Vi älskar Göteborg

Vi älskar Göteborg
Förslag till budget 2006
och flerårsplaner 2007 – 2008
för Göteborgs Stad
Innehåll
FÖRORD AV GRUPPLEDAREN…………………………………
3
INLEDNING……………………………………………………….
4
VÅR VISION OM MORGONDAGENS GÖTEBORG
REFORMER FÖR ARBETE OCH KUNSKAP
5
12
FÖRVALTNINGSBUDGET…………………………………...…
ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GÖTEBORGS STAD
25
LEDNINGSFILOSOFI
26
PRIORITERING AV KÄRNVERKSAMHET
27
VIKTIGA FRÅGOR
30
Barnomsorg och förskola
30
Kunskap och (ut)bildning
31
Individ och familjeomsorg
33
Stöd till funktionshindrade
34
Trygg äldreomsorg
35
En rik kultur
36
Modern fritid
37
Trygg och vacker stad
38
Fler bostäder
39
Framkomlighet i trafiken
41
GÖTEBORGS STAD SOM ARBETSGIVARE
43
EKONOMISK STRATEGI
45
FÖRVALTNINGSORGANISATION
48
STADENS STYRNING
51
RESURSFÖRDELNING
55
KOMMUNALA FÖRFATTNINGAR OCH POLICYFRÅGOR
57
GÖTEBORGS STAD OCH REGERINGEN
58
23
EKONOMISKA RAMAR…………………………………….……
59
FÖRSLAG TILL BESLUT…………………………….………….
66
Vi älskar Göteborg
Vi känner alla en stolthet över att vara göteborgare. Vi lever i en stad som
väcker positiva känslor hos människor som besöker oss. Att dela kärleken
till sin stad, oberoende av politisk hemvist, är en viktig förutsättning för
gemensamt ansvarstagande och för att bidra till stadens utveckling. Vi
moderater har en idé om ett Göteborg som växer genom den kraft som finns
inneboende hos alla göteborgare.
Om en stad där fler än i dag har arbete, utbildar sig och bor. Om ett
Göteborg där kvalitén i verksamheten är hög och där möjligheten att välja
olika utförare är naturlig. En stad där vi alla kan känna oss trygga och säkra.
Det politiska ledarskapet ska vara tydligt och präglas av öppenhet och
ansvarsfullhet. Vi vill närvara och agera i den verklighet och vardag människor
lever. Det som oroar och bekymrar göteborgarna ska också stå högst på vår
dagordning. Våra löften är frihetliga och erbjuder delaktighet. Men vi kräver
samtidigt ansvarstagande och ansträngningar.
Vi har ett ansvar att se till så att göteborgarna får valuta för sina skattepengar
och att skattepengarna går till de områden som är en kommuns kärnområden;
en skola som sätter kunskap i högsätet, en trygg, värdig och personlig
omsorg för äldre och sjuka och ett individuellt stöd för personer med
funktionshinder.
Det är hänsyn till den enskilde göteborgaren och företagens intresse som ska
genomsyra alla beslut som tas i kommunen. Men vi har också ansvar för att
göteborgarna ska få behålla så mycket som möjligt av sina inkomster för att
själva kunna påverka sin vardag och förverkliga sina drömmar. Därför
sänker vi kommunalskatten även nästa år.
Vi moderater är redo att ta ansvar för Göteborg. Vi har konkreta förslag för
ett bättre Göteborg som klarar att svara mot framtidens krav och som tar till
vara på alla de möjligheter staden har.
Jan Hallberg
Gruppledare för Moderaterna i Göteborg
Inledning
Vår vision om morgondagens Göteborg
Göteborg är en bra stad, men mycket i Göteborg kan bli bättre. En annan
politik hade gjort det möjligt för många människor att leva under bättre
villkor. Alltför många kommer inte till sin rätt och utanförskapet är ibland
för många kännbart. Åtskilliga har svårt att försörja sig, trots heltidsarbete.
För många räcker inte pengarna månaden ut. Inflytande och pengar måste
därför förskjutas från politikerna till medborgarna.
Det borde vara tydligt för var och en att socialdemokratin misslyckats med
den mest grundläggande uppgiften; att skapa ett Göteborg för alla. Det som
borde vara en självklarhet – en kommun som håller sina löften – är för
många bara en dröm. Oförmågan att lösa Göteborgs problem blir allt mer
påtaglig och det är dags att inse att det behövs nya idéer.
Ett modernt samhälle ska vara öppet för alla och för nya impulser. Där är
framtidstron stark och idéer kan förverkligas. Det finns större plats för
personligt ansvar och möjlighet att leva på sin lön. Vi vill vara med och
forma morgondagens Göteborg till en livfull och varm stad där alla
konstruktiva krafter är välkomna.
Ambitionerna behöver vara större än vad dagens politiska majoritet förmår
leva upp till. Vård och omsorg om sjuka och gamla ska alltid finnas tillgänglig
och betalas gemensamt, men över 150 000 personer tecknar privata
sjukförsäkringar trots att de redan betalt för vården via skattsedeln. Det är
oacceptabelt att många tvingas köpa egen vård när den offentliga sviker.
Det är absurt att det finns personer som arbetar och samtidigt behöver
försörjningsstöd. Med mössan i hand måste de be kommunen om att få
tillbaka sina egna pengar som de en gång betalat i skatt. De vänder ut och in
på sina liv och förväntas vara tacksamma.
Oviljan att ta ansvar som kännetecknar delar av politiken idag måste stävjas.
Den senaste tidens skandaler har undergrävt tilliten till politiken. Det är bara
om den är överblickbar som ansvariga ställas till svars och förtroendet
upprätthållas. Vi vill förnya politikernas roll. De ska vara företrädare, inte
förmyndare. Ett modernt ledarskap kännetecknas av öppenhet och hederlighet.
Det är främst två anledningar till varför politiker ska vara ödmjuka inför sitt
uppdrag att leda den offentliga sektorn. För det första agerar man på uppdrag
av en del väljare, inte alla. För det andra finansieras verksamheten i
huvudsak av dem som betalar skatt. Den som tar ansvar missbrukar inte
förtroendet och kräver heller inte mer pengar än nödvändigt.
Ett mänskligt samhälle
De som vinner på moderat politik är de som har minst frihet, de som känner
vanmakt och som inte kan påverka sin egen situation. De med störst behov
kan räkna med vårt särskilda engagemang. Vår politik för ett mänskligt
samhälle rör alla människors frihet och framtid. Moderaterna är därför inte
ett parti för intressegrupper eller begränsade hänsyn.
Många lärare kämpar och känner inte att de räcker till. Samtidigt får elever
otillräcklig kunskap och landets förmåga att skapa välstånd i framtiden
begränsas. De som arbetar i vården har ofta låga löner med små möjligheter
att leva upp till förväntningarna på välfärden. Efter mörkrets inbrott känner
många oro för att gå utanför bostaden. Vi ser ett mönster av utsatthet och
ensamhet, men det finns lösningar som kan skapa ett mänskligare samhälle.
En av de mest inhumana konstruktionerna i samhället är bidragsfällan. Den
hindrar människor från att själva kunna förbättra sina villkor. I synnerhet är
det tydligt för de familjer i Göteborg som skattas till fattigdom. Efter att ha
betalat motsvarande två tredjedelar av lönen i olika skatter räcker inte
pengarna till det mest elementära i livet. När lönen stiger minskar
inkomstprövade bidrag, medan kommunala avgifter och andra omkostnader
ökar. Dessutom äter skatterna upp den sista biten av löneökningen.
Uppfattningen att politiken kan lägga tillrätta människors liv och skapa en
bekymmersfri tillvaro för alla är felaktig. För Moderaterna är människovärdet utgångspunkten, inte att ta ifrån människor deras självbestämmande
och inre drivkraft. Att bära konsekvenserna och njuta av frukterna av sina
egna ansträngningar är grunden för att man ska vilja och kunna påverka sin
egen situation.
Den personliga drivkraften måste uppmuntras. Det är först när människor
tror på sig själva och sin egen förmåga som man fullt ut kan bidra till sin och
andras välfärd. När den offentliga sektorn prioriterar det som är mest
angeläget och dem som är utsatta, kan demokratin vitaliseras och fler arbeten
skapas.
Lönsamt att arbeta
Idag arbetar för få. Andra tvingas till passivisering. Bara när utbildning och
arbete är lönsamt kan beroendet brytas. Över 20 000 göteborgare skulle
kunna bidra till sin egen och vår gemensamma välfärd. Att de hålls tillbaka
från arbetsmarknaden är ett slöseri med mänskliga resurser. Bidrag kan bytas
mot arbete i en stigande positiv spiral.
Det är en myt att det råder brist på arbetsuppgifter. Massor av arbete väntar
på att bli utfört, men idag finns få som har råd att betala för det. Genom att
sänka skatten på arbete skapas fler arbetstillfällen och då ökar skatteintäkterna och samhällets kostnader minskar.
Det är inte för mycket kreativitet, initiativ och engagemang som är grunden
till dagens problem. Politiken ska stödja och uppmuntra, inte hindra och
bryta ned. Den som försökt att starta eget företag är medveten om den
politiska petighetens förbannelse. Byråkratin gör att det ibland känns mer
komplicerat att driva en restaurang än att bestiga berg. Framför allt är det
lättare att låta bli att satsa på något som kräver så mycket tid och energi.
Att kunna förverkliga sig själv och fylla livet med det man önskar ska inte
bara vara en möjlighet, utan det är endast genom att låta människor
utvecklas, känna framtidstro och inspiration som det goda samhället kan
skapas. Vår välfärd bygger på en arbetande nation. För ett sekel sedan
emigrerade var fjärde svensk på grund av fattigdom. Idag är Sverige ett av
världens rikaste länder. Förklaringen består i huvudsak av att hårt arbetande
människor lämnat efter sig ett bättre samhälle än de själva ärvt.
I ett globalt perspektiv kan fler människor söka sig till vårt land om det blir
lönsamt att arbeta. Vår egen välfärd går i allra högsta grad att kombinera
med ett internationellt ansvar. Främsta nyckeln till integration är en egen
försörjning som också ger sociala kontakter och delaktighet.
Under de senaste åren har arbetets betydelse fått minskad uppmärksamhet.
Färre ser kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och välfärd. Flit och
ansträngningar har inte premierats. Facit är att Sverige halkat efter i
välfärdsligan. Vi vill upprätta den syn på företagande och entreprenörskap
som en gång skapade vår välfärd. Ytterst handlar det om att kunna öka stödet
till de allra mest utsatta som lämnats efter när utvecklingen sprungit förbi.
Sveriges främsta kunskapsstad
Om Sverige ska kunna bevara och utveckla välfärden i framtiden måste
varor och tjänster produceras på kortare tid till en lägre kostnad. Det är
möjligt genom att varje generation är bättre utbildad än föregående. Stärkt
utbildning skapar bättre förutsättningar för social rörlighet. Göteborg ska bli
landets främsta kunskapsstad och centrum för vetenskap och forskning.
Kunskap och bildning gör att vi växer som människor. Vi vill införa en
kunskapsgaranti i grund- och gymnasieskolan. Den som inte kan tillgodogöra sig utbildningen ska ha rätt till extra stöd och undervisning. Först då har
vi skapat en skola som sätter människan i centrum och som inte sviker dem
med störst behov. Genom att anpassa undervisningen till varje elev ska ingen
lämna skolan utan att kunna läsa, skriva och räkna.
Att ha inflytande över sin vardag, att välja skola och utbildning, att påverka
undervisningens form och innehåll är en del av demokratibegreppet.
Tillsammans med sina föräldrar ska elever aktivt välja allt från förskola till
högskola, utan att familjens ekonomi spelar roll. Pengarna till varje skola ska
baseras på antalet elever som går där och vilka behov de har. Elever med
särskilda behov får extra pengar som går direkt till skolan. Det är en viktig
skillnad jämfört med idag.
Allt som är verkligt stort och inspirerande är skapat av individer som kunnat
verka i frihet. Fler skolor ska därför befrias från kommunalpolitisk detaljstyrning. Genom självstyrande skolor ges personal och elever det inflytande
som krävs för att kunna möta omvärldens ökade krav på kunskap.
Valfrihet och mångfald
Människor har mycket gemensamt. Inte desto mindre är behov, önskemål
och drömmar olika från person till person. Det ser vi som en styrka. Allas
lika värde kräver respekt för varje människas personlighet och rätt att växa
efter egna förutsättningar. Det är dags att bryta med dagens system där
valfriheten är knuten till plånbokens storlek.
Vi förordar mångfald och eget ansvar framför köer till vård och omsorg.
Med valfrihet flyttas inflytande över den kommunala servicen till den
enskilde medborgaren själv. Hur barnomsorgen ska ordnas, vilken skola som
är bäst och var man ska bo som gammal ska bestämmas av den som berörs.
Med mångfald förbättras kvalitén. Modellen kallas kort och gott för kundval.
Kundval förnyar demokratin. Folket väljer inte bara sina företrädare utan
också hur de vill utnyttja de kommunala tjänsterna. I praktiken innebär det
att minoriteter i högre utsträckning kan få sina önskemål tillgodosedda
samtidigt som kommunens personal får mer inflytande och kvalitén ökar.
Möjligheterna finns att skapa en situation där alla vinner är stor.
Kundval ökar också möjligheterna för många alternativ att finnas samtidigt.
Det mångkulturella samhället kan utvecklas ytterligare. Till exempel kan
människor med utländsk bakgrund driva förskolor, daghem, vuxenutbildning, hemtjänst och sjukvård som tillgodoser gemensamma behov och bidra
med nyttig kunskap till andra delar av samhället.
Den trygga staden
En förutsättning för det civiliserade samhället är att människor känner sig
trygga. Både unga och äldre känner ökad idag rädsla för yttre hot. Omkring
fyra av tio kvinnliga gymnasieelever avstår från fritidsaktiviteter på grund av
otrygghet. Boende i de flesta stadsdelar och särskilt äldre, uttrycker att de
upplever en minskad trygghet i utemiljön. Ökad trygghet måste därför
särskilt prioriteras.
Modet att stå upp för vad som är rätt vilar på oss alla. Omtanken för
varandra är avgörande när vi skapar den trygga staden. I grunden handlar det
om att barn och vuxna får en god självkänsla och blir trygga som personer.
Föräldrar har ett otvetydigt ansvar för att uppfostra sina barn. Däröver har
var och en ett ansvar att stå upp för de värden vi eftersträvar, att höja ett
manande finger eller ge en hjälpande hand när det behövs. Ett samhälle som
belönar personligt ansvarstagande och främjar respekt för andra har störst
möjlighet att lyckas.
Brottsstatistiken för Göteborgs kommun är dyster. Under 2004 anmäldes 88
000 brott. Sett över de senaste nio åren har antalet anmälda brott ökat med
18 %. Antalet rån har ökat med 60 %, misshandelsfall med 30 % och antalet
våldtäkter med 60 %. Under samma period har antalet poliser i Västra
Götaland minskat med nästan 400 och av alla anmälda brott i regionen är det
bara 16 % som klaras upp. Det är fullkomligt oacceptabelt.
Organiserad brottslighet har fått fäste i Göteborg vilket är ett stort och
växande problem. Speciellt tydligt är det beträffande införsel av narkotika.
En stor andel av den unga befolkningen har någon gång provat droger och
många dricker regelbundet alkohol. Denna utveckling är skadlig för
samhället och de gemensamma insatserna måste förstärkas kraftigt.
Undersökningar visar att det begås omkring 100 000 våldsrelaterade brott
mot kvinnor varje år i Sverige varav kanske 20 000 är våldtäkter. Nästan
varannan kvinna har någon gång blivit utsatt för våld och var femte kvinna
mellan 18 och 24 år har utsatts för våld det senaste året. Mörkertalet är stort
eftersom få brott anmäls vilket är ett bekymmer i sig. Även om rättsväsendet
är en statlig angelägenhet kan kommunen bidra med viktiga insatser för att
motverka våld i samhället.
Det finns mycket som kan göras för att stävja våld, misshandel, inbrott,
klotter och skadegörelse. Det är naturligtvis en fråga om att ta ansvar för egna
handlingar och att föräldrar tar ansvar för sina barn. Dessutom behövs ett
aktivt och utvecklat brottsförebyggande samarbete mellan kommunledning,
skola, socialtjänst, polis och åklagare med flera. Kommunen ska medverka
till att skapa säkrare utemiljöer och införa nolltolerans mot skadegörelse.
Det går att försvåra en del brott genom att bygga klokt. En ren och välstädad
stad ökar också förutsättningarna för att skapa trivsel och trygghet. Platser
där människor vistas ska vara upplysta och arbetet med bättre belysning ska
fortsätta. Vid brott finns alltid brottsoffer, så även vid klotter. Det finns alltid
någon som tvingas betala för att tvätta rent. Varje år kostar skadegörelse
kommunen över 100 miljoner kr, pengar som kan användas till andra saker.
Det ligger ett stort ansvar på nationell nivå hos regeringen. Sverige behöver
fler poliser med bättre utbildning och utrustning. För detta har Moderaterna
föreslagit fem miljarder kr mer än regeringen under tre år. Man måste
prioritera alla brott, även snatterier, klotter och skadegörelse för att hindra att
kriminaliteten fortsätter att slå rot hos unga personer. Rättsväsendet med
domstolar och åklagare måste få mer resurser för att öka kapaciteten.
Framtidstro och humanitet
Moderaterna vill vara den starkaste kraften för framtidstro och humanitet i
Göteborg. Vi kan och vill göra Göteborg till en bättre stad för fler. En stad
med framtidstro som förmår mer och som vi alla kan vara stolta över. I
huvudsak vill vi genomföra tre reformer för att skapa ett varmt, personligt
och mänskligt samhälle.
För det första vill vi göra arbete och kunskap lönsamt. När fler människor
arbetar och färre behöver bidrag frigörs resurser till dem som behöver
särskilt stöd. När man får behålla en större del av lönen kan man också vara
ledig mer och ägna mer tid åt familj och vänner. Moderaterna är med denna
politik Sveriges nya arbetarparti.
För det andra vill vi prioritera bland kommunens vittgående uppdrag.
Arbetslösa, sjuka och funktionshindrade kan räkna med vårt odelade
engagemang. Vi kommer att börja med det som är viktigast och låta andra
delar av samhället lösa andra angelägna, men mindre viktiga frågor.
För det tredje vill vi vitalisera demokratin. Medborgarna ska inte bara kunna
välja sina politiska företrädare utan också när och hur den kommunala
servicen ska användas. Det innebär att inflytandet flyttas till hemmen och att
föräldrar får välja barnomsorg, att elever får välja skola och att människor
med funktionshinder får välja hur stödet ska utformas.
Reformer för arbete och kunskap
Sverige är i flera avseenden ett av de rikaste länderna i världen. Inte desto
mindre finns många problem efter ett sekel dominerat av socialdemokratiskt
styre. Det är inte acceptabelt att omkring 1,5 miljoner människor helt eller
delvis saknar arbete och att flera hundra tusen personer som arbetar ändå
behöver försörjningsstöd. Det är inte acceptabelt att hemlösa och missbrukare
inte får den hjälp de behöver. Inte heller kan vi acceptera att de som drabbas
värst av dagens politik är de som redan står långt ifrån arbetsmarknaden.
Idag står fler människor utan arbete än under krisen i början av 1990-talet.
Det förefaller idag osannolikt att regeringen kommer att kunna nå sitt
sysselsättningsmål eller sitt mål för ohälsotalen under mandatperioden. Det
är karaktäristiskt att regeringen talar om behovet av fler och växande företag,
utan att ange konkreta åtgärder. Socialdemokraterna har bara velat möta
framtidens utmaningar med höjda skatter för låg- och medelinkomsttagare,
vilket skulle förvärra situationen ytterligare.
Arbete skapar välstånd
Den enskilt viktigaste frågan i ett samhälle är hur många som arbetar och hur
mycket. Den minskande andelen av människor i arbetsför ålder är en av vår
tids största utmaningar. För Göteborg innebär det färre personer som arbetar
och fler som behöver resurskrävande insatser. Ökad globalisering ställer
hårda krav på det svenska samhället. Sverige har allvarliga brister i
företagsklimatet eftersom allt större kapital lämnar landet istället för att
användas till investeringar hemma. Till exempel arbetar var tredje anställd i
Göteborgsregionen i utlandsägda företag och tre av fyra stora västsvenska
företag överväger att flytta produktion utomlands.
För att klara framtidens välfärd finns det ett stort behov av att fler arbetar och
har en egen försörjning. Av Göteborgs cirka 480 000 invånare är det endast
180 000 som jobbar inom den privata sektorn. Sammantaget är det bara 71 %
som har egen försörjning. Principen är enkel. Välfärden bygger på arbete och
