Kvalitetsrapport 2014
Ormbergsskolan f-6
Innehållsförteckning
Inledning ..................................................................................................................................................... 3
Förutsättningar ........................................................................................................................................... 3
Det systematiska kvalitetsarbetet ........................................................................................................... 4
Resultat, målppfyllelse och analys ......................................................................................................... 5
Sammanfattande analys ......................................................................................................................... 28
Prioriterade utvecklingsområden ......................................................................................................... 29
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
2(31)
Inledning
Elev- och skolstrukturen vid Ormbergsskolan
1/10 2013 var 270 elever inskrivna vid Ormbergsskolan. Skolans organisation bygger på åldershomogena
grupper ca 30-45 elever/årskurs. Tre eller fler lärare fungerar som mentorer i respektive årskurs och har
olika ämnesansvar. För de äldre eleverna, Åk 4-6, undervisar lärarna antingen i ma/no eller sv/so, övriga
ämnen beroende på behörigheter. Det finns tre arbetslag – Fritids/förskoleklass, Åk 1-3 respektive Åk 46. Inom varje arbetslag organiseras ålders- och ämnesövergripande undervisning. Fritidspedagogerna
samverkar i undervisning med förskoleklass och skolklasser under skoldagen. Man bedriver även
rastverksamhet.
Det finns en grundsärskolan lokalintegrerad i skolan, och det sker en omfattande och framgångsrik
samverkan mellan skolformerna. Grundsärskolan ingår i en särskild organisation med egen rektor.
Förutsättningar
Ormbergsskolan är en drygt 30 år gammal skola med hög stabilitet i personalkåren. Redan när den
startade hade man byggt in en grundsärskola mitt i skolan, med vilken man samverkar kring eleverna.
Skolans upptagningsområde utgörs av Lulsundet som i huvudsak består av äldre villabebyggelse samt
halva Björkskatan som består av villor, radhus och lägenheter. Området är ganska homogent då det är
huvudsakligen familjer med relativt hög utbildningsbakgrund. Andelen nyanlända invandrare är lågt.
Närheten till friluftsområdet Ormberget är en viktig förutsättning för att bedriva utomhusverksamhet.
Skolan drivs som intraprenad, vilket ger en ökad möjlighet att prioritera utifrån de behov vi ser lokalt
samt planera ur ett längre ekonomiskt perspektiv.
Grundförutsättningarna tillsammans med hög kompetens, erfarenhet och engagemang bland personalen
utgör mycket gynnsamma förutsättningar att lyckas med uppdraget att elever ska inhämta och utveckla
kunskaper och värden.
1.1 Ekonomiska
Budgetomfånget ligger på ca 20 miljoner.
1.2 Personella
Vi har 100 % behörighet bland våra pedagoger. Det finns en hög stabilitet och stor samlad erfarenhet.
Fördelningen män - kvinnor är 17 % män och 83 % kvinnor. Vi har en specialpedagog och en
speciallärare, båda på deltid.
1.3 Materiella
Skolan är byggd 1979 och har byggts om och renoverats i omgångar. Den senaste stora renoveringen
skedde 2004 då bl.a. hela ventilationssystemet byggdes om. Vi är relativt trångbodda och delar därför
vissa lokaler med Björkskataskolan. Vi håller på med en upprustning skolmöbler där Åk 1-3 nu står på
tur. Vi har varje år gjort investeringar i IKT-utrustning. Samtliga lärare har en bärbar dator, det finns 3-6
stationära datorer/klassrum + laddningsskåp med bärbara datorer respektive I-pads samt projektorer i
varje klassrum. Det trådlösa nätverket har helrenoverats. Övrigt pedagogiskt material som t.ex.
läromedel köps in efter behov.
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
3(31)
Elever
föregående läsår hade vi 121 flickor och 149 pojkar inskrivna. 4 % av eleverna har utländsk bakgrund.
79 % av eleverna har minst en förälder med eftergymnasial utbildning. Elever som under läsåret har fått
någon form av särskilt stöd uppgår till ca 15 %.
Kompetensutveckling
Skolans övergripande utvecklingssatsning är Matematik och Bedömning för lärande. Detta har tagit den
största delen av tiden för kompetensutveckling.
1.4 Organisatoriska
Skolans organisation bygger på åldershomogena grupper ca 30-45 elever/årskurs. Tre eller fler lärare
fungerar som mentorer i respektive årskurs och har olika ämnesansvar. För de äldre eleverna, Åk 4-6,
undervisar lärarna antingen i ma/no eller sv/so, övriga ämnen beroende på behörigheter. Det finns tre
arbetslag – Fritids/förskoleklass, Åk 1-3 respektive Åk 4-6. Inom varje arbetslag organiseras ålders- och
ämnesövergripande undervisning. Fritidspedagogerna samverkar i undervisning med förskoleklass och
skolklasser under skoldagen. Man bedriver även rastverksamhet. Fritidshemmet är organiserat i två
avdelningar med ca 70 elever i varje. Avdelningarna ligger vägg i vägg och samarbetar kring elever och
aktiviter.
Denna organisation bygger på möjligheterna att med stora grupper få en bra dynamik med många
kamrater att leka och arbeta med samt att få tillgång till det bästa lärandet.
Vi har under flera år succesivt infört organisationsmodellen och läsåret 2012/13 var det första med fullt
utbyggd organisation. Det har gett just den flexibilitet och det goda samarbete inom arbetslagen som vi
trodde. Det finns ännu några olösta problem kring lokalanvändningen som vi arbetar vidare med. De
mest kritiska områden i denna typ av organisation är schemaläggningen och tjänsteplaneringen
eftersom det blir många personer som blir beroende av varandra, vilket å andra sidan för med sig det
positiva att det uppstår många naturliga samarbetssituationer.
Det systematiska kvalitetsarbetet
Som grund för kvalitetsrapporten ligger personalens självvärdering (enkäter, BRUK och andra
underlag), arbetslagens och olika arbetsgruppers utvärderingar, delårsrapporter, elevintervjuer, enkäter
till elever i År 3 och 5, webbaserade föräldraenkäter, nationella prov, skriftliga omdömen, betyg plus
annan kunskapsuppföljning och dokumentation av elevernas resultat samt skolsköterskans hälsosamtal.
Föräldrarna har även getts stora möjligheter att framföra synpunkter i Lokala styrelsen, vid möten vid
föräldrarådet och andra föräldramöten samt i vardagskontakten med pedagoger och ledning.
Vi följer det årshjul vi upprättat för kvalitetsarbetet. Som styrfaktor och underlag för de redovisade
resultaten ligger LGR 11, skollag, Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplanden samt den egna
likabehandlingsplanen och kvalitetsredovisningen 2012.
Under året har skolans övergripande utvecklingsområde varit Matematik samt Bedömning för
lärande/Formativ undervisning. I denna undervisning sker dagligen och stundligen en utvärdering av
arbetet, vilket kan utvecklas till en bärande del av ett systematiskt kvalitetsarbete.
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
4(31)
Resultat, målppfyllelse och analys
Kunskapsresultat
Andel elever med godtagbar kunskapsnivå per ämne i åk 3, %
ÄMNE
Andel elever med godtagbara kunskaper i slutet av åk 3
Bild
100
ENG
93
ID
IDH
100
MA
95
MU
100
NO
100
SL
100
SLTM, SLTM
SO
100
SV
93
SvA
TK
100
MLARA
MLENG
MLFAS
MLFIN
MLRUS
MLSPA
MLTHA
Betyg - andel elever med betyg F-A, %
Termin
-
F
E
D
C
B
A
1
11
27
37
18,5
5,5
Vårtermin 13
Vårtermin 14
Betygsstatistik per ämne åk 6, %
ÄMNE
Andel
elever med
betyg E-A
BI
100
13,6
29,5
45,5
11,4
2,3
13,86
Bild
100
9,1
27,3
45,5
15,9
2,3
14,38
ENG
97,7
2,3
2,3
22,7
29,5
27,3
15,9
15,45
FY
97,7
2,3
11,4
36,4
40,9
6,8
2,3
13,47
GE
97,7
2,3
6,8
34,1
43,2
11,4
2,3
13,86
HI
97,7
2,3
25
22,7
25
20,5
4,5
13,58
HKK
97,7
2,3
25
40,9
20,5
11,4
-
F
E
D
C
B
A
Meritvärde
12,67
ID
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
5(31)
ÄMNE
Andel
elever med
betyg E-A
IDH
100
KE
97,7
MA
MU
-
F
E
D
C
B
A
Meritvärde
9,1
11,4
47,7
25
6,8
15,23
4,5
15,9
59,1
15,9
2,3
14,55
100
9,1
25
31,8
22,7
11,4
15,06
100
4,5
34,1
43,2
18,2
15,9
29,5
22,7
25
4,5
13,98
2,3
25
47,7
13,6
11,4
15,17
29,5
27,3
27,7
13,6
4,5
13,07
34,1
34,1
29,5
2,3
15
15,9
36,4
18,2
18,2
15,17
2,3
14,38
NO
RE
97,7
SH
100
SL
97,7
2,3
2,3
SLTM,
SLTM
SO
SV
100
SvA
TK
97,7
2,3
9,1
MLARA
MLENG
MLFAS
MLFIN
MLRUS
MLSPA
MLTHA
100
100
Enkätresultat
Föräldraenkät fritidshem 2014
Fråga, svar i %
I hög grad/Delvis
Till liten del/inte alls
Vet ej
Anser du att personalen på
fritidshemmet uppmuntrar och
stödjer barnens
kunskapsutveckling?
