete pågår för att på sikt utöka patientregistret till att omfatta uppgifter även från primärvården.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats
i primärvården med diagnosen alkoholberoende som fått motivationshöjande behandling i samband med besöket eller under året därefter.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats i primärvården med diagnosen alkoholberoende.
Med alkoholberoende avses följande diagnoskoder:
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
36
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
alkohol
•
Beroendesyndrom
•
Skadligt bruk
F10.2
F10.1
Åtgärdskod (KVÅ)
Beskrivning
Kod saknas
Motivationshöjande behandling (MET).
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Enkät till ansvariga inom primärvården. I framtiden kanske patientregistret kan användas om även uppgifter om primärvården hämtas in. Insamling av primärvårdens data måste omfatta alla yrkesgrupper inom
vården. Enbart läkarbesök rapporteras till det nationella patientregistret
när det gäller den specialiserade öppenvården.
Kodningen av åtgärder i primärvården kan vara bristfällig, liksom att
diagnoser saknas.. Svårigheter med att avgränsa vilka som borde ha
behandlingen.
Riket, landsting
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
7.3 MET, KBT eller återfallsprevention, CRA, tolvstegsbehandling, SBNT,
psykodynamisk eller interaktionell terapi i socialtjänstens arbete bland
personer som fått insatser på grund av alkoholmissbruk
Riktning
Andel personer som inom ramen för socialtjänstens arbete fått psykologisk eller psykosocial behandling i form av MET, KBT eller återfallsprevention, CRA, tolvstegsbehandling, SBNT, psykodynamisk eller interaktionell
terapi bland dem som fått insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller
Lagen om vård av missbrukare (LVM) på grund av alkoholmissbruk,
procent.
Med psykologisk och psykosocial behandling menas generellt metoder
som ska förändra den enskildes problembeteende. Det finns ett stort
antal metoder som används för behandling av missbruk eller beroende
av alkohol och praxis varierar i landet. Socialstyrelsen bedömer att effektiv psykosocial behandling underutnyttjas på många håll.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda motivationshöjande behandling (MET) (prioritet 1,
rad D02 i tillstånds- och åtgärdslistan), kognitiv beteendeterapi (KBT) eller
återfallsprevention (prioritet 2, rad D05), community reinforcement approach (CRA) (prioritet 2, rad D04), tolvstegsbehandling (prioritet 2, rad
D03) respektive social behaviour network therapy (SBNT) (prioritet 2, rad
D12). Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna har en god
effekt till låg kostnad per effekt om de erbjuds i form av gruppbehandling. MET har även en låg kostnad per effekt för individuell behandling,
och har därför fått något högre prioritet än de övriga åtgärderna.
Psykodynamisk och interaktionell terapi är mindre studerat, men de
studier som finns på området visar att terapiformerna har samma effekt
som andra specifika metoder. Rekommendationen har en något lägre
prioritet (prioritet 4, rad D08).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Kontinuerlig insamling av personnummerbaserad
statistik saknas när det gäller socialtjänstens insatser på frivillig basis för
personer med missbruksproblem. Tvångsvården finns som personnummerbaserad statistik men uppgifter om åtgärder saknas i den statistik
som samlas in av Socialstyrelsen.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår fått
insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk av alkohol och som
fått
a) MET
b) KBT eller återfallsprevention
c) CRA
d) tolvstegsbehandling
e) SBNT
f)
psykodynamisk eller interaktionell terapi
g) något av alternativen MET, KBT, återfallsprevention, CRA, 12stegsbehandling, SBNT, psykodynamisk eller interaktionell terapi.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår fått insatser enligt SoL på grund av missbruk av alkohol.
Avser frivilliga, individuellt behovsprövade insatser, såväl öppna insatser
som heldygnsvård samt tvångsvård.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Enkät till kommunens ansvariga chef för missbruks- och beroendeverksamheten.
Möjliga svårigheter för kommunerna att ta fram de uppgifter som efterfrågas. Svårigheter att avgränsa vilka som borde ha insatsen. Individer
som enbart får rådgivning och stöd som ges i form av service och inte
som biståndsbeslutade insatser ingår inte eftersom de inte registreras.
Mått
Syfte
Datakällor
Felkällor
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
37
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
38
Riket, län, kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, enheter, öppna insatser respektive heldygnsvård, frivilliga insatser respektive tvångsvård.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
7.4 MET, KBT eller återfallsprevention, CRA, tolvstegsbehandling, SBNT, psykodynamisk eller interaktionell terapi vid alkoholmissbruk i socialtjänstens
missbruks- och beroendeverksamhet för vuxna
Riktning
Psykologisk eller psykosocial behandling med MET, KBT eller återfallsprevention, CRA, tolvstegsbehandling, SBNT, psykodynamisk eller interak–
tionell terapi används av socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet vid alkoholmissbruk (ja/nej för respektive metod).
Med psykologisk och psykosocial behandling menas generellt metoder
som ska förändra den enskildes problembeteende. Det finns ett stort antal
metoder som används för behandling av missbruk eller beroende av
alkohol och praxis varierar i landet. Socialstyrelsen bedömer att effektiv
psykosocial behandling underutnyttjas på många håll.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda motivationshöjande behandling (MET) (prioritet 1,
rad D02 i tillstånds- och åtgärdslistan), kognitiv beteendeterapi (KBT) eller
återfallsprevention (prioritet 2, rad D05), community reinforcement approach (CRA) (prioritet 2, rad D04), tolvstegsbehandling (prioritet 2, rad
D03) respektive social behaviour network therapy (SBNT) (prioritet 2, rad
D12). Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna har en god
effekt till låg kostnad per effekt om de erbjuds i form av gruppbehandling. MET har även en låg kostnad per effekt för individuell behandling,
och har därför fått något högre prioritet än de övriga åtgärderna.
Psykodynamisk och interaktionell terapi är mindre studerat, men de studier som finns på området visar att terapiformerna har samma effekt som
andra specifika metoder. Rekommendationen har en något lägre prioritet (prioritet 4, rad D08).
Hög andel ja-svar eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator.
Teknisk beskrivning
Indikatorn bygger på följande enkätfråga:
Använder ni vid behandling av alkoholmissbruk kontinuerligt följande
psykologiska eller psykosociala behandlingsmetoder:
a) MET
b) KBT eller återfallsprevention
c) CRA
d) tolvstegsbehandling
e) SBNT
f)
psykodynamisk eller interaktionell terapi
g) något av alternativen MET, KBT, återfallsprevention, CRA, tolvstegsbehandling, SBNT, psykodynamisk eller interaktionell terapi.
Definitioner: Med kontinuerligt avses här att metoden används regelbundet för klienter i behov av insatsen.
Svarsalternativ: Ja/Nej för respektive län/kommun/stadsdel.
Kan även redovisas som exempelvis andelar av alla kommuner i ett län
som använder metoden.
Enkät till kommunens eller stadsdelens ansvariga chef för missbruks- och
beroendeverksamheten.
Strukturmåttet visar inte hur många personer som får behandlingen. Möjliga problem med att få data från kommuner och stadsdelar. I samband
med datainsamlingen kan olika fel uppstå, bl.a. beroende på hur respondenten tolkat frågan.
Riket, län, kommuner/stadsdelar, öppna insatser respektive heldygnsvård,
frivilliga insatser respektive tvångsvård.
Mått
Syfte
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
39
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
8.1 KBT eller återfallsprevention med tillägg av motiverande samtal eller
MET vid missbruk eller beroende av cannabis, specialiserad vård
Riktning
Andel personer som i den specialiserade vården fått psykologisk eller
psykosocial behandling i form av KBT eller återfallsprevention med tillägg
av motiverande samtal eller MET vid missbruk eller beroende av cannabis, procent.
Risker förknippade med cannabisanvändning är främst relaterade till
social och psykologisk funktion. Långvarig och regelbunden användning
av cannabis kan också medföra risker både för den fysiska och psykiska
hälsan.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda kognitiv beteendeterapi (KBT) eller återfallsprevention med tillägg av motiverande samtal (MI) eller motivationshöjande behandling (MET). Rekommendationen har fått hög prioritet (prioritet 3) i nationella riktlinjer (rad D15 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas idag. Låg täckningsgrad
i Svenskt Beroenderegister (SBR).
Enbart läkarbesök rapporteras till det nationella patientregistret när det
gäller den specialiserade öppenvården. Psykologisk och psykosocial
behandling vid missbruk eller beroende bedrivs av många professioner.
Inom sjukvården är det vanligtvis kuratorer, psykologer och sjuksköterskor
som ger psykosociala behandlingar och uppgifter om dessa åtgärder
måste samlas in från respektive landstings patientadministrativa system.
Socialstyrelsen har 2014 utrett och föreslagit att uppgiftsskyldigheten till
patientregistret när det gäller den psykistriska öppenvården ska utökas
till att omfatta även andra yrkesgruppers åtgärder.
Teknisk beskrivning
Alternativa sätt att mäta indikatorn beskrivs:
Mått
Syfte
Datakälla utgörs av Svenskt Beroenderegister (SBR):
Täljare 1: Antal personer, 18 år eller äldre som under ett kalenderår registrerats i SBR med diagnos missbruk eller beroende av cannabis (enligt
kod nedan) som fått KBT eller återfallsprevention med tillägg av motiverande samtal eller MET.
Nämnare 1: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår registrerats i SBR med diagnos cannabisberoende.
Datakälla utgörs av patientregistret:
Täljare 2: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats i specialiserad vård med diagnosen missbruk eller beroende av
cannabis som fått KBT eller återfallsprevention med tillägg av motiverande samtal eller MET vid detta vårdtillfälle eller någon gång inom 12
månader efter vårdtillfället.
Nämnare 2: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats med diagnosen missbruk eller beroende av cannabis.
Med cannabisberoende avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
cannabis
•
Beroendesyndrom
•
Skadligt bruk
F12.2
F12.1
Landstingen hämtar information från sina patientadministrativa system
om antal personer som vårdats med diagnosen missbruk eller beroende
av cannabis inom öppen specialiserad vård eller sluten vård vid bero40
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
endeenhet eller inom övrig psykiatri (nämnare). Datum för första vårdtillfälle under studerad tidsperiod noteras. Bland de vårdade beräknas
antal personer som fått åtgärden KBT vid detta första vårdtillfälle eller
någon gång under 12 månader efter vårdtillfället för missbruk eller beroende av cannabis (täljare).