idag är det för få som försörjer för många. Sverige har fallit till 20:e plats i
Europa i nyföretagande. Det måste därför vara en allmän målsättning att
förbättra företagsklimatet och såväl arbetskraftutbud som efterfrågan på
arbete.
Västsverige svarar för en viktig andel av den nationella tillväxten. Under
2002 var tillväxten dubbelt så hög i regionen som det nationella
genomsnittet. Förklaringen bakom en stor del av tillväxtökningen i regionen
beror på produktivitetsökningar och inte genom fler arbetade timmar. I själva
verket minskar sysselsättningen något. För närvarande är drygt 23 000 öppet
arbetslösa i Göteborg och totalt står 69 000 utanför arbetsmarknaden.
Gränserna mot omvärlden får minskad betydelse när allt fler utlandsägda
företag etablerar sig i Sverige. Goda makroekonomiska villkor, till exempel
låg inflation och ränta, är förutsättningar för ett framgångsrikt näringsliv. Ny
forskning visar också på den funktionella regionens betydelse för tillväxten.
Storstäder kan erbjuda en miljö som särskilt gynnar fler arbetstillfällen, men det
sker inte automatiskt. Regionplaneringen måste därför ha tydliga tillväxtmål.
Kreativitet föds ur möten mellan människor och därför följer tillväxten en
regional logik. Storstadsregionerna erbjuder de mötesplatser som är nödvändiga
för specialisering och skalfördelar. Förbättrade kommunikationer och kortare
restider innebär att det blir lättare att träffas och att tillgången till kompetent
arbetskraft ökar. Regionförstoring och att underlätta människors möten blir
därför en grundläggande uppgift för politiken, men under lång tid har
satsningarna på nya trafiksystem varit begränsade. Jämförbara länder i Europa
investerar i genomsnitt mer än dubbelt så mycket av deras BNP i vägar.
Kommunen kan på många sätt bidra till att stärka förutsättningarna för fler
arbeten, bland annat genom förbättrad infrastruktur och kommunikationer,
öka attraktionskraften för både arbetsgivare och arbetstagare samt underlätta
företagande genom förenkling av regler och lägre skatter och avgifter.
Politiken ska därför i alla lämpliga delar främja ökad tillväxt och i första
hand inriktas på att minska den långsiktiga och strukturella arbetslösheten.
Att göra arbete och kunskap lönsamt innebär främst att människor ska få
behålla mer av sin inkomst. Det som är dyrt köper man mindre av. Vi noterar
hur man köper alkohol utomlands och om inget görs kommer också allt mer
arbete att köpas utomlands. Slutsatsen är tydlig. De höga skatterna på arbete
måste sänkas och det är inte korrekt som vissa påstår, att detta skulle hota
den gemensamma välfärden. Tvärtom, det är en förutsättning.
Sänkt skatt på inkomster är nödvändigt för att garantera kommunens framtida
finansiering eftersom det leder till minskade kostnader, ökade intäkter och
att skattefusket minskar. När arbetslösa får ett jobb genererar detta skatteintäkter och kommunen slipper till exempel kostnader för försörjningsstöd. I
Göteborg finns flera hundra familjer som behöver bidrag trots att de jobbar.
De som i första hand drabbas av den nuvarande politiken är de som redan
står långt ifrån arbetsmarknaden. När det gäller psykisk ohälsa visas att de
fattigaste barnen mår sämre och fortfarande lever 15 % av alla barn i familjer
med så knappa förhållanden att de någon gång under året uppburit
försörjningsstöd. Barn med utländsk bakgrund är fattiga i betydligt högre
grad än svenska barn. I Bergsjön lever två av tre barn i fattiga familjer!
Forskning visar att barn från familjer med lägre socioekonomisk position har
en ökad risk för dödlighet, sjukdomar och skador.
Det finns ett samband mellan inflytande och hälsa. När arbete är dyrt skapas
segregation med arbetslöshet, främlingsfientlighet, ojämlikhet, ohälsa och
brottslighet till följd. Stadsdelar där bidragsberoendet är stort uppvisar hög
andel sjukskrivna. Värst utsatta är kvinnor födda utanför Norden vilka har
sämst hälsosituation och högst andel arbetslöshet. I vissa stadsdelar har bara
var tredje kvinna med utländsk bakgrund ett arbete. Det är resultatet av
dagens politik.
Sänkt skatt på arbete
Det finns tre stora anledningar till att sänka skatten. För det första kan fler
arbeten skapas och färre behöver bidrag. Det gynnar främst dem som står
långt ifrån dagens arbetsmarknad, till exempel unga som generellt har
dubbelt så hög arbetslöshet.
För det andra förskjuts inflytande från politiken till medborgarna och lägger
grunden till ett mänskligare och mer humant samhälle. Alla personer i
Sverige betalar mycket i skatt och det drabbar särskilt de med låga
inkomster. Det är djupt orättvist att personer med mycket låga inkomster
tvingas betala för reformer som främst gynnar höginkomsttagare.
För det tredje är dagens skattesystem så komplicerat att det krävts allt fler
undantag. Det behövs en reform som förenklar och gör systemet begripligt.
Ett bra system minimerar de praktiska möjligheterna till fusk och bedrägerier.
De ekonomiska incitamenten för att arbeta och anställa är bristfälliga. Nio av
tio offentliganställda som tjänar under 20 000 kr skulle, enligt en undersökning, tjäna ekonomiskt på att sjukskriva sig istället för att gå till jobbet om
man räknar med ökade omkostnader. För att en tvåbarnsfamilj som lever på
försörjningsstöd ska tjäna på att börja jobba krävs en lön på minst 25 000 kr i
månaden vilket för många bara är en avlägsen dröm. Hälften av de arbetslösa
tjänar mindre än 10 % på att skaffa ett nytt jobb. För sjukskrivna är situationen
värre. Av dem tjänar hela två tredjedelar mindre än 10 % på att börja arbeta.
Sveriges höga skatter och ineffektiva arbetsmarknadspolitik är de i särklass
största hindren för att öka antalet nya arbetstillfällen.
Enligt vår budget ska kommuninvånarna i genomsnitt under 2006 behålla
nästan 2 000 kr mer av sina inkomster vilket innebär en sänkning av
kommunalskatten med 50 öre per intjänad hundralapp, alltså en sänkning
från 21,55 % till 21,05 %. Det innebär att göteborgarna får behålla omkring
395 miljoner kr mer av sina pengar som kan användas till konsumtion och
investeringar vilka i sin tur skapar arbetstillfällen.
Moderaterna har i Riksdagen föreslagit att skatten på arbete upp till 300 000
kr sänks ordentligt och mest för dem med inkomster under 200 000 kr.
Förslaget innebär att skatten på de sist intjänade pengarna minskar markant
och att det kommer att löna sig att arbeta mer och i synnerhet att gå från
arbetslöshet respektive sjukskrivning till arbete. I avvaktan på att förslaget
genomförs ska Göteborg ansöka hos regeringen att bli en försökskommun
med ett arbetsavdrag.
En annan viktig åtgärd för att skapa fler arbetstillfällen är avdrag för
hushållsnära tjänster. Mycket tyder på att service och tjänster kommer öka i
betydelse i framtiden. Finland har prövat en modell med skatteavdrag som
fungerat väl. De som utnyttjat möjligheten mest är pensionärer och
barnfamiljer. Moderaterna föreslår därför en skattereduktion på 50 % för
arbetskostnader upp till 100 000 kr per år. I avvaktan på att förslaget
genomförs ska Göteborg ansöka hos regeringen att bli en försökskommun
med avdrag för hushållsnära tjänster.
I synnerhet är det viktigt för låg- och medelinkomsttagare att få sänkt skatt
och det handlar inte bara om att de ska kunna få ett bättre arbete utan också
få mer inflytande över sitt liv. Ju högre skatt, desto färre beslut kan
familjerna själva fatta. Moderaternas förslag för såväl nationell, regional och
kommunal nivå innebär att personer i dessa grupper får behålla ytterligare
mer än 1 000 kr av sin inkomst varje månad.
Fokus på kunskap
Med kunskap kan man tillvarata sina rättigheter, skaffa sig ett lämpligt yrke
och bidra till samhällets bästa. Utbildning som ett led i ökad social rörlighet
och högre levnadsnivå är därför den viktigaste servicen kommunen kan
erbjuda sina medborgare.
I framtiden kommer kunskap att få större betydelse, särskilt mot bakgrund av att
välståndet i större utsträckning kommer att vara beroende av produktivitetsökningar. En förutsättning för att behålla välfärden är därför att vi får ökad
förståelse och kunskap om hur man kan göra mer för mindre pengar.
Skolan ska i högre grad fokusera på kunskap. Kommunen ska bli bättre på
att granska och utvärdera hur väl skolan lyckas med att förmedla kunskap till
eleverna. Det innebär bland annat att fler elever ska nå målen i grundskolans
läroplan. Utbildningen ska vara elevfokuserad och skolorna måste reagera
tidigt när en elev behöver extra stöd. Under år 2004 var det bara 68 % av
gymnasieeleverna som hade fullständiga slutbetyg efter tre år. Den andelen
måste höjas väsentligt.
Många elever får inte de färdigheter och kunskaper de har rätt till. I en del
skolor blir över hälften av niondeklassarna inte ens behöriga till gymnasiet.
En absolut förutsättning för att lära sig något är att man är närvarande.
Därför ska all frånvaro omgående rapporteras till föräldrarna. En annan
förutsättning är ordning och reda i klassrummet och att skolan måste ha
verktyg för att skapa arbetsro.
Till följd av höjd utbildningsnivå har debutåldern för förvärvsarbete stigit.
Livsarbetstiden blir allt kortare och det finns anledning att öka genomströmningen i utbildningssystemet. Det är viktigt för samhället och den enskilde
att utbildningen klaras av på ordinarie tid. Skolan ska sträva efter att
eleverna får den kunskap de behöver så att de inte behöver läsa ett extra år
eller byta program.
Det är svårt, om inte omöjligt, för politiken att definiera en bra skola för alla.
Att stärka elevers och föräldrars möjlighet till ett fritt val och samtidigt
införa etableringsfrihet för skolor är en mycket viktig åtgärd för att höja
kvaliteten. Att låta eleven välja bland skolor som tävlar om att bäst
tillgodose elevens behov leder till att utbildningen kontinuerligt förbättras.
Det aktiva skolvalet är för många en medveten åtgärd för bättre livsvillkor i
framtiden och det är ett verktyg som används i särskilt hög grad av dem som
kanske saknar andra möjligheter. Att välja utbildning är ett av medborgarnas
absolut viktigaste val.
Regelbundna prov ska genomföras för att tidigt identifiera dem med
särskilda svårigheter, så att dessa kan få extra hjälp och stöd. Varje nation
har ett stort behov av individer med särskilda begåvningar och skolan ska
vara utformad så att också dessa erbjuds en stimulerande utbildning.
En oberoende enhet för kvalitetssäkring ska inrättas som analyserar varje
skolas måluppfyllelse, resultat och metoder. Redovisningen ger elever och
föräldrar stöd i valet av skola och kan vara god hjälp för den enskilda skolan
att utveckla sin verksamhet. Gymnasieskolan ska medverka till att öka
elevernas kunskap om och intresse för att starta egna företag.
Entreprenörskapet ska stärkas och samarbetet med Göteborgs Universitet
och Chalmers Tekniska Högskola ska utvecklas.
Från segregation till integration
Segregationen är en av vår tids största misslyckanden. Det står tydligt att
regeringen inte förmår att skapa lika möjligheter till egen försörjning för alla
som bor i Sverige. Storstadssatsningen i Göteborg kostade 1 100 miljoner kr och
resulterade endast i omkring 900 jobb eller utbildningar. Internationella
jämförelser visar att Sverige är ett av de länder som lyckats sämst med
integrationen på arbetsmarknaden.
Över 40 % av alla födda utanför OECD-området är arbetslösa. Utanförskapet
beror inte på invandrares utbildningsnivå eller inställning till arbete. Ett bevis är
att 30 000 utrikes födda akademiker inte har arbete efter sin kompetens. Listan
över exempel kan göras lång.
Ofrivillig segregation är främst en konsekvens av att det inte är lönsamt att
arbeta. Arbetslösheten bland utrikes födda personer är mer än dubbelt så hög
jämfört med genomsnittet och två tredjedelar av kommunens kostnader för
försörjningsstöd är knuten till denna grupp. Så behöver det alls inte vara.
Rasistiska attityder och fördomar får inte fäste om alla som bor i Sverige ges
en rimlig och rättvis chans att vara delaktiga i skapandet av välståndet. Den
som har ett arbete är i större utsträckning fri att välja hur och var man ska leva.
Det är en rad omständigheter som bidrar till utanförskapet. En faktor är att
skatter och bidrag samverkar på ett sådant sätt att det inte lönar sig att arbeta.
De som inte med en gång lyckas skaffa sig egen försörjning hänvisas till
försörjningsstöd och bostadsbidrag. Eftersom båda bidragen minskar när
inkomsten stiger orsakar de olyckliga trappstegseffekter och försenar
integrationen. Att ersätta försörjningsstödet med en fast introduktionsersättning för de drygt 700 flyktingar Göteborg tar emot varje år är därför en
möjlig åtgärd.
Moderaterna har i Riksdagen föreslagit att en lärlingsintroduktion ska införas
för nyanlända invandrare som inte själva hittar en anställning samt att
särskilda solidaritetsbanker genom förmånliga lån ska underlätta
nyföretagande. Dessutom bör denna grupp också omfattas av slopad
arbetsgivaravgift under lika lång tid som man varit bidragsberoende, de så
kallade nystartsjobben. Slutligen innebär förslagen om sänkt skatt på
inkomster upp till 300 000 kr, skatteavdrag för hushållsnära tjänster och
jobb-garantin kraftigt förbättrade chanser till riktig integration.
Minskat bidragsberoende
Kommunen är den yttersta garanten för människors ekonomiska försörjning.
Om man inte lyckas ordna en skälig levnadsnivå på egen hand ska det
offentliga stödet stå starkt. Den som har ett reellt behov ska kunna räkna
med att få hjälp. Samtidigt måste stödet utformas så att personen ska lyckas
komma ur den besvärliga situationen och åter få egen försörjning.
Det är ingen omöjlighet att minska bidragsberoendet. Til syvende og sist
handlar det om en politik som gör det möjligt att leva på sin lön. Det finns
ingen brist på arbetsuppgifter i vårt land som behöver utföras, det är snarare
så att få har råd att betala för att låta dem bli utförda.
Det extrema bidragsberoendet med omkring 1,5 miljoner människor som
saknar arbete eller är undersysselsatta beror inte enbart på att människor är
sjuka utan också på ett system som inte är friskt.
Socialdemokraterna har misslyckats med att minska bidragsberoendet. Idag
har omkring 11 000 hushåll i Göteborg försörjningsstöd varje månad och av
drygt 8 000 långtidsberoende är 900 ungdomar. Det finns stadsdelar där var
tredje hushåll får försörjningsstöd och av dessa har var tredje bidrag längre
än 10 månader per år. I Angered finns 600 hushåll som haft försörjningsstöd
längre än fem år. Det är mot dessa sveket är störst.
Försörjningsstödet kostar kommunen nästan 1 000 miljoner kr årligen och är
passiviserande och förödande för den enskilde. Den som inte lever av eget
arbete kan sällan förbättra sin egen situation. Därför är den mest angelägna
sociala frågan för låg- och medelinkomsttagare att sänka skatten på arbete
och att prioritera bland de offentliga åtagandena. Samtidigt finns det ett
direkt samband mellan hur mycket resurser regeringen binder i
bidragssystemen och de nedskärningar vi nu ser i kommer och landsting.
För människor är självkänslan som kommer av ett arbete viktig. Kommunen
ska genom jobbgarantin erbjuda alla i arbetsför ålder ett mindre kvalificerat,
men avlönat arbete. Jobbgarantin innebär att den som av arbetslöshet
behöver försörjningsstöd har rätt till en högre ersättning om han eller hon
deltar i samhällsnyttigt arbete kombinerat med jobbsökande.
Eftersom utbredd kravlöshet riskerar att passivisera människor är det viktigt
att kommunen har rätt att kräva motprestation. En annan viktig åtgärd är
förbättrad förmedling och matchning av arbetsuppgift och arbetssökande.
Stärkt företagsklimat
Välfärden är mycket beroende av skatter. Även om offentliganställda betalar
inkomstskatt till stat och kommun är inte det tillräckligt. Det är bara en form
av rundgång. Grunden för välståndet skapas således av företagen och
eftersom den offentliga sektorn inte kan exportera varor och tjänster till
utlandet är det centralt att det går bra för den privata sektorn. Utländska
investeringar i Sverige blir allt viktigare eftersom de innebär fler arbetstillfällen och för med sig både kunskap och pengar.
Att stärka företagsklimatet är inte enbart en nationell angelägenhet även om
regeringen bär ett mycket stort ansvar för jobbmisslyckandet. Två av tre
småföretag är missnöjda med den förda tillväxtpolitiken. En central del i
Moderaternas politik är att skapa förutsättningar för högre ekonomisk
tillväxt. Det nationella målet är att tillväxten ska vara lägst 3 % per år.
Det måste finnas en djup insikt om behovet av tillväxt och att de värderingar
som stimulerar tillväxt – entreprenörskap, flit, nyfikenhet och ambition –
behöver vara starka, framförallt i den uppväxande generationen. För många
företag, små som stora, är kommunen en viktig aktör. Göteborgs Stad ska i
fler hänseenden medverka till att förbättra förutsättningarna för företagande,
i synnerhet beträffande bemötande, tillstånd och myndighetsutövning.
Göteborg får ett allt mer differentierat näringsliv, men präglas fortfarande av
stora och medelstora företag inom handel, tillverkning, transport och finans.
Industrin är alltjämt viktig där var femte person har sin anställning. Bara
inom Göteborgsregionen arbetar 24 000 personer inom bilindustrin vilka
svarar för mer än 60 miljarder kr i exportintäkter. Kvalificerade tjänsteföretag ökar stadigt i betydelse och det är inom denna krets många av
framtida arbetstillfällen väntas. Inom de flesta branscher ökar kraven på
avancerad kunskap.
Göteborgs Hamn är störst i Norden och är den enda med interkontinental
godstrafik. För att stärka Göteborgs ställning som landets ledande logistikcentrum är det viktigt att målet om att fördubbla containervolymerna till år
2010 nås. Eftersom den internationella konkurrensen bland hamnar är hård
är en förutsättning för att lyckas att staten investerar i de viktiga vägar och
järnvägar som behövs. Göteborg City Airport är viktig för att underlätta
människors möten. Tågförbindelserna till Landvetters flygplats, som är
Skandinaviens största flygplats för interkontinental flygfrakt, behöver
prioriteras bland de nationella investeringarna.
Göteborgsregionen står för en hög andel av landets tillverkningsindustri som
blir allt mer kunskapsintensiv. För många företag är det viktigt att det bildas
kluster med hög synergieffekt, främst angående idéutveckling och
samordningsvinster vid produktion av olika slag. Det är viktigt att
kommunen stöder skapandet av dessa kluster. Satsningen på företags- och
teknikparker ska fortsätta.
Göteborgs Universitet och Chalmers Tekniska Högskola är landets största
lärosäte med 60 000 studenter, varav två tredjedelar har flyttat till
kommunen för att under några år studera eller forska. Det enskilt största
problemet för studenter är tillgången till bostäder. Av den anledningen måste
det byggas fler lägenheter i centrum. Kommunen bör i högre utsträckning
medverka till statens mål om att kommersialisera den högre utbildningens
forskning och utveckling.
Turist- och besöksnäringen i Göteborgsregionen omsätter varje år 16 000
miljoner kr och svarar för 13 000 arbetstillfällen. Hotell- och konferensnäringen är viktig för kommunen med omkring 15 000 hotellrum med
ungefär 2,5 miljon gästnätter. Göteborg ska även fortsättningsvis erkänna
besöksnäringens betydelse och ska bistå med visst stöd vid stora evenemang,
men säkerställa att det kan ske utan onödiga risker.
Det är nödvändigt att förbättra stadsmiljön genom att till exempel främja
levande torg och gatumiljöer, samt rusta upp Slottsskogen som varje år har
tre miljoner besökare. För många har kulturen en stor betydelse för trivsel,
välbefinnande och utveckling. Ett rikt kulturliv är inte bara viktigt för att
Göteborg ska behålla sin attraktivitet utan också en garant för ett samhälle
präglat av öppenhet, tolerans och humanitet.
Särskilda satsningar