90,5
2,5
7
Anser du att personalen på
fritidshemmet uppmuntrar och
stödjer ditt barns personliga och
sociala utveckling?
81,5
Anser du att ditt barn kan vara
med och påverka
fritidshemmets verksamhet?
72,5
9,5
19
Anser du att du får bra
information om fritidshemmets
verksamhet?
78,5
19
2,5
Anser du att du har möjlighet att
påverka fritidshemmets
verksamhet?
52
28,5
19
Trivs ditt barn på
fritidshemmet?
95
5
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
9,5
6(31)
Områden:
Kunskaper
VO-mål/Strategier:
Förbättra analysarbetet gällande kunskapsresultaten
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Fördjupat analysarbete gällande kunskapsresultat i ämnesprov åk 3, åk 6 samt betyg. Särskilt där elever
ej nått kravnivån
Anledning till prioritering
Fördjupade gemensamma analyser kring kunskapsresultat och orsaker bakom möjliggör arbetet med at
identifiera utvecklingsområden för såväl verksamheten samt för varje enhet
Beskrivning
Systematiskt utvecklingsarbete omkring kunskapsresultat, identifiera aktiviteter som leder till högre
måluppfyllelse, beskriva förväntade effekter samt följa upp. Utgå från gemensamma analysunderlag
som används såväl på varje enhet samt på verksamhetsnivå.
Analys
Ormbergsskolan
Underlag som diagnoser, självbedömningar, NP, betyg används tillsammans med olika analysverktyg.
Sambedömning för lärarna är sig analystillfällen. Klasskonferenser där man pratar utifrån gruppnivå
inte individnivå är också ett utmärkt forum
VO-mål/Strategier:
Processmål 2012 - 2015 Matematik: Utveckla fritidshemmens förmåga att bidra till barnens och elevernas
matematiska kunskapsutveckling
Beskrivning
Processmål inom matematikstrategin: Fritdshemmen utvecklar sin förmåga att "bidra med sina
erfarenheter av en utforskande och laborativ och praktisk metod" (Skolverkets allmänna råd för
fritidshem)
Analys
Ormbergsskolan f-6
Fritidshemmets och förskoleklassens personal har använt matematiklyftets modul för förskoleklassen
med matematiska aktiviteter som rubrik. Det resulterade bl.a. I att alla planerade, genomförde och
dokumenterade matematiska aktiviteter tillsammans med eleverna. I förskoleklassen genomfördes även
en handledning tillsammans med specialläraren kring matematisk utveckling för eleverna.
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
7(31)
VO-mål/Strategier:
Alla skolor deltar i de av BUF prioriterade satsningarna för att utveckla elevernas lärande och förbättra
kunskapsresultat
Beskrivning
Kunskap och bedömning, teknik och naturvetenskap, matematik, entreprenöriellt lärande,
elevinflytande och IKT
Analys
Intresset och uppslutningen kring förvaltningens satsningar har varit god, vilket har gett gott resultat. Vi
har haft processledare i Kunskap & bedömning, LUTEK-lärare, handledare i matematiklyftet - där alla
som undervisar i matematik deltagit samt deltagande i de föreläsningar som arrangerats.
Aktiviteter
Naturvetenskap och teknik - LuTek
Analys
Två år tillbaka var teknik ett ämne som ingick i många ämnesövergripande arbeten, men är nu i högre grad även ett fristående ämne med
hög status. Detta tillsammans med kompetensutveckling och samarbete genom LUTEK har gjort att ämnet utvecklats betydligt. Teknik är
ett av de ämnen vi ser högst meritvärden. Även inom NO-ämnena har lärare deltagit i kompetensutveckling. Måluppfyllelsen för Noämnena var även tidigare god.
Kunskap och bedömning
Analys
Efter att ha haft summativ och formativ bedömning som utvecklingsområde i flera år upplever lärarna att de känner sig trygga i sin
bedömningsförmåga. Vi genomför sambedömning av Nationella ämnesprov, dels för att säkra bedömningen, men även som en form av
kompetensutveckling. Alla lärare arbetar med strategier för att synliggöra mål, lärande, återkoppla och aktivera eleverna som lärresurser för
varandra och som ägare av sitt eget lärande. Detta är ett arbete som vi kommer att fortsätta utveckla.
VO-mål/Strategier:
Processmål 2012-2015; Matematik - Utveckla verksamhetens förmåga, på samtliga nivåer, att analysera
matematikresultaten för att kunna utveckla undervisningen
Analys
Se beskrivningen under kunskapsanalys
VO-mål/Strategier:
Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka med minst 2%
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Hög måluppfyllelse på Nationella
ämnesprov, diagnoser och andra tester samt höga meritvärden. Goda resultat vid enkäter och
intervjuer.
Beskrivning
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
8(31)
Barn och unga är vår framtid. Arbete för att stärka uppväxt- och levnadsvillkor för barn och unga är en
förutsättning för en attraktiv plats med framtidstro.
Arbetet kan utgå från att stärka det som fungerar bra och ger goda förutsättningar för alla. Men även
rikta insatser till de med störst behov. Levnadsvillkor handlar om allt från miljön i hemmet och skolan
till arbete om att det i bostadsområdet ska finnas miljöer som stödjer exempelvis fysisk aktivitet.
Framgångsfaktorer
Kollegial samverkan, Hög kompetens (behörighet) och engagemang bland lärarna, formativ och
varierad undervisning, strukturerat och framgångsrikt elevhälsoarbete,
Analys
94% måluppfyllelse på Nationella proven Åk 3 och 6 är ett acceptabelt resultat även om vi strävar efter
100% måluppfyllelse. Särskilt intressant detta år var att se bristen på skillnad mellan pojkars och flickors
resultat, i både Åk 3 och 6, och i jämförelse med tidigare år var resultaten totalt väldigt goda med många
elever som nådde maxpoäng. Främsta orsaker anser vi att satsningar på undervisnining i
läsförståelsestrategier samt matematiklyftet har varit. Meritvärdet i Åk 6 har vi räknat ut till 229.
Överlag har enkäter och intervjuer visat goda resultat. Exempelvis uppger 98,6% av eleverna att de
känner sig trygga och 93% uppger att de alltid eller oftast upplever arbetsro.
Hög kompetens och engagemang bland personalen, kollegial samverkan, varierad, formativ och
strukturerad undervisning samt ett gott elevhälsoarbete ser vi som viktiga orsaker till hög
måluppfyllelse. Förutsättningar som vi kommer att fortsätta utveckla för att ytterligare öka
måluppfyllelsen,
Enhetens mål/Strategier:
Genom höga förväntningar och gott stöd ges alla elever förutsättningar att nå så långt som möjligt.
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
alla elever har nått kunskapskraven i Nationella ämnesproven och därutöver många höga resultat samt
höga meritärden. Resultaten i elevenkäter och intervjuer visar att eleverna trivs och uppfattar skolan
som meningsfylld.
Analys
Vi har kunnat se generellt höga kunskapsresultat även detta år. Särskilt intressant har det varit att se
elevutvecklingen kring de områden som särskild utveckling av undervisningen skett inom.
Läsförståelsestrategier samt matematisk problemlösning har varit två sådana områden. Ett par betyg F
sattes. Detta trots omfattande specialpedagogiska insatser.
I den trivselenkät som vi gör varje termin uppger eleverna i mycket hög utsträckning att de trivs. 87-90%
av eleverna instämmer helt i det påstående, endast enstaka elever uppger att de inte trivs.