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Åtgärdskod
Beskrivning
DU011
Systematisk psykologisk behandling, kognitiv beteendeterapeutisk – enligt specifik metod i enlighet
med kognitiv teori
DU119
Återfallsprevention (ÅFP), Manualbaserad samtalsbehandling som syftar till att förebygga återfall
genom att öka patientens kunskaper, motivation
och färdigheter. Behandlingen ges individuellt eller i
grupp.
DU118
Motiverande samtal (MI). Manualbaserad samtalsbehandling som syftar till att förebygga återfall
genom att öka patientens kunskaper, motivation
och färdigheter. Behandlingen ges individuellt eller i
grupp.
Kod saknas
Motivationshöjande behandling (MET).
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Antalsuppgifterna från
landstingen rapporteras för vardera kön och om så bedöms vara nödvändigt även efter åldersgrupper för att ge möjlighet till stratifierade
redovisningar liksom till åldersstandardisering.
Svenskt Beroenderegister (SBR) eller landstingens patientadministrativa
system.
Alla personer med missbruk eller beroende vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen.
Kodning av åtgärder kan vara bristfällig. Möjliga problem med att få
data från landstingen.
Riket, landsting.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
41
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
8.2 KBT eller återfallsprevention med tillägg av motiverande samtal eller
MET i socialtjänstens arbete bland personer som fått insatser på grund av
missbruk av cannabis
Riktning
Andel personer som inom ramen för socialtjänstens arbete fått psykologisk eller psykosocial behandling med KBT eller återfallsprevention med
tillägg av motiverande samtal eller MET bland dem som fått insatser
enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om vård av missbrukare (LVM)
på grund av missbruk eller beroende av cannabis, procent.
Risker förknippade med cannabisanvändning är främst relaterade till
social och psykologisk funktion. Långvarig och regelbunden användning
av cannabis kan också medföra risker både för den fysiska och psykiska
hälsan. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten erbjuda kognitiv beteendeterapi (KBT) eller återfallsprevention (ÅP) med tillägg av motiverande samtal (MI) eller motivationshöjande behandling (MET). Avgörande för rekommendationen
är att åtgärden har en måttlig effekt. Rekommendationen har fått hög
prioritet (prioritet 3) i nationella riktlinjer (rad D15 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Kontinuerlig insamling av personnummerbaserad
statistik saknas när det gäller socialtjänstens insatser på frivillig basis för
personer med missbruksproblem. Tvångsvården finns som personnummerbaserad statistik men uppgifter om åtgärder saknas i den statistik
som samlas in av Socialstyrelsen.
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår fått
insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk eller beroende av
cannabis och som fått KBT eller återfallsprevention med tillägg av motiverande samtal eller MET.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk eller beroende av cannabis.
Avser frivilliga, individuellt behovsprövade insatser, såväl öppna insatser
som heldygnsvård samt tvångsvård.
Mått
Syfte
Teknisk beskrivning
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
42
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Enkät till kommunens ansvariga chef för missbruks- och beroendeverksamheten.
Möjliga svårigheter för kommunerna att ta fram de uppgifter som efterfrågas. Individer som enbart får rådgivning och stöd som ges i form av
service och inte som biståndsbeslutade insatser ingår inte eftersom de
inte registreras.
Riket, län, kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, enheter, öppna insatser respektive heldygnsvård, frivilliga insatser respektive tvångsvård.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
8.3 KBT eller återfallsprevention med tillägg av motiverande samtal eller
MET vid missbruk av cannabis i socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet för vuxna
Riktning
Psykologisk eller psykosocial behandling med KBT eller återfallsprevention med tillägg av motiverande samtal eller MET vid missbruk av cannabis används i socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet bland
personer som missbrukar cannabis (ja/nej).
Risker förknippade med cannabisanvändning är främst relaterade till
social och psykologisk funktion. Långvarig och regelbunden användning
av cannabis kan också medföra risker både för den fysiska och psykiska
hälsan.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda kognitiv beteendeterapi (KBT) eller återfallsprevention med tillägg av motiverande samtal (MI) eller motivationshöjande behandling (MET). Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har en måttlig effekt. Rekommendationen har fått hög prioritet
(prioritet 3) i nationella riktlinjer (rad D15 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Hög andel ja-svar eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator.
Teknisk beskrivning
Indikatorn bygger på följande enkätfråga:
Använder ni kontinuerligt KBT eller återfallsprevention med tillägg av
motiverande samtal eller MET i behandling av personer med cannabismissbruk eller beroende?
Definitioner: Med kontinuerligt avses här att metoden används regelbundet.
Svarsalternativ: Ja/Nej för respektive län/kommun/stadsdel/verksamhet.
Kan även redovisas som exempelvis andelar av alla kommuner i ett län
som använder metoden.
Enkät till kommunens eller stadsdelens ansvariga chef för missbruks- och
beroendeverksamheten.
Strukturmåttet visar inte hur många personer som får behandlingen.
Möjliga problem med att få data från kommuner och stadsdelar. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå, bl.a. beroende på hur
respondenten tolkat frågan.
Riket, län, kommuner/stadsdelar, öppna insatser respektive heldygnsvård, frivilliga insatser respektive tvångsvård.
Mått
Syfte
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
43
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
9. KBT, återfallsprevention eller CRA inom ramen för läkemedelsassisterad
behandling vid missbruk eller beroende av opiater, specialiserad vård
Riktning
Andel personer som i den specialiserade vården fått behandling i form
av KBT, återfallsprevention eller CRA inom ramen för läkemedelsassisterad behandling vid missbruk eller beroende av opiater, procent.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda personer med missbruk eller beroende av opiater kognitiv beteendeterapi (KBT) eller återfallsprevention (prioritet 3,
rad D29 i tillstånds- och åtgärdslistan) eller CRA (prioritet 4, rad D28)
inom ramen för läkemedelsassisterad behandling. Avgörande för
rekommendationen är att åtgärderna har god effekt på andelen som
använder droger. KBT har en något bättre effekt på andelen som
använder droger än CRA, vilket påverkat prioriteringen.
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns status
Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas idag. Låg täckningsgrad i Svenskt Beroenderegister (SBR).
Enbart läkarbesök rapporteras till det nationella patientregistret när
det gäller den specialiserade öppenvården. Psykologisk eller psykosocial behandling med KBT, återfallsprevention och CRA utförs i stor
utsträckning av andra yrkesgrupper inom vården och dessa uppgifter
måste samlas in från respektive landstings patientadministrativa system. Socialstyrelsen har 2014 utrett och föreslagit att uppgiftsskyldigheten till patientregistret ska utökas till att omfatta även andra yrkesgruppers åtgärder inom den psykiatriska öppenvården.
Alternativa sätt att mäta indikatorn beskrivs:
Mått
Syfte
Teknisk beskrivning
Data utgörs av Svenskt Beroenderegister (SBR):
Täljare: Antal personer 20 år eller äldre som under ett kalenderår registrerats i SBR med diagnosen missbruk eller beroende av opiater, som
inom ramen för läkemedelsassisterad behandling fått
a) KBT eller återfallsprevention
b) CRA
c) KBT eller återfallsprevention eller CRA.
Nämnare: Totalt antal personer 20 år eller äldre som under ett kalenderår registrerats i SBR med diagnosen missbruk eller beroende av
opiater och är i läkemedelsassisterad behandling.
Med missbruk eller beroende av opiater avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av opiater
•
Beroendesyndrom
•
Skadligt bruk
F11.2
F11.1
Data utgörs av patientregistret:
Täljare: Antal personer 20 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats i specialiserad vård med diagnosen missbruk eller beroende av
opiater (enligt kod ovan) som är i läkemedelsassisterad behandling (se
definition nedan) och som behandlats enligt alternativen ovan (se
åtgärdskoder nedan).
Nämnare: Totalt antal personer 20 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats med diagnosen missbruk eller beroende av opiater och
är i läkemedelsassisterad behandling.
Datum för första vårdtillfälle med diagnos opiatberoende under studerad tidsperiod noteras (mättillfället). För de vårdade hämtas uppgift
om uttag på apotek av läkemedel som används vid läkemedelsassisterad behandling (se nedan) någon gång under året efter mättill44
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
fället. För dessa personer (nämnaren) hämtas uppgifter om åtgärd
avseende KBT, ÅP eller CRA antingen vid mättillfället eller någon gång
under 12 månader därefter.
Läkemedel
ATC-kod
Buprenorfin-naloxon
N07BC51
Metadon
N07BC02
Buprenorfin
N07BC01
Åtgärdskod
Beskrivning
DU011
Systematisk psykologisk behandling, kognitiv
beteendeterapeutisk – enligt specifik metod i
enlighet med kognitiv teori
DU119
Återfallsprevention (ÅFP), Manualbaserad samtalsbehandling som syftar till att förebygga
återfall genom att öka patientens kunskaper,
motivation och färdigheter. Behandlingen ges
individuellt eller i grupp.
Kod saknas
CRA
Ålderstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Datakällor
Felkällor
Svenskt Beroenderegister (SBR) eller patientregistret när uppgifter finns
tillgängliga om samtliga yrkesgruppers åtgärder samt läkemedelsregistret.
Brister i diagnosregistrering och i kodning av åtgärder. Läkemedelsregistret omfattar enbart förskrivna och uthämtade läkemedel, inte
läkemedel som ges när personen är inskriven i slutenvård, läkemedel
dispenserade från läkemedelsförråd, så kallade rekvisitionsläkemedel,
och inte heller läkemedel köpta utan recept. Om läkemedlen i stor
utsträckning ges vid besök på sjukvårdsinrättningen, innebär detta en
underskattning av antalet behandlade. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att
via ett nationellt register följa upp även denna användning som kan
komplettera siffror från läkemedelregistret. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister,
Socialstyrelsen 2013).
När en läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende påbörjas
ska läkemedlen iordningställas och överlämnas till patienten under
uppsikt av hälso- och sjukvårdspersonal vid regelbundna återbesök på
sjukvårdsinrättningen, vilket innebär att patienten inte hämtar ut sina
läkemedel på recept. Den ansvarige läkaren får dock överlåta till
patienten att själv hantera sina läkemedel, om
1. resultatet av den läkemedelsassisterade behandlingen vid opiatberoende varit stabilt under minst sex månader i följd,
2. läkaren bedömer att det är i överensstämmelse med vårdplanen,
och
3. läkaren bedömer att det inte föreligger någon risk för att patienten
säljer, ger bort eller på något annat sätt överlåter läkemedlet till någon annan person. (SOSFS 2009:27).