En jobbgaranti införs för dem som behöver försörjningsstöd på
grund av arbetslöshet.

En kommission tillsätts för att föreslå åtgärder för att kraftigt
reducera bidragsberoendet.

Satsningarna på företags- och teknikparker, såsom Lindholmens
Science Park, Sahlgrenska Science Park, Chalmers Teknikpark och
Brew House Göteborg, ska fortsätta.

En företagslots tillsätts för att hjälpa företag rätt inom kommunens
byråkrati. Lotsen bidrar med råd och stöd samt kan visa företagen
till rätt instans.

Bjuda in till öppna och praktiskt inriktade tillväxtsamtal mellan
kommun, företag och organisationer.

Detaljplanförfarandet ska effektiviseras beträffande samråd,
remisser och antagande. Vid framtagandet av planer för
etableringsklar mark måste näringslivets behov tillgodoses.

Stödja turism, evenemang och besöksnäringen vilka är en allt
viktigare tillväxtfaktor genom stöd och garantier under förutsättning
att skattemedlen används på effektivast sätt.

Kommunala verksamheter ska konkurrensutsättas vilket bland annat
innebär att det skapas fler arbetsgivare samt ökade möjligheter till
produktivitetsökningar främst inom tjänstesektorn.

Utreda och motverka illojal konkurrens från kommunen gentemot
näringslivet.