I elevenkäten elev2014 uppger eleverna i Åk 5 en lägre grad på frågan "skolarbetet gör mig nyfiken så att
jag får lust att lära mig mera" än kommunsnittet. De kan dock i efterföljande intervjuer ge många goda
exempel på undervisning som får/fått dem att bli nyfikna och får lust att lära sig mera. I viss mån är
svaren i enkäten en attitydfråga. Eleverna uppger i såväl enkäte som i intervjuer i hög grad att de förstår
vad de ska lära sig, varför och hur det ska gå till.
Vi kommer att fortsätta utveckla vårt elevhälsoarbete, fortsätta arbeta utifrån höga förväntningar och
gott stöd samt med formativ undervisning.
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
9(31)
Aktiviteter
Kompetensutveckling i Bedömning för lärande enligt särskild plan
Analys
Lärarna har i vår återkommande självvärdering uppgett att de fortsatt utveckla sin förståelse och användning av Bedömning för lärande. De
uppger även i högre grad än tidigare år använder elevaktiva strategier som själv- och kamratbedömning samt att de är involverade i målen i
högre utsträckning. Särskilt positivt har varit att eleverna i Åk 5 och 6 vid vårens intervjuer i betydligt högre utsträckning refererar till
läroplansmålen istället för t.ex. IUP-målen (som de gjort tidigare) när de ombeds beskriva vilka mål de arbetar emot. De uppger även att de
vet hur de ligger till i förhållande till målen och att de får hjälp att förstå hur de ska ta sig vidare mot målen. Ett möjligt nytt mål kan vara att
de upplever de själva kan bedöma och/eller att de får feedback på en mer daglig basis och inte mest vid omdömen, betyg och prov.
Vi kommer under kommande år att göra några uppföljningar och workshops kring Bedömning för lärande/formativ undervisning.
VO-mål/Strategier:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av matematiskt tänkande för
vidare studier och i vardagslivet.
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Alla enheter har aktiviteter som kopplar till processmål samt operativa mål i BUFs matematikstrategi
2012-2015
Anledning till prioritering
Barn- och utbildningsförvaltningens matematikstrategi
Analys
Ormbergsskolan f-6
Genom att alla lärare som undervisar i matematik har deltagit i matematiklyftet med handledare samt
fritidspedagoger och förskollärare i mindre skala utan handledare, har kompetensen stärkts betydligt
när det gäller matematikundervisningen.
Enhetens mål/Strategier:
Att vi ökar antalet elever som tycker att matematik är intressant
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
När vi ser en ökning av antalet elever som tycker att matematik är intressant
Analys
Frågan är dels ställd i enkäten elev14, dels i intervjuer i årskurserna 3, 5 och 6. I enkäten ser vi ingen
ökning från föregående år för Åk 5, dock för Åk 3. Det finns en tydlig skillnad mellan hur viktigt och hur
intressant man tycker att ämnet är - det är enligt eleverna ett av de viktigaste ämnena medans det finns
en grupp elever som finner det mycket intressant, men majoriteten tycker inte att det är så intressant. De
yngre eleverna tycker att det är mer intressant än de äldre. Utifrån de intervjuer som är gjorda drar vi
slutsatsen att variation och sammanhang är oerhört väsentligt för att skapa intresse för eleverna. Vi
kommer att fortsätta arbeta med stöd av matematiklyftet under kommande år, om än i mindre
omfattning.
Aktiviteter
Matematiklyftet F-6
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
10(31)
Aktiviteter
Analys
Under året har samtliga lärare som undervisar i matematik genomgått det statliga Matemtiklyftet. Det har varit den största sammanhållna
utbildningssatsningen vi gjort. Framgångsfaktorer har varit vetenskaplighet, handledarskap, kollegialt lärande och samverkan. Erfarna och
kompetenta lärare har upplevt att de känner sig tryggare och kunnigare i sin roll som lärare och vi tror att den ökade måluppfyllelsen i
matematik har samband med Matematiklyftet. Bieffekter har exempelvis varit ökad samverkan mellan låg- och mellanstadiet samt att
eleverna har slutat jämföra hur de ligger till i matteboken.
VO-mål/Strategier:
Processmål 2012 - 2015 Matematik: Utveckla fritidshemmens förmåga att bidra till barnens och elevernas
matematiska kunskapsutveckling
Beskrivning
Processmål inom matematikstrategin: Fritdshemmen utvecklar sin förmåga att "bidra med sina
erfarenheter av en utforskande och laborativ och praktisk metod" (Skolverkets allmänna råd för
fritidshem)
Analys
Ormbergsskolan f-6
Fritidshemmets och förskoleklassens personal har använt matematiklyftets modul för förskoleklassen
med matematiska aktiviteter som rubrik. Det resulterade bl.a. I att alla planerade, genomförde och
dokumenterade matematiska aktiviteter tillsammans med eleverna. I förskoleklassen genomfördes även
en handledning tillsammans med specialläraren kring matematisk utveckling för eleverna.
Enhetens mål/Strategier:
Att synliggöra matematiken i fritidshemsverksamheten
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Föräldrar i fritidshemsenkäten uppger att de ser att man arbetar för att utveckla elevernas matematiska
förmåga
Analys
Vi har under året arbetat med förskoleklassens modul i statliga Matematiklyftet. Barnen och
pedagogerna har gjort flera goda särskilda matematikarbeten. Man har även i vardagen synliggjort
matematiken.
Frågan om föräldrars bild av hur vi arbetar med elevernas matematiska förmågor ställdes inte i årets
föräldraenkät. På frågan om man anser att fritidshemmet uppmuntrar och stödjer barnens
kunskapsutveckling svarade 50% i hög grad, 39,5% delvis, 2,5% till liten del samt 8% vet ej. Detta får
anses vara ett godkänt resultat även om det indikerar att vi behöver bli bättre på att synliggöra för
föräldrar på vilket sätt fritidshemmet arbetar med elevernas kunskapsutveckling.
Aktiviteter
Matematiklyftet - Förskoleklassens modul
Analys
Samtlig personal vid fritidshemmet och förskoleklassen har deltagit i Matematiklyftets förskoleklassmodul. Mycket goda arbeten har gjorts
tillsammans med barnen och lärande samtal har förts mellan pedagogerna. Dock blev det svårt att få till ett bra forum för arbetet. Det blev
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
11(31)
Aktiviteter
för långt mellan gångerna och de tillfällen som skulle användas åts upp av annat. Trots det har det varit ett viktigt och kreativt arbete.
Förskoleklassens personal har även tillsammans med specialläraren dragit upp struktur och riktlinjer för fortsatt arbete med matematik i
förskoleklassen
VO-mål/Strategier:
Processmål 2012-2015; Matematik - Utveckla verksamhetens förmåga, på samtliga nivåer, att analysera
matematikresultaten för att kunna utveckla undervisningen
Analys
Se beskrivningen under kunskapsanalys
VO-mål/Strategier:
Fritidshemmets arbetssätt genomsyras av ett entreprenöriellt förhållningssätt
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Fritidshemmen beskriver hur verksamheten genomför sitt entreprenöriella förhållningssätt inom många
områden
Anledning till prioritering
Fritidshemmen har enorma möjligheter att utveckla entreprenöriella förmågor och att kombinera detta
med barnens kunskapsinhämtande. Man har ocså möjligheter att använda mångla olika uttrycksformer
och estetiska uttryck i verksamheten.
Beskrivning
De områden som kan beröras och beskrivas är barnens möjlighet till inflytande över innehåll samt
processer på fritidshemmet. Vilka val erbjuds barnen att göra? Hur utmanas de entreprenöriella
förmågorna? Har personalen kunskap och kompetens i vad de entreprenöriella förmågorna innefattar?
Kompetensutvecklingsinsatser kan vara aktuella.
Framgångsfaktorer
Alla fritidshem vet vad entreprenöriella förmågor och vad entreprenörskap är, kan beskriva detta och
hur det tar sig uttryck i verksamheten. Fritidshemmen kan beskriva verksamhetens utveckling över tid i
arbetet med entreprenöriella förmågor och vilka utvecklingsbehov som finns. Man följer upp aktiviteter
och kan avgöra om de effekter som avsågs har skett.
Analys
Ormbergsskolan f-6
Vi har inte särskilt lyft entreprenörskap och entrerenöriellt lärande men kan se att det finns flera goda
exempel i verksamheten på just detta. Elevernas ideer och tankar lyfts med pedagogernas hjälp upp och
omformas till aktiviteter.
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
12(31)
Enhetens mål/Strategier:
Fortsatt utveckling av elevinflytande inom fritidshemsverksamheten
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Eleverna kan formulera vad inflytande innebär samt upplever att de har stort inflytande över sin
fritidshemstid
Analys
Framförallt de äldre eleverna kan formuelara vad inflytande innebär, och du uppger att de har
inflytande.
