Grupp 10

advertisement
En ekonomisk landanalys av
Argentina
Dennis Callejas Gidlund 920902
Erik Almqvist 910906
Yves Michal 931023
Joakim Karlsson 920731
Globaliserings och utveckling
Nationalekonomi A 3hp
NEGA07
Karl-Markus Modén
20013-04-30
18 SIDOR
1
1.
1.1 Inledning………………………………………………………………….... 3
1.2 Syfte………………………………………………………………………... 3
1.3 Metod………………………………………………………………………. 3
1.4 Frågeställningar……………………………………………………………..3
2. Faktadel
2.1 Historia………………………………………………………………………4
2.2 Makroekonomiska aspekter………………………………………………….5
2.2.1 Makroekonomisk överblick……………………………………………......6
2.3 Mikroekonomiska aspekter…………………………………………….........8
2.3.1 Mikroekonomisk överblick……………………………………………......8
2.4 Mercosur……………………………………………………………………..9
2.5 Argentina – Protektionistiskt eller inte?..........................................................9
2.6 Gravitationsteorin…………………………………………………………..10
2.6.1 Applicering av gravitationsteorin………………………………………...10
2.7 HO-modellen……………………………………………………………….12
2.8 Tillväxtmönster…………………………………………………………….12
3. Slutsats & diskussionsdel
3.1 Protektionism……………………………………………………………….13
3.2 Följder av Mercosur-samarbetet……………………………………………13
3.3 Mercosur & EU…………………………………………………………….14
3.4 Gravitationsmodellen och komparativa fördelar…………………………...15
3.5 Argentinas utbildningskvalité- en tillväxtmöjlighet………………………..15
4. Källor…………………………………………………………………...........17
Bilaga; Diagram
2
1. Introduktion
1.1 Inledning
Argentina har länge präglats utav många nationalekonomers värsta mardröm: protektionism.
Landet har haft en problematisk historia med korruption, instabila styrelseskick och
ekonomiska kriser. I detta arbete ska läsaren få en god inblick i Argentinas ekonomi och hur
dess historia har påverkat deras ekonomiska situation idag. Arbetet ska omfatta en
makroekonomisk analys av landet och besvara de frågeställningar vi valt.
1.2 Syfte
Avsikten med uppsatsen är att tillämpa nationalekonomiska kunskaper i en praktisk analys.
Att på ett analytiskt sätt angripa ett u-land och redogöra för de teorier vi lärt oss under
nationalekonomin.
1.3 Metod
För att nå vårt syfte har vi använt oss utav de hemsidor som kan förse oss med statistisk fakta
kring hur Argentinas handel och utvecklingsmönster har sett ut genom åren. Samt angiven
kurslitteratur.
1.4 Frågeställningar
 Har landet varit protektionistiskt eller öppet för internationell handel?
 I vilka branscher har landet en komparativ fördel?
 Uppmuntras utländska direktinvesteringar?
 Ingår landet i någon handelsunion, och hur har det i så fall påverkat handeln?
 Har tidigare ekonomiska kriser påverkat dagens ekonomiska situation?
3

2.1 Historia
I denna del kommer vi redovisa betydelsefulla politiska och ekonomiska beslut som har
påverkat och även idag kan speglas i Argentinas internationella handel.