Kommunstyrelsen ska varje månad ta del av information om
sysselsättning, arbetslöshet, bidragsberoende och sociala insatser

Verka för att de statliga infrastrukturinvesteringarna i
Göteborgsregionen tidigareläggs.
Förvaltningsbudget
Förvaltningsbudget Göteborgs Stad för 2006
Verklig livsglädje och trygghet växer ytterst ur känslan att man har
inflytande och kontroll över sitt liv. Det är kombinationen av ökad frihet och
ansvar som kan göra Sverige bättre att leva i. Vi har en vision om ett
samhälle där de flesta beslut fattas av människorna själva och där det
offentliga finns med som en självklar garant för trygghet och säkerhet.
Kraven ökar allt mer på kommunerna. Statliga reformer minskar
kommunernas frihet att ordna verksamheten efter egna önskemål och
förutsättningar. Statsbidragen har urholkats och möjligheterna till avgiftsfinansiering har minskat. Det mellankommunala utjämningssystemet gör att
det i praktiken är svårt att påverka intäkterna. Rättighetslagstiftningen har
gjort att kontrollen över kommunens utgifter försvagats.
Förvaltningsbudgeten beskriver politiska lösningar för att möta utmaningar
med en ökad försörjningsbörda på grund av en åldrande befolkning och den
ökade globaliseringen Göteborg och Sverige står inför.
Övergripande mål för Göteborgs Stad
En stärkt demokrati följer av en förnyad syn på medborgaren. Kommunen ska
stödja henne genom svåra situationer och perioder, inte agera förmyndare. Det
är medborgarens behov som ska styra valet av servicens inriktning och
omfattning, inte plånbokens tjocklek eller politikens godtycke.
Politikens roll blir främst att tillvarata medborgarnas intressen i förhållande
till produktionen av välfärdstjänster. Det innebär att såväl personal som
brukare får större inflytande. Vi tror på en stark men begränsad offentlig
sektor som satsar på de med minst frihet. Vidare svarar det gemensamma för
finansiering, kvalitetsgranskning och uppföljning i syfte att säkerställa
resurserna används på bästa sätt.
Den nya tidens utmaningar ställer hårda krav på kommunens verksamhet. Vi
ska betala för vår välfärd och samtidigt ge kommande generationer en bra
start. Det innebär att skulderna måste minska och det förutsätter en
långsiktigt hållbar ekonomi. Göteborgs stad har ett ansvar för samhällsplaneringen och för att främja tillväxt och hög sysselsättning.
Välfärdsarbetets främsta uppgift är inte att utjämna människors levnadsvillkor. Det är irrationellt att tro att man kan bekämpa fattigdom genom att
hindra rikedom. Istället ska kommunen sträva efter att motverka fattigdom,
främja social rörlighet och lyfta miniminivån för göteborgarnas bästa.
Göteborgs Stad ska främja en hållbar utveckling och medverka till skapandet
av en god miljö. Det är främst inom tre områden kommunens insatser ska
riktas. Användningen av råvaror och energi måste göras uthållig. Större
andel av material måste återvinnas och dessutom måste olika typer av
utsläpp minska. Enligt FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 är
ekonomisk tillväxt en förutsättning för att uppnå en god miljösituation.
Kommunen har en primär funktion inom den offentliga sektorn och särskilt
tydligt ifråga om att säkerställa många av de mänskliga rättigheterna.
Göteborgs stad ska särskilt arbeta med implementering av konventionen om
barnets rättigheter och de andra åtaganden som har relevans för kommunen.
Två områden där kommunen ska fortsätta arbeta och bli ett föredöme är
jämställdhet och mångfald. Diskriminering och osakliga löneskillnader ska
elimineras. Det ska vara möjligt att leva på sin lön och kommunens personal
ska få ökat inflytande över sitt arbete.
Ledningsfilosofi
Tolerans och respekt är utgångspunkten vid kommunal verksamhet. Det
förutsätter en förståelse för att människor har olika förutsättningar och
önskemål. Ökad demokrati uppnås först när göteborgarna kan fatta egna
beslut i frågor som rör deras vardag och kan påverka kommunens service.
Kommunen ska aldrig svika dem i nöd och som har minst frihet. Det är långt
viktigare att bistå och underlätta för utsatta än att satsa på friska vuxna som
har arbete. Kommunen ska lita på medborgarnas förmåga att, som i alla
andra sammanhang, kunna bedöma vad som passar dem bäst.
Politikerna ska företräda kommuninvånarnas intressen och säkerställa bästa
möjliga kvalitet i verksamheten till lägsta möjliga kostnad. Den offentliga
makten är stark och måste användas med stor respekt och försiktighet
gentemot brukare och skattebetalare. Kommunen har ett särskilt ansvar för att
använda de gemensamma resurserna på ett effektivt och omdömesgillt sätt.
Göteborgs Stad har ett särskilt ansvar att inte bara lyfta fram sina goda sidor.
Välfärden är ett allmänintresse och det är viktigt att fel och brister redovisas
öppet och hederligt. Det offentliga uppdraget förtjänar särskild ödmjukhet.
Kommunens anställda ska inte bara verka för ökad kvalitet inom sitt
verksamhetsområde utan också medverka till att förbättra förutsättningarna för
den privata sektorn att skapa ökat välstånd. Beslutsfattare och tjänstemän ska
bli bättre på att respektera företagandets villkor och skapa ett tillåtande klimat.
Ett samhälle som präglas av social tillit, genuin tolerans för olikheter och
som uppmuntrar människor att använda sina talanger har större chanser att
öka levnadsstandarden. Ledningsfilosofin måste därför ta sin utgångspunkt i
dessa för Göteborg viktiga värderingar.
Prioritering av kärnverksamhet
Sveriges kommuner står inför omfattande utmaningar. Kraven på vad
kommunerna ska prestera och möjligheterna till intäkter står inte i proportion
till varandra. Forskning visar att det inte finns något entydigt samband
mellan resurser och resultat. Många gånger kan mer pengar leda till bättre
kvalitet, men det sker inte automatiskt. Prioritering handlar om att hitta den
bästa balansen mellan kostnad och kvalitet.
En stor del av kommunens verksamhet är obligatorisk enligt lag. Inte desto
mindre är vissa uppgifter viktigare än andra. Kommunen har övergripande
ansvar för samhällsutvecklingen och ska medverka till att så många som
möjligt har egen försörjning.
Bland kommunens åtaganden är individ- och familjeomsorgen och stöd till
funktionshindrade speciellt prioriterat. Missbrukarvård och boende för
hemlösa är områden där kommunen aldrig får svika. En tak över huvudetgaranti ska införas.
De sociala frågorna behöver prioriteras upp och i synnerhet de förebyggande åtgärderna. Det viktigaste kommunen kan göra för de som uppbär
försörjningsstöd är att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen och
därför måste alla kommunens anställda bidra till att förbättra
företagsklimatet. För att bistå de som saknar egen försörjning ska en
jobbgaranti införas.
En god utbildning tillhör det viktigaste kommunen kan erbjuda sina
medborgare eftersom det är en förutsättning både för den enskilde och för
samhället att växa. Ingen ska lämna grundskolan utan erforderliga kunskaper
och därför ska en särskild kunskapsgaranti införas.
Att skapa en trygg och aktiv ålderdom är mycket viktigt och här fyller
kommunen en ovärderlig funktion. Möjligheterna för den som vill bo kvar i
sin egen bostad ska vara goda, samtidigt som kvaliteten vid de särskilda
boendena ska stärkas. Alla ska känna att det finns hjälp att tillgå den dag
man behöver den.
Det är orimligt att de frivilliga organisationer som arbetar med viktiga
välfärdsfrågor har en osäker ekonomi. Stödet till dessa områden ska öka.
Fältarbetet för att komma till rätta med missbruk och hemlöshet behöver
förstärkas.
Ett tydligt ledarskap
Det är den offentliga sektorn som ska inrättas efter medborgarna – inte
omvänt. Det ska därför ses med kritiska ögon på existerande strukturer och
uppgiftsfördelningar. Göteborgarna förtjänar att deras förtroendevalda gör
det yttersta för att pengarna ska användas så effektivt som möjligt. Onödiga
projekt ska inte verkställas och det kräver ibland politisk beslutsamhet.
Politikerna ska styra rätt. Att automatiskt ta resurser från framgångsrika
verksamheter och ge till dem som presterat dåligt ger fel signaler.
Kostnadskontroll och hög kvalitet ska premieras, inte motsatsen.
Respekt för medborgarna förutsätter omdömesgillhet i fråga om planering
och genomförande. Det är därför viktigt med god budgetdisciplin och att
varje medarbetare både får det erkännande uppgiften kräver och
kontinuerligt strävar efter förbättringar, undviker onödiga utgifter och håller
hög ekonomisk effektivitet. Varje verksamhet ska ha god framförhållning
och hög beredskap för kostnads- och intäktsförändringar.
Särskild kraft ska läggas på att granska kvaliteten. Revisionen och kvalitetsutvecklingen ska stärkas. Att sprida och belöna goda exempel är
framgångsrikt. Staden ska ha en professionell klagomålshantering som
dokumenterar, redovisar och lämnar rekommendationer.
Att få mer för pengarna
Det finns starka skäl till att låta medarbetarna få bestämma mer. Många
viktiga prioriteringar kan därför göras av dem som vet mest och som
påverkas direkt. Att skapa fler självstyrande enheter är därmed också en
fråga om att höja produktiviteten och skapa bättre kostnadsmedvetenhet.
Rimligtvis är det brukarna och inte politikerna som ska bestämma vad
kvalitet är i fråga om service till enskilda. Medborgarna ska i ökad
utsträckning kunna välja utförare. Först när utbud möter efterfrågan kan
bristande kvalitet kan väljas bort och effektiviteten öka.
Det finns samtidigt områden som inte behöver samma uppmärksamhet.
Administration och byråkrati fyller inget självändamål. Behovet av många
nämnder minskar när medborgarna via kundval får bestämma mer. Antalet
politiska nämnder och förtroendevalda ska minska.
Arbetet med att mäta viktiga nyckeltal ska fortsätta. Eftersom den
kommunala verksamheten är skyddad från konkurrens i vanlig bemärkelse
finns ofta inget yttre tryck på omställning. Kostnaden för en viss service
varierar väldigt mycket inom och mellan olika kommuner och det visar att
befintliga resurser kan användas mer effektivt. Nyckeltalen ska därför
användas för att kontinuerligt leta efter bästa förhållandet mellan kostnad
och kvalitet.
Andelen service som kommunen köper genom anbudstävlingar ska öka.
Upphandling gör ofta att priset sjunker men kvaliteten bibehålls eller ökar.
Konkurrensutsättning gör att kommunen kan spara stora resurser som kan
användas till mer eller annan verksamhet.
Affärsdrivande bolag ska i första hand drivas av privata huvudmän.
Medborgarnas gemensamma pengar ska inte äventyras på ekonomiska
riskprojekt och konkurrensen ska inte snedvridas genom att kommunens
egna bolag behandlas annorlunda. Illojal konkurrens ska elimineras. Det har
visat sig att kommuner inte sällan är sämre ägare än andra samtidigt som
ägandet stjäl uppmärksamhet från andra områden.
Om det inte finns direkta skäl för kommunen att behålla ägandet bör hela
eller delar av verksamheterna överlåtas till annan. Göteborgs Stad äger
hälften av jordbruksmarken i kommunen samt hälften av skogsmarken vilket
motsvarar 8 000 ha. Under 2006 är det möjligt för Göteborgs Stad att sälja
mark, bostäder och bolag till ett värde om 3 miljarder kr. Intäkterna från
försäljning kan användas till prioriterade investeringar och att betala av
kommunens stora skulder.
Viktiga frågor
Barnomsorg och förskola
Föräldrars rätt och frihet att välja mellan barnomsorg och förskola ska
säkerställas. Att kunna välja en kombination av omsorg och pedagogik ska
vara självklart. Verklig valfrihet innebär att det finns alternativ att välja på
såsom olika huvudmän, pedagogik och profiler.
De viktigaste människorna för barnens uppfostran och uppväxt är
föräldrarna. Valfriheten gör det möjligt att påverka omsorgens form och
innehåll samt avgiftens storlek. Barnets ålder, omsorgstid och typ av omsorg
påverkar avgiften.
Små barns lust att lära ska uppmuntras och tas tillvara genom förskolans
pedagogiska uppdrag och genom att skolstarten tidigareläggs och görs mer
flexibel. Tidig skolstart är viktigt för barn med svagt stöd från hemmet.
Prioriterade åtgärder

Det ska vara enkelt för föräldrar att välja omsorgsform och det ska
finnas fler alternativ att välja mellan.

För att garantera trygg omsorg och bra pedagogisk verksamhet ska
individuella utvecklingsplaner användas och verksamheten
utvärderas och följas upp kontinuerligt.

Särskilda satsningar ska göras i svenska och stöd ska ges på
modersmålet för dem som behöver.
Under perioden är följande också viktigt

Det ska vara möjligt att börja skolan mellan 6 och 8 års ålder.
Skolstarten ska ske två gånger per år.
Kunskap och (ut)bildning
Skolan ska ge redskap för att förstå samhället, kulturen och omvärlden. Den
enskilda människans behov ska stå i fokus, men en hög kunskapsnivå är
också en samhällelig tillgång. Göteborg ska vara Sveriges ledande
kunskapsstad med spetskompetens inom forskning.
Kunskap och bildning gör att vi växer som människor. Samtidigt är en väl
fungerande skola basen för ett gott samhälle. Det är ett gemensamt ansvar att
alla elever når de uppsatta kunskapsmålen.
Självstyrande skolor ger personal och elever det inflytande som krävs för att
kunna möta omvärldens ökade krav på kunskap. För att utveckla skolan är
det viktigt med rätt lärarkompetens och en god arbets- och studiemiljö. Det
är viktigt med fler avstämningar än idag genom fler nationella prov,
återkommande skriftlig information och betyg oftare.
GRUNDSKOLAN
Prioriterade åtgärder

Grundskolan ska fokusera på kunskaper och ingen ska lämna skolan
utan att vara behörig till gymnasiet. Alla ska ha en individuell
utvecklingsplan.

Skriftlig information ska ges oftare och elever med särskilda behov
ska tidigt få extra stöd.

En bra arbets- och studiemiljö präglas av tydliga värderingar,
reaktioner och konsekvens. Skolledare och lärare ska ges verktyg för
att skapa ordning och reda.

Det ska vara enkelt att välja skola. Valet sker genom moderna
informationsinsatser.
Under perioden är följande också viktigt

Skolan ska utveckla arbetet om hälsa, kost och motion samt
förebyggande insatser inom alkohol, narkotika och tobak. Bland
annat ska det vara möjligt med drogtester.

Kommunen ska uppmuntra bildandet av fler profiler, till exempel att
läsa utbildningen på främmande språk.

Inslag av praktik ska öka. Skolan ska i samverkan med näringslivet
och andra utveckla praktiska utbildningar i grundskolan.
GYMNASIESKOLAN
Prioriterade åtgärder

Gymnasieskolan ska fokusera på kunskaper. Alla elever ska ha en
individuell utvecklingsplan. Sviktande kunskaper från grundskolan
kan avhjälpas med en preparandutbildning.

De olika betygnivåernas lika värde ska, oavsett vem som utfärdar
dem, säkerställas.

Lärlingsutbildningar ska införas och kontakterna med näringslivet
och andra ska öka.
Under perioden är följande också viktigt

Skolorna ska få ökat självbestämmande. Rektor och lärare ska få
större möjligheter att utforma skolans verksamhet.
VUXENUTBILDNINGEN
Prioriterade åtgärder

Det ska bli lättare för studerande att välja bland
utbildningsanordnare.