Detta har under flera år varit ett område som ägnats mycket utvecklingstid.
VO-mål/Strategier:
Fritidshemmets uppdrag, särskilt kunskapsuppdraget
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Fritidshemmen kan beskriva sitt uppdrag inom alla områden, men särskilt inom kunksapsuppdraget
Alla enheter har aktiviteter för att stödja detta mål
Anledning till prioritering
Verksamheten i fritidshemmet kan utgöra en stor hjälp för barnen i deras kunskapsinhämtning,
genom att fritidshemmets uppdrag och innehåll kan styras för att stödja barnen i lärandet.
Fritidshemmen beskriver ofta sitt fina och gedigna arbete med normer och värden samt inflytande.
Kunskapsuppdraget beskrivs dock inte lika ofta.
Beskrivning
Aktiviteter kan innefatta kompetensutveckling, nätverkande, projektarbeten mm
Analys
Ormbergsskolan F-6 under läsåret har tid använts till att tänka kring och reflektera kring
fritidshemmets uppdrag. Vi har även använt utvecklingstid till Matematiklyftet och dess modul kring
matematiska aktiviteter. Vi har också lyft och utvecklat användandet av digitala verktyg.
Enhetens mål/Strategier:
Utveckling av områdena IKT, Matematik, rastverksamhet och inflytande
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Vi ser en ökning av aktiviteter av hög kvalitet inom dessa områden
Analys
Samtliga dessa utvecklingsområden har ägnats tid - både i kvalitet och kvantitet.
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
13(31)
IKT är under ständig utveckling. Under året har i stort sett samtliga slutfört sin PIM-utbildning. Flera
har gått olika kortare utbildningar och 5 personer har deltagit i SETT14. Vissa investeringar har gjorts. Vi
ser en ökning av användandet i undervisningen, men det finns ännu en alltför stor skillnad mellan
klassrummen, där några använder digitala verktyg dagligen i undervisningen finns det lärare som
endast någon gång då och då gör det.
Skolan har under året deltagit i Matematiklyftet. Även fritids- och förskoleklass har använt tid till detta.
Detta är utan tvekan vår djupaste fortbildning vi genomfört. Det har gett många goda resultat - lärare
som utvecklat sin säkerhet och därmed sin undervisning. Den goda måluppfyllelsen i Nationella proven
torde ha påverkats av satsningen.Arbetet har även inneburit att samarbetet mellan låg- och
mellanstadiet har stärkts.
Rastverksamheten har kommit för att stanna. Den har varit mycket positiv. Det innebär att fler vuxna
finns ute på rasterna, eleverna får inspiration till att göra nya saker på rasterna, även de äldre eleverna
leker mera, de äldre och yngre eleverna har genom verksamheten lekt tillsammans i ökad utsträckning.
Inflytandearbetet fortsätter. För skolans del framförallt genom fortsatt utveckling av formativ
undervisning och för fritids del genom ökat ansvarstagande och delaktighet i aktivieteterna. Den
lärarenkät som vi gjort i flera år visar på en fortsatt utveckling av den formativa undervisningen där
man ökat användandet av elevaktiv bedömning som självbedömning och kamratbedömning samt att
eleverna i högre grad involverats i målen. I elevintervjuer har det skett en mycket tydlig utveckling - där
eleverna tidigare refererat till IUP-mål när de får frågan om vilka mål de har med skolarbetet refererar
de nu uteslutande till läroplansmålen. De uppger att de har god koll på målen och hur de ska komma till
dem. Däremot refererar de mest till omdömen och betyg och i mycket liten grad till mer vardaglig
feedback när de pratar om hur de ligger till i förhållande till målen.
Aktiviteter
Särskild kompetensutveckling samt utökning av gemensam reflektions/planeringstid
Analys
Samtliga dessa utvecklingsområden har ägnats tid - både i kvalitet och kvantitet och även lett till högre omfattning och kvalitet inom
respektive område.
IKT är under ständig utveckling. Under året har i stort sett samtliga slutfört sin PIM-utbildning. Flera har gått olika kortare utbildningar och
5 personer har deltagit i SETT14. Vissa investeringar har gjorts. Vi ser en ökning av användandet i undervisningen, men det finns ännu en
alltför stor skillnad mellan klassrummen, där några använder digitala verktyg dagligen i undervisningen finns det lärare som endast någon
gång då och då gör det.
Skolan har under året deltagit i Matematiklyftet. Även fritids- och förskoleklass har använt tid till detta. Detta är utan tvekan vår djupaste
fortbildning vi genomfört. Det har gett många goda resultat - lärare som utvecklat sin säkerhet och därmed sin undervisning. Den goda
måluppfyllelsen i Nationella proven torde ha påverkats av satsningen.Arbetet har även inneburit att samarbetet mellan låg- och
mellanstadiet har stärkts.
Rastverksamheten har kommit för att stanna. Den har varit mycket positiv. Det innebär att fler vuxna finns ute på rasterna, eleverna får
inspiration till att göra nya saker på rasterna, även de äldre eleverna leker mera, de äldre och yngre eleverna har genom verksamheten lekt
tillsammans i ökad utsträckning.
Inflytandearbetet fortsätter. För skolans del framförallt genom fortsatt utveckling av formativ undervisning och för fritids del genom ökat
ansvarstagande och delaktighet i aktivieteterna. Den lärarenkät som vi gjort i flera år visar på en fortsatt utveckling av den formativa
undervisningen där man ökat användandet av elevaktiv bedömning som självbedömning och kamratbedömning samt att eleverna i högre
grad involverats i målen. I elevintervjuer har det skett en mycket tydlig utveckling - där eleverna tidigare refererat till IUP-mål när de får
frågan om vilka mål de har med skolarbetet refererar de nu uteslutande till läroplansmålen. De uppger att de har god koll på målen och hur
de ska komma till dem. Däremot refererar de mest till omdömen och betyg och i mycket liten grad till mer vardaglig feedback när de pratar
om hur de ligger till i förhållande till målen
VO-mål/Strategier:
Estetiska lärprocessers betydelse för kunskapsutvecklingen
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
14(31)
Analys
Ormbergsskolan f-6
Kunskapen om de estetiska lärprocesserna och hur de kan synliggöras är ett ständigt fokusområde på
Ormbergsskolan. Hög kompetens, ett gott samarbete med Kulturskolan och möjligheten att genomföra
Skapande skola-projekt har varit viktiga förutsättningar i arbetet. De lärare/klasser som arbetar med
Story line har kommit särskilt långt.
Enhetens mål/Strategier:
Att de estetiska lärprocesserna är en självklar del i undervisningen.
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
ämnesintegration sker i alla årskurser
Analys
De estetiska lärporcesserna är en självklar del i undervisningen. Sedan flera år använder vi Skapande
skola-projekt som ett sätt att vidareutveckla och kompetensutveckla oss inom detta område. Årets
skapande skola-projekt rörde sig framförallt inom scenkonstens område.
Ämnesintegration sker i alla årskurser.
Aktiviteter
Ämnesintegration
Analys
En mängd intressanta och lärorika ämnesövergripande projekt har hållits under året. Dels stora där hela skolan varit involverad, som kring
mänskliga rättigheter och ett skapande skola-projekt, dels mindre, ibland med bara ett par ämnen. Inför hösten kommer vi att djupdyka i
läroplanen för att göra en plan över ämenssamverkan och ämnesintgrering.
Områden:
Normer och Värden
VO-mål/Strategier:
Förbättra arbetet med att använda elevhälsosamtalet som underlag för att utveckla och identifiera aktiviteter för
fortsatt elevhälsoarbete.
Beskrivning
Långsiktigt arbete med elevhälsa inom verksamhetsteamet
Analys
Skolhälsosamtalen är en viktig aktivietet för att fånga upp enskilda elever samt för att hitta
förbättringsområden i verksamheten. På Ormbergsskolan är skolsköterskan nära knuten till
elevhälsoarbete på individ, grupp och skolnivå
Enhetens mål/Strategier:
Genom höga förväntningar och gott stöd ges alla eleverförutsättningar att nå så långt som möjligt.
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
15(31)
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Alla elever når så lång det är möjligt.
Att alla elever får relevant stöd
Analys
Genom att visa eleverna på målen, vägen dit och var eleverna befinner sig i förhållande till målen och
samtidigt tydligt visa att vi tror på dem har visat sig vara en framgångsrik väg. Detta parat med ett
funktionellt stöd som bygger på elevernas behov och att de även vet att de kan få detta stöd när det
behövs gör vägen dubbelt framgångsrik.