Argentina har under 1900-talet varit starkt protektionistiskt. Under 1940-talet var Argentina
ett av världens rikaste länder. Bakgrunden i detta går att finna i deras starkt reglerade ekonomi
som de byggde upp med tullar och statligt näringsliv. Det var egentligen först på 1970-talet
som militärregimen öppnade upp ekonomin för omvärlden. Detta resulterade i att många stora
statliga industrier slogs ut med en hög arbetslöshet som följd. Militärjuntan tog stora lån för
att täcka upp de tidigare lånen, vilket gav en större utlandsskuld som resultat. Under 1990talet fortsatte avregleringarna och många statliga företag såldes. De flesta tullar togs bort, och
i samma skede knöts valutan till den amerikanska dollarn. Detta för att råda bot på den
dåvarande hyperinflation och ge priserna stabilitet.1
Mellan 1998 och 2002 genomgick Argentina två svåra ekonomiska kriser. Argentinas BNP
föll med cirka 20 %, fattigdomen beräknades till 50 % av landets population och
arbetslösheten mättes upp till 25 %.2 President Duhalde valde då att frigöra peson från dollarn
vilket i praktiken kom att innebära en kraftig devalvering. Valutan sjönk då med cirka 75 %
som en följd av detta.3
Fram till 1998 hade Argentina haft en god tillväxt men sedan kom den första ekonomiska
smällen i och med Brasiliens ekonomiska kris. Brasilien var då landets största handelspartner
och de Argentinska underskotten täcktes då upp av nya lån samtidigt som det skedde en stor
valutaflykt. Avbetalning av räntorna på utlandslånen växte samtidigt som pesons koppling till
dollarn gjorde den övervärderad och priset ökade på exportvaror.4
1
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Argentina/Ekonomi 2013-05-25
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Buenos-Aires/Landfakta/OmArgentina/Ekonomisk-oversikt/ 13/5 16.59
3
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Argentina/Ekonomi 13/5-13 14.42
4
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Argentina/Ekonomi 13/5-13 15.31
2
4
2001 utbröt ytterligare en kris. Småsparare tog ut sina besparingar i panik vilket hotade det
dåvarande banksystemet att kollapsa. Det var då som president Duhalde beslutade att
devalvera peson i januari 2002 samt att låta valutan flyta fritt gentemot dollarn. Presidenten
uppmanade även befolkningen att köpa inhemska varor. Devalveringen medförde sänkta
löner, förlorat värde på befolkningens besparingar och högre priser på varor. Följden av dessa
faktorer kunde bevittnas i många konkurser. 5
Följderna av devalveringen gjorde exportvaror billigare i utlandet och fick den internationella
efterfrågan att öka. Även den inhemska ekonomin stabiliserades med hjälp utav utländska
placerare som fick den inhemska efterfrågan att öka. En ökad efterfrågan på sojaprodukter
från Kina medförde att jordbruksexporten i Argentina ökade.6 Även höga
världsmarknadspriser på jordbruk kom att gynna Argentina. Dock sjönk varuimporten
anmärkningsvärt under perioden 1998-2002, en minskning med 72 % präglade perioden, från
29 531 till 8 473 miljoner USD.7 Vilket var en konsekvens av kraftigt devalverade valutan.
Efter den internationella finanskrisen 2008 minskade Argentinas export av framförallt
jordbruksprodukter och bilar. Den totala procentuella minskningen av exporten uppgick till
20,5 % på bara ett år (2008 till 2009) och värdena förändrades från 70 019 till 55 672 miljoner
USD.8 Detta berodde på en minskad konsumtionsefterfrågan samt sjunkande priser på
världsmarknaden. Ekonomin kom att rätas upp i slutet av 2009 då efterfrågan från Kina
uppstod igen. Samtidigt så minskade de utländska investeringarna vilket även det var till följd
av finanskrisen 2008.9 Vi kan även se förändrade värden i Argentinas import under den
internationella finanskrisen, en minskning med 32 %, från 54 596 till 37 146 miljoner USD10
2.2 Makroekonomiska aspekter
För att lyckas med ekonomisk tillväxt underlättar det om de makroekonomiska aspekterna är
förvekligade. När vi studerar de makroekonomiska aspekterna i ett land brukar man dela upp
det i två delar: stabilitet och internationell konkurrenskraft. Makroekonomisk stabilitet
5
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2536538.ece 13/5-13 16.00
https://www.pohjola.fi/pohjola?cid=381423233&srcpl=4&kielikoodi=sv 13/5-13 14.56
7
Se Diagram 1
8
Se Diagram 2
9
https://www.pohjola.fi/pohjola?cid=381423233&srcpl=4&kielikoodi=sv 13/5-13 14.56
10
Se Diagram 2
6
5
kännetecknas med en sund och stabil finans- och penningpolitik. Detta innebär att
budgetunderskottet hålls inom hållbara ramar och att penningmängden inte får tillåtas öka för
snabbt.11 En låg inflation underlättar att hålla en stabil växelkurs och skapar en bra miljö för
det finansiella systemet att fungera effektivt.12 När man ser till makroekonomiska aspekter ser
man, förutom den makroekonomiska stabiliteten, till den internationella konkurrenskraften.