Uppmärksamma valideringscentrum så att alla som har behov får
hjälp att validera sin utbildning/erfarenhet.

Kommunen ska utveckla metoder för att få dem som avbrutit
svenskundervisning för invandare eller grundläggande utbildning att
återuppta studierna.
Under perioden är följande också viktigt

Vuxenutbildningen ska leda till högre utbildning eller arbete genom
till exempel fler kvalificerade yrkesutbildningar i samverkan med
näringsliv och högskola.
Individ- och familjeomsorg
Stadens uppdrag för att minska bidragsberoendet måste även fortsättningsvis
prioriteras. Arbetet måste inriktas på att färre hushåll ska behöva
försörjningsstöd och att den genomsnittliga bidragstiden ska förkortas.
Stadens och statens insatser ska komplettera varandra för att undvika passiv
bidragsgivning och rundgång mellan arbetsmarknadsåtgärder, studier,
socialtjänst och arbetslöshetskassor.
Arbetet med att kraftfullt agera mot drogmissbruket ska fortsätta. Särskilt
ska arbetet mot narkotikans utbredning förstärkas. Göteborg ska verka för att
fler avgiftningsplatser för unga skapas. När kommunen köper vård från
andra ska man betala för resultat och inte för behandlingstid.
Ingen ska behöva vara hemlös i Göteborg. Arbetet för att minska
hemlösheten måste skärpas och metoderna utvecklas. Insatserna för att öka
tryggheten och säkerheten för brottsoffer ska intensifieras. Kvinnor som
utsatts för våld eller hot ska få ökat stöd.
Prioriterade åtgärder

En jobbgaranti införs som kombinerar arbete, utbildning och
jobbsökande.

En tak över huvudet-garanti införs. Den gör det möjligt för hemlösa
att gå till ett härbärge utan att socialtjänsten gjort en
biståndsbedömning.

Kvinnor, och i förekommande fall män, som utsatts för våld eller hot
ska erbjudas stödperson, bland annat genom rättsprocessen.
Under perioden är följande också viktigt

Samarbetet och stödet till frivilligorganisationerna ska utvecklas.
Stöd till funktionshindrade
Människor med funktionshinder har vanliga behov, som behöver tillgodoses
med särskilda medel. De ska kunna känna trygghet i att det finns en god
omsorg när de behöver det. Så långt det är möjligt och rimligt ska stadens
verksamheter anpassas så att serviceutbudet kan nyttjas av alla.
Oavsett var man bor i Göteborg har man rätt att få likvärdig vård, omsorg
och service. Valfriheten för personer med funktionshinder ska öka och man
ska kunna välja mellan flera olika vård-, service- och omsorgsgivare.
Många psykiskt funktionshindrade har hamnat utanför samhället delvis
beroende på att bostäder inte kan erbjudas. Arbetet med att ta fram eller
finna lämpliga bostäder måste ges ökad prioritet. Samarbetet med frivilligorganisationerna om fritidsaktiviteter ska utvecklas.
Prioriterade åtgärder

Inom hemtjänst, avlösar- och ledsagarservice införs en modell för
valfrihet som garanterar de funktionshindrade fritt val av vårdgivare.

Ett mer varierat utbud av daglig verksamhet tillskapas i samarbete
med handikapporganisationerna och andra.

Arbetet med att ta fram lämpliga bostäder till psykiskt
funktionshindrade ska fortsätta.
Under perioden är följande också viktigt

Hjälpmedel i form av teknisk utrustning ska vara personlig och följa
individen.
Trygg äldreomsorg
Det är en av stadens främsta uppgifter är att se till att det finns en omsorg av
god kvalitet för de äldre som behöver service, vård och omsorg. Det innebär
att äldreomsorgen ska präglas av trygghet, inflytande, individualisering och
valfrihet. Äldre ska få en likvärdig service, vård och omsorg oavsett var man
bor i Göteborg.
Äldre människor ska kunna välja var de ska bo och vem som ger vård och
omsorg. Den som fått rätt till särskilt boende ska kunna välja var man ska bo
och det ska råda större frihet inom hemtjänsten att välja utförare.
Möjligheterna att bo kvar i sin egen bostad ska vara goda. Den som beviljats
hemtjänst ska själv välja hur tiden ska användas. För att underlätta kvarboende
ytterligare ska man kunna köpa tilläggstjänster såsom budservice,
trädgårdsarbete och friskvård med mera. Det bör också byggas fler
gemenskapsboenden.
Prioriterat inom äldreomsorgen

Äldre ska ha ökat inflytande i val av särskilt boende.

Äldre ska kunna välja vem som utför hemtjänsten.

Mellanvården, insatser för rehabilitering mellan sjukhusvård och
hemmiljö, ska utvecklas.
Under perioden är följande också viktigt

Det ska vara möjligt att köpa tilläggstjänster såsom budservice,
trädgårdsarbete, boendeservice och friskvårdsinsatser.

Övergripande säkerhetsrutiner ska skapas inom äldreomsorgen för
att öka tryggheten.
En rik kultur
Kulturen är genom de fria uttryckssätten och det ständiga ifrågasättandet en
garant för det öppna och toleranta samhället med rätten till olikheter.
Kulturarvet är inte en gång för alla givet utan utvecklas genom intryck och
lärdomar. En spännande kulturell miljö ger ökad livskvalitet och är en viktig
faktor för enskilda och företag att flytta till och etablera sig i Göteborg.
Det fria kulturlivet har en viktig plats i vår stad. Det behövs som en
vitamininjektion och för kulturen framåt. Det finns en stor kraft i mötet med
olika kulturtraditioner som människor från andra kulturer för med sig. Kultur
öppnar för viktiga samtal mellan människor. Möten mellan olika kulturer
stimulerar kreativitet som inte bara berikar de medverkande, utan kan också
vara positivt för den ekonomiska utvecklingen.
Kulturen berör alla, men en grupp som bör uppmärksammas framför övriga
är barn och unga. En tidig och naturlig kontakt med kulturen kan berika
barnens liv genom åren. Föräldrar och skolan har här ett stort ansvar.
Konstnärer måste ges möjlighet att ställa ut sina verk och publikt ge uttryck
för sina idéer och kunskaper. Detta gäller främst ungdomar som utbildar sig i
konstnärliga yrken, eller nyligen avslutat studierna.
Prioriterade åtgärder

Kulturpolitiken i Göteborg ska slå vakt om och utveckla museerna
och biblioteken.

Barns och ungdomars möjligheter att möta kulturarvet ska
prioriteras dels genom Kulturskolorna och dels genom att utveckla
barn- och ungdomskulturen.

Nya kulturformer och konstnärligt nyskapade ska stödjas.
Modern fritid
Stadens uppgift är att skapa alternativ och erbjuda göteborgarna möjlighet
till en aktiv fritid. Insatserna bör koncentreras på de områden där enskildas
ansträngningar inte räcker till. Kommunens stöd till fritidssektorn ska
utformas så att människor ges förutsättningar att delta i aktiviteter och
föreningsliv oavsett kön, funktionshinder, etniskt ursprung och religiös
tillhörighet.
Ansvaret över den egna hälsan vilar på den enskilde. Folkhälsoarbetet ska
inriktas mot att ge människor kunskap och möjlighet att själva ta beslut om
hur de vill leva.
Numera väljer dock allt fler ungdomar att inte organisera sig i föreningar av
olika slag. Vi vill se över hur man kan fördela resurser direkt till ungdomar
utan att förutsätta medlemskap i en förening. Det ska finnas förutsättningar
för alla fritidsaktiviteter att få tillgång till hallar och tider för just deras
verksamhet.
Prioriterade åtgärder

Kommunens bidrag ska huvudsakligen gå till barn och unga. Vuxnas
fritidsutövning ska finansieras av utövarna själva.

Bidragssystemet ska vara enhetligt för alla föreningar.

Hall- och plantiderna ska fördelas på lika villkor till flickor och
pojkar.
Under perioden är följande också viktigt

Resurser ska kunna fördelas direkt till ungdomar, för ett specifikt
projekt/arbete, utan att förutsätta medlemskap i en förening.

Idrotter som främst utövas av flickor ska ges ökad prioritet.
Trygg och vacker stad
En god grund för ett fungerande samhälle är att människor kan känna sig
trygga och att man tar gemensamt ansvar för närmiljön. Modet att stå upp för
vad som är rätt vilar på oss alla.
Många människor, framförallt kvinnor och äldre, undviker att gå ut på
kvällar och nätter av rädsla att råka ut för brott. Ett stort antal kvinnor och
barn blir också utsatta för våld och hot, som oftast sker i hemmet.
Tryggheten och säkerheten för människor måste öka. Vi vill ha nolltolerans
mot all vandalisering och brottslighet.
Stadsplaneringen ska ta hänsyn till den upplevda otryggheten och utformas
så att den minimerar riskerna för våld och hot. Alla goda krafter måste ta
ansvar och tillåtas medverka i skapandet av en ren, vacker och trygg stad.
Arbetet för att minska klotter och annan vandalisering ska intensifieras.
Prioriterade åtgärder

Kommunen ska utveckla formerna för samverkan med polisen,
lokala näringslivet och enskilda i frågor som rör närmiljön.

Renhållning och underhåll ska höjas på gator, fastigheter och parker.
Vandalisering och klotter ska bekämpas.

Arbetet mot droger ska stärkas genom systematiska insatser och en
ökad samverkan med myndigheter, frivilligorganisationer och
enskilda med flera.
Under perioden är följande också viktigt

Kommunen ska uppmuntra fler människor att engagera sig i det
brottsförebyggande arbetet och stärka det personliga
ansvarstagandet.

Större hänsyn ska tas till trygghetsfrågor vid samhällsplanering och
kommunens löpande verksamhet.
Fler bostäder
Göteborgs speciella karaktär ska bevaras och utvecklas. Unikt för Göteborg
är att det finns både centrala och halvcentrala områden där nya bostäder och
verksamheter kan få plats. Boendet ska blandas med arbetsplatser och
rekreationsområden för att skapa en levande miljö under hela dygnet.
Innerstadens utveckling kan ske genom att gamla industribyggnader och
kontorslokaler byggs om till bostäder. Kommunen ska i större utsträckning
göra det möjligt att bygga fler centrala lägenheter genom att bevilja dispens
från hisskravet.
Fler bostäder runt de små stadsdelstorgen och efter redan utbyggda
kollektivstråk är ett sätt att ta till vara service som redan finns. I områden
med lantlig karaktär ska nybyggnation anpassas till befintliga strukturer.
Kulturhistoriskt värdefulla fastigheter och stadsdelar ska vårdas och bevaras.
Ansvaret för skötsel ligger främst på fastighetsägarna medan staden har ett
viktigt tillsynsansvar.
De som vill bygga sitt egna hem ska kunna köpa kommunal mark. För att
skapa variation och mångfald i stadsbyggandet ska stora som små
byggherrar få möjlighet att vara med att utveckla Göteborg.
Det tillhör allas intresse att grönytor och allmänna platser hålls rena och
välvårdade. För skötsel av grönytor kan mindre företag anlitas och initiativ
från medborgarna att själva ta hand om sin närmiljö ska uppmuntras.
Prioriterade åtgärder

Fler bostäder ska byggas i centrala och halvcentrala områden och
fastighetsägare ska tillåtas inreda vindar till bostäder.

God service och lättillgänglig information och mindre byråkrati ska
prägla hanteringen av mark- och byggärenden.

Innehavare av tomträttsavtal ska erbjudas köpa tomten till 75 % av
taxeringsvärdet. Ursprungsinnehavare till 60-årigt avtal ska ha rätt
till bibehållen avgäld tills huset byter ägare.

Bebyggelse i områden med lantlig karaktär ska anpassas till den
lokala miljön.
Under mandatperioden är följande också viktigt

Omvandling av hyreshus till bostadsrätter ska uppmuntras och
underlättas.

Kommunen ska påverka staten så att Hamnbanan ges en ny
sträckning inom det i Översiktsplanen reserverade området.

En mer cityliknande stadskärna ska utformas genom förtätning och
med fler höga hus i lämpliga lägen.
Framkomlighet i trafiken
Vi vill utforma trafiksystemet efter människors vardagliga behov. Ett viktigt
ledord för ett levande Göteborg är därför människors framkomlighet. En
yttre ring behövs för kollektivtrafiken så att citykärnan avlastas från en del
spårvägstrafik. Kollektivtrafiken i Göteborgsregionen måste utformas bättre,
bli ett tryggare färdmedel och anpassas till personer med funktionshinder för
att kunna konkurrera som transportmedel.
En förutsättning för fortsatt tillväxt är att Europavägarna håller hög kapacitet
och länkar samman Västsverige med Stockholm, Oslo och Malmö/
Köpenhamn. Väl utbyggd infrastruktur och kollektivtrafik är förutsättningar
för stadens utbyggnad och att näringslivet kan utvecklas. Planering av nya
bostadsområden har stoppats p.g.a. att dessa förutsättningar saknas. Väg 155
är ett exempel på en olidlig trafiksituation för pendlare mellan Öckerö
kommun och övriga Göteborgsregionen.
God tillgång till parkeringsplatser minskar onödig bilkörning. Parkeringsavgifterna ska sänkas och främst användas för att reglera trafiken, inte främst
som inkomstkälla. Det finns brister i trafiksäkerhet som inte är acceptabla
och tillkortakommanden i transportkapaciteten som är alarmerande.
Alternativa hastighetsdämpande åtgärder ska prövas.
Den nuvarande hamnbanans sträckning längs älvstranden är ett problem för
Hisingsborna. Hisingsbornas tillgång till Norra Älvstranden är nödvändig för
att ett sammanhållet område ska kunna skapas. Alternativet med en ny
dragning av hamnbanan svarar både mot behovet av detta och mot hamnens
växande verksamhet.
Prioriterade åtgärder

Göteborg måste få sin rättmätiga andel av statliga
infrastruktursatsningar för tågtunnel under Göteborg, ny
Älvförbindelse och Partihallsförbindelse annars hotas Västsveriges
utveckling.

Göteborg måste få ett modernt kollektivtrafiksystem. Linjenätet
måste ändras med mindre spårvägstrafik i citykärnan. En yttre ring
behövs också för kollektivtrafiken.