Vi har länge haft med denna formulering och också låtit den bli verklighet. Trots det finns här mer att
utveckla - inte minst när det gäller särbegåvade elever.
Aktiviteter
Förbättrade elevhälsorutiner
Analys
Elevhäloarbetet är ett av de områden som har störst effekt för hög måluppfyllelse inom samtliga andra områden.
Vi har tydliga rutiner, som kan bli ännu tydligare. God kompetens, som kan bli ännu bättre God systematik, som kan bli ännu bättre. Den
kartläggning/utvärdering över elevers läsutveckling från förskoleklass/Åk 1 till Åk 6 visar tydligt att insatta åtgärder har haft god effekt.
Inför kommande år ska vi formulera en ny elevhälsoplan som tydliggör både systematik och rutiner. En plan där vi även identifierar
frisk/framgångsfaktorer, exempelvis vad som främjar skolnärvaro. Vi ska i högre grad involvera, framförallt de äldre eleverna, i de beslut
som berör dem. Vi ska arbeta utifrån ett inkluderingsperspektvi och sätta in insatser så tidigt som möjligt.
VO-mål/Strategier:
Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om
mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Eleverna spontant uttrycker förståelse för mänskliga rättigheter och vilja att göra medvetna etiska
ställningstaganden
Analys
Värdegrundsarbetet är ett ständigt pågående arbete som ska synas i vardagen, vilket det också gör.
Under året har vi dessutom haft stora ämnesövergripande arbeten i hela skolan kring området
mänskliga rättigheter. Det är vanligt, både i undervisning och övriga sammanhang att våra elever visar
prov på medvetna etiska ställningstaganden.
Enhetens mål/Strategier:
Att alla elever ska känna till Barnkonventionen
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
När eleverna spontant uttrycker förståelse för mänskliga rättigheter och vilja att göra medvetna etiska
ställningstaganden
Analys
Varje år uppmärksammar vi barnkonventionen vid tiden för FN-dagen. I år har vi haft ett fördjupat
arbete kring konventionen i arbetet kring mänskliga rättigheter. Alla elever känner till att konventionen
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
16(31)
finns, även om inte alla kan förklara innehållet. Vi ser och hör ofta våra elever uttrycka förståelse för
mänskilga rättigheter och gör medvetna etiska ställningstaganden. Det sker till exempel när man pratar
om aktuella samhällshändelser, i SO-undervisning eller annan undervisning som ligger nära
samhällsfrågor eller i klass- och elevråd.
Aktiviteter
Ämnesövergripande arbeten kring mänskliga rättigheter och barnkonventionen
Analys
Värdegrundsarbetet är ett ständigt pågående arbete som ska synas i vardagen, vilket det också gör. Under året har vi dessutom haft stora
ämnesövergripande arbeten i hela skolan kring området mänskliga rättigheter. Det är vanligt, både i undervisning och övriga sammanhang
att våra elever visar prov på medvetna etiska ställningstaganden. Varje år uppmärksammar vi Barnkonventionen i samband med FN-dagen
VO-mål/Strategier:
Flerspråkighet och interkulturellt förhållningssätt som en tillgång
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Alla enheter har aktiviteter som utvecklar samt stärker verksamheten utifrån flerspråkighet och
interkulturellt förhållningssätt som en tillgång.
Beskrivning
Kan handla om att kartlägga vilka tillgångar enheten har inom området i form av flerspråkighet och
kultur. Kompetensutveckling inom flersåpråkighet och/eller interkulturellt förhållningssätt
Analys
Ormbergsskolan F-6
Ormbergsskolan har ytterst få nyanlända elever och inte heller så många med annat modersmål eller
etniskt ursprung. Detta är ett område vi behöver utveckla
Aktiviteter
Studiehandledning på modersmål
Analys
Ormbergsskolan f-6
Vi har under året inte haft några nyanlända elever. De elever som har haft Svenska som andraspråk har inte bedömts vara betjänta av att
jobba med studiehandledning
VO-mål/Strategier:
Arbete med diskriminering och kränkande behandling
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Varje enhets arbete med diskriminering och likabehandling sker systematiskt samt i enlighet med
gällande lagstiftning. Rutiner för detta är väl kända i verksamheten och är ett levande arbete på alla
nivåer.
Anledning till prioritering
Arbetet mot diskriminering och för likabehandling blir aldrig klart, utan måste hela tiden leva. Vi måste
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
17(31)
ta steg för att vidareutveckla och driva frågaor inom området allteftersom kunskaperna ökar.
Beskrivning
Förbättra systematik och rutiner i arbetet. Kompetensutveckling sker, på såväl enheter som på
verksamhetsnivå
Analys
Ormbergsskolan f-6
det finns en god systematik i arbetet, som är väl känd av alla på skolan, både personal, elever och
föräldrar. Vi har under året lyft detta område särskilt och reviderat vår plan mot diskriminering och
kränkande behandling.
Enhetens mål/Strategier:
Eleverna ska känna att skolan är en trygg utvecklingsmiljö
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
När eleverna vid de terminsatliga trivselenkäterna, skolsköterskans hälsosamtal och förvaltningens
elevenkät uppger att de känner sig trygga och alltid eller oftasts upplever arbetsro.
När elever och föräldrar i formella och informella sammanhang uppger att eleverna är trygga
När nolltolerans mot kränkningar och diskriminering råder
Analys
Eleverna uppger i hög utsträckning att de känner sig trygga. Vi ligger högre än kommungenomsnittet.
Det finns dock enstaka elever som uppger att de inte känner sig trygga och/eller upplever att de är
utsatta för kränkningar. Vi har en tydlig plan för främjand, förebyggande och åtgärdande arbete för att
nå målet. Under kommande år kommer vi att intensifiera det genom att bl.a. utöka rastverksamheten,
bygga en fadderstruktur, involvera föräldrarna samt arbeta i kollegial samverkan med boken "Samtal i
skolan" som grund.
VO-mål/Strategier:
Utveckla arbetet med jämställdhet
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Varje enhet bedriver ett aktivt utvecklingsarbete inom jämställdhet
Analys
Ormbergsskolan f-6
vi har tittat på måluppfyllelse och elevernas inställning till skola i allmänhet och matematik i synnerhet.
i åk 3 ser vi höga resultat på nationella proven och ingen märkbar skillnad mellan pojkar och flickor i
resultaten. Vi menar att satsning på matematiklyftet men främst satsning på läsning och
läsförståelsestrategier har lett till detta resultat.
Inställningen till skolan är visar dock en tydlig skillnad mellan pojkar och flickor, där flickor tycker att
skolan är både viktig och intressant medan pojkarna tycker att skolan är viktig men inte så intressant.
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
18(31)
Aktiviteter
Kompetensutveckling
Analys
Under året har vi genomfört två större tillfällen kring Likabehandling i samverkan med Särskolan. Dessutom är en större satsning på en
jämställdhetsföreläsning inplanerad med hela skolområdet i augusti. Utbildningarna har bl.a. lett till förändringar i
Likabehandlingsarbetet/planen.
Områden:
Barns/elevers ansvar och inflytande
VO-mål/Strategier:
Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Att eleverna är aktiva i hela IUPprocessen, elevernas förmåga att bedöma sin egen utveckling och
resultat, att eleverna även
på andra sätt regelbundet skriver, samtalar och reflekterar över sitt lärande, goda resultat i elev- och
föräldraenkäter, intervjuer samt självvärderingar när det gäller detta område. Att vi har aktiva klass- och
elevråd.
Beskrivning
Att vi utvecklar och dagligen använder redskap för formativ
bedömning samt att alla elever tar ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.
Analys
Vi har under året ytterligare utvecklat den formativa undervisningen. I de intervjuer vi gör varje år
märktes en stor skillnad i elevernas förståelse för läroplansmålen, vilket är en förutsättning för att de ska
kunna ta eget ansvar. Både lärare och elever uppger att de på ett ändamålsenligt sätt kan bedöma sin
egen utveckling.
Elevråd och klassråd fungerar väl, även om det under våren har varit svårare att hålla mötesrutiner pga
av ombyggnation av skolrestaurang, Nationella ämnesprov mm.
Vi behöver dock fortsätta hålla i utvecklingen av den formativa undervisningen för att den ska bli en
naturlig och självklar del av verksamheten.
Enhetens mål/Strategier:
Att vi utvecklar och dagligen använder redskap för formativbedömning samt att alla elever tar ansvar för
sina studier och sin arbetsmiljö.
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Att eleverna är aktiva i hela IUPprocessen,
elevernas förmåga att bedöma sin egen utveckling och resultat, att eleverna även
på andra sätt regelbundet skriver, samtalar och reflekterar över sitt lärande, goda resultat i
elev- och föräldraenkäter, intervjuer samt självvärderingar när det gäller detta område. Att vi
har aktiva klass- och elevråd.