En god internationell konkurrenskraft kännetecknas med en realistisk växelkurs och få typer
av handelsregleringar. Detta för att undvika tillväxthinder.13
2.2.1 Makroekonomisk överblick
Studerar vi Argentina utifrån ett makroekonomiskt perspektiv hade vi kanske hoppats på att
se en tillväxtfrämjande miljö. En stabil finans- och penningpolitik samt en stark ekonomisk
tillväxt. En politik som utlovar makroekonomisk stabilitet för hela landet. Så är inte fallet.
Landet har totalt misslyckats och är nästintill raka motsatsen. Med andra ord har en ansvarslös
finanspolitik bedrivits som lett till att landet har en makroekonomisk instabilitet. Argentina är
ett exempel på hur ansvarslös finanspolitik samt protektionism kan förstöra ett lands ekonomi
på väldigt kort tid. 1940 var Argentina ett utav världens 10 rikaste länder sett utifrån BNP.
Till år 2009 har de gjort ett drastiskt fall ner till en 30 plats.14 Dessa siffror ser väldigt dystra
ut men handlar det enbart om ansvarslös finanspolitik?
Till Argentinas försvar har deras historia en del att stå till svars för innan vi utmålar dem som
ansvarslösa. Under åren har Argentina haft osäkra och svajiga styrelseskick med allt från
militärdiktatur till korrupta ”demokratier” vilket har resulterat i att det varit svårt att bygga
upp en makroekonomisk stabilitet. Den labila miljön som under lång tid har funnits i landet
har hämmat många ekonomiska tillväxtfaktorer.
Den första negativa effekten vi ska belysa på grund av den labila miljön är den bristande
investeringsfinansieringen. Bigsten påpekar framförallt att inhemskt sparande och utländska
11
Bigsten, Arne. Utvecklingens ekonomi och politik. Lund: Studentlitteratur, 2010. Sid 181
Ibid sid 181
13
Ibid sid 181
14
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2195.html 27/5-13
15.30
12
6
privata direktinvesteringar bör vara huvudkällorna för finansiering.15 Hur fungerar detta i
Argentina? Den instabila miljön i Argentina har drivit upp inflationen skyhögt och de flesta
oberoende bedömare påstår att den ligger på ca 25 % (årsbasis).16 Med en sådan hög inflation
accelererar konsumtion inom landet och det är svårt att få ett högt inhemskt sparande. Varför
spara när pengarna sjunker i värde? En hög inflation skapar en ostabil växelkurs och gör det
svårare för det finansiella systemet att fungera effektivt. En hög inflation under en längre
period skapar även en oro för investerare att på långsikt satsa på sina projekt. I och med detta
går man miste om flera positiva effekter som de långsiktiga projekten har på den ekonomiska
tillväxten. De kortsiktiga och spekulativa investeringar som görs när den ekonomiska miljön
är instabil har visat sig inte vara lika gynnsam för tillväxten som de långsiktiga.17
Ser vi till den andra faktorn som vi redan lyckats glida in på: utländska privata
direktinvesteringar. Hur ser miljön ut där? En faktor som försämrar företagsklimatet och de
utländska direktinvesterarnas vilja till att investera är den utbreda korruptionen. Korruptionen
har tagit ett så hårt grepp om landet att även några av de viktigaste institutionerna såsom
domstolar är korrupta.18 Vid en CPI-mätning (Corruption perceptions Index) 2012 hamnade
landet på plats 102 av 174 granskade länder19. Vilket givetvis avskräcker många investerare.