Göteborg som regioncentrum måste god tillgänglighet och goda
parkeringslösningar.
Under perioden är följande också viktigt

Hållplatser för kollektivtrafiken ska anpassas till resenärer med
funktionshinder.
Göteborgs Stad som arbetsgivare
Göteborgs Stads främsta utmaningar handlar om att skapa förutsättningar för
nya arbetstillfällen och att skapa en modern kommunal organisation som kan
möta stigande välfärdskrav i framtiden. På sikt kommer behovet av kompetent
arbetskraft att öka och vi välkomnar fler arbetsgivare inom servicesektorn.
Totalt har kommunen 42 000 medarbetare och är därmed den i särklass
enskilt största arbetsgivaren i Göteborg. Eftersom ungefär 80 % av
medarbetarna är kvinnor är det viktigt att snedrekryteringen minskar och att
de utgör en väsentligt större andel av de högre ledarna. Andelen utrikes
födda bland medarbetarna ska spegla befolkningen. Vid rekrytering och
särskilt till ledande befattningar ska ansträngningar göras för att locka
sökande med utländsk bakgrund.
I framtiden väntar prioriteringar av kärnverksamheten. Där behövs de mest
kompetenta medarbetarna som finns att tillgå. Av det följer att lika lön för
lika arbete inte bara är en rättighet utan också en förutsättning för de
reformer vi föreslår. Medarbetarna ska känna att de utför en meningsfull
uppgift och att deras kompetens bättre tas till vara.
I framtiden väntar också hårdare konkurrens om kvalificerad arbetskraft.
Pensionsavgångarna kommer att stiga drastiskt de närmaste åren och totalt
kan personalomsättningen fördubblas fram till år 2010. De viktigaste
faktorerna för att stärka kommunens attraktionskraft som arbetsplats är bra
arbetsmiljö, gott ledarskap och utvecklande arbetsuppgifter.
Kompetensutveckling kan ta sig många uttryck. Varje medarbetare ska
därför ha en individuell kompetensplan som inkluderar vidareutbildning och
andra insatser. Kommunen ska i större utsträckning använda sin storlek som
en konkurrensfördel genom att erbjuda intressanta arbeten.
Trots att Sverige har bäst arbetsmiljö i världen kostar sjukfrånvaron omkring
100 miljarder kr. Den största kostnaden ligger dock på det mänskliga planet.
Att inte få vara delaktig i arbetslivet kan leda till att man isoleras och tappar
motivationen till att arbeta. För närvarande är sjukfrånvaron inom
kommunens förvaltningar omkring 8 % vilket kostar drygt 130 miljoner kr
bara i sjuklön. Långt ifrån all sjukfrånvaro kan kopplas till dålig arbetsmiljö.
Arbetet med att förbättra uppföljningen av långtidssjuka och systematisk
rehabilitering ska fortsätta.
Sjukdom längre än 60 dagar svarar för tre fjärdedelar av frånvaron varför det
är mycket viktigt att samordningen med landstinget, Försäkringskassan och
länsarbetsnämnderna stärks där den enskilde sätts i centrum. Gedigna
analyser av frånvaroorsaken måste genomföras och insatserna inriktas på de
mest effektiva åtgärderna, till exempel genom att upphandla vård åt
medarbetare som är långtidssjukskrivna.
Utöver den fysiska arbetsmiljön är trivseln en viktig faktor som avgör
medarbetarnas välbefinnande. Att kunna påverka sin egen arbetssituation blir
därför inte bara en fråga om en positiv syn på människors kompetens utan
också en möjlighet att minska sjukfrånvaron.
Medarbetarnas engagemang och delaktighet är avgörande för att tillgodose
de angelägna behov göteborgarna inte kan lösa på annat vis. Varje
arbetsplats ska ha stort eget inflytande på arbetets utformning. Särskild vikt
läggs på gott ledarskap, vilket inkluderar god arbetsmiljö och minskad
sjukfrånvaro, etnisk mångfald och jämställdhet.
Ett ökat inflytande kan uppnås genom dels att medarbetarna får ökat ansvar
för produktion av kommunens service och dels att det skapas fler
arbetsgivare att välja mellan. En mångfald av arbetsgivare gör det möjligt att
uppmärksamma och välja bort dåligt ledarskap och bristande arbetsmetoder.
Diskriminering är alltjämt ett problem på många arbetsplatser gentemot såväl
medarbetare som brukare. Det är rimligt att utgå ifrån att diskriminering oftast
sker omedvetet eller på grund av okunskap. Särskilda utbildningsinsatser ska
därför ske inom ramen för ledarutvecklingen. I övrigt ska nolltolerans råda
beträffande trakasserier och diskriminering. Avvikelser ska anmälas.
Kommunen ska genom samarbete med näringslivet verka för att medarbetarna
ges förmånliga villkor, råd och stöd i att starta egna företag som kan överta
arbetsgivaransvaret för viss verksamhet, främst inom skola, barnomsorg och
hemtjänst. På så vis kommer många anställda att få möjlighet att leda sin egen
verksamhet och få större inflytande över sin arbetssituation.
Ekonomisk strategi
Bedömningen av ekonomin
Prognoserna för konjunkturen i Göteborgsregionen visar efter en lång och
kraftfull tillväxt på svikande trender, bland annat beroende på dämpning av
den internationella konjunkturen. Regeringen tecknar en ljus bild av den
ekonomiska utvecklingen framöver, men mycket tyder på att eventuella
förbättringar blir tillfälliga.
Kommande år riskerar regionen att ha lägre ökning än det nationella
genomsnittet. Det är heller inte troligt att tillväxt kommer resultera i ökad
sysselsättning, utan man noterar istället en minskning av antalet anställda.
Skatteintäkterna de kommande åren är därför osäkra.
Sveriges Kommuner och Landstings prognos visar att den totala ökningen av
lönesumman överstiger tillväxten samtidigt som arbetskraftsutbudet bara
ökar marginellt. De kommande åren bedöms skatteunderlaget öka med
ungefär 4 % per år. Lägger man till statsbidragen kommer intäkterna att öka
med cirka 5 % år 2006. Det innebär att kommunen i fortsättningen måste
främja god hushållning med skattebetalarnas pengar.
Ekonomiska svårigheter är inget unikt för Göteborgs Stad. Många svenska
kommuner har under lång tid dragits med underskott. Kraven på hushållning
med resurser är fortsatt höga. Flera gånger ligger kostnads-ökningarna
utanför kommunens direkta kontroll, främst inom funktionshindersomsorgen och en stor ökning av barn inom barnomsorgen.
Riksdagen har under de senaste åren inte fullt ut betalat kommunerna för
statliga reformer. Sedan 1995 är den sammanlagda underfinansieringen 3,5
miljarder kr. Mellan 1993 och 2004 minskade dessutom statsbidraget realt
med cirka 13 miljarder kr.
Trots att statsbidragen ökar den kommande perioden krävs omfattande
kostnadsminskningar för att nå en sund ekonomi. Vidare har flera stöd till
kommunerna utformats så att kostnaderna drivits upp utan att ta hänsyn till de
lokala förutsättningarna.
Att påverka intäkterna har försvårats genom maxtaxor inom barn- och
äldreomsorgen. Den nuvarande kommunala finansieringen är otillräcklig i
förhållande till det kommunala uppdraget. Nya statliga beslut om
kommunala åtaganden och befolkningsutvecklingen gör att kostnaderna på
sikt kommer att stiga fortare än intäkterna. Behovet är därför stort av god
budgetdisciplin och prioritering av kärnverksamhet.
En fråga som kommer att bli allt viktigare i framtiden handlar om pensionerna.
Före 1998 avsattes inga pengar för kommande pensioner och denna skuld
uppgår idag till drygt 9 miljarder kr. Kostnaderna för pensionerna kommer att
fördubblas till år 2030 till omkring 2 miljarder kr om året.
Vi konstaterar också att med en moderatledd regering skulle
förutsättningarna ha ändrats för Göteborgs Stad. Bland annat hade det
mellankommunala utjämningssystemet i större utsträckning gjort det möjligt
för varje kommun att påverka intäkts- och kostnadsutvecklingen samt
medfört att kommunsektorn tillförts 1,9 miljarder kr. Moderaterna har i
Riksdagen föreslagit fem miljarder kr extra till kommunerna under tre år
samt en miljard kr om året för kompetensutveckling av lärare.
Ekonomiska mål
Göteborgs Stad har en svag finansiell ställning. Kommunen ska stärka
soliditeten och skapa en buffert för osäkerhet i framtiden och oförutsedda
utgifter. Målet är att soliditeten successivt ska öka. För att säkerställa en god
ekonomi bör resultatet på sikt uppgå till 2 % av intäkterna. Syftet med
hushållningen är att en skapa uthållig ekonomi och att stå bättre rustade för
framtida osäkerheter.
Det är ett allmänt ekonomiskt mål att ge medborgarna mer service för
pengarna. Många jämförelser med andra kommuner visar tydligt att det finns
stora potentialer att effektivisera verksamheter, emedan kostnaden för
samma service eller tjänst kan variera väldigt mycket mellan kommuner.
Medborgarnas valfrihet flyttar inte bara makten till det egna hemmet, utan
lägger också grunden för produktivitets- och effektivitetsökningar. Kraven
på god kvalitet tvingar fram nytänkande och lägre kostnader. Vi räknar med
att konkurrens sparar ungefär 50 miljoner kr åt kommunen och ger mer
service för pengarna. Effektivare lokalanvändning minskar kostnaderna med
40 miljoner kr. För 2006 räknar vi med motsvarande 75 miljoner kr i
effektivisering genom en ny organisation.
De kommunala investeringarna ska efter gemensam samordning ske inom de
finansiella ramar som upprättas för varje nämnd och bolag vilka således har
att bedöma och ta ställning till investeringar och avsättningar.
Investeringsbehovet för år 2006 bedöms till omkring 900 miljoner kr.
Den kommunala pensionsskulden ska på sikt redovisas till fullt belopp i
redovisningen och ska bara anges enligt 1998 års blandmodell för
jämförelser och till Statistiska Centralbyrån m.fl. Pensionsavsättningarna kan
placeras externt för bättre avkastning.
Nettolåneskulden ska minska successivt. Under en fyraårsperiod ges
Stadskansliet i uppdrag att utreda och föreslå försäljningar av kommunala
bolag och fast egendom till ett värde för 3 miljarder kr. Det kan leda till
minskade kostnader för räntor med 130 miljoner kr. För vissa bolag ska
möjliga försäljningar utredas samt en riskanalys för fortsatt ägande
genomföras.
Prognoser och analyser har länge varit osäkra och negativa resultat har
räddats av ökade skatteintäkter, ökade statsbidrag och intäkter av
engångskaraktär. Träffsäkerheten för ekonomihanteringen måste öka och
rutiner för detta måste säkerställas. Resursfördelningssystemen måste vara
transparanta och mycket tydliga.
Revisionen som innebär både granskande och förebyggande ska ges ökad
betydelse. Respekt och tolerans för medborgarnas olika preferenser
förutsätter att gemensamma resurser används så effektivt som möjligt med
bibehållen hög kvalitet. Revisionen ska därför inte bara granska
redovisningen utan i större utsträckning föreslå förbättringar avseende
produktivitet och effektivitet.
Förvaltningsorganisation
Politikens uppgift borde vara att företräda medborgarna och i mindre
utsträckning att kombinera roller som producenter, konsumenter, ägare och
finansiärer. Otydligheten ska minska. Det ska bli möjligt att utkräva ansvar
om verksamheten inte motsvarar förväntningarna. Vi vill minska antalet
politiker. Det blir då tydligare för väljarna vem som är ansvarig.
Färre politiker och instanser
Flera politiska institutioner kan avvecklas eftersom de inte fokuserar på
kärnverksamhet eller inte har de fördelar som var avsett. Dessutom minskar
behovet av flera instanser när mer inflytande lämnas till medborgarna. Flera
undersökningar visar att modellen med 21 stadsdelsnämnder inte fungerar
optimalt. Ansvarsområdena kan överföras till andra nämnder eller andra
huvudmän. Det finns goda exempel på hur frivilligorganisationer på ett bra
sätt kan överta uppgifter och minska den politiska inblandningen.
Enbart att minska antalet heltidsanställda politiker kan innebära en minskad
kostnad om drygt två miljoner kr. Den centrala administrationen ska minska
i motsvarande grad. Antalet ledamöter i Kommunfullmäktige behöver inte
överskrida det lagen stadgar och kan därför sänkas från 81 till 61 ledamöter.
Ny kommunstyrelse
Kommunstyrelsen har bland annat till uppgift att leda och samordna
kommunens verksamhet. Länge har stadsdelsnämnderna använts för att ta
obehagliga beslut, med varierande resultat. Kommunstyrelsens roll som
sammanhållande måste stärkas och ska inte bara se till att de gemensamma
resurserna används på bästa sätt utan också att kvaliteten och valfriheten är
så hög som möjligt.
Ett antal delegationer ska finnas under kommunstyrelsen med bland annat
ansvar för följande frågor: utbildning, äldreomsorg, funktionshinder,
socialtjänst samt personal- och arbetsgivarfrågor. Delegationerna har ansvar
för bland annat biståndsbedömning, ackreditering och kvalitetsuppföljning
samt policyfrågor.
Stadskansliet
Stadskansliet har en viktig strategisk och operativ uppgift i att leda och
samordna kommunens verksamheter, samt fungera som förvaltning och
beredningsorgan gentemot kommunstyrelsen. Särskild vikt behöver läggas
på att förbättra stödet för den politiska styrningen och samtidigt öka
medarbetarnas och brukarnas inflytande. Arbetet med att renodla och
effektivisera uppdragen ska fortsätta. Stadskansliet ska vara mycket aktiv i
det kontinuerliga förändringsarbetet.
Fem lokala styrelser
Forskning visar att göteborgarna inte upplever ökad demokrati eller något
ökat inflytande efter stadsdelsreformen, istället har konsekvensen blivit
ökade geografiska orättvisor. Vilken servicegrad man får beror på i vilken
stadsdel man bor. En gemensam hantering minskar problemen med bristande
legitimitet och kommunikationsproblem.
Kundval innebär att inflytande flyttas till medborgarna. Det innebär att
behovet av många nämnder minskar. Vi föreslår därför att organisationen
med stadsdelsnämnder ska ersättas med fem lokala styrelser. Moderaterna
har som överordnat mål att nå en samsyn mellan de borgerliga partierna om
kommunens organisation.
Syftet med de lokala styrelserna är att tillvarata medborgarnas intresse och
säkerställa att särskilda behov tillgodoses. Huvudmannaskapet för delar av
välfärdsproduktion ska successivt lämnas över till andra så att lokala
styrelser och nämnder kan renodla medborgarperspektivet. De lokala
styrelserna övertar en stor del av resursnämndsuppgifterna. Ansvaret för
stadsdels-biblioteken och regionbiblioteken flyttas till kulturnämnden.
Den exakta geografiska indelningen mellan de lokala styrelserna måste bli
föremål för utredning, men som beräkningsunderlag utgår vi från att till den
lokala styrelsen för Norra Göteborg förs stadsdelarna Gunnared, Lärjedalen,
Bergsjön och Kortedala. Till Östra Göteborg förs Härlanda och Örgryte. Till
Centrala Göteborg förs Centrum, Linnéstaden och Majorna. Till Västra
Göteborg förs Högsbo, Älvsborg, Frölunda, Askim, Tynnered och Styrsö.
Till den lokala styrelsen för Hisingen förs Torslanda, Biskopsgården,
Lundby, Tuve-Säve, Backa och Kärra-Rödbo.
Särskilda frågor
En översyn av nämndorganisationen ska göras. Avsikten är att finna bättre
organisatoriska former för att lösa frågor om arbetsuppgifter och
ansvarsfördelning. Det finns flera exempel på hur byråkratin och den