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
19(31)
Analys
Vi har under året ytterligare utvecklat den formativa undervisningen. I de intervjuer vi gör varje år
märktes en stor skillnad i elevernas förståelse för läroplansmålen, vilket är en förutsättning för att de ska
kunna ta eget ansvar. Både lärare och elever uppger att de på ett ändamålsenligt sätt kan bedöma sin
egen utveckling.
Elevråd och klassråd fungerar väl, även om det under våren har varit svårare att hålla mötesrutiner pga
av ombyggnation av skolrestaurang, Nationella ämnesprov mm.
Vi behöver dock fortsätta hålla i utvecklingen av den formativa undervisningen för att den ska bli en
naturlig och självklar del av verksamheten
VO-mål/Strategier:
Entreprenöriellt förhållningssätt
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Alla enheter arbetar långsiktigt och hållbart med att omsätta det entreprenöriella lärandet i
verksamheten
Analys
Ormbergsskolan f-6
Vi har inte genomfört några särskilda satsningar kring detta område, men ser ett behov av
kompetensutveckling. Trots det finns många goda exempel på entreprenörskap och entreprenöriellt
lärande, inte minst i de ämnesövergripande arbeten som genomförs i verksamheten.
Enhetens mål/Strategier:
Att utveckla den entreprenöriella undervisningen
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
När eleverna visar entreprenöriella förmågor.
Analys
Vi har arbetat med detta bl.a. genom att de estetiska lärprocesserna fått stort utrymme, men även den
formativa undervisningen, ämnesövergripande undervisning samt IKT har varit viktiga verktyg.
Eleverna visar i ganska stor utsträckning sina entreprenöriella förmågor genom att ta ansvar och initiv i
olika sammanhang. Detta är ett område som vi inte har fokuserat på i någon stor utsträckning.
Aktiviteter
Utveckla entreprenöriell undervisning
Analys
Vi har arbetat med detta bl.a. genom att de estetiska lärprocesserna fått stort utrymme, men även den formativa undervisningen,
ämnesövergripande undervisning samt IKT har varit viktiga verktyg.
Eleverna visar i ganska stor utsträckning sina entreprenöriella förmågor genom att ta ansvar och initiav i olika sammanhang. Detta är ett
område som vi inte har fokuserat på i någon stor utsträckning.
Ormbergsskolan f-6
Vi arbetar med att utveckla alla dess former - formativ undervisning, estetiska lärprocesser, ämnesövergripande undervisning samt
användning av digitala resurser. När vi gör det kommer elevernas entreprenöriella förmågor fram genom att de kan och vågar ta egna
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
20(31)
Aktiviteter
initiativ. Ett entreprenöriellt förhållningssätt ska prägla verksamheten enligt LGR och vi behöver stärka medvetenheten om vad det innebär
genom kompetensutveckling
Områden:
Förskola/skola och hem
VO-mål/Strategier:
Fördjupad analys av elevenkät åk 3 och åk 5
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Andelen svarande på elevenkäten ökar till 90% i åk 3 och 5
Utvecklingsområden är identifierade
Beskrivning
Identifiera medborgarnas nöjdhetsgrad samt identifiera möjligheter till utveckling.
Analys
Ormbergsskolan f-6
Vi har tittat på och analyserat enkäterna. Bland de yngre eleverna ser vi en höjning på samtliga
områden. I Åk 5 har det dock skett en del försämringar. De slutsatser i drar är att många av de mer
negativa svaren att det hänger ihop med gruppdynamik vilket föranleder oss att fördjupa oss i det nästa
år.
VO-mål/Strategier:
Analys av fritidsenkät till föräldrar
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Dubblerat antal föräldrar svarar på fritidsenkäten 2014 (Mål: 1000 svar)
Utvecklingsområden är identifierade
Beskrivning
Identifiera medborgarnas nöjdhetsgrad samt identifiera möjligheter till utveckling.
Analys
Tyvärr lyckades vi inte få fler vårdnadshavare att svara. Endast 35% svarsfrekvens, trots att vi har
påmint och uppmuntrat. När vi frågar föräldrarna såger de att de är nöjda och därför inte svarar mer
frekvent. Det vi kommer att göra vid nästa enkät är att skapa möjlighet att svara vid hämtning och
lämning.
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
21(31)
Områden:
Bedömning och betyg
Områden:
Förskolechefen/Rektors ansvar
VO-mål/Strategier:
Riktlinjer och rutiner gällande inköp och anbudsförfarande ska vara kända i verksamheten.
Beskrivning
I verksamhetsteamet skapas utrymme för informations- samt utbildningsinsatser
Analys
Målet uppnått
VO-mål/Strategier:
Kollegial samverkan
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Varje enhet använder kollegial samverkan för att skapa organisatoriskt lärande i den egna verksamheten
Beskrivning
Använda, dela med sig och sprida kompetens inom enheten för att underlätta t ex planering,
genomförande och uppföljning
Analys
Exempelvis matematiklyftet som skapar en kollegial samverkanskultur
VO-mål/Strategier:
Alla rektorer har en budget i balans
Analys
Ormbergsskolan f-6
Med månatlig avstämning blir det väldigt svårt att göra en prognos. Att det blir en försämring torde stå
klart. I dagsläget är budget ej i balans. Detta beror i hög grad på de fördyringar som vår ombyggnation
av skolköket inneburit. Eftersom vi blivit lovade kompensation samt att vi har en elevökning kommer
slutresultatet av vara betydligt bättre. Dock kommer vi att behöva använda medel från
resursutjämningsfonden detta år.
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
22(31)
VO-mål/Strategier:
Lokal elevhälsa
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Varje enhet har en väl fungerande lokal elevhälsa, sett till kompetenser samt när det gäller skolans inre
arbete med elevhälsans processer
Elevhälsa är återkommande teman/punkter på dagoirdningen för verksamhetsteamet
Anledning till prioritering
Det vidagade elevhälsobegreppet, nya skollagen samt kommunens organisation kring elevhälsa ställer
nya krav på enheternas lokala elevhälsa
Beskrivning
Elevhälsa
Analys
Ormbergsskolan f-6
Vi har ett väl fungerande elevhälsoteam med alla kompetenser representerade. Teamet träffas varannan
vecka och inbjuder då även till en öppen handledning för lärare. Rutinerna för anmälan, kartläggning,
anpassningar, åtgärder och uppföljning är väl kommunicerade och fungerar. Behov av viss
kompetensutveckling kring elever med särskilda behov föreligger och kommer att genomföras under
kommande år.
Enhetens mål/Strategier:
Alla elever ska få det stöd och de utmaningar de behöver
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
När alla elever uppger att de trivs och är trygga.
När alla elever når minst kunskapskraven i alla ämnen och utöver det så långt det är möjligt.
Analys
Vi har generellt en hög måluppfyllelse för alla dessa punkter. Det finns dock enstaka elever som i olika
forum - enkäter, intervjuer eller på annatsätt - uppger att de inte trivs och/eller inte är trygga, liksom det
för läsåret inte nått lägst kunskapskraven i alla ämnen.
Vi utvecklar hela tiden arbetet kring samtliga dessa områden i syfte att nå målet. Exempel på
utvecklingsområden nästa år som är direkt kopplade till målkriterierna är kolligialt lärande kring
språkutveckling i alla ämnen samt gemensamt arbete utifrån boken Samtal i skolan.
VO-mål/Strategier:
Inkludering av elever med särskilda behov
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
23(31)
Uppföljning och analys av genomförd inkludering av eleverna från de särskilda lärmiljöerna är
genomförd
Anledning till prioritering
Inför 2011/2012 avskaffades de s k tillrättalagda lärmiljöerna för barn med särskilda behov. Berörda
elever integrerades i bostadsområdenas ordinarie grundskolor. Trots skolornas inkluderande tanke har
rektorer signalerat att det inte varit möjligt att tillgododse alla behov inom given budget.
Beskrivning
Vad har inkluderingen av elever från särskilda lärmiljöer inneburit? För eleverna samt för
verksamheten? Vilka konsekvenser kan utläsas? Vilka är utvecklingsbehoven?
Analys
Ormbergsskolan f-6
En av grundstrategierna vid Ormbergsskolan är ett ikluderande arbetsstätt.
VO-mål/Strategier:
Resurseffektivare lärmiljöer
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Rektorer kan erbjudas möjligheter att utveckla resurseffektivare lärmiljöer
Analys
Ormbergsskolan f-6
Under läsåret kommer vi att arbeta för effektivare undervisning och organsiation genom projektet PRIO.