En kartläggning som gjordes vid Socialstyrelsen visade att bland personer som fått läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende
återfanns uppgifter om läkemedel på recept i läkemedelsregistret för
mer än 80 procent under kalenderåret (Kartläggning av läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende, Socialstyrelsen 2012).
För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det
gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i
dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras
med uppgifter över andel läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyn-
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
45
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
46
digheten.
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
10.1 Tolvstegsbehandling, MATRIX-programmet, CRA med tillägg av förstärkningsmetod, KBT eller återfallsprevention vid missbruk eller beroende
av centralstimulerande preparat, specialiserad vård
Riktning
Andel personer som i den specialiserade vården fått behandling i form
av tolvstegsbehandling, MATRIX-programmet, CRA med tillägg av förstärkningsmetod, KBT eller återfallsprevention vid missbruk eller beroende
av centralstimulerande preparat, procent.
Med centralstimulantia menas preparat som stimulerar det centrala
nervsystemet, exempelvis amfetamin och kokain. Med psykologisk och
psykosocial behandling menas generellt metoder eller tekniker som ska
förändra eller bearbeta den enskildes problembeteende. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten
erbjuda tolvstegsbehandling, MATRIX-programmet (som kombinerar
tolvstegs–behandling och återfallsprevention med socialt nätverksstöd
och regelbundna urinprover), community reinforcement aproach (CRA)
med tillägg av förstärkningsmetod (contingency management) (rad
D20, D25, D21, samtliga prioritet 3) eller kognitiv beteendeterapi (KBT)
eller återfallsprevention (rad D22, prioritet 4). Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna har god effekt på andel som blir drogfria.
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas idag. Låg täckningsgrad
i Svenskt Beroenderegister (SBR).
Enbart läkarbesök rapporteras till det nationella patientregistret när det
gäller den specialiserade öppenvården. Psykologisk eller psykosocial
behandling utförs i stor utsträckning av andra yrkesgrupper inom vården
och dessa uppgifter måste samlas in från respektive landstings patientadministrativa system. Socialstyrelsen har 2014 utrett och föreslagit att
uppgiftsskyldigheten till patientregistret ska utökas till att omfatta även
andra yrkesgruppers åtgärder inom den psykiatriska öppenvården.
Teknisk beskrivning
Alternativ sätt att mäta indikatorn beskrivs:
Mått
Syfte
Data utgörs av Svenskt Beroenderegister (SBR):
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som under att kalenderår registrerats i SBR med diagnosen missbruk eller beroende av centralstimulerande medel som fått
a) tolvstegsbehandling
b) MATRIX-programmet
c) CRA med tillägg av förstärkningsmetod
d) KBT eller återfallsprevention
e) tolvstegsbehandling eller MATRIX-programmet eller CRA med
tillägg av förstärkningsmetod eller KBT eller återfallsprevention.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår registrerats i SBR med diagnosen missbruk eller beroende av centralstimulerande medel.
Med missbruk av centralstimulerande medel avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av kokain
•
Beroendesyndrom
•
Skadligt bruk
F14.2
F14.1
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av andra stimulantia, däribland koffein
•
Beroendesyndrom
•
Skadligt bruk
F15.2
F15.1
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
47
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Data utgörs av patientregistret:
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats
i specialiserad vård med diagnoser för missbruk eller beroende av centralstimulerande medel (enligt kod ovan) som behandlats enligt alternativen ovan (se åtgärdskoder nedan).
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats i specialiserad vård med diagnoser för missbruk eller beroende av centralstimulerande medel.
Landstingen hämtar information från sina patientadministrativa system
om antal personer som vårdats med diagnoser för missbruk eller beroende av centralstimulerande medel inom öppen specialiserad vård eller
sluten vård vid beroende-enhet eller inom övrig psykiatri (nämnare).
Datum för första vårdtillfälle (mättillfället) under studerad tidsperiod
noteras. Bland de vårdade beräknas antal personer som fått åtgärderna vid mättillfället eller någon gång under 12 månader efter.
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
48
Åtgärdskod
Beskrivning
AU117
Tolvstegsbehandling, strukturerad samtalsbehandling enligt Anonyma Alkoholisters 12 steg vilken
syftar till tillfrisknande från alkohol- och drogberoende. Behandlingen ges individuellt eller i grupp
Kod saknas
MATRIX-programmet
Kod saknas
CRA
Kod saknas
Förstärkningsmetod
DU011
Systematisk psykologisk behandling, kognitiv beteendeterapeutisk – enligt specifik metod i enlighet med kognitiv teori
DU119
Återfallsprevention (ÅFP), Manualbaserad samtalsbehandling som syftar till att förebygga återfall
genom att öka patientens kunskaper, motivation
och färdigheter. Behandlingen ges individuellt
eller i grupp.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Antalsuppgifterna från
landstingen rapporteras för vardera kön och om så bedöms vara nödvändigt även efter åldersgrupper för att ge möjlighet till stratifierade
redovisningar liksom till åldersstandardisering.
Svenskt Beroenderegister (SBR) eller landstingens patientadministrativa
system
Alla personer med missbruk eller beroende av centralstimulerande medel vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i
den studerade gruppen. Kodningen av åtgärder kan vara bristfällig.
Möjliga problem med att få data från landstingen.
Riket, landsting.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
10.2 Tolvstegsbehandling, MATRIX-programmet, CRA med tillägg av förstärkningsmetod, KBT eller återfallsprevention i socialtjänstens arbete
bland personer som fått insatser på grund av missbruk av centralstimulerande preparat
Mått
Syfte
Riktning
Andel personer som inom ramen för socialtjänstens arbete fått behandling i form av tolvstegsbehandling, MATRIX-programmet, CRA med tilllägg av förstärkningsmetod, KBT eller återfallsprevention bland dem som
fått insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om vård av missbrukare (LVM) på grund av missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat, procent.
Med centralstimulantia menas preparat som stimulerar det centrala
nervsystemet, exempelvis amfetamin och kokain. Med psykologisk eller
psykosocial behandling menas generellt metoder eller tekniker som ska
förändra eller bearbeta den enskildes problembeteende. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten
erbjuda tolvstegsbehandling, MATRIX-programmet (som kombinerar
tolvstegs–behandling och återfallsprevention med socialt nätverksstöd
och regelbundna urinprover), community reinforcement aproach (CRA)
med tillägg av förstärkningsmetod (contingency management) (rad
D20, D25, D21, samtliga prioritet 3) eller kognitiv beteendeterapi (KBT)
eller återfallsprevention (rad D22, prioritet 4). Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna har god effekt på andel som blir drogfria.
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Kontinuerlig insamling av personnummerbaserad
statistik saknas när det gäller socialtjänstens insatser på frivillig basis för
personer med missbruksproblem. Tvångsvården finns som personnummerbaserad statistik men uppgifter om åtgärder saknas i den statistik
som samlas in av Socialstyrelsen.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår fått
insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk eller beroende av
centralstimulerande medel som fått
a) tolvstegsbehandling
b) MATRIX-programmet
c) CRA med tillägg av förstärkningsmetod
d) KBT eller återfallsprevention
e) tolvstegsbehandling eller MATRIX-programmet eller CRA med
tillägg av förstärkningsmetod eller KBT eller återfallsprevention.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk eller beroende av centralstimulerande medel.
Avser frivilliga, individuellt behovsprövade insatser, såväl öppna insatser
som heldygnsvård samt tvångsvård.
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Enkät till kommunens ansvariga chef för missbruks- och beroendeverksamheten.
Möjliga svårigheter för kommunerna att ta fram de uppgifter som efterfrågas. Individer som enbart får rådgivning och stöd som ges i form av
service och inte som biståndsbeslutade insatser ingår inte eftersom de
inte registreras.
Riket, län, kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, enheter, öppna insatser respektive heldygnsvård, frivilliga insatser respektive tvångsvård.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
49
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
10.3 Tolvstegsbehandling, MATRIX-programmet, CRA med tillägg av förstärkningsmetod, KBT eller återfallsprevention vid missbruk eller beroende
av centralstimulerande preparat i socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet
Riktning
Psykologisk eller psykosocial behandling med tolvstegsbehandling,
MATRIX-programmet, CRA med tillägg av förstärkningsmetod, KBT eller
återfallsprevention används i socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet vid missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat (ja/nej).
Med centralstimulantia menas preparat som stimulerar det centrala
nervsystemet, exempelvis amfetamin och kokain. Med psykologisk och
psykosocial behandling menas generellt metoder eller tekniker som ska
förändra eller bearbeta den enskildes problembeteende. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten erbjuda tolvstegsbehandling, MATRIX-programmet (som kombinerar tolvstegs–behandling och återfallsprevention med socialt
nätverksstöd och regelbundna urinprover), community reinforcement
aproach (CRA) med tillägg av förstärkningsmetod (contingency management) (rad D20, D25, D21, samtliga prioritet 3) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) eller återfallsprevention (rad D22, prioritet 4). Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna har god effekt på
andel som blir drogfria.
Hög andel ja-svar eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns status
Utvecklingsindikator.
Teknisk beskrivning
Indikatorn bygger på följande enkät-fråga:
Använder ni kontinuerligt följande behandlingar vid missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat:
a) tolvstegsbehandling
b) MATRIX-programmet
c) CRA med tillägg av förstärkningsmetod
d) KBT eller återfallsprevention
e) tolvstegsbehandling eller MATRIX-programmet eller CRA med
tillägg av förstärkningsmetod eller KBT eller återfallsprevention.
Definitioner: Med kontinuerligt avses här att metoden används regelbundet.
Svarsalternativ: Ja/Nej för respektive län/kommun/stadsdel.
Kan även redovisas som exempelvis andelar av alla kommuner i ett län
som använder metoden.
Enkät till kommunens eller stadsdelens ansvariga chef för missbruks- och
beroendeverksamheten.
Strukturmåttet visar inte hur många personer som får behandlingen.
Möjliga problem med att få data från kommuner och stadsdelar. I
samband med insamlingen kan olika fel uppstå, bl.a. beroende på hur
respondenten tolkat frågan.