politiska överbyggnaden kan minska och rollerna bli tydligare.
Det ska skapas en kompetens om tillväxtens förutsättningar inom
Stadskansliet, vars mål är att tillsammans med Business Region Göteborg
stärka konkurrenskraften och göra Göteborg till landets främsta tillväxtregion.
Utvärdering är både en ledningsfråga men också en förutsättning för
ansvarsutkrävande. Det är viktigt att ständigt verka för förbättringar inom
kommunens åtaganden. Göteborgs Stad ska utveckla den utvärderingskompetens som ska stödja förvaltningarnas arbete.
En enhet med ansvar för att ge stöd till medarbetare att ta över
huvudmannaskapet för sin verksamhet ska inrättas. Enheten ska också ha
kompetens att vända sig till företag som söker information om kommunens
policy i upphandlingsfrågor och tillsammans med företagslots hjälpa
intresserade genom den kommunala administrationen. Den ska också ha
ansvar för att stimulera alternativ och konkurrens samt övervaka att
utvecklingen ske på lika villkor för olika aktörer.
Stadens styrning
För att möta de utmaningar vi beskrivit kommer betydelsen av styr- och
ledningsfrågor att öka. Göteborgs Stad ansvarar inte bara för många viktiga
och svåra uppgifter utan är också en stor organisation i sig. Många
människor är helt beroende av kommunen i sitt vardagliga liv och det
förtroendet ska aldrig svikas. I förvaltningsbudgeten föreslår vi en ny
ledningsfilosofi, prioritering av kärnverksamhet och införandet av kundval
som exempel på åtgärder för bättre politiskt ledarskap.
Medborgarna ska i större utsträckning styra kommunens verksamhet genom
att välja den service han eller hon föredrar. Medarbetarna ska ha mycket stor
handlingsfrihet att på bästa sätt möta medborgarnas önskemål. En av de
viktigaste ledningsfrågorna är att vara konsekvent och att skapa tydliga
konsekvenser. Ledningens reaktioner måste vara kända och kunna förutses.
Tydliga ekonomiska spelregler tillhör en av de viktigaste förändringarna
med kundval. Villkoren vid ackrediteringen av utförare är klara. Politiken
ställer krav på kvalitet och fastställer ersättningens storlek. Att inte
uppmärksamma misslyckanden, felaktiga prioriteringar och bristande
planering drabbar i längden medborgaren. Betydande ekonomiska underskott
eller rapporter om bristande kvalitet får inte vara ett anmälningsärende till
beslutande församlingen, utan måste analyseras noggrant och resultera i en
förändring. En person som är kostnads- eller resultatansvarig får inte vid
upprepade tillfällen misslyckas och på motsvarande sätt ska duktiga ledare
och medarbetare premieras.
Ledarskapet i Göteborgs stad ska präglas av tolerans och respekt för
medborgarnas och medarbetarnas olika förutsättningar och önskemål.
Satsningen på ledarutvecklingen ska fortsätta jämte möjligheterna att inom
vissa områden få ökat självbestämmande. Kompetensutveckling är alltjämt
viktigt och kommer fortsättningsvis att öka i betydelse när den offentliga
servicen blir mer kunskapsintensiv.
Kontinuerligt förändringsarbete
Under en lång tid har kommunerna varit skyddade från omvärldens
förändringstryck och förnyelsekrav. Det har lett till att kommunens kapacitet
och potential inte utnyttjats fullt ut och det drabbar i slutändan dem som är
beroende av särskilt stöd. Förändringsarbetet måste ske kontinuerligt och det
finns ett sändigt behov av att granska den administrativa överbyggnaden och
effektivisera rutiner.
Det är mödosamt att ständigt förbättra sig. För att lyckas krävs tydlig
information om vad kommunen gör bättre respektive sämre. Det måste vara
möjligt att jämföra och omvärldsbevakningen måste förstärkas så att man
kan inhämta goda idéer från andra kommuner och andra länder.
Vidare ska kommunen i större utsträckning använda sig av klagomålshanteringen på ett konstruktivt sätt för att bli bättre. Såväl medborgare som
medarbetare ska uppmuntras att lämna synpunkter och förslag. Delaktighet i
stadens utveckling och goda idéer ska premieras.
Styrmodell
Varje styrform har särskilda förutsättningar att lyckas. Balanserad styrning
har inte visat sig ha samma praktiska som teoretiska fördelar. Ambitionen att
anlägga ett helhetsperspektiv resulterade många gånger i otydlighet och stora
svårigheter att fastställa nödvändiga orsakssamband. Balanserad styrning
tenderar att vara utbudsstyrd istället för att vara efterfrågestyrd.
Medborgarna är mer hänvisade till politikens godtycke än de verkliga
behoven.
En verksam styrmodell ska vara förutsebar och ha incitament som
uppmuntrar bra och riktiga ledarbeteenden. Styrningen ska präglas av
enkelhet och tydlighet. Inom flera stora välfärdsområden ska kundval
användas och övriga områden ska mål- och resultatbaserad styrning
användas. Den senare kan i vissa områden kompletteras med en
prestationsbaserad ersättning och med villkorade ersättningar med krav på
uppnådd kvalitet. Det är mycket viktigt att Kommunfullmäktige i större
utsträckning fokuserar på mål och uppföljning.
Kundval
Det är Moderaternas uppfattning att utgångspunkten ska vara att den
enskilde medborgaren själv kan och ska avgöra vad som är bäst för honom
eller henne. Kundval handlar i praktiken om att förskjuta inflytande från
politikerna till enskilda. Utöver de moraliska skälen handlar det främst om
att öka kvaliteten inom de föreslagna områdena. När det finns flera olika
utförare att välja mellan tävlar dessa om att överträffa varandra i kvalitet.
Mångfalden och valfriheten gör att kvaliteten förbättras och att brukaren får
större inflytande.
Kundval innebär ett nytt sätt att styra den kommunala verksamheten.
Politikens roll blir att säkerställa finansiering, upprätta kvalitetsmål, granska
och utvärdera, samt fastställa ersättningsnivåerna. Medarbetarna får ökat
inflytande över hur verksamheten ska utformas och brukarna väljer vem de
vill få servicen. När man skiljer mellan finansiering, produktion och
konsumtion kan var och en göra det den är bäst på och det ökar kvaliteten.
Forskning visar också att friskolor som företeelse ökar kvaliteten i de
kommunala skolorna vid samma ort.
Inom barnomsorg, förskola, vuxenutbildning samt hemtjänsten och
funktionshinderområdet ska det finnas frihet att etablera sig inom ramen för
ackrediteringen och fastställd budget. På sikt kan också flyktingmottagning
och svenska för invandrare-undervisning omfattas av kundval. Det innebär
att de som uppfyller kvalitetskraven blir ackrediterade och ska tillåtas
bedriva verksamhet i kommunen och får ersättning baserat på hur många
som tar del av servicen. Lever inte utföraren upp till kraven går
ackrediteringen förlorad.
Finansieringen av verksamheterna sker med kommunala medel.
Ersättningarnas storlek fastställs av kommunfullmäktige. Den som vill
utnyttja tjänsten vänder sig till kommunen för biståndsprövning och kan då
bli berättigad till grund- och tilläggsmedel för att sedan fritt välja mellan
ackrediterade utförare. En särskild kunskapsgaranti minskar strukturella
kostnadsskillnader. Kommunen svarar för godkännande av utförare, tillsyn
och kvalitetsgranskning. Särskilda inspektörer granskar kvaliteten och
tillsammans med brukarundersökningarna ligger de till grund för
verksamhetsutveckling och medborgarnas val av utförare.
Prestationsbaserad styrning
Ekonomiska incitament har en stark dragningskraft på verksamhetens
utformning. Denna styrform innebär att producenten får betalt efter
prestation, vilket förutsätter att såväl pris som prestation tydligt definieras i
förväg av Kommunfullmäktige. Styrformen ska användas inom äldreomsorgen för särskilt boende och kan med fördel också användas inom andra
områden. För att skapa trygghet i verksamheten samt kostnadskontroll för
kommunen fastställs en nedre och en övre ersättningsgräns.
Upphandling
Fördelen med upphandling är att utnyttja de fördelar som konkurrens
innebär. Andelen upphandlad verksamhet i förhållande till produktion i egen
regi ska öka och särskild vikt ska läggas på att inkludera små företag vid
upphandlingar.
Anbudsförfarandet och upphandling ska skötas med hög kompetens. De
avtal som skrivs mellan kommunen och leverantören måste spegla
medborgarnas och kommunens samlade preferenser, specificerat på ett
sådant vis att ansvar kan utkrävas. Om kvaliteten inte är godtagbar ska
kommunen kunna byta utförare.
Uppföljning och redovisning
Förbättrad regelbunden redovisning av kommunens verksamhet, avseende
bland annat nyckeltal av nyttan och brukarvärdet, är högt prioriterade för att
kunna fastställa produktiviteten. Stadskansliets uppföljningsrapporter ska
ange budget, utfall och prognoser både i absoluta och relativa mått,
möjliggöra jämförelser över tiden mellan lokala styrelser och med andra
kommuner.
Såväl lokala styrelser, facknämnder som bolag ska stärka den ekonomiska
redovisningen samt arbetet med prognostisering, periodisering, budget och
analys. Utan stora förbättringar inom dessa områden blir styrning och
kontroll mycket svårt. I största möjliga mån ska kommunen göra försiktiga
prognoser och ha större beredskap för oförutsedda händelser. För att vara
användbara måste uppföljningar och redovisningar vara aktuella och
analyseras inom kortast möjligaste tidsrymd.
Det är viktigt att inte bara göra saker rätt utan också göra rätt saker.
Redovisningen ska, utöver nytta och kvalitet, innehålla konsekvens-
beskrivningar för en eventuell volymförändring. Alla verksamheter ska
kunna analyseras förutsättningslöst. Genom att ständigt pröva och jämföra
verksamheter säkerställs hög kvalitet och effektivitet. Redovisning ska ske
på nämndnivå varje månad.
Resursfördelning
Modellerna för att fördela resurser ska vara tydliga, förutsägbara och kunna
förändras efter nya förutsättningar. Resursfördelningen ska först och främst
vara rättvis så att de medborgare med störst behov får dem tillgodosedda
först. Man ska få samma kvalitet på den kommunala servicen oavsett var
man bor inom kommunen. Inom ramen för styrmodellen används både
ramfinansiering till lokala styrelser och nämnder samt prestationsersättning.
För de lokala styrelserna innebär den föreslagna resursfördelningen att de
ekonomiska medlen i huvudsak går direkt till verksamheterna och att
kommunala och enskilda verksamheter får lika förutsättningar. Det innebär
också att kostnaderna för gemensam administration redovisas tydligare och
den finansieras inom budgetramen för den lokala styrelsen. Ersättningarnas
storlek för kommande år fastställs av Kommunfullmäktige i budget.
Resursfördelningen genom kundval ska ge incitament till ständig förbättring
av verksamheten samt att kostnaderna för onödig administration hålls nere.
Ersättningens storlek inom förskola, grund- och gymnasieskola ska vara
likvärdiga mellan kommunala och fristående enheter och baseras på vilken
läroplan utbildningen avser, skolår samt för gymnasiet vilket program eleven
läser. Skolpengen ska motsvara den fulla ersättningen för samtliga
kostnader, det vill säga personal och kompetensutveckling, lokaler, mat,
läromedel och skolhälsovård.
Kunskapsgarantin innebär att elever med särskilda behov är berättigade till
de extra medel de behöver för att tillgodogöra sig utbildningen, till exempel
för modersmålsundervisning, svenska som andraspråk, tillgång till
specialpedagog eller assistent, funktionshinderinsatser. Kostnader för
skolskjuts hanteras separat. Under en övergångsperiod kommer en del av
kunskapsgarantin inkludera ett generellt stöd som kan sökas av skolor med
högre strukturella kostnader.
För barnomsorg, förskola och skolbarnomsorg gäller att ersättningen baseras
bland annat på ålder och omsorgstid. Ersättning ska utgå till enskild
dagbarnvårdare också för eget barn. Barn med särskilda behov garanteras
tilläggsresurser. För att minska kommunens finansiella sårbarhet ska
nivåerna fastställas med hänsyn till antalet berättigade. Gemensam
administration finansieras genom den lokala styrelsens ram.
Ersättningen inom äldreomsorgen baseras på vårdtagarens behov och ska
vara utformad så att rehabilitering uppmuntras. I framtiden kan en del av
ersättningen baseras på brukarnas och anhörigas nöjdhet. För hemtjänst
gäller att biståndsbedömningen baseras på hur mycket omsorgstid den
enskilde behöver.
Resurserna för individ- och familjeomsorg samt fritidsaktiviteter hanteras av
de lokala styrelserna. Riktlinjer för försörjningsstödet och uppföljningar
hanteras kommungemensamt för att säkerställa en likvärdig hantering och
för att sprida goda metoder.
Kommunala författningar och policyfrågor
Framtagandet av en gemensam ledningsfilosofi för Göteborgs Stad är
prioriterat. I policyn ska särskilt framgå principerna för ekonomistyrning
inklusive kundval och därtill hörande funktioner som redovisning,
prognosmetoder, budgetering, uppföljning och analys.
De samlade regelverken ska förenklas och revideras utifrån ett medborgarperspektiv. Informationen ska göras lättillgänglig för alla invånare.
Kommunen ska utveckla en plan som anger vilka verksamheter (hela eller
delar) som kan utföras av annan huvudman alternativt överlåtas till befintlig
personal. Planen ska också innehålla riktlinjer för etableringsfrihet och
utmaningsrätt inom skola, barnomsorg och andra områden. Planen innehåller
riktlinjer för hur stöd kan ges till personal som önskar ta över
huvudmannaskapet samt hur fler kommunala verksamheter kan upphandlas.
Kommunen ska utveckla en särskild policy för kunskapsgarantin och
biståndsprövade ersättningar inom ramen för kundval och prestationsbaserad styrning. Policyn som grundas på nationell lagstiftning och andra
förordningar innehåller riktlinjer så att ersättningarna blir rättvisa, tar hänsyn
till skattesystemet, ger incitament för ökad kvalitet samt är
konkurrensneutrala mellan olika aktörer.
Kommunen ska bli bättre på att redovisa brister och problem och utveckla en
gemensam klagomålshantering knuten till Stadskansliet.
Kommunens jämställdhetsplaner ska utvärderas, redovisas och revideras
varje år. All personal ska utbildas i genusperspektiv och osakliga skillnader i
löne- och anställningsförhållanden ska bort. Anonyma jobbansökningar ska
prövas och utvecklas.
Göteborgs Stad ska utveckla instrument och metoder för hur organisationen,
rutiner och väsentliga system kan kvalitetssäkras och effektiviseras. Det
innebär att onödig administration, dubbelarbete och eventuella
oegentligheter ska minimeras.
Göteborgs Stad och regeringen
Inom många områden är kommunernas grundlagsskyddande självstyre
begränsat av annan lagstiftning eller olika beslut fattade av Riksdag och
regering. I avvaktan på en moderatledd borgerlig regering ska Göteborgs
Stad tillskriva regeringen och ansöka om att få bli försökskommun för

särskilt arbetsavdrag för inkomster upp till 300 000 kr, samt höjt
grundavdrag till 26 000 kr, vilket ökar incitamenten att arbeta.