VO-mål/Strategier:
Skolans resurser ska användas, så att alla barn och unga ges likvärdiga, jämställda och jämlika förutsättningar.
Beskrivning
Tillgänglighet i skolan och förskolan handlar om att ta bort fysiska hinder och att ha tillgängliga lokaler
och det handlar lika mycket om pedagogisk tillgänglighet. Verksamma i skolan måste ha kunskap om
alternativa verktyg, anpassade läromedel och hjälpmedel. Det handlar om att se alternativ för att stärka
elevers delaktighet och ha respekt för individen, i stället för att acceptera hinder som utestänger. Och det
handlar om social tillgänglighet så att det går att delta i alla aktiviteter.
Analys
Det finns en stor medvetenhet om inkluderande perspektiv och arbetssätt. Rutinerna för att få exra
medel har förtydligats på ett bra sätt. Fysiska funktionsnedsättningar är lättare att identifiera och
åtgärda än tex nauropsykriatiska. Lagstiftningen kring tillgänglihet är tydlig. En fråga som måste
ständigt aktuell.
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
24(31)
VO-mål/Strategier:
Alla barn ska kunna delta i alla aktiviteter inomhus och utomhus.
Beskrivning
Det ska inte finnas fysiska hinder för elever att delta i aktiviteter.
Analys
Ormbergsskolan f-6
Eftersom Ormbergsskolan har en lokalintegrerad grundsärskola/träningsskola finns en djupt rotad
tradition och goda rutiner på att tänka utifrån tillgänglighet
VO-mål/Strategier:
Utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet för att reducera upplevelse av stress
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
100 % av skolenheterna har minst ett mål som innefattar fördjupat arbete på enheten gällande rutiner
och organisation för att minska upplevelsen av stress hos medarbetare.
Beskrivning
Kan arbetas med i LARSgrupper, ledningsgrupp, medarbetarsamtal etc Detta mål kan med fördel
bearbetas med hjälp av Arbetsgivarens svar på Lärarförbundets arbetsmiljöframställan avseende bland
annat den psykosociala arbetsmiljön till följd av stress.
Analys
Ormbergsskolan f-6
Handlingsplan utifrån medarbetarenkätenär framtagen av ledning och medarbetare i samverkan
Rutiner kring arbetsmiljöronder och medarbetarsamtal är tydliga och kommunicerade
Aktiviteter
Särskild plan utifrån medarbetarenkät
Analys
En särskild plan har utabetats utifrån personalens tankar och förslag.
VO-mål/Strategier:
Engagemang, ansvar och kompetens är ledord för samtliga enheter när verksamhet diskuteras
Analys
Ormbergsskolan f-6
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
25(31)
Dessa kommuniceras bla i medarbetar- och lönesamtalen
VO-mål/Strategier:
Varje enhet har en aktuell och uppdaterad hemsida
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Varje enhet har en funktionell hemsida enligt modellen för lulea.se Varje skola har funerande rutiner och
har fördelat ansvar för drift och utveckling av innehåll på enhetens hemsida
Anledning till prioritering
Luleås skolor har en fin och god verksamhet med god kvalité. Ett sätt att synliggöra detta samt att stärka
Luleå som varumärke är att ha en aktuell och bra hemsida
Beskrivning
Hemsidan är en viktig kommunikationskanal när det gäller information till föräldrar och andra
intresserade
Analys
Ormbergsskolan F-6
Det finns två publicerade och sidan uppdateras vid behov
VO-mål/Strategier:
PRIO
Beskrivning
Åtgärder för att effektivisera verksamheten för högre måluppfyllelse
Analys
Under höstterminen pågår kartläggning och planerings i PRIO-projektet vid Ormbergsskolan.
Områden:
Övergång och samverkan
VO-mål/Strategier:
Förskoleklassensverksamhetens uppdrag samt styrdokument
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
Alla enheter har aktiviteter, t ex kompetensutvecklingsinsatser för personalen, där
förskoleklassverksamhetens uppdrag och innehåll är centrala. Förskoleklasspersonal deltar i
utbildningsinsatser som erbjuds t ex från LuTek, Centrala elevhälsan m fl samt beskriver vilka effekter
kompetensutvecklingsinsatserna ger i verksamheten
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
26(31)
Anledning till prioritering
Förskoleklassverksamhetens uppdrag och innehåll är inte särskilt synligt i kvalitetsarbetet, därför finns
ytterligare behov av att fördjupa sig i detta. Fortsatt arbete för att fördjupa kunskaper i och om
kunskapsuppdraget för förskolan
Beskrivning
Aktiviter kan bestå av kompetensutvecklingsinsatser, kollegial samverkan, nätverksskapande etc
Analys
Ormbergsskolan f-6
Förskoleklassen har under de senare åren utvecklat och synliggjort sin verksamhet på ett bra sätt.
Satsningar på språkutveckling, matematik, IKT har genomförts. Det finns hög kompetens och bred
erfarenhet bland personalen. Två av förskollärarna är LU-lärare vilket innebär att det därigenom sker en
ständig kompetensutveckling
Aktiviteter
Förskoleklassens roll som brygga mellan förskola och obligatorisk skola
Analys
Ormbergsskolan f-6
Sedan många år har vi en områdesplan med namnet "Från barnvagn till moppe" med syftet att överbygga övergångar. Denna plan revideras
kontinuerligt. Vi har under året genomfört samarbetsträffar mellan förskola och förskoleklass samt mellan förskoleklass och mottagande
lärare i Åk 1. Dessa resulterar i en ökad kunskap och förståelse för varandras verksamheter samt ger bättre förutsättningar för eleverna vid
övergångarna. Förskollärarna i förskoleklassen har deltagit i landsomfattande konferens för förskoleklasser i maj
Områden:
Skolan och omvärlden
VO-mål/Strategier:
Arbeta för likvärdiga förutsättningar inom IKT i syfte att skapa fler forum för elevers samverkan
Målkriterier, målet är uppfyllt när:
När alla enheter har likvärdiga förutsättningar inom IKT (teknik och kompetens)
Verksamheten är delaktig genom t ex ITråd och att detta är ett utvecklingsområde som lyfts på alla
nivåer, från enheter till verksamhetsteam
Anledning till prioritering
Likvärdighet mellan skolor behöver säkerställas så att alla skolor kan svara upp mot kravet på en
modern lärmiljö, både vad gäller teknik och pedagogisk kompetens. Detta är identifierat som viktig
prioritering inte enbart för kunskapsutveckling och lärande, utan även för barns/ungas möjligheter till
delaktighet och medskapande.
Analys
Ormbergsskolan f-6
Vi har under en längre tid succesivt oh enligt en plan kompetensutvecklat oss och investerat i
utrustning. Det finns dock behov av mer av båda delarna.
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
27(31)
Sammanfattande analys
Läroplansområde
Områden
Senaste analys
Kunskaper
Normer och Värden
Barns/elevers ansvar och inflytande
Förskola/skola och hem
Bedömning och betyg
Förskolechefen/Rektors ansvar
Övergång och samverkan
Skolan och omvärlden
Analys
Ormbergsskolan har generellt hög måluppfyllelse på alla områden. Vi arbetar målmedvetet och
strukturerat för att alla barn ska nå de mål LGR 11 beskriver. Inkludering är en ledstjärna i detta arbete
liksom behöriga och kompetenta pedagoger samt ett starkt elevhälsoarbete. Samverkan med särskolan
Utvecklingsområden från tidigare år har varit Bedömning för lärande/Formativ undervisning, läs- och
skrivinlärning genom bl.a. skapande skola och ASL (Att skriva sig till läsning/Trageton),
elevhälsoarbetet, likabehandlingsarbetet samt kompetensutveckling inom IKT . Genom pedagogiska
samtal, kompetensutveckling och olika nedslag under arbetslagstid har vi försökt hålla i de framsteg vi
gjort inom detta.
Årets riktigt stora fokus har legat på matematik. Alla lärare som undervisar i matematik har deltagit i
Matematiklyftet. Även fritidspersonalen och förskollärarna har använt förskoleklassens modul i
matematiklyftet. Ett visst fokus har även funnits på språkutveckling och då särskilt
läsförståelsestrategier.
Båda dessa satsningar har gett tydliga och omedelbara resultat. På Nationella proven i både Åk 3 och 6
såg vi en direkt koppling. Intressant var också att det i år inte fanns några skillnader mellan pojkars och
flickors resultat. Utvecklingsarbetet har skett i kollegial form och samtliga lärare utvärderar både form
och innehåll positivt. Även lärare som undervisat i många år och som deltagit i mycket
kompetensutveckling vittnar om att de utvecklat sin undervisning.