Den protektionism som genomsyrat Argentinas historia har också skapat en oro för utländska
investerare. En oro för särbehandling av de inhemska företagen gentemot de utländska. Att
skydda den inhemska industrin har varit, och är, trots allt ett primärt mål för Argentina. Det är
med andra ord ett mycket dåligt företagsklimat i landet och den makroekonomiska
instabiliteten är ett faktum.20
Internationell konkurrenskraft är som tidigare nämnt, en faktor att studera under
makroekonomin. Hur omfattande den internationella konkurrenskraften är styrs till stor del
utav växelkursen och olika typer av handelsregleringar.21 I Argentina har historien präglats av
en felvärderad valuta. Under 2010 införde den dåvarande presidenten Fernandes de Kirchner
15
Bigsten, Arne. Utvecklingens ekonomi och politik. Lund: Studentlitteratur, 2010. Sid 183
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Buenos-Aires/Handel/Foretagsklimateti-Argentina/ 15.43 27/5-13
17
Bigsten, Arne. Utvecklingens ekonomi och politik. Lund: Studentlitteratur, 2010. Sid 181
18
http://www.heritage.org/index/country/argentina 15.45 27/5-13
19
http://cpi.transparency.org/cpi2012/results/ 15.47 27/5-13
20
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Buenos-Aires/Handel/Foretagsklimateti-Argentina/ 16.02 27/5-13
21
Bigsten, Arne. Utvecklingens ekonomi och politik. Lund: Studentlitteratur, 2010. Sid 181
16
7
strikta regler för valutamarknaden. Detta för att stabilisera växelkursen för peson relativt
dollarn och förhindra kapitalflykt.22
2.3 Mikroekonomiska aspekter
För att lyckas med ekonomisk tillväxt underlättar det om mikroekonomiska aspekterna är
förvekligade. De mikroekonomiska aspekterna är grundläggande för en effektiv marknad.
Man kan dela in de mikroekonomiska aspekterna i två delar. Den första delen handlar om
fungerande inhemska marknader.23 För en effektiv resursallokering krävs det att den
inhemska marknaden är konkurrensutsatt. Den andra delen handlar om ett stabilt finansiellt
system, en god miljö där sparare vågar spara och investerare vågar ta risker. Detta uppnås via
en transparent och effektivt finansiellt system.24
2.3.1. Mikroekonomisk överblick
Bryter vi ner det ytterligare kan vi utläsa problem redan på det mikroekonomiska planet då
landet har en icke-fungerande inhemsk marknad. Regeringen låter nämligen inte företagen bli
konkurrensutsatta på ett mikroekonomiskt korrekt sätt. Regeringen pressar företag att reglera
priser för bland annat el, vatten och gas. Även arbetarnas löner regleras.25 Vilket leder till att
en effektiv resursallokering uteblir. En effektiv resursallokering har visat sig varit nödvändig
för en snabb ekonomisk tillväxt.26 Effektivast blir det när resurser omallokeras dit landets
komparativa fördel ligger, inte dit staten reglerar.
Ett stabilt finansiellt system som är transparent och effektivt är något som Argentina har
problem med. Domstolarna är ineffektiva och som tidigare nämnt mycket sårbara för
korruption. Patentskyddet i landet är bristfälligt och piratkopior är allmänt tillgängliga. 27 Ett
labilt finansiellt system gör att sparare inte vågar spara och investerare känner en oro för att ta
risker och därmed uteblir betydande investeringar.
22
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Argentina/Aktuell-Politik 16.11 27/5-13
Bigsten, Arne. Utvecklingens ekonomi och politik. Lund: Studentlitteratur, 2010. Sid 182
24
Ibid. Sid 182
25
http://www.heritage.org/index/country/argentina#open-markets last 16.33 27/5-13
26
Bigsten, Arne. Utvecklingens ekonomi och politik. Lund: Studentlitteratur, 2010. Sid 182
27
http://www.heritage.org/index/country/argentina 16.35 27/5-13
23
8
2.4 Mercosur
Mercosur är den sydamerikanska tullunionen som består av Argentina, Brasilien, Paraguay,
Uruguay och Venezuela. Målsättningen med tullunionen är att främja frihandel mellan
länderna i regionen. Kontinenten har historiskt sett präglats av protektionism så därför vill
man främja ett fritt flöde av arbetskraft och kapital. Då handelshindren har varit något centralt
i Sydamerikas utrikespolitiska historia, är tanken med målsättningen god.28 Det kan vara
intressant att se hur varuhandelns andel av BNP förändrats efter Argentinas inträde i
tullunionen, alltså i början av 1990-talet till idag. 1990 låg varuhandels andel av BNP på 11.6
%, efter ingången kan vi se en kraftig ökning och 2008 låg siffran på hela 39 %. 29
En jämförelse med EU kan vara intressant även om EU befinner sig i en ekonomisk och
politisk kris. Inom Mercosur prioriteras oftast politiska intressen istället för ekonomiska
skäl.30 Avsaknaden inom Mercosur av tillräckligt starka institutioner som i exempelvis EU
har försvårat att bedriva en gynnsam ekonomisk politik för samtliga länder i Mercosur.