avdrag för hushållsnära tjänster upp till 50 000 kr, vilket på sikt kan
generera 5 000 nya arbetstillfällen i Göteborg.

att avskaffa arbetsgivaravgifter på nyanställningar av arbetslösa
under lika många månader som de saknat arbete, vilket ökar
möjligheterna får långtidsarbetslösa att få ett arbete.

att kunna ställa krav på motprestation vid försörjningsstöd samt
kunna använda en lokal norm som gör det möjligt att utveckla egna
lösningar som passar göteborgarna.

avdrag för bidrag till erkända frivilligorganisationer, vilket skulle
uppmuntra fler att bli delaktiga i finansieringen av många viktiga
verksamheter.

en friare hyressättning för allmännyttan och enskilda fastighetsägare,
i syfte att skapa större social rörlighet och möjliggöra ökat
byggande.
Några mycket betydelsefulla frågor rör kommunen och regionen och det är
nödvändigt att Göteborg tillvaratar dessa intressen gentemot regeringen.
Särskilt ska Göteborg verka för

att regeringen tidigarelägger trafik- och infrastrukturinvesteringarna
i regionen, samt att nybyggnation och underhåll av vägar prioriteras.

att regeringen ökar de generella anslagen till grundforskning och
tillämpad forskning i regionen.

att regeringen ser till att regionen får en rättvis andel av de statliga
och regionala kulturanslagen.

att kommunerna ges full ersättning för rättighetslagstiftningen, samt
för reformerna inom barnomsorgen och äldreomsorgen.

att resurserna till rättsväsendet ökar och att antalet poliser i
Göteborgsregionen blir fler.
Ekonomiska ramar
Ekonomisk sammanställning 2006-2008, Mkr
RESULTATRÄKNING
2006
2007
2008
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
9 355
-24 373
-595
8 449
-24 937
-620
6 462
-25 421
-645
-15 613
-17 108
-19 604
18 793
-180
19 411
-103
20 073
-69
3 000
2 200
400
20 800
7 200
28 000
21 200
7 200
28 400
21 600
7 200
28 800
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
2 456
Årets resultat
3 000
SUMMA EGET KAPITAL
5 456
5 456
2 200
7 656
7 656
400
8 056
Avsättning till pensioner m m
SUMMA AVSÄTTNINGAR
840
840
1 040
1 040
1 280
1 280
11 304
10 400
21 704
9 404
10 300
19 704
9 264
10 200
19 464
28 000
28 400
28 800
VERKSAMHETENS
NETTOKOSTNADER
Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning m m
Finansiellt netto
ÅRETS RESULTAT
BALANSRÄKNING
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
SUMMA SKULDER
SUMMA EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Soliditet
Ekonomiska ramar 2006, tkr
19,5%
27,0%
28,0%
KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONER
DELEGATIONEN FÖR UTBILDNING
Förskolepeng
Barn 1-3 år
115 000 kr 1
Barn 4-5 år
76 000 kr 1
Skolbarnomsorgspeng
Barn i förskoleklass
38 300 kr 1
Skolbarn
32 000 kr 1
Fritidsklubb
10 500 kr 1
Skolpeng
Förskoleklass
32 750 kr 1
Åk 1-6
56 100 kr 1
Åk 7-9
68 100 kr 1
Särskolepeng
Likställighetsgaranti
Svenska som andraspråk
Modersmålsundervisning
Särskilda anslagsfinansierade verksamheter
Kvalitetsuppföljning, bedömning av stödbehov mm.
Avgifter
Summa delegationen för utbildning
DELEGATIONEN FÖR ÄLDREOMSORG
Hemtjänstpeng
Produktionsersättning boende mm.
Särskilda anslagsfinansierade verksamheter
Kvalitetsuppföljning, biståndsbedömning mm.
Intäkter mm.
Summa delegationen för äldreomsorg
1 990 000
391 000
2 902 000
180 000
506 000
93 000
42 000
80 000
97 000
-224 000
6 057 000
816 000
2 556 000
30 000
90 000
-230 000
3 262 000
Fristående utförare erhåller utöver angivna belopp momskompensation med 6%
(alternativt 5%/18%)
1
LOKALA STYRELSER
Norra Göteborg
Östra Göteborg
Centrala Göteborg
Västra Göteborg
Hisingen
Summa lokala styrelser
Resursnämndsuppgifter lokala styrelser
1 484 182
339 613
752 096
931 722
1 181 278
4 688 891
334 307
NÄMNDER MED SÄRSKILD INRIKTNING
Byggnadsnämnden
Fastighetsnämnden
Färdtjänstnämnden
Idrotts- och föreningsnämnden
Kulturnämnden
Lokalförsörjningsnämnden
Miljönämnden
Nämnden för MedicHus
Park- och naturnämnden
Trafiknämnden
Utbildningsnämnden
Valnämnden
Vuxenutbildningsnämnden
Överförmyndarnämnden
75 787
-160 275
159 190
226 206
360 630
-165 854
36 420
-63 418
136 377
886 528
1 315 546
8 036
202 337
11 861
NÄMNDER MED TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET
Kretsloppsnämnden
Va-nämnden
SÄRSKILDA BUDGETPOSTER
Arkivnämnden
Fastighetsnämnden; transfereringar
Göteborg & Co Träffpunkt AB
Idrott- och föreningsnämnden; studieförbunden
-
12 610
43 815
68 084
13 078
Keillers park
Park- och naturnämnden; Initiativfond
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg
Överförmyndarnämnden; arvoden
456
3 000
250 405
7 245
KOMMUNSTYRELSENS POSTER
Arbetsmarknadsinsatser
Kommunledning
Kommunövergripande avgifter
Lokalsekretariatet
Personal-/kompetensförsörjning
48 000
217 822
42 195
24 200
33 573
OFÖRDELADE MEDEL
Arbetsvärdering
Effektivare lokalutnyttjande
Enhet för avknoppning
Expansion inom funktionshinderområdet
Idrottshallar
Jobbgaranti
Jämställdhet
Konkurrensutsättning
Konsumentfrågor
Minskad administration för lokala styrelser
Stöd till frivilliga organisationer
Tillgänglig kollektivtrafik
Torsviken naturreservat
Trygg och snygg stad
Underhåll trafiknämnden
Äldreomsorg
40 000
-40 000
3 000
64 000
17 000
20 000
1 000
-50 000
1 800
-75 000
1 500
18 000
1 000
14 500
25 000
15 000
TOTALT EKONOMISKA RAMAR
Ekonomiska ramar för nämnder med taxefinansierad verksamhet
fastställs genom beslut om taxor och avgifter
18 192 852
Resursnämndsuppgifter 2006, tkr
FUNKTIONSHINDER
Bidrag handikapporganisationer mm
Dalheimers hus
Eldorado
Förvaltarenheten
Koloniverksamhet för utvecklingsstörda
LSS; boende utanför Göteborg
Neurologiska platser Å-hemmet
Björkbacken
Neurologiskt centrum
Personliga ombud psykiskt funktionshindrade
Psykiatriprojekt
Sociala arbetskooperativ
Teckenspråkcentrum
Övrigt inom handikappområdet
Summa funktionshinder
INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG
Adoptionsrådgivning
Centrum för barns/ungdomars hälsa
Cityenheten
Dödsboanmälan
Familjerätt
Höjd kvalitet i arbetet för hemlösa
IoF, frivilligt socialt arbete
KAST-projektet
KRAMI
Mini-Maria ungdomsmottagning
Mini-Maria ungdomsteam norr
Narkomanvård
Narkomanvårdsenhet
Informationscentrum mot droger
17 060
21 109
3 143
2 913
2 550
22 358
12 059
316
17 059
6 262
16 244
4 667
908
4 678
131 326
Centrala Göteborg
Centrala Göteborg
Centrala Göteborg
Östra Göteborg
Västra Göteborg
Västra Göteborg
Centrala Göteborg
Västra Göteborg
Västra Göteborg
Centrala Göteborg
Centrala Göteborg
Västra Göteborg
Centrala Göteborg
Centrala Göteborg
284
446
9 835
1 281
16 884
14 151
50 545
654
663
2 535
2 243
2 430
6 280
1 774
Hisingen
Hisingen
Centrala Göteborg
Östra Göteborg
Hisingen
Hisingen
Hisingen
Centrala Göteborg
Norra Göteborg
Centrala Göteborg
Norra Göteborg
Västra Göteborg
Norra Göteborg
Centrala Göteborg
Rådgivning, kris och jour
Sociala institutioner
Stödverks unga brottsoffer
Utvägsprojekt
Summa individ- o familjeomsorg
26 377
18 159
3 000
2 179
159 720
Centrala Göteborg
Centrala Göteborg
Centrala Göteborg
Centrala Göteborg
KULTUR OCH FRITID
Allégården
Askims sim- och sporthall
Kärra bad och sporthall
Bergums fritidslantgård
Bidrag föreningar
Bidragsgivning
Hammarbadet
Rannebergsbadet
Lilla Amundön
Blå stället
Skolbio
Summa kultur och fritid
2 507
3 563
6 129
582
934
731
1 542
2 793
283
7 854
824
27 742
Centrala Göteborg
Västra Göteborg
Hisingen
Norra Göteborg
Hisingen
Östra Göteborg
Norra Göteborg
Norra Göteborg
Västra Göteborg
Norra Göteborg
Centrala Göteborg
ÖVRIGT
Bryggor mm
Enheten för mångkulturell verksamhet
Hörselscreening
Leader+
Plan- och byggfrågor
Samordning Agenda 21
Teknisk verksamhet
Växtkraft
Summa övrigt
2 747
4 064
447
600
829
2 572
3 701
559
15 519
Västra Göteborg
Västra Göteborg
Hisingen
Västra Göteborg
Västra Göteborg
Norra Göteborg
Västra Göteborg
Hisingen
SUMMA RESURSNÄMNDSUPPGIFTER
334 307
Förslag till beslut angående budget 2006 och flerårsplaner 2007-2008
Moderaternas föreslår Kommunfullmäktige besluta

att fastställa Moderata Samlingspartiets förslag till budget 2006 med
de ersättningsnivåer, mål och riktlinjer samt uppdrag som anges
inom respektive verksamhetsområde

att fastställa Moderata Samlingspartiets förslag till flerårsplaner för
åren 2007-2008 som underlag för den fortsatta planeringen

att fastställa den kommunala utdebiteringen till 21,05 kr per
skattekrona

att fastställa antalet ledamöter i Kommunfullmäktige till 61 från och
med nästa mandatperiod

att ersätta modellen med 21 stadsdelsnämnder med fem lokala
styrelser

att bemyndiga kommunstyrelsen fatta beslut om fördelning av medel
under finansförvaltningen avseende kommungemensamma poster,
till exempel försörjningsstöd

att bemyndiga kommunstyrelsen att inom ramen för anslaget för
oförutsedda behov bevilja anslag alternativt godkänna överskridande
av anslag som inte kan täckas inom respektive nämnds budget, under
förutsättning att ärendet inte är av sådan principiell art att det bör
underställas kommunfullmäktige

att begränsa kommunstyrelsens befogenhet att anvisa medel utöver
gällande budgetramar för varje kalenderår till 0,5 % av det totala
kommunbidrag som beslutats av fullmäktige för året

att fastställa författningssamlingen per den sista maj 2005 att gälla
tills vidare och att de författningar som inte av Kommunfullmäktige
fastställes varje år utgår

att kompletterande budgetbeslut inte får användas för att överta
annan nämnds ansvarsområden, till exempel genom bidragsgivning
till organisationer som enligt beslut av Kommunfullmäktige hanteras
av annan nämnd än kommunstyrelsen.
Särskilda uppdrag till Kommunstyrelsen

att utreda införandet av kundval som styr- och
resursfördelningsmodell inom barnomsorg, utbildning och hemtjänst
varmed brukarna ges valfrihet att välja bland godkända utförare,
samt utformningen av kunskapsgarantin.

att utreda och föreslå riktlinjer för biståndsprövningar i enlighet med
förslaget om kundval, samt definitioner av prestationer i
verksamheter så är lämpligt

att utreda förutsättningarna för och föreslå försäljningar av hela eller
delar av kommunala bolag

att utreda förutsättningarna för att ta bort inkomstprövningen av det
ekonomiska stödet till flyktingar.

att utreda förutsättningarna för och föreslå försäljning av ej
strategiska fastigheter och erbjuda ombildning av hyresrätter till
bostadsrätter

att inleda och genomföra försäljning av kommunens tomträtter till
respektive innehavare

att låta en extern utredare kartlägga områden som kan vara föremål
för illojal konkurrens gentemot näringslivet från kommunens egen
verksamhet samt föreslå förändringar

att genomföra en översyn av hyror och arrenden för kommunal mark

att genomföra en översyn av lokala ordningsstadgan i syfte att
förbättra förutsättningarna för en snygg och trygg stad i enlighet
med intentionerna presenterade ovan