Ormbergsskolan drivs som intraprenad. Denna form har öppnat upp för nya sätt att tänka –
beslutsvägarna blir kortare och ekonomin ger nya möjligheter i och med att vi själva prioriterar vad som
är viktigt för vår verksamhet. Vid årsskiftet skrivs ett nytt avtal som vi med förväntan ser fram emot
Förskoleklassen är och ska vara en viktig ingång till vår skola. Här läggs grunden till både byggandet av
elevgrupper och deras individuella färdigheter och kunskaper. Särskilda satsningar på matematisk- och
läs- och skrivutveckling har gjorts under året, vilket också lett till mycket goda resultat i gruppen. Under
kommande år ser vi dock ett behov av att knyta ihop de olika områdena genom att jobba emr i
meningsskapande projektform.
Fritidshemsverksamheten är lika viktig som grundskolan för de barn som är inskrivna där och
fritidsdagen är ofta lika lång som skoldagen. Denna verksamhet utvecklas med tydligt fokus på elevers
delaktighet en meningsfull fritid och ett gott socialt klimat.
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
28(31)
Prioriterade utvecklingsområden
Förskoleklassen:
Matematik och språkutveckling: Utifrån ett grundlagt systematiskt arbete med dessa områden kommer
vi att fortsätta utveckla undervisningen och i högre utsträckning göra det i tematisk form
Fritidshemmet:
Rastverksamhet: Utifrån det mycket positiva utfallet av rastverksamhet kommer vi att fortsätta utveckla
den och utöka antalet tillfällen
Organisation: Inför läsåret startar en ”fritidsklubb” för de äldre eleverna. De yngre eleverna kommer att
jobba tillsammans i sk familjegrupper. Tid för utveckling av denna organisation ska finnas. Värdegrund:
I ett processinriktat arbete tillsammans med Annika Åkeblom kommer alla som arbetar på
fritidshemmet att tillsammans utveckla fritidshemmets ide och verksamhet.
IKT: Vi kommer även att satsa på målet i LGR 11 2.2 ”Skolan ska ansvara för att varje elev kan använda
modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.” och
därmed utveckla användandet av IKT – framförallt skapande och kommunikation. Vi kommer specifikt
att arbeta med olika digitala verktyg i den sk ”Ormbergsverkstan”
Grundskolan:
Bedömning för lärande/formativ undervisning: Vi kommer att fortsätta arbeta med Bedömning för
lärande/formativ undervisning, och där särskilt lyfta arbetssätt som stödjer elevernas delaktighet som
självvärdering och kamratbedömning. Under året kommer vi att göra ”nedslag” under
tisdagskonferenser där vi lär av andra och av varandra.
Matematiklyftet: Kompetensutveckling genom matematiklyftet kommer att fortsätta. Dock i mycket
mindre omfattning.
Hemuppgifter: Vi arbetar utifrån det dokument vi antagit kring hemuppgifter. Gemensamt:
Språkutveckling: Språkutveckling i alla ämnen kommer att vara ett övergripande
kompetensutvecklingsområde för alla under läsåret. Formen för kompetensutvecklingen kommer att
vara kollegialt lärande/samverkan.
Gemensamt:
Digitalisering: Kunskapsmålet i LGR 2.2 ”Skolan ska ansvara för att alla elever kan använda modern
teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” är fortsatt ett
utvecklingsområde. Utökade möjligheter med IKT gynnar elevernas lärande bland annat genom ökad
motivation och varierad undervisning samt deras entreprenöriella förmågor. Under året fortsätter vi lära
av varandra och andra och under vårterminen ska vi investera i ytterligare verktyg
Elevhälsoarbete: Elevhälsoarbetet är ett ständigt prioriterat område där vi ska fortsätta med
handledning till elevhälsoteamet med stöd av skolpsykolog. Vi ska också ytterligare förfina och
tydliggöra våra rutiner kring elevhälsoarbetet så att vi helt säkerställer att inga elever faller mellan
stolarna och därmed inte får det stöd de har rätt till. Vi ska se över hur vi kan stötta och utmana
särbegåvade elever. Elevhälsoarbetet är en viktig nyckel för att alla elever ska nå så långt det är möjligt,
och med ett gott elevhälsoarbete ska alla elever nå kursplanernas kravnivåer. Elevhälsoarbetet bygger
liksom övrig verksamhet utifrån ett inkluderingsperspektiv.
Likabehandling: Det är viktigt att det finns en tydlighet för alla – personal, föräldrar och elever – om
vad som förväntas av var och en, och vad man själv ska förvänta sig. Därför ser vi till att alla känner till
det s.k. Trivseldokumentet, som varje år uppdateras. De kränkningar och diskriminering som sker bland
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
29(31)
eleverna sker nästan uteslutande när eleverna inte ser någon vuxen. Vi har idag en hög vuxennärvaro
på skolgården, vid övergångar etc. Vi behöver därför utveckla arbetet med att stärka elevernas
värdegrund. Målet är att eleverna inte ska behöva vuxennärvaro för att vara goda kamrater. Hela det
främjande arbetet syftar till detta. Likabehandlingsgruppen utgör motor i arbetet och boken ”Samtal i
skolan” kommer att ligga som grund. Rastverksamhet som leds av vuxna ger kreativa och lustfyllda
aktiviteter. Det ger inte bara högre vuxennärvaro utan även lek upp i högre åldrar, inspiration till nya
egna aktiviteter och en större blandning av åldrar i aktivitetern. Utifrån det positiva utfallet på
rastverksamheten ska vi utöka den kommande läsår.
Estetiska lärprocesser & enterprenöriellt lärande: Att fostra entreprenöriella medborgare kräver
entreprenöriell undervisning. De estetiska lärprocesserna är en bärande del i detta men också arbetet
med formativ undervisning, digitalisering samt ämnesövergripande undervisning – arbetssätt och
verktyg som stödjer möjligheterna för eleverna att själva ta ansvar för sitt lärande och som därmed leder
till entreprenörsskap. Frågan om på vilket sätt var och en använder sig av dessa verktyg kommer att
lyftas i medarbetarsamtal och utvärderingar under året. Ett Skapande skola-projekt kring bild/skrivande
kommer att genomföras under året.
PRIO: I PRIO-projektet kommer vi under hösten att få en bra bild av hur vi ska förändra organisation
såväl som undervisning för att öka möjligheterna till måluppfyllelse.
Övningsskola: Under läsåret kommer vårt skolområde att utveckla övningsskolor i samarbete med
LTU. Vetenskaplighet ska genomsyra hela vår verksamhet, och detta samarbete ska utvecklas till en
motor i vår strävan mot vetenskaplighet.
Vår vision
Ormbergsskolan – Framtidsverkstaden
Vision
En skola i världsklass!
Genom att vi utgår från alla elevers möjligheter och behov, är en skola i ständig utveckling, där alla
vuxna har ett gemensamt ansvar för alla elever, ges varje elev förutsättningar att utvecklas till sin fulla
potential.
Mål
Varje elev ska lämna Ormbergsskolan med framtidskompetenser som mod & empati, kreativitet &
drivkraft, självkänsla & självkännedom liksom grundläggande färdigheter och förmågor som reflektion,
kommunikation och uthållighet.
Elevernas kunskapsresultat ska utmärka sig som mycket goda
Strategier
Skolan ska i alla delar vara byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet. Kreativitet och
upptäckarlust ska prägla undervisningen liksom känslan av att få lyckas likväl som att
misslyckas. Kreativitet och innovation ska premieras
Det ska finnas en trygg, demokratisk, vänlig och välkomnande atmosfär för de elever, föräldrar
och personal som verkar vid skolan
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
30(31)
Vi använder oss av ett formativt förhållningssätt som innebär att varje elev känner till vilka mål
de arbetar mot, var de befinner sig i förhållande till målen och hur de ska ta sig till målen.
Vi ska ha en god samverkan med vårdnadshavarna
Vi ska ha ett levande och starkt arbete mot diskriminerande och kränkande behandling, med
nolltolerans mot kränkningar
Vi ska ha ett inkluderande perspektiv där vi ser alla barns särskilda behov liksom vi tror på allas
förmågor
Kollegialt lärande och kollegial samverkan kring elever och undervisning ska vara naturligt för
varje lärare
Den fysiska miljön, inomhus såväl som utomhus, ska vara tillgänglig för alla och stödja elevernas
utveckling
Vi ska verka för elevernas framtid genom att vara en hållbar och miljövänlig skola
Ormbergsskolan f-6, Kvalitetsrapport 2014
31(31)