Unionerna har tillsammans länge försökt att nå en överenskommelse genom ett
associeringsavtal. Man har dessvärre inte kommit fram till något konkret ännu och en av
anledningarna är som tidigare nämnt, avsaknaden av starka institutioner. 31 Att det går trögt i
förhandlingarna är dock inte bara Mercosurs fel. En annan del av problemet ligger hos EU.
Det som är det mest väsentliga är EU:s protektionistiska jordbrukspolitik.32
2.5 Argentina – Protektionistiskt eller inte?
Vad har man för syn på protektionismen i Argentina egentligen? Frågan delar det argentinska
samhället i två grenar. Det är egentligen de privata jordbrukarna som stödjer protektionismen,
28
http://www.ne.se/lang/mercosur 2013-05-25
Se diagram 3
30
http://www.ne.se/lang/mercosur 2013-05-25
31
http://www.ne.se/lang/mercosur 2013-05-25
32
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Buenos-Aires/Handel/Ekonomisk-ochhandelspolitisk-rapport/Medlemskapet-i-Mercosur/ 2013-05-25
29
9
för att kunna försvara deras enda inkomst. De som är emot protektionism och positiv till
frihandel är de företag som kan dra nytta av sina stordriftsfördelar och kan producera till en
låg genomsnittskostnad. Precis som tidigare nämndes öppnades ekonomin upp för omvärlden
runt 1990-talet. Det blev bättre villkor för att kunna importera och exportera. Det var med
andra ord något som talade för frihandeln. Det som dock skyddar de lokala bönderna är den
låga växelkursen som råder. På så sätt skyddas de lokala bönderna eftersom deras produkter
är billigare än de varor som importeras. Utöver detta finns det lagar och handelshinder som
skyddar de lokala bönderna, vilket är en av prioriteringarna som regeringen har.33
2.6 Gravitationsteorin
”Gravitationsmodellen är inspirerad utav Newtons lag för dragningskraften mellan två
himlakroppar. Dragningskraften beror av två faktorer: himlakropparnas massa och av
avståndet mellan dem. Newtons lag innebär att dragningskraften ökar med massan men
minskar med avståndet.”34
Gravitationsmodellen förklarar vilka länder som kommer inleda handel med varandra utifrån
två faktorer: vilket geografiskt avstånd länderna i fråga har, samt storleken på deras BNP. Den
första faktorn att belysa är deras BNP. Enligt teorin kommer ett land med högt BNP ”dra sig”
till andra länder med höga BNP-värden. Länder kommer alltså enligt teorin ha en
dragningskraft att inleda handel till länder med liknande BNP.
Angående den andra faktorn, geografiskt avstånd, hävdar teorin att länder som ligger
geografiskt nära varandra kommer att ha en mer omfattande handel än länder som ligger långt
ifrån varandra. Detta kan till stor del förklaras på grund utav att transportkostnader ökar i
relation till avståndet.35
2.6.1 Applicering av gravitationsteorin
För att exemplifiera teorin: Brasilien är en utav Argentinas största handelspartner. Dessa
33
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Buenos-Aires/Handel/Ekonomisk-ochhandelspolitisk-rapport/Argentinsk-handelspolitik/ 2013-05-26
34
Berg, Claes. Global ekonomi. Stockholm: SNS Förlag. Sid 327
35
Ibid 327
10
länder har som teorin uttrycker det ”dragit” sig till varandra på grund utav två faktorer, det
geografiska avståndet och liknande storlek på bruttonationalprodukten. Nu ska vi undersöka
om så är fallet. Att handel skulle inleda utifrån den geografiska faktorn ter sig ganska givet då
länderna faktiskt gränsar till varandra. Teorin säger oss hittills att länderna emellan skulle
inleda handel. Men det var ju två faktorer. Nämligen den faktorn som pekade på ländernas
liknande storlek av BNP. Argentina har ett BNP på 447 644 Miljarder US-dollar medan
Brasilien BNP ligger på 2492 902 Miljarder US-dollar. Detta säger oss i löpande text väldigt
lite om de har en liknande storlek på deras BNP eller inte. För att förtydliga har Argentina den
30 största BNP medan Brasilien har den 6 största utav 182 rankade länder.36 Dom har alltså
inte en överhängande likhet i storleken på deras BNP-värden. Utifrån denna faktor skulle
alltså inte dessa länder ha en särskilt omfattande handel sinsemellan
Dock handlar inte teorin om att varje faktor var för sig bestämmer om länderna kommer dras
till varandra. Det är snarare ett samspel däremellan. Argentina kommer att dras till handel
med Brasilien trots att deras BNP är 24 rankingplatser ifrån varandra på grund utav den
kompenserande geografiska faktorn. Dessutom bör tilläggas att Argentina har en väldigt
liknande BNP med Brasilien relativt andra Sydamerikanska länder. Så för att summera teorin
bör Argentina ha en mer omfattande handel med Brasilien än med ett annat land i Sydamerika
med lägre BNP och längre avstånd har, exempelvis Ecuador.