Riket, län, kommuner/stadsdelar, öppna insatser respektive heldygnsvård, frivilliga insatser respektive tvångsvård.
Mått
Syfte
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
50
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
11. Nedtrappning av bensodiazepin samt nedtrappning med tillägg av
KBT vid långvarigt bruk av bensodiazepiner, specialiserad vård
Riktning
Andel personer med långvarigt bruk av bensodiazepiner som i den
specialiserade vården fått nedtrappning av bensodiazepin eller nedtrappning med tillägg av KBT, procent.
Det är vanligt med abstinensbesvär efter längre tids bruk av benso–
diazepiner. Patienter kan därför behöva hjälp med nedtrappning. Abstinensperioden är ofta långvarig och det kan finnas risk för allvarliga
abstinenskomplikationer. Nedtrappning innebär att patientens dos av
bensodiazepiner minskas stegvis och risker för komplikationer minskas. I
riktlinjerna ingår även kognitiv beteendeterapi (KBT) som tillägg till nedtrappning. KBT-behandlingen har varit inriktad på antingen benso–
diazepinanvändningen eller sömnsvårigheter och ångest, eller båda.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda personer med långvarigt bruk, för vilka utsättning på sedvanligt
sätt inte varit möjligt, nedtrappning av bensodiazepin eller nedtrappning
med tillägg av KBT. Avgörande för rekommendationen är att insatsen
ökar andelen patienter som blir bensodiazepinfria. Åtgärden har fått
hög prioritet (prioritet 2, rad C24, respektive D13 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas idag. Enbart läkarbesök
rapporteras till det nationella patientregistret när det gäller den specialiserade öppenvården. Många behandlingar utförs av andra yrkesgrupper inom vården och dessa uppgifter måste samlas in från respektive
landstings patientadministrativa system. Socialstyrelsen har 2014 utrett
och föreslagit att uppgiftsskyldigheten till patientregistret ska utökas till
att omfatta även andra yrkesgruppers åtgärder inom den psykiatriska
öppenvården.
Teknisk beskrivning
Alternativa sätt att mäta indikatorn beskrivs:
Mått
Syfte
Data utgörs av Svenskt Beroenderegister (SBR):
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår registrerats i SBR med diagnosen beroende av hypnotika eller sedativa medel
som fått
a) nedtrappning
b) nedtrappning samt behandling med KBT.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår registrerats i SBR med diagnosen beroende av hypnotika eller
sedativa medel.
Med bensodiazepinberoende avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av sedativa och hypnotika
•
Beroendesyndrom
•
Skadligt bruk
F13.2
F13.1
Data utgörs av patientregistret:
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats
med diagnosen beroende av hypnotika eller sedativa medel (enligt kod
ovan) som behandlats enligt alternativen ovan (se åtgärdskoder nedan).
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats med diagnosen beroende av hypnotika eller sedativa
medel.
Landstingen hämtar information från sina patientadministrativa system
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
51
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
om antal personer som vårdats med diagnosen missbruk eller beroende
av hypnotika eller sedativa medel inom öppen specialiserad vård eller
sluten vård vid beroendeenhet eller inom övrig psykiatri (nämnare).
Datum för första vårdtillfälle (mättillfället) under kalenderåret noteras.
För att mäta långvarig sjukdom hämtas uppgifter om personen vårdats
vid något ytterligare tillfälle minst två år innan mättillfället och enbart
långvariga brukare inkluderas.
Bland långvariga brukare beräknas antal personer som fått åtgärderna
vid mättillfället eller någon gång under 12 månader efter mättillfället
(täljare).
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
52
Åtgärdskod
Beskrivning
DV004
Avgiftning vid överkonsumtion av läkemedel – upprättande av nedtrappningsschema, överenskommelse med patienten samt uppföljning av tidigare
överenskommelser
DU011
Systematisk psykologisk behandling, kognitiv beteendeterapeutisk – enligt specifik metod i enlighet
med kognitiv teori
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Antalsuppgifterna från
landstingen rapporteras för vardera kön och om så bedöms vara nödvändigt även efter åldersgrupper för att ge möjlighet till stratifierade
redovisningar liksom till åldersstandardisering.
Svenskt Beroenderegister (SBR) eller landstingens patientadministrativa
system
Låg täckningsgrad i Svenskt Beroenderegister (SBR).
Alla personer med missbruk eller beroende av hypnotika eller sedativa
medel vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår
inte i den studerade gruppen. Svårigheter med att ringa in det tillstånd
som avses. Möjliga problem med att få data från landstingen. I framtiden, om alla yrkesgruppers insatser registreras i patientregistret, kan
patientregistret länkas till läkemedelsregistret och långvariga användare
av bensodiazepiner fångas med hjälp av uppgifter från läkemedelsregistret.
Riket, landsting.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Psykologisk och psykosocial behandling,
ungdomar
12.1 Kort intervention eller MET, MET och KBT, ACRA eller ACC vid alkoholeller narkotikaproblem hos ungdomar, specialiserad vård
Riktning
Andel ungdomar i den specialiserade vården som fått kort intervention
eller MET, MET i kombination med KBT, ACRA eller ACC vid alkohol- eller
narkotikaproblem, procent.
Vid missbruk och beroende av alkohol eller narkotika i ungdomsåren
finns ökad risk för försämrad skolgång, antisociala och kriminella aktiviteter, minskande av sociala aktiviteter, psykiska besvär samt utsatthet för
våld och övergrepp. För ungdomar krävs särskilda interventioner som är
utarbetade och utprovade på ungdomar och deras förutsättningar.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda kort intervention som bygger på motiverande
samtal (MI) eller motivationshöjande behandling (MET), MET i kombination med kognitiv beteendeterapi (KBT), adolescent community reinforcement approach (ACRA) eller assertive continuing care (ACC) vid
alkohol- eller narkotikaproblem. Avgörande för rekommendationen är
att åtgärderna har god effekt på andel ungdomar som använder alkohol eller narkotika. Rekommendationen har fått hög prioritet (prioritet 3) i
nationella riktlinjer (rad G01, G02 respektive G07 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas idag. Enbart läkarbesök
rapporteras till det nationella patientregistret när det gäller den specialiserade öppenvården. Många behandlingar utförs av andra yrkesgrupper inom vården och dessa uppgifter måste samlas in från respektive
landstings patientadministrativa system. Socialstyrelsen har 2014 utrett
och föreslagit att uppgiftsskyldigheten till patientregistret ska utökas till
att omfatta även andra yrkesgruppers åtgärder inom den psykiatriska
öppenvården.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal ungdomar 12–20 år som under ett kalenderår vårdats för
alkohol- eller narkotikaproblem som fått insatser med
a) kort intervention eller MET
b) MET och KBT
c) ACRA eller ACC
d) någon av insatserna under a–c.
vid vårdtillfället eller någon gång inom 12 månader efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal ungdomar 12–20 år som under ett kalenderår
vårdats för alkohol- eller narkotikaproblem.
Mått
Syfte
Med alkohol- eller narkotikaproblem avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
alkohol
F10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
opiater
F11
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
cannabis
F12
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
kokain
F14
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
53
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
hallucinogener
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
flera droger i kombination och av andra psykoaktiva
substanser
F19
Problem som har samband med livsstil, alkoholbruk
Z72.1
Problem som har samband med livsstil, drogbruk
Z72.2
Landstingen hämtar information från sina patientadministrativa system
om ungdomar som vårdats för ovanstående diagnoser inom öppen
specialiserad vård eller sluten vård (inom barn- och ungdomspsykiatri
respektive, barn- och ungdomshabilitering samt verksamheter med
specialinriktning på alkohol- och narkotikamissbruk). Datum för första
vårdtillfälle under studerad tidsperiod noteras. Bland de vårdade beräknas antal som fått åtgärderna vid detta första vårdtillfälle eller någon
gång under 12 månader efter vårdtillfället för alkohol- eller narkotikaproblem.
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
54
Åtgärdskod
Beskrivning
DU118
Motiverande samtal (MI). Manualbaserad samtalsbehandling med målet att tydliggöra och
förstärka personens egen motivation till förändring. Används i första hand för att åstadkomma
livsstilsförändringar
Kod saknas
Motivationshöjande behandling (MET)
DU011
Systematisk psykologisk behandling, kognitiv
beteendeterapeutisk (KBT) – enligt specifik metod
i enlighet med kognitiv teori
Kod saknas
ACRA
Kod saknas
ACC
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Antalsuppgifterna från
landstingen rapporteras för vardera kön och om så bedöms lämpligt
även åldersindelat (yngre/äldre barn och ungdomar) för att ge möjlighet till stratifierade redovisningar.
Landstingens patientadministrativa system.
Alla barn och ungdomar med missbruksproblem vårdas inte i sluten eller
öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen.
Koder saknas för vissa åtgärder. Då koder finns kan rapporteringen av
de åtgärder som görs vara bristfällig. Möjliga problem med att få data
från landstingen.
Riket, landsting, enhet.
Kön, åldergrupper (t.ex. 12–17, 18–20 år).
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
12.2 Kort intervention eller MET, MET och KBT, ACRA eller ACC i den sociala barn- och ungdomsvården bland de som fått insatser på grund av
alkohol- eller narkotikaproblem
Riktning
Andel ungdomar som inom ramen för socialtjänstens arbete fått kort
intervention eller MET, MET i kombination med KBT, ACRA eller ACC
bland dem med insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om
vård av unga (LVU) på grund av alkohol- eller narkotikaproblem, procent.
Vid missbruk och beroende av alkohol eller narkotika i ungdomsåren
finns ökad risk för försämrad skolgång, antisociala och kriminella aktiviteter, minskande av sociala aktiviteter, psykiska besvär samt utsatthet för
våld och övergrepp. För ungdomar krävs särskilda interventioner som är
utarbetade och utprovade på ungdomar och deras förutsättningar.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda kort intervention som bygger på motiverande
samtal (MI) eller motivationshöjande behandling (MET), MET i kombination med kognitiv beteendeterapi (KBT), adolescent community reinforcement approach (ACRA) eller assertive continuing care (ACC) vid
alkohol- eller narkotikaproblem. Avgörande för rekommendationen är
att åtgärderna har god effekt på andel ungdomar som använder alkohol eller narkotika. Rekommendationen har fått hög prioritet (prioritet 3) i
nationella riktlinjer (rad G01, G02 respektive G07 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Kontinuerlig insamling av personnummerbaserad
statistik saknas när det gäller öppenvårdsinsatser som beslutats enligt SoL
och LVU. Däremot finns idag individuppgifter med personnummer när
det gäller heldygnsinsatser. För att kunna följa upp i vilken utsträckning
rekommenderade insatser används inom den sociala barn- och ungdomsvården vid alkohol- eller narkotikaproblem krävs att:
•
Personnummerbaserad statistik samlas in för öppenvårdsinsatser enligt SoL och LVU.
•
Uppgifter samlas in om skäl relaterade till barnets problem eller
beteende, i detta fall alkohol- eller annat drogmissbruk.
•
Uppgifter om stöd- och hjälpinsatser samlas in för varje individ.
Täljare: Antal ungdomar 12–20 år som under ett kalenderår fått insatser
med
a) kort intervention eller MET
b) MET och KBT
c) ACRA eller ACC
d) någon av insatserna under a–c.
bland dem med öppenvårds- eller heldygnsinsatser som beslutats enligt
SoL eller LVU och där skälet till insats är alkohol- eller narkotikaproblem.
Nämnare: Totalt antal ungdomar 12–20 år med öppenvårds- eller heldygnsinsatser under ett kalenderår som beslutats enligt SoL eller LVU och
där skälet till insats är alkohol- eller narkotikaproblem.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Enkät till kommunens ansvariga chef inom individ- och familjeomsorgen.
På sikt kan ett system för utvidgad insamling av data inom den sociala
barn- och ungdomsvården innebära bättre möjligheter till verksamhetsuppföljning, genom utveckling av personnummerstatistik, insamling av
data om stöd- och hjälpinsatser, och skäl till insatsen.
Svårigheter för kommunerna att ta fram de uppgifter som efterfrågas.
Mått
Syfte
Teknisk beskrivning
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, län, kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, enheter, öppna insatser respektive heldygnsvård.
Kön, ålder (t.ex. 12–17, 18–20 år).
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
55
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
12.3 Kort intervention eller MET, MET och KBT, ACRA eller ACC på grund av
alkohol- eller narkotikaproblem i den sociala barn- och ungdomsvården
Riktning
Psykosociala insatser med kort intervention eller MET, MET i kombination
med KBT, ACRA eller ACC används i den sociala barn- och ungdomsvården på grund av alkohol- eller narkotikaproblem (ja/nej).
Vid missbruk och beroende av alkohol eller narkotika i ungdomsåren
finns ökad risk för försämrad skolgång, antisociala och kriminella aktiviteter, minskande av sociala aktiviteter, psykiska besvär samt utsatthet
för våld och övergrepp. För ungdomar krävs särskilda interventioner
som är utarbetade och utprovade på ungdomar och deras förutsättningar.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda kort intervention som bygger på motiverande
samtal (MI) eller motivationshöjande behandling (MET), MET i kombination med kognitiv beteendeterapi (KBT), adolescent community reinforcement approach (ACRA) eller assertive continuing care (ACC) vid
alkohol- eller narkotikaproblem. Avgörande för rekommendationen är
att åtgärderna har god effekt på andel ungdomar som använder
alkohol eller narkotika. Rekommendationen har fått hög prioritet (prioritet 3) i nationella riktlinjer (rad G01, G02 respektive G07 i tillstånds- och
åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns status
Utvecklingsindikator
Teknisk
ning
Indikatorn bygger på följande enkätfråga:
Använder ni kontinuerligt följande åtgärder vid behandling av ungdomar 12–20 år med alkohol- och narkotikaproblem?
a) Kort intervention eller MET
b) MET och KBT
c) ACRA eller ACC
d) någon av insatserna under a–c.
Definitioner: Med kontinuerligt avses här att metoden används regelbundet.
Svarsalternativ: Ja/Nej för respektive län/kommun/stadsdel.
Kan även redovisas som exempelvis andelar av alla kommuner i ett län
som använder metoden.
Enkät till landets kommuner och stadsdelar i de tre storstäderna.
Mått
Syfte
beskriv-
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
56
Strukturmåttet visar inte hur många personer som borde ha fått insatsen
som får denna. Möjliga problem med att få data från kommuner eller
stadsdelar. I samband med insamlingen kan olika fel uppstå, bl.a. beroende på hur respondenten tolkat frågan.
Riket, län, kommuner/stadsdelar.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
13.1 Familjebehandling med FFT eller MDFT vid alkohol- eller narkotikaproblem ungdomar, specialiserad vård
Riktning
Andel ungdomar i den specialiserade vården som fått familjebehandling i form av FFT eller MDFT vid alkohol- eller narkotikaproblem, procent.
Behandling baserad på familjeterapi bygger på att hela eller delar av
familjen på olika sätt involveras i behandlingen. Metoden har visat
effekt även för andra problem än missbruk, till exempel antisocialt
beteende. Familjebehandling används ofta för lite yngre ungdomar.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem
familjebehandling eller systemisk behandling i form av functional family treatment (FFT) eller multidimensional family treatment (MDFT).
Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna har god effekt
på cannabis- och alkoholanvändande. Rekommendationen har fått
hög prioritet i nationella riktlinjer (prioritet 3, rad G04 och G05 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Mått
Syfte
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns status
Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas idag. Enbart läkarbesök rapporteras till det nationella patientregistret när det gäller den
specialiserade öppenvården. Många behandlingar utförs av andra
yrkesgrupper inom vården och dessa uppgifter måste samlas in från
respektive landstings patientadministrativa system. Socialstyrelsen har
2014 utrett och föreslagit att uppgiftsskyldigheten till patientregistret
ska utökas till att omfatta även andra yrkesgruppers åtgärder inom
den psykiatriska öppenvården.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal ungdomar 12–20 år som under ett kalenderår vårdats för
alkohol- eller narkotikaproblem som behandlats med
a) FFT
b) MDFT
c) FFT eller MDFT
vid vårdtillfället eller någon gång inom 12 månader efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal ungdomar 12–20 år som under ett kalenderår
vårdats för alkohol- eller narkotikaproblem.
Med alkohol- eller narkotikaproblem avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av alkohol
F10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av opiater
F11
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av cannabis
F12
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av kokain
F14
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av hallucinogener
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser
F19
Problem som har samband med livsstil, alkoholbruk
Z72.1
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
57
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Problem som har samband med livsstil, drogbruk
Z72.2
Landstingen hämtar information från sina patientadministrativa system
om antal ungdomar som vårdats för ovanstående diagnoser inom
öppen specialiserad vård eller sluten vård (inom barn- och ungdomspsykiatri respektive, barn- och ungdomshabilitering samt verksamheter
med specialinriktning på alkohol- och narkotikamissbruk). Datum för
första vårdtillfälle under studerad tidsperiod noteras. Bland de vårdade beräknas antal som fått respektive åtgärder vid detta första
vårdtillfälle eller någon gång under 12 månader efter vårdtillfället för
alkohol- eller narkotikaproblem.
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
58
Åtgärdskod
Beskrivning
DU024
Funktionell familjeterapi (FFT)
Kod saknas
Multidimensional Family Therapy (MDFT)
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Antalsuppgifterna
från landstingen rapporteras för vardera kön och om så bedöms
lämpligt även åldersindelat (yngre/äldre ungdomar) för att ge möjlighet till stratifierade redovisningar.
Landstingens patientadministrativa system.
Alla personer med missbruksproblem vårdas inte i sluten eller öppen
specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Kodningen av åtgärder kan vara bristfällig. Möjliga problem med att få
data från landstingen.
Riket, landsting, enhet.
Kön, åldergrupper (t.ex. 12–17, 18–20 år).
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
13.2 Familjebehandling med FFT eller MDFT i den sociala barn- och ungdomsvården bland de som fått insatser på grund av alkohol- eller narkotikaproblem
Riktning
Andel ungdomar som fått familjebehandling i form av FFT eller MDFT,
bland dem med insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om
vård av unga (LVU) på grund av alkohol- eller narkotikaproblem, procent.
Behandling baserad på familjeterapi bygger på att hela eller delar av
familjen på olika sätt involveras i behandlingen. Metoden har visat effekt
även för andra problem än missbruk, till exempel antisocialt beteende.
Familjebehandling används ofta för lite yngre ungdomar. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten
erbjuda ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem familjebehandling eller systemisk behandling i form av functional family treatment (FFT)
eller multidimensional family treatment (MDFT). Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna har god effekt på cannabis- och alkoholanvändande. Rekommendationen har fått hög prioritet i nationella
riktlinjer (prioritet 3, rad G04 och G05 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Kontinuerlig insamling av personnummerbaserad
statistik saknas när det gäller öppenvårdsinsatser som beslutats enligt SoL
och LVU. Däremot finns idag individuppgifter med personnummer när
det gäller heldygnsinsatser. För att kunna följa upp i vilken utsträckning
dessa behandlingar används inom den sociala barn- och ungdomsvården vid alkohol- eller narkotikaproblem krävs att:
•
Personnummerbaserad statistik samlas in för öppenvårdsinsatser enligt SoL och LVU.
•
Uppgifter samlas in om skäl relaterade till barnets problem
och/eller beteende, i detta fall alkohol- eller annat drogmissbruk.
•
Uppgifter om stöd- och hjälpinsatser samlas in för varje individ.
Täljare: Antal ungdomar 12–20 år som under ett kalenderår fått
a) FFT
b) MDFT
c) FFT eller MDFT
bland dem med öppenvårds- eller heldygnsinsatser som beslutats enligt
SoL eller LVU under och där skälet till insats är alkohol- eller narkotikaproblem.
Nämnare: Totalt antal ungdomar 12–20 år med öppenvårds- eller heldygnsinsatser under ett kalenderår som beslutats enligt SoL eller LVU och
där skälet till insats är alkohol- eller narkotikaproblem.
Mått
Syfte
Teknisk
beskrivning
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Enkät till kommunens ansvariga chef inom individ- och familjeomsorgen.
På sikt kan ett system för utvidgad insamling av data inom den sociala
barn- och ungdomsvården innebära bättre möjligheter till verksamhetsuppföljning, genom utveckling av personnummerstatistik, insamling av
data om stöd- och hjälpinsatser, och skäl till insatsen.
Svårigheter för kommunerna att ta fram de uppgifter som efterfrågas.
Riket, län, kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, enheter, öppna insatser respektive heldygnsvård.
Kön, ålder (t.ex. 12–17, 18–20 år).
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
59
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
13.3 Familjebehandling i form av FFT eller MDFT på grund av alkohol- eller
narkotikaproblem i den sociala barn- och ungdomsvården
Riktning
Familjebehandling i form av FFT eller MDFT används i den sociala barnoch ungdomsvården på grund av alkohol- och narkotikaproblem
(ja/nej).
Behandling baserad på familjeterapi bygger på att hela eller delar av
familjen på olika sätt involveras i behandlingen. Metoden har visat
effekt även för andra problem än missbruk, till exempel antisocialt
beteende. Familjebehandling används ofta för lite yngre ungdomar.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem
familjebehandling eller systemisk behandling i form av functional family
treatment (FFT) eller multidimensional family treatment (MDFT). Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna har god effekt på
cannabis- och alkoholanvändande. Rekommendationen har fått hög
prioritet i nationella riktlinjer (prioritet 3, rad G04 och G05 i tillstånds- och
åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns status
Utvecklingsindikator
Teknisk
beskrivning
Indikatorn bygger på följande enkätfråga:
Använder ni kontinuerligt följande åtgärder vid behandling av ungdomar 12–20 år med alkohol- och narkotikaproblem?
a) FFT
b) MDFT
c) FFT eller MDFT.
Definitioner: Med kontinuerligt avses här att metoden används regelbundet.
Svarsalternativ: Ja/Nej för respektive verksamhet/ stadsdel/ kommun/
län.
Kan även redovisas som exempelvis andelar av alla kommuner i ett län
som använder metoden.
Enkät till landets kommuner och stadsdelar i de tre storstäderna.
Mått
Syfte
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
60
Strukturmåttet visar inte hur många personer som borde ha fått insatsen
som får denna. Möjliga problem med att få data från kommuner eller
stadsdelar.
Riket, län, kommuner/stadsdelar/verksamheter.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Psykosociala stödinsatser
14. Psykosocialt stöd till anhöriga i socialtjänstens missbruks- och
beroendeverksamhet
Mått
Syfte
Riktning
Psykosocialt stöd i form av Al- eller Nar-Anon-inspirerade stödprogram
eller coping skills training erbjuds i socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet till anhöriga till personer med missbruk av alkohol eller
narkotika (ja/nej).
Enligt socialtjänstlagen (SoL 2001:453) ska socialnämnden erbjuda stöd
för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är
långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblem
omfattas av den bestämmelsen.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör socialtjänsten erbjuda anhöriga till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika
psykosocialt stöd i form av Al- eller Nar-Anon-inspirerade stödprogram
eller coping skills training. Båda metoderna innehåller interaktiva föreläsningar om beroende och om anhörigas olika strategier för att hantera påfrestningar och krav. Stödprogrammen syftar till att hjälpa deltagaren att hantera livet som anhörig med missbruksproblem.
Rekommendationerna har fått hög prioritet i nationella riktlinjer. Al- eller
Nar-Anon-inspirerade stödprogram har prioritet 2 (rad E10 i tillstånds-och
åtgärdslistan), psykosocialt stöd i form av coping skills training har prioritet 3 (rad E11).
Hög förekomst eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Alternativt kan resultat hämtas från öppna jämförelser (ÖJ) av missbruks- och beroendevården (se nedan), vilket innebär
att nationell datakälla finns, med regelbunden insamling, men med
begränsningar i den information som samlas in.
Teknisk beskrivning
I Indikatorn bygger på följande enkätfråga:
Erbjuder ni kontinuerligt psykosociala stödinsatser till anhöriga och närstående till personer med missbruk av alkohol eller narkotika i form av
a) Al- eller Nar-Anon-inspirerade stödprogram
b) psykosocialt stöd i form av coping skills training
c) någon av insatserna a eller b.
Definitioner: Med kontinuerligt avses här att metoden används regelbundet.
Svarsalternativ: Ja/Nej för respektive län/kommun/stadsdel.
Datakällor
I Socialstyrelsens i öppna jämförelser av missbruks- och beroendevården
finns en indikator som mäter stödinsatser till anhöriga (indikator 34 och 35
2014). Som frågan utformades 2014 är det inte möjligt att särskilja olika
stödinsatser.
Indikatorn bygger på följande enkätfråga:
Har ni som rutin att erbjuda stödinsatser till närstående till era klienter
med missbruks- och beroendeproblematik?
Svarsalternativ: Ja, till vuxna/Ja, till barn/Nej, varken till vuxna eller barn.
Definitioner: Med närstående vuxna avses här personer som den enskilde anser sig ha en nära relation till.
Med rutin avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en
aktivitet ska genomföras.
Enkät till kommunens eller stadsdelens/stadsområdets ansvariga chef för
missbruks- och beroendeverksamheten och efterfråga specifika stödinsatser alternativt att använda de resultat som redovisas i Socialstyrelsens
öppna jämförelser av missbruks- och beroendevården som är en återkommande redovisning. Insamlingen sker via enkäter till verksamheter-
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
61
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
62
na.
Strukturmåttet visar inte hur stor andel av de personer som borde ha
stödinsatsen som fått den. I samband med datainsamlingen kan olika fel
uppstå. Felen kan bl. a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenten tolkat frågorna.
Indikatorn i öppna jämförelser av missbruks- och beroendevården ger
en övergripande information om stödinsatser till anhöriga utan möjlighet
att särskilja insatser i enlighet med de rekommendationer som finns i
riktlinjerna.
Stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun,
län och riket.
Kunskapsbaserad och tillgänglig vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
15.1 Boendeinsatser i socialtjänstens arbete bland hemlösa personer som
fått insatser på grund av alkohol- eller narkotikamissbruk
Mått
Syfte
Riktning
Målvärde
Andel hemlösa personer som inom ramen för socialtjänstens arbete fått
boendeinsatser i form av vårdkedja, bostad först eller boendetrappa
bland dem med insatser på grund av missbruk av alkohol eller narkotika.
Olika modeller för boendeinsatser kombinerar på olika sätt vård och
behandling, stöd i boendet (personell stödinsats) och boendestöd (fysiskt boende). I riktlinjerna ingår tre olika modeller för boendeinsatser:
boendetrappa, vårdkedja och bostad först. I de två första modellerna
erbjuds olika boendeinsatser i en viss ordningsföljd, medan bostad först
erbjuder mer eller mindre permanenta boendelösningar direkt. Modellerna skiljer sig också åt när det gäller vårdinsatser, som främst erbjuds
i vårdkedja och bostad först. Vårdkedja är en modell för att hjälpa hemlösa tillbaka till ett stabilt boende. Detta sker genom att behandla
bakomliggande problematik och först därefter erbjuda en egen bostad.
I modellen bostad först är grundtanken att hemlösa personer först och
främst ska få en bostad och sedan stöd för att hantera annan problematik, t.ex. psykiska problem och missbruk, dvs. erbjudandet gäller utan
krav på behandlingsföljsamhet. Båda rekommendationerna har fått
prioritet 4 i nationella riktlinjer (rad E05 respektive E06 i tillstånds- och
åtgärdslistan).
Boendeinsatser i form av bostadstrappa är den vanligaste modellen i
Sverige för hur kommunerna organiserar sina boendeinsatser. Den innebär att personen får träna sig i att klara eget boende för att så småningom få hyreskontrakt, men utgår inte från ett vård- och behandlingsperspektiv. Rekommendationen har fått prioritet 8 och kan erbjudas i
undantagsfall (rad E04) då åtgärden kan ha negativa effekter.
Hög, respektive medelhög förekomst eftersträvas (alternativ a).
Minskande förekomst eftersträvas (alternativ b)
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Kontinuerlig insamling av nationella data på individnivå saknas när det gäller socialtjänstens insatser på frivillig basis för
personer med missbruksproblem. Tvångsvården finns som personnummerbaserad statistik men uppgifter om åtgärder saknas i den statistik
som samlas in av Socialstyrelsen.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal hemlösa personer 18 år eller äldre som fått insatser enligt
SoL eller LVM på grund av missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika som fått boendeinsatser i form av
a) vårdkedja eller bostad först
b) boendetrappa
Nämnare: Totalt antal hemlösa personer 18 år eller äldre som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk eller beroende av alkohol
eller narkotika
Avser frivilliga, individuellt behovsprövade insatser, såväl öppna insatser
som heldygnsvård samt tvångsvård.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Enkät till kommunens eller stadsdelens/stadsområdets ansvariga chef för
missbruks- och beroendeverksamheten.
Svårigheter för kommunerna att ta fram de uppgifter som efterfrågas.
Individer som enbart får rådgivning och stöd som ges i form av service
och inte som biståndsbeslutade insatser ingår inte eftersom de inte
registreras.
Riket, län, kommuner samt Stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, enheter, öppna insatser respektive heldygnsvård,
frivilliga insatser respektive tvångsvård.
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
63
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
15.2 Boendeinsatser till hemlösa personer i socialtjänstens missbruks- och
beroendeverksamhet
Mått
Syfte
Riktning
Målvärde
Boendeinsatser i form av vårdkedja eller bostad först eller boendetrappa erbjuds i socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet till
hemlösa personer (ja/nej).
Olika modeller för boendeinsatser kombinerar på olika sätt vård och
behandling, stöd i boendet (personell stödinsats) och boendestöd (fysiskt boende). I riktlinjerna ingår tre olika modeller för boendeinsatser:
boendetrappa, vårdkedja och bostad först. I de två första modellerna
erbjuds olika boendeinsatser i en viss ordningsföljd, medan bostad först
erbjuder mer eller mindre permanenta boendelösningar direkt. Modellerna skiljer sig också åt när det gäller vårdinsatser, som främst erbjuds
i vårdkedja och bostad först. Vårdkedja är en modell för att hjälpa hemlösa tillbaka till ett stabilt boende. Detta sker genom att behandla
bakomliggande problematik och först därefter erbjuda en egen bostad.
I modellen bostad först är grundtanken att hemlösa personer först och
främst ska få en bostad och sedan stöd för att hantera annan problematik, t.ex. psykiska problem och missbruk, dvs. erbjudandet gäller utan
krav på behandlingsföljsamhet. Båda rekommendationerna har fått
prioritet 4 i nationella riktlinjer (rad E05 respektive E06 i tillstånds- och
åtgärdslistan).
Boendeinsatser i form av bostadstrappa är den vanligaste modellen i
Sverige för hur kommunerna organiserar sina boendeinsatser. Den innebär att personen får träna sig i att klara eget boende för att så småningom få hyreskontrakt, men utgår inte från ett vård- och behandlingsperspektiv. Rekommendationen har fått prioritet 8 och kan erbjudas i
undantagsfall (rad E04) då åtgärden kan ha negativa effekter.
Hög, respektive medelhög förekomst eftersträvas (alternativ a).
Minskande förekomst eftersträvas (alternativ b)
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Alternativt kan resultat hämtas från öppna jämförelser (ÖJ) av missbruks- och beroendevården (se nedan), vilket innebär
att nationell datakälla finns, med regelbunden insamling, men med
begränsningar i den information som samlas in.
Teknisk beskrivning
Indikatorn bygger på följande enkätfråga:
Tillhandahåller ni boendeinsatser i form av
a) vårdkedja eller bostad först
b) boendetrappa.
i behandling av hemlösa personer med alkohol- eller narkotikaproblem?
Ett alternativ är att använda uppgifter från befintlig indikator i öppna
jämförelser av missbruks- och beroendevården (indikator 12 2014). Som
frågan är utformad omfattas enbart boendeinsatsen Bostad först.
Indikatorn bygger på följande enkätfråga:
Har ni kunnat erbjuda hemlösa personer med psykisk funktionsnedsättning ”bostad först”, under perioden xx till yy?
Svarsalternativ: Ja/Nej.
Definitioner: Med Bostad först avses här att den hemlöse uppmuntras att
själv definiera sina behov och mål. Personen erbjuds sedan, om denne
så önskar, omedelbart en varaktig bostadslösning. Erbjudandet ges utan
några krav på att personen först har genomgått psykiatrisk behandling
eller uppvisat nykterhet och drogfrihet. Boendelösningen är utan krav på
behandlingsföljsamhet eller annan meritering.
Datakällor
64
Enkät till kommunens eller stadsdelens/stadsområdets ansvariga chef för
missbruks- och beroendeverksamheten och efterfråga specifika stödinsatser alternativt att använda de resultat som redovisas i Socialstyrelsens
öppna jämförelser av missbruks- och beroendevården som är en återkommande redovisning. Insamlingen sker via enkäter till verksamheter-
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
na.
Strukturmåttet visar inte hur stor andel av de personer som borde ha
stödinsatsen som fått den. I samband med datainsamlingen kan olika fel
uppstå. Felen kan bl. a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenten tolkat frågorna.
ÖJ:s indikator ger enbart information om boendestödet Bostad först.
Avser stöd bland personer med psykisk funktionsnedsättning i kombination med missbruk.
Stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun,
län och riket.
Kunskapsbaserad och tillgänglig vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
65
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Övergripande indikatorer och kompletterande mått
16. Dödlighet bland vårdade med alkohol- respektive narkotikadiagnos
Riktning
Andel döda ett år efter vård för alkohol- respektive narkotikadiagnos,
procent.
Hög dödlighet kan tyda på samsjuklighet och bristande omhändertagande inom såväl psykiatrisk som somatisk vård. Det är viktigt att följa att
grupperna inte missgynnas i den positiva utvecklingen av medellivslängd och dödlighet.
Låg andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Resultatmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare 1: Antal döda, oavsett orsak, under 365 dagar efter vård med
alkoholdiagnos under ett kalenderår, bland personer, 18 år eller äldre.
Nämnare 1: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats med
alkoholdiagnos under ett kalenderår.
Med alkoholdiagnos avses följande diagnoskoder:
Mått
Syfte
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av alkohol
F10
Täljare 2: Antal döda, oavsett orsak, under 365 dagar efter vård med
narkotikadiagnos, bland personer, 18 år eller äldre.
Nämnare 2: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats med
narkotikadiagnos under ett kalenderår.
Med narkotikadiagnos avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av opiater
F11
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av cannabis
F12
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av kokain
F14
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av hallucinogener
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser
F19
Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård
eller i öppen specialiserad vård. Personens första vårdtillfälle (under
exempelvis ett kalenderår) selekteras oavsett var det ägt rum. Utskrivningsdatumet (om detta vårdtillfälle är inom den slutna vården) eller
datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad beroendevård)
utgör startdatum för att hämta information om personen avlidit eller inte
66
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
under 365 dagar framåt.
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.
Brister i diagnosregistrering. Alla personer som missbrukar alkohol eller
narkotika vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de
ingår inte i de studerade grupperna.
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Säker och kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
67
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
17. Återinskrivning i sluten vård inom 12 månader bland vårdade med
alkohol- respektive narkotikadiagnos
Riktning
Andel personer återinskrivna i sluten vård ett år efter vård med alkoholrespektive narkotikadiagnos, procent.
Återinskrivning inom 12 månader avser att belysa uppföljningen och det
fortsatta omhändertagandet efter patienternas utskrivning. Återinskrivningar kan belysa kvaliteten i öppenvården, i kommunens och socialtjänstens insatser samt samspelet dem emellan.
Låg andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Resultatmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare 1: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats med alkoholdiagnos i sluten vård och som inom 365 dagar efter
utskrivning vårdas igen i den slutna vården med alkohol- eller narkotikadiagnos.
Nämnare 1: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats med alkoholdiagnos i sluten vård.
Mått
Syfte
Täljare 2: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats med narkotikadiagnos i sluten vård och som inom 365 dagar efter
utskrivning vårdas igen i den slutna vården med alkohol- eller narkotikadiagnos.
Nämnare 2: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats med narkotikadiagnos i sluten vård.
Med alkoholdiagnos avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av alkohol
F10
Med narkotikadiagnos avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av opiater
F11
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av cannabis
F12
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av kokain
F14
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av hallucinogener
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva
substanser
F19
Personens första vårdtillfälle (under exempelvis ett kalenderår) selekteras. Utskrivningsdatum utgör startdatum för att hämta information om
personen vårdats i sluten vård med alkohol- eller narkotikadiagnos inom
365 dagar.
Åldersstandardiserade värden.
68
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.
Brister i diagnosregistrering. Alla personer som missbrukar alkohol eller
narkotika söker inte vård. Det är viktigt att definiera när ett vårdtillfälle är
slut och ett nytt börjar. Personer kan skrivas ut och in på nytt p.g.a. administrativa omständigheter.
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
69
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
18. Självmord eller självmordsförsök bland vårdade med alkohol- respektive
narkotikadiagnos
Riktning
Andel döda i självmord eller vårdade för självmordsförsök året efter vårdtillfälle med alkohol- respektive narkotikadiagnos, procent.
Indikatorn visar andelen döda i självmord eller andel som vårdats för självmordsförsök året efter vårdtillfälle med alkohol- eller narkotikadiagnos. En
hög andel självmord eller självmordsförsök i gruppen kan tyda på bristande
tillgänglighet och kvalité i vård och behandling av alkohol- och narkotikarelaterade problem.
Låg andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Resultatmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare 1: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats
med alkoholdiagnos i sluten eller öppen specialiserad vård och som inom
365 dagar efter utskrivning avlider i dödsorsaken självmord eller vårdas för
självmordsförsök.
Nämnare 1: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår
vårdats med alkoholdiagnos i sluten eller öppen specialiserad vård.
Täljare 2: Antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats
med narkotikadiagnos i sluten eller öppen specialiserad vård och som inom
365 dagar efter utskrivning avlider i dödsorsaken självmord eller vårdas för
självmordsförsök.
Nämnare 2: Totalt antal personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår
vårdats med narkotikadiagnos i sluten eller öppen specialiserad vård.
Mått
Syfte
Med alkoholdiagnos avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av alkohol
F10
Med självmord eller självmordsförsök avses följande diagnoskoder:
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
70
Yttre orsaker till sjukdom
ICD 10
Avsiktligt självdestruktiv handling
X60-X84
Skadehändelser med oklar avsikt
Y10-Y34
Diagnosuppgiften avseende alkohol eller narkotika kommer antingen från
ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Personens första
vårdtillfälle (under exempelvis ett kalenderår) selekteras. Utskrivningsdatum
(om detta vårdtillfälle är inom den slutna vården) eller datum för besök (om
besöket sker i öppen specialiserad beroendevård) utgör startdatum för att
hämta information om personen avlidit med självmordsdiagnos eller vårdats för självmord/självmordsförsök eller inte under 365 dagar framåt.
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.
Brister i diagnosregistrering. Alla personer som missbrukar alkohol eller narkotika vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i
den studerade gruppen.
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Säker och kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
19. Respekt och hänsyn i bemötande bland patienter inom beroendevården, öppen eller sluten vård
Riktning
Andel patienter inom beroendevården, öppen eller sluten vård som
känner att de blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt,
procent
Mötet mellan vårdare och patient är kärnan i hälso- och sjukvårdens
verksamhet. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska med sin kunskap och
tillämpad vetenskap förklara sjukdomen, behandlingen och vilka resultat som kan uppnås. Men de ska också förstå och se patientens kunskaper om sin sjukdom och möjligheter till samarbete där var och en
bidrar med sin kunskap.
Hög förekomst eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Resultatmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns och data samlas in kontinuerligt.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som vårdats inom beroendevården, öppen eller sluten vård och besvarat fråga ”Kände du att du blev
bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?” med ”Ja, helt och
hållet”.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats inom beroendevården, öppen eller sluten vård och besvarat fråga ”Kände du att
du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?”.
Mått
Syfte
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Uppgifter finns för patienter i primärvård och specialiserad somatisk
öppen och sluten vård.
Datakällor
Nationella patientenkäten, Sveriges Kommuner och landsting (SKL).
Felkällor
Låg svarsfrekvens, speciellt inom psykiatrin.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, landsting (om datakvalitén tillåter), utbildningsnivå.
Individanpassad vård och omsorg
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
71
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
20. Delaktighet i beslut om vård och behandling bland patienter inom
beroendevården, öppen eller sluten vård
Mått
Andel patienter inom beroendevården, öppen eller sluten vård som
känner sig delaktiga i beslut om vård och behandling, så mycket de
önskar, procent
Syfte
Riktning
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, innebär en god hälsooch sjukvård att patienten ska få individuellt anpassad information om
sitt hälsotillstånd och om den vård och behandling som kan erbjudas. En
god vård ska ges i samråd med patienten och med respekt för hans
eller hennes självbestämmande och integritet. En delaktig patient kan
också lättare medverka till att målen med vård och behandling uppnås.
En indikator på delaktighet är att patienten får delta i planeringen och
genomförandet av sin egen vård och behandling.
Hög förekomst eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Resultatmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns och data samlas in kontinuerligt.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som vårdats inom beroendevården, öppen eller sluten vård och besvarat fråga ”Kände du dig delaktig
i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade?” med
”Ja, helt och hållet”.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats inom beroendevården, öppen eller sluten vård och besvarat fråga ” Kände du dig
delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade?”.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Uppgifter finns för patienter i primärvård och specialiserad somatisk
öppen- och slutenvård.
72
Datakällor
Nationella patientenkäten, Sveriges Kommuner och landsting (SKL).
Felkällor
Låg svarsfrekvens, speciellt inom psykiatrin.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, landsting (om datakvalitén tillåter), utbildningsnivå.
Individanpassad vård och omsorg
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
21. Undersökning av den enskildes uppfattning om verksamheten i socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet
Mått
Syfte
Riktning
Minst en undersökning har under året genomförts av den enskildes
uppfattning om socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet
(ja/nej).
Det är viktigt att ha kunskap om den enskildes uppfattning om verksamheten då den är en indikator på hur väl verksamheten fungerar.
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns status
Utvecklingsindikator.
Teknisk beskrivning
Indikatorn bygger på följande enkätfråga till socialtjänstens missbruksoch beroendeverksamhet:
Täljare: Har ni under året genomfört minst en undersökning av den
enskildes uppfattning om verksamheten.
Svarsalternativ: Ja/Nej för respektive verksamhet/stadsdel/kommun/län/.
Kan även redovisas som exempelvis andelar av alla kommuner i ett län
som genomfört undersökningen.
Enkät till kommunens eller stadsdelens ansvariga chef för missbruks- och
beroendeverksamheten.
Strukturmåttet visar inte hur många personer som fått möjlighet att
besvara och besvarat en eventuell undersökning. Möjliga problem
med att få uppgifter från kommuner och stadsdelar.
Riket, kommuner/stadsdelar/verksamheter, öppna insatser respektive
heldygnsvård, frivilliga insatser respektive tvångsvård.
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Individanpassad omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
73
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
22. Brukarinflytande på individuell nivå i socialtjänstens missbruks- och
beroendeverksamhet
Riktning
Genomförandeplaner som upprättats för beslutandeinsatser har undertecknats av den
enskilde vars insats planen gäller. Gäller genomförandeplaner för en specificerad period
för personer inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård (ja/nej).
Socialtjänstens insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde
(Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid
handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS).
Det är viktigt att arbetet planeras, bedrivs målinriktat och följs upp tillsammans med den
enskilde. Att den enskilde skriver under genomförandeplaner är ett sätt att säkerställa
hans eller hennes delaktighet i denna planering. Genomförandeplanen är även en
utgångspunkt för uppföljning och utvärdering av om målet för den enskilde uppfyllts.
Hög förekomst eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Kommuner och stadsdelar/stadsområden som rapporterar att genomförandeplaner för
beslutandeinsatser upprättats och undertecknats inom socialtjänstens missbruks- och
beroendevård under en viss tidsperiod
Mått
Syfte
Indikatorn bygger på följande enkätfrågor:
Fråga 1: Upprättades genomförandeplaner för beslutade insatser, under perioden XX till
YY?
Svarsalternativ: Ja, för samtliga insatser/Ja, för vissa insatser/Nej, inte för några insatser/Vet ej
Fråga 2: Har genomförandeplanerna som upprättades undertecknats av den enskilde?
Svarsalternativ: Ja, samtliga/Ja, vissa/Nej, inga.
För att svaret ska bedömas som att genomförandeplaner alltid upprättas och undertecknas (Ja, samtliga) krävs att frågorna besvarats med att genomförandeplaner upprättats för samtliga insatser och att samtliga genomförandeplaner skrivits under av den
enskilda.
För att svaret ska bedömas som Ja, vissa krävs någon av kombinationerna nedan:
•
Ja, för vissa insatser & Ja, samtliga insatser skrivs under.
•
Ja, för samtliga & Ja, vissa insatser skrivs under.
•
Ja, för vissa insatser & Ja, vissa insatser skrivs under.
För att svaret ska bedömas som Nej, inga krävs att frågorna besvarats med Nej, inte för
några insatser/Vet ej om de upprättats & Nej, inga har undertecknats.
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
74
Definitioner: Med genomförandeplan menas här en dokumenterad planering om hur en
eller flera beslutade insatser ska genomföras i praktiken, även målet med insatserna ska
framgå. Det vill säga utförarsidans plan på hur insatserna ska genomföras utifrån fastställda mål.
Öppna jämförelser (ÖJ) 2014 missbruks- och beroendevården. Enkäter skickas till landets
kommuner, stadsdelar/stadsområden till ansvariga inom missbruks- och beroendeverksamheten. ÖJ är en återkommande redovisning.
Strukturmåttet visar inte för hur stor andel av berörda personer för vilka genomförandeplaner upprättats och undertecknats. I samband med datainsamlingen kan olika fel
uppstå. Felen kan bl. a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda
och hur respondenten tolkat frågorna.
Stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket.
Individanpassad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
23. Tillgänglighet – tid till första besök i socialtjänstens missbruks- och
beroendevård
Riktning
Tidsintervall från att den enskilde fått kontakt med socialtjänsten/handläggare inom myndighetsutövning till ett första personligt besök (nybesök) inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård. Gäller
förhållanden för en specificerad period för personer inom socialtjänstens
missbruks- och beroendevård.
Att den enskilde snabbt kan få kontakt med socialtjänsten är viktigt för
personer med missbruk och beroende som är motiverade till förändring
(Från mottagare till medspelare, RFHL 2010, SOU 2005:82. Personer med
tungt missbruk. Stimulans till bättre vård och behandling).
Hög förekomst eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Indikatorn bygger på följande enkätfråga till ansvariga inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård:
När bokas i genomsnitt ett första personligt besök (nybesök) efter att
den enskilde fått kontakt med socialtjänsten/handläggare inom myndighetsutövning?
Svarsalternativ: Inom 3 dagar/Inom 4–7 dagar/Inom 8–14 dagar/Efter 15
eller mer.
Definitioner: Dagar beräknas inklusive helgdagar dvs. 7 dagar = 1 vecka.
Den första kontakten kan ha tagits per telefon eller vid besök i receptionen, etc.
Datakällor
Öppna jämförelser (ÖJ) 2014 missbruks- och beroendevården. Enkäter
skickas till landets kommuner, stadsdelar/stadsområden till ansvariga
inom missbruks- och beroendeverksamheten. ÖJ är en återkommande
redovisning.
Strukturmåttet visar inte för hur stor andel av berörda personer som har
korta eller långa väntetider. I samband med datainsamlingen kan olika
fel uppstå. Felen kan bl. a. bero på mätinstrumentets utformning, hur
frågorna är ställda och hur respondenten tolkat frågorna.
Stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun,
län och riket.
Mått
Syfte
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Tillgänglig vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
75
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
24. Minskat antal dagar med substansbruk vid första uppföljning
Riktning
Andel personer som registrerats i Svenskt Beroenderegister (SBR) i öppen
specialiserad vård som vid första uppföljning uppvisar ett minskat antal
dagar med substansbruk, procent.
Ett huvudsyfte med missbruks- och beroendevården är att hjälpa och
stödja den enskilde att minska skadligt bruk av alkohol och droger. Ett
ökat antal nyktra eller substansfria dagar är därför ett viktigt resultat att
följa.
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Resultatmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Låg täckningsgrad i Svenskt Beroenderegister (SBR).
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer, 18 år eller äldre som registrerats i SBR i öppen
specialiserad vård och som vid första uppföljning uppvisar en minskning
av antal dagar med substansbruk.
Nämnare: Totalt antal personer, 18 år eller äldre som registrerats i SBR i
öppen specialiserad vården med minst en uppföljning.
Med minskning avses alla värden > 0.
Svenskt Beroenderegister (SBR).
Mått
Syfte
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
76
Validiteten i registreringen av antalet nyktra/substansfria dagar kan
brista.
För att mäta indikatorn krävs minst två registreringar i SBR med uppgifter
om antal nyktra/substansfria dagar vid båda tillfällena, vilket påverkar
underlagets storlek.
Riket, landsting, enhet, primärdrog, utbildning, levnadsform.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Kompletterande mått: Rapportering till Svenskt Beroenderegister
Mått
Syfte
Måttets status
Teknisk beskrivning
Andel vårdade med alkohol- eller narkotikadiagnos i den specialiserade
vården som finns i Svenska Beroenderegistret (SBR), respektive andel
nyregistreringar i öppen vård i SBR som också följs av minst en uppföljnings- eller avslutsregistrering inom ett år, procent
Nationella kvalitetsregister beskriver vårdkvalitet och möjliggör olika
typer av uppföljning och jämförelser. Anslutning till nationella kvalitetsregister indikerar en vilja till förbättring. En hög anslutningsgrad till registren
är en förutsättning för att registrens syften ska uppfyllas.
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Täljare 1: Antal personer med alkohol- eller narkotikadiagnos i den specialiserade vården som registrerats i SBR under en bestämd tidsperiod.
Nämnare 1: Totalt antal personer med alkohol- eller narkotika diagnos i
den specialiserade vården under samma tidsperiod som i täljaren.
Med alkohol- eller narkotikadiagnos avses följande diagnoskoder:
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av alkohol
F10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av opiater
F11
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av cannabis
F12
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av kokain
F14
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av hallucinogener
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva
substanser
F19
Täljare 2: Antal personer som nyregistrerats i SBR under ett kalenderår
som också har en uppföljnings- eller avslutsregistrering inom ett år.
Nämnare 2: Totalt antal personer nyregistrerats i SBR under ett kalenderår.
Svenskt Beroenderegister (SBR), patientregistret vid Socialstyrelsen
Brister i diagnosregistrering. Alla personer som missbrukar alkohol eller
narkotika vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de
ingår inte i den studerade gruppen.
Riket, landsting, enhet
Kön, ålder, uppdelning efter alkohol- respektive narkotikadiagnos
Kunskapsbaserad vård.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
77
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards