Mercosur: Utvecklingfrån sektoriella avtal till liberalisering 1.1979: tripartite avtal (Argentina, Brazil, Paraguay) för att reglera användning av vattenresurser I gränsområdena 2. Nov 1985: Deklaration Iguazú: Arg +Br 3. 1986: Program för integration och ekonomiskt samarbete (PICE): sektoriella avtal 4. 1988: Avtal om integration, samarbete och utvecklinggemensam marknad inom 10 år 5. 1990: Br.+ Arg: ”Buenos Aires akt”: gemensam marknad1995 6. mars 1991: Asuncións avtalArg, Br., Paraguay, Uruguay. Frihandel som en del av neoliberaliserings reformer och strategieranpassning till globaliseringen 4 verktyg för att åstadkomma en gemensam marknad: 1-gemensam extern tullavgift 2-koordinering av makroekonomisk politik 3-sektoriella avtal 4-handelsliberaliserings program Övergångsperioden 1991-94 -organisationsstruktur: -beslut genom konsensus mellan regeringar -Gemensam marknadsråd: CMCutrikes och ekonomi ministrar: högsta organ -Gemensam marknadsgrupp: GMC implementerande organ-koordinerad av utrikesministrar med funktionärer och arbetsgrupper. -främsta mål: implementering av ett program av minskning av tullavgifter. -Protokoll Ouro Preto 1994: slut på övergångsperiod: -Mercosur: juridisk personlighet för att delta som bloc inom internationella förhandlingar -CMC + GNC försätter + en ny handelskommission CT, gemensam parlamentarisk kommission PT + Rådgivande forum (ekonomisk + sociala frågor med representanter från näringslivet och arbetaresorganisationer) -tullunionen träder i kraft, flera produkter undantag-hänsyn till lokala industrier, ex: datorer och kapitalvaror fr Brasil. -investeringar: att skydda investeringar i regionen (”fair treatment”, ”performance” regler försvinner). Flera undantag speciellt fr Br. Konfliktlösnings mekanismer inkluderade Processen och resultat -olika situationer: Brasilien: inflation och devalveringarbättre export performance, Argentina (paritet med dollar) mindre bra export performance: överskott för Brasilien -konflikter: Argentina: anti-dumping avgifter mot brasilienska produkter -handel inom regionen ökar: 8% 1991-19% 1994-21% 1996: -Brasiliens export till regionen ökar 37% per år, till resten av världen: 11% -Dec 1995: Mercosurs aktionsprogram inför år 2000 eller Agenda 2000fördjpning av integrationen -nya förhandlingar i 1996-7: nya regler för import av andra länder, kring miljöfrågor, tekniska frågor, bilavtal, osv -externa relationer: 1993: SAFTA: Mercosur, Andinska länder + Chile: icke implementerad -subreg. Avtal: Mercosur+ Chile (1996), Mercosur +Bolivia (1996), Mercosur +andiska länderna (i förhandling) -Ekonomiskt samarbete med Eu: 1995 -FTAA: USA-bilaterala avtal; Br: multilaterala (95: godkänd) Mercosur: strukturella problem, utmaningar -ojämn storlek bland länderna: Brasilien: 70% av regionens BNP: ojämn fördelning av makten. Br: 63% av exp fr regionen, Arg: 31%. Br exporterar mest till Europa, ArgALADI, Uruguay –Paraguay till Mercosur -brist på supraregionella institutioner -brist på formella mekanismer för makroekonomisk koordinering + skillnader i ekonomiska strategier -prioritet till konsolideringsplaner för stabilisering och omstrukturering, Underordningarmonisering av ekonomiska politik av medlemsländerna -olika perceptioner av lämpliga strategier framför globaliseringen: BrasilienArgentina.