Inom OECD-området ger gravitationsteorin en bra förklaring till handeln mellan utvecklade
industriländer. Detta p.g.a. utav att industriländer har ett mer differentierat exportinnehåll.37
När det kommer till handelsmönstren för länder utanför OECD kan man inte hitta en lika bra
förklaring eftersom mindre industrialiserade länder främst exporterar jordbruks - och enklare
industrivaror.38 Utvecklingsländer erbjuder färre produkter och framförallt basvaror och
kommer därför inte följa gravitationsmodellens förutsägelser.39
Gravitationsteorin har sporrat ekonomer att söka en djupare ekonomisk förklaring till teorin.
Det dem har kommit fram till är att det i grund och botten handlar om komparativa fördelar.40
36
http://www.imf.org/external/country/index.htm 29/5-13 10.45
Berg, Claes. Global ekonomi. Stockholm: SNS Förlag. Sid 327
38
Ibid 327
39 Ibid 327
40
Ibid 327
37
11
2.7 HO-modellen
Heckscher-Ohlin-teori handlar om relativa fördelar. Heckscher-Ohlin-teorin eller HOmodellen som den även kallas, utgår från att även om länder har tillgång till samma teknik
kan ett land tjäna på att specialisera sig på en vara som ur resurssynpunkt är gynnsam för
landet.
”Ett land har en relativ fördel i att producera varor som kräver mycket av den typ av resurser
som landet har gott om. Ett land exporterar därför varor som behöver produktionsresurser som
man har mycket av, medan det importerar varor som behöver sådana produktionsresurser som
man lider brist på.”41
2.8 Utbildning
I moderna tillväxtteorier har ytterligare en faktor betonats för tillväxt i jämförelsevis med de
äldre teorierna. Man belyser här att tekniska framsteg inte var ”manna från himlen” utan
krävde andra faktorer än bara kapital och arbete, nämligen humankapital.42 Ser vi då till
Argentina ligger de relativt bra till, särskilt när man ställer det relativt andra sydamerikanska
länder.43 Enligt HDI ligger landet högt över världsgenomsnittet.44 Detta kan förklaras med det
väluppbyggda och avgiftsfria skolväsendet. 2005 började 99,1% utav barnen i grundskolan
och läs och skrivkunnigheten var uppe i hela 97,7%. Det problematiska är att dessa
akademiker inte väljer att stanna kvar i Argentina utan söker sig arbete utomlands.45
Berg, Claes. Global ekonomi. Stockholm: SNS Förlag. Sid 337
Bigsten, Arne. Utvecklingens ekonomi och politik. Lund: Studentlitteratur, 2010. Sid 55
43 http://www.ne.se/argentina/utbildning 27/5 13.40
44 Se diagram 4
45
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Argentina/Utbildning 27/5-13 13.20
41
42
12
3. Argentina slutsats/diskussion
3.1 Protektionism
Att kunna dra några slutsatser av Argentinas protektionism är ingen lätt uppgift. Eftersom
slutsatsen om vad som är ”bäst” för landet beror på vem som svarar på frågan. Det som
storföretagare och småbönder dock är överens om är att integration med Europa och EU är
något positivt. Man förstår vikten i att vara närmare varandra i handelsfrågor, på grund av den
växande konkurrensen ifrån öst.
Ett land som varit protektionistiskt så länge som Argentina kommer ganska naturligt drabbas
hårt när marknaden öppnas mot omvärlden. Lokala industrier kommer konkurreras ut och få
läggas ner. Ett tydligt exempel på detta såg vi under åren med militärdiktaturen i landet
(1976-1983) då man tog ett första steg mot att öppna upp ekonomin. I grund och botten
handlar det om en nedläggning av just den sortens industri som är ineffektiv gentemot
omvärldens. Resurser måste nämligen omallokeras dit landets komparativa fördelar finns. Hur
hårt landet drabbas beror på hur länge man väntar med att öppna upp handeln. För ju längre
man isolerar sig desto mer resurser måste omallokeras till ”rätt” ställe när marknaden släpps
fri. Att öppna ekonomin kommer dock alltid att vara till landets fördel i längden.
Sammanfattningsvis ser vi både för- och nackdelar i protektionism. Protektionismen är för
stunden ett effektivt sätt att vinna politiska poäng och göra bl.a. de inhemska bönderna nöjda.
På lång sikt däremot kommer detta leda till en mikro- och makroekonomisk instabilitet. All
utveckling innebär en förändring. Förändring skapar ibland problem som måste hanteras
under utvecklingens gång, men en utveckling är alltid ett steg i rätt riktning.
3.2 Följder av Mercosur-samarbetet
En slutsats vi kan dra utifrån diagram 3 är att sedan inträdet i tullunionen har varuhandelns
andel av BNP ökat. Det går att spekulera i hur stor påverkan Mercosur har haft för Argentinas
ökade varuhandel gentemot med den påtagliga globaliseringsepoken som vi nu upplever. En
annan faktor till den ökade varuhandeln under perioden 1990-2008 var 2001 års devalvering.
Genom våra tidigare kunskaper ifrån makroekonomi vet vi att en devalvering vanligtvis leder
13
till en förbättrad bytesbalans. Värdet på valutan sjunker och därmed så sjunker även priserna
på exportvarorna för omvärlden. I Argentinas fall sjönk valutans värde med cirka 75 %. Detta
skulle därmed utifrån våra makroekonomiska kunskaper innebära en kraftig ökning av
varuhandeln. Ser vi då till diagram 3 kan vi då också utläsa en kraftig ökning under
devalveringsperioden.
3.3 Mercosur och EU
Möjligheterna med ett potentiellt avtal mellan EU och Mercosur och skulle troligtvis gynna
bägge unionerna. Om EU skulle öppna upp för en friare handel för jordbruksprodukter skulle
Argentina gynnas utav detta eftersom deras främsta exportmarknad är ifrån jordbruket. Om
Mercosur skulle öppna upp till en friare handel mot EU så skulle EU kunna exportera sina
tekniska produkter till de sydamerikanska länderna på ett mer effektivt sätt.
Framför allt skulle ett avtal leda till att Europa integrerar sig med Sydamerika så att bägge
unioner skulle kunna specialisera sig i någon exportvara. En öppnare marknad skulle
förmodligen gynna och underlätta för världshandeln i stort. Andra fördelar med ett avtal
skulle föra med sig är att EU:s export, är något som kompletterar Mercosurs importefterfrågan
(Jordbruk kontra utvecklade tekniska produkter).
För att få en rättvis bild om vad avtalet skulle kunna tänkas ge för konsekvenser är det av stor
vikt att även presentera nackdelarna. Eventuella nackdelar kan framförallt ses i främst
jordbruksfrågan. Exportvarorna i Sydamerika kan komma att få en negativ utveckling
eftersom EU precis som Mercosur är protektionistiska i jordbruksfrågorna. Här krockar
unionernas intressen. Det har flera gånger hänt att man beskyllt varandra att vara för
protektionistiska i framförallt jordbruksfrågorna.
En annan faktor som bör diskuteras är avsaknaden av tillräckligt starka institutioner i
Mercosur. Institutionerna är en förutsättning för att handel mellan unionerna ska fungera på
ett effektivt sätt. Fungerar inte dessa kan ett eventuellt avtal sinka handeln och målet med att
få en effektiv handel misslyckas. Finns inte dessa starka institutioner så är det mycket troligt
att EU avskräcks från att ingå ett avtal.
14
3.4 Gravitationsmodellen och komparativa fördelar
Genom att Argentina har ett väldigt teknologiskt avancerat jordbruk och att endast 5 % av
befolkningen jobbar inom jordbruket skulle man kunna dra slutsatsen att Argentina har
specialiserat sig inom detta område. Likaså att dem är världens ledande exportörer av sojaolja
och tredje störst när det kommer till exporten av sojabönor. Detta skulle kunna ses som att
Argentina har en komparativ fördel när det kommer till jordbruksvaror.
Gravitationsteorin säger också att mera utvecklade länder specialiserade sig på mera
avancerade teknologiska områden samt har ett större och mer varierat utbud när det kommer
till internationell handel. De mindre utvecklade länderna specialiserar sig oftast inom jordbruk
och simplare industriproduktion. Då skulle man kunna anta att Argentina tillhör de mindre
utvecklade länderna eftersom största delen utav deras export består utav jordbruksvaror.
Brasiliens starka BNP och geografiska läge är ett skolboksexempel om varför Argentina och
Brasilien har så goda handelsförhållanden. Samma sak gäller för handelsorganisationen
Mercosur. Mercosurs och andra handelsunioners uppkomst skulle kunna förklaras genom
gravitationsteorin. Närliggande länder med större BNP går samman för att dra fördel utav
deras komparativa fördelar. Ett annat exempel skulle då kunna vara EU.
I och med att teorin kan anpassas så bra på OECD-länderna så kan man utgå från att det finns
en tredje faktor som spelar in i gravitationsmodellen. Närmare bestämt om landet har ett
frihandelsvänligt styrelseskick eller har ett slutet ekonomiskt system. Detta eftersom utifall ett
land är ekonomisk isolerat (Nordkorea) spelar det ingen roll om hur likvärdigt två länders
BNP är eller hur nära länderna ligger varandra, handel kommer ändå inte inledas.
3.5 Argentinas utbildningskvalité- en tillväxtmöjlighet?
Som tidigare nämnt håller Argentina en god utbildningskvalité i förhållande till närliggande
sydamerikanska länder. Kan detta vara Argentinas tillväxtmöjlighet? Om vi då funderar över
Heckscher-Ohlin-teorin om relativa fördelar kan man utläsa att Argentina skulle satsa på
15
humankapitalintensiva varor för att få en relativ fördel gentemot andra sydamerikanska
länder.
Som vi tidigare presenterat har Argentina haft svårt att få deras akademiker att stanna kvar i
landet. Dom söker sig istället för att arbeta utomlands. Genom att satsa på
humankapitalintensiva varor så kan det vara möjligt att dessa akademiker stannar och arbetar i
landet istället.
16
4. Källor
Elektroniska källor:
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Buenos-Aires/Landfakta/OmArgentina/Ekonomisk-oversikt/
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Buenos-Aires/Handel/Foretagsklimatet-iArgentina/
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Buenos-Aires/Handel/Ekonomisk-ochhandelspolitisk-rapport/Argentinsk-handelspolitik/
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Argentina/Ekonomi
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Argentina/Utbildning
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Argentina/Aktuell-Politik
http://www.ne.se/argentina/utbildning
http://www.ne.se/lang/mercosur
http://www.heritage.org/index/country/argentina#open-markets last
http://www.heritage.org/index/country/argentina
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2536538.ece
https://www.pohjola.fi/pohjola?cid=381423233&srcpl=4&kielikoodi=sv
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2195.html
http://cpi.transparency.org/cpi2012/results/
http://www.imf.org/external/country/index.htm
Tryckta källor:
Bigsten, Arne. Utvecklingens ekonomi och politik. Lund: Studentlitteratur, 2010.
Berg, Claes. Global ekonomi. Stockholm: SNS Förlag.
17
Diagram
Diagram 1
Diagram 2
18
Diagram 3
Diagram 4
19
Download
Random flashcards
Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards