Behov av avancerad rening vid

RAPPORT
BEHOV AV AVANCERAD RENING VID AVLOPPSRENINGSVERK
- Finns det recipienter som är känsligare än andra?
UPPDRAGSNUMMER 1156402000
RAPPORT FÖR NATURVÅRDSVERKET
SLUTVERSION
2016-12-16
Sweco Environment AB
MILJÖ INDUSTRI
repo001.docx 2015-10-05
PETRA WALLBERG
PATRIK WALLMAN
SARA THORÉN
SANDRA NILSSON
FRIDA CHRISTIANSSON
Kvalitetsgranskare
PÄR HALLGREN
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Sammanfattning
Naturvårdsverket har fått ett regeringsuppdrag att utreda förutsättningarna för
användning av avancerad rening i syfte att avskilja läkemedelsrester från avloppsvatten.
Uppdraget är ett led i arbetet med att uppnå målet att avancerad reningsteknik i full skala
för avskiljning av läkemedelsrester och andra svårbehandlade ämnen ska vara testad och
utvärderad senast 2018 (Prop. 2013/14:39 På väg mot en giftfri vardag - plattform för
kemikaliepolitiken).
Naturvårdsverket har också uppdraget att inom ramen för åtgärdsprogrammet för
havsmiljön (God Havsmiljö 2020 Hav 2015:30) identifiera de ämnen som kan förekomma
i utgående vatten från avloppsreningsverk i sådana halter att de riskerar att påverka
havsmiljön negativt. I denna rapport benämns dessa som övriga kemiska ämnen.
Svenska avloppsreningsverk är idag inte konstruerade för att reducera läkemedelsrester.
Till viss del reduceras läkemedelsrester med traditionell avloppsreningsteknik, främst
genom biologisk nedbrytning och adsorption till slampartiklar. Avancerad reningsteknik är
relativt kostsamt och kunskapen om hur stort behovet är saknas.
Syftet med denna rapport är att ge ett underlag till en bedömning om det finns recipienter
som är mer känsliga än andra för utsläpp av läkemedel och andra miljöföroreningar.
Bedömningen ska kunna användas som grund för prioriteringar och eventuella
åtgärdsförslag för att minska utsläpp av läkemedelsrester från reningsverk.
Rapporten riktar sig i första hand till berörda nationella myndigheter, regeringen och
riksdagen.
I arbetet med utvärdering av läkemedel gjordes ett första urval av vilka reningsverk för
vilka det finns tillgängliga data. Därefter valdes läkemedelsubstanser ut för vilka det fanns
tillräckligt med data från flera reningsverk för att kunna göra jämförelser mellan verken.
För övriga kemiska ämnen togs data från reningsverk som ingår i det nationella
screeningprogrammet.
Baserat på rapporterade halter i utgående vatten samt årsmedelflödet genom
reningsverken har den totala mängden av läkemedelssubstanser och övriga kemiska
ämnen som släpps ut per år beräknats. Baserade på beräknade spädningsfaktorer har
halten i närområdet i recipienten beräknats och jämförts med nationella gränsvärden eller
kända effektkoncentrationer.
I utvärderingen ingick 25 läkemedelssubstanser från 15 olika reningsverk och 38 övriga
kemiska ämnen från nio olika reningsverk.
repo001.docx 2015-10-05
Övriga kemiska ämnen grupperades i fem grupper.

Fluorerade ämnen

Klorfenoler och liknande ämnen

Myskämnen

Organofosfater/Fosfatestrar

Organotennföreningar
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
repo001.docx 2015-10-05
Resultaten från denna utvärdering kan sammanfattas i följande punkter.

Sannolikheten för höga koncentrationer i närområdet i recipienten är inte i första
hand beroende av ett reningsverks storlek, utan av mängden som släpps ut
(koncentration i utgående vatten i förhållande till flöde) och vattenomsättningen i
recipienten. I recipienter med liten vattenomsättning är sannolikheten stor att
halter av läkemedelssubstanser och andra farliga ämnen förekommer över
effektkoncentrationer.

Om flera reningsverk ligger inom samma avrinningsområde blir
påverkansområdet större, särskilt vid låga flöden inom avrinningsområdet. Inom
dessa områden bör behovet av avancerad reningsteknik utredas.

Läkemedelssubstanser med samma verkningsmekanism medför sannolikt att
påverkansområdet blir större.

Några av de recipienter som ingått i denna utvärdering kräver mer detaljerade
och sofistikerade beräkningsmetoder än vad som har kunnat genomföras inom
ramen för detta uppdrag. Detta gäller främst avloppsreningsverk som släpper ut
stora flöden i stora recipienter men även mindre recipienter med särskilda
förhållanden. Detta beror främst på att ström- och vindförhållanden skiftar under
året samt att så kallade språngskikt kan uppstå i recipienten på grund av
temperatur- och salinitetsskillnader i recipientvattnet.

Spädningsberäkningarna i den här utvärderingen tyder på att läkemedel som
släpps ut från reningsverk i havskustområden snabbt sprids till halter under
detektionsgränsen. Därmed kan man förvänta sig att läkemedel sällan detekteras
i prov på havsvatten men så är inte fallet. Persistenta läkemedelssubstanser har
lång uppehållstid och kan detekteras i ytvatten långt ut till havs i Östersjön (Turja
et al. 2015; Hallgren och Wallberg 2015). Även filtrerande organismer, som
blåmusslor, kan ackumulera läkemedelssubstanser i recipienter med stor
vattenomsättning (Hallgren och Wallberg 2015). Vår bedömning är därför att det
finns behov av avancerad reningsteknik i vid reningsverk som släpper ut de
största mängderna av läkemedel och kemiska ämnen till havet.
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN
ANDRA?
Summary
The Swedish Environmental Protection Agency (EPA) has received a government
commission to investigate the conditions for the use of advanced treatment to separate
pharmaceutical residues from wastewater. The mission is part of efforts to achieve the
goal that advanced treatment for removal of pharmaceutical residues and other chemicals
should be tested and evaluated in full scale by 2018 (Prop. 2013/14:39 På väg mot en
giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken).
The EPA also has the mandate, within the framework of the action plan for the marine
environment (God Havsmiljö 2020; Hav 2015:30), to identify other chemical substances in
effluent from wastewater treatment plants (WWTP) that may be present in such
concentrations that they are liable to affect the marine environment.
Swedish WWTP are at present not designed to reduce pharmaceutical residues. The
concentration of pharmaceutical residues is, to some degree, reduced with traditional
technology, mainly through biodegradation and adsorption to sludge particles. Advanced
treatment technology is relatively expensive and knowledge about the need is lacking.
The purpose of this report is to provide a basis for assessing if there are receiving waters
that are more sensitive than others to the release of pharmaceutical residues and other
chemical substances. The assessment can be used as the basis of priorities and possible
proposals for measures to reduce the emissions of pharmaceutical residues from WWTP.
For the pharmaceuticals 15 Swedish WWTP and 25 substances were included in the
evaluation (table 3-5). For other chemical substances, data from nine WWTPs, included
in the national screening program, was evaluated, and in total 38 substances grouped
into five groups:





Fluorinated substances
Chlorophenols or similar
Musk substances
Organophosphates/phosphate esters
Organo-tin compounds
Based on reported concentrations in effluent water and the annual average flow through
the WWTP, the total amount of a pharmaceutical residue or other chemical substance
from the WWTP per year was calculated. Based on an estimated dilution factor, the
concentration in receiving waters could be calculated and compared to environmental
quality standards (EQS) or known effect concentrations.
In conclusion, the results from this evaluation indicates that
repo001.docx 2015-10-05

The probability to find high concentrations in the vicinity of receiving waters is not
primarily dependent on the size of the WWTP but rather on the amount of a
substance that is released (concentrations in effluent relative to flow) and the
water circulation in receiving waters. In receiving waters with a small water
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
repo001.docx 2015-10-05
circulation, the probability of concentrations of pharmaceutical or other
hazardous substances above EQS or known effect concentrations is higher.

If there are several WWTPs within the same catchment, then the impact area is
larger, especially at periods with low water flow. Particularly in these areas, the
need for advanced treatment technologies should to be investigated.

Several pharmaceutical substances with the same mode of action is likely to
result in a larger impact area.

Some receiving waters included in this evaluation requires more sophisticated
calculations than what has been possible within the framework of this evaluation.
This applies mainly to WWTP that emit large flows into large receiving waters but
also smaller receiving waters with special conditions. This is mainly due to that
currents and winds shifts during the year and that thermoclines may appear
because of differences in temperature or salinity.

Dilution calculations made in this evaluation indicates that pharmaceutical
residues emitted to coastal areas are quickly diluted, resulting in concentrations
below limit of detection. Hence, it can be expected that pharmaceutical
substances rarely are detected in sea water. However, in the literature it has
been reported that persistent pharmaceuticals have been detected in surface
water far out in the Baltic Sea. Furthermore, filter-feeding organisms such as
blue mussels may accumulate pharmaceutical substances in receiving waters
also in aquatic ecosystems with large water circulation. Our assessment is
therefore that there is a need for advanced treatment in WWTP that emit the
largest quantities of pharmaceuticals and other hazardous substances into the
sea.
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN
ANDRA?
repo001.docx 2015-10-05
Innehållsförteckning
1
Inledning
1
2
Bakgrund
1
2.1
Egenskaper hos läkemedelssubstanser av relevans för effekter i miljön
1
2.2
Rening av läkemedelsrester i svenska avloppsreningsverk
1
2.3
Syfte
2
2.4
Uppdragets omfattning
2
2.5
Avgränsning
3
3
Metodik för utvärdering av halter och mängder vid svenska reningsverk
4
3.1
Översiktlig beskrivning av utvärderingen
4
3.2
Källor för underlagsdata
4
3.3
Urval av reningsverk
7
3.4
Urval av läkemedel
9
3.5
Urval av övriga kemiska ämnen
13
3.6
Provtagning
13
3.7
Beräknade koncentrationer och massflöden
14
4
Resultat
14
4.1
Utsläpp av läkemedelssubstanser
14
4.2
Halter av läkemedelssubstanser utgående vatten
15
4.3
Utsläppsmängder från reningsverken av läkemedelssubstanser
16
4.4
Övriga kemiska ämnen
19
5
Bedömningsgrunder för läkemedelssubstanser
20
5.1
Nationella gränsvärden
20
5.2
Rekommendationer för övervakning av läkemedel inom EU och HELCOM
20
5.3
Föreslagna miljökvalitetsfaktorer i Schweiz
20
5.4
Effektnivåer presenterade i vetenskaplig litteratur
20
5.5
Databaser
21
5.6
Kommentar till urvalet av bedömningsgrunder
21
6
Spädningsförhållanden i recipienten
23
6.1
Recipienter med stor initial spridning
24
6.2
Recipienter med växlande förhållanden
25
6.3
Recipienter med ingen eller liten initial spädning
26
6.4
Beräknade halter i recipienter
27
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
repo001.docx 2015-10-05
6.5
Beräknade halter jämfört med uppmätta halter av diklofenak i Fyrisån
31
7
Effekter av läkemedel i miljön
31
7.1
Direkta och indirekta effekter av läkemedel i miljön
31
7.2
Vilka effekter av läkemedel är relevanta i miljön?
32
7.3
Kombinationseffekter
34
7.4
Finns det effekter av läkemedelssubstanser i Sverige?
34
8
Finns det recipienter som är känsligare än andra?
34
8.1
Känslighet beroende på typ av recipient
35
8.2
Användning av recipienten för människors behov
40
8.3
Dricksvatten
40
9
Sammanfattning
43
10
Förslag till vidare studier
43
11
Referenser
44
11.1
Litteratur
44
11.2
Lagstiftning
47
11.3
Webbplatser
47
11.4
Personlig kommunikation
47
11.5
GIS
47
12
Bilagor
49
12.1
Avloppsvattnets rörelse och spridning i recipienten
49
12.2
Läkemedel föreslagna för övervakning
53
12.3
Läkemedel: Sammanställning av data för varje reningsverk
54
12.4
Övriga kemiska ämnen: Gränsvärden och bedömningsgrunder
69
12.5
Övriga kemiska ämnen: Sammanställning av data för varje reningsverk
71
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN
ANDRA?
1
Inledning
Naturvårdsverket har fått ett regeringsuppdrag att utreda förutsättningarna för
användning av avancerad rening i syfte att avskilja läkemedelsrester från avloppsvatten.
Uppdraget är ett led i arbetet med att uppnå målet att avancerad reningsteknik i full skala
för avskiljning av läkemedelsrester och andra svårbehandlade ämnen ska vara testad och
utvärderad senast 2018 (Prop. 2013/14:39 På väg mot en giftfri vardag - plattform för
kemikaliepolitiken).
Naturvårdsverket har också uppdraget att inom ramen för åtgärdsprogrammet för
havsmiljön (God Havsmiljö 2020; Hav 2015:30) identifiera de ämnen som kan förekomma
i utgående vatten från avloppsreningsverk i sådana halter att de riskerar att påverka
havsmiljön negativt. I denna rapport benämns dessa som övriga kemiska ämnen.
2
Bakgrund
2.1
Egenskaper hos läkemedelssubstanser av relevans för effekter i miljön
Från avloppsreningsverk kommer i huvudsak läkemedel från human konsumtion. De allra
flesta läkemedel är avsedda att påverka fysiologiska processer vid låga koncentrationer,
vanligen genom att binda till olika proteiner som receptorer eller enzymer. Många av
dessa proteiner återfinns även hos andra arter vilket medför att läkemedel som kommer
ut i miljön kan orsaka negativa effekter.
Läkemedel är oftast svårnedbrytbara för att de ska klara transport och lagring och, efter
att vi stoppat tabletten i munnen, nå sitt eller sina primära målorgan i tillräckligt hög
koncentration utan att brytas ned i kroppen. När ett läkemedel kommer ut i miljön är
motståndskraft mot nedbrytning, persistens, inte en positiv egenskap.
För att kunna utsöndras i kroppen så har de flesta läkemedel en hög vattenlöslighet som
kan beskrivas med log Kow (eller log Pow eller logP). För organiska ämnen med ett log
Kow < 4,5 antas ämnet inte kunna bioackumuleras (ECHA 2014), men för ämnen som
specifikt binder till proteiner i stället för lipider är inte log Kow rättvisande. Ett sådant
exempel är levonorgestrel (preventivmedel; Larsson och Löf, 2015), och ibuprofen
(smärtstillande; Schnell et al., 2009) som anrikas i biota i mycket högre grad än vad man
skulle kunna förvänta sig enbart baserat på log Kow-värdet.
2.2
Rening av läkemedelsrester i svenska avloppsreningsverk
Svenska avloppsreningsverk är idag inte konstruerade för att reducera läkemedelsrester.
Till viss del reduceras läkemedelsrester med traditionell avloppsreningsteknik, främst
genom biologisk nedbrytning och adsorption till slampartiklar. För en mer effektiv
reduktion krävs s.k. avancerad rening med exempelvis ozon eller aktivt kol, ofta förlagd i
slutet av reningsprocessen. Teknikerna innebär ökad energiförbrukning, för ozon under
reningsprocessen och för aktivt kol vid tillverkning. Avancerad reningsteknik är således
relativt kostsamt och kunskapen om hur stort behovet är saknas. För ozon är även
1
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
efterbehandling en viktig aspekt, då det kan bildas skadliga nedbrytningsprodukter vid
ozonering av läkemedel (Naturvårdsverket, 2008; Cimbritz et al, 2016). En annan
frågeställning är hur avancerad rening påverkar möjligheten att återföra slam till
jordbruksmark.
De första exemplen på fullskaliga avloppsreningsverk som byggts ut och tagits i drift med
avancerad rening finns i Tyskland och Schweiz. I dagsläget diskuteras möjligheten att
införa avancerad rening på många svenska reningsverk för att kunna vara förberedd vid
framtida krav. Pilotförsök genomförs på flera kommunala anläggningar, bland annat i
Stockholm, Linköping och Malmö (Cimbritz et al, 2016). Planering pågår för att ha
möjlighet att i vissa verk kunna införa läkemedelsreduktion i reningsprocesser i framtiden.
Som exempel kan nämnas att en effektiv partikelavskiljning är fördelaktigt vid
läkemedelsrening eftersom det minskar den efterföljande förbrukningen av aktivt kol eller
ozon. Vid utbyggnaden av Henriksdals reningsverk i Stockholm planeras membranteknik
införas, vilket ger en hög avskiljning av partiklar. I tillståndsansökan för verksamheten
framhålls teknikvalet som en fördel eftersom det är en bra grund vid framtida krav på
läkemedelsrening (Stockholm Vatten, 2015).
2.3
Syfte
Syftet med denna rapport är att ge ett underlag till en bedömning om det finns recipienter
som är mer känsliga än andra för utsläpp av läkemedel och andra miljöföroreningar.
Bedömningen ska kunna användas som grund för prioriteringar och eventuella
åtgärdsförslag för att minska utsläpp av läkemedelsrester från reningsverk.
Rapporten riktar sig i första hand till berörda nationella myndigheter, regeringen och
riksdagen.
2.4
Uppdragets omfattning
Uppdraget omfattar två delar.
Del 1 - Läkemedel
1.
En sammanställning av den litteratur och data som finns när det gäller vilka
läkemedel som släpps ut från svenska reningsverk. Sammanställningen ska
innehålla de läkemedel/läkemedelsrester där data finns att tillgå, samt en
uppskattning av vilka halter det leder till i den omgivande miljön i anslutning till
reningsverken.
2.
De kända och uppskattade halterna av läkemedel i miljön ska jämföras med
eventuella gränsvärden eller effektnivåer. En beskrivning av kunskapsluckor och
osäkerheter kring effektnivåer bör också göras.
3.
En genomgång av vilka effekter av läkemedel som har rapporterats i miljön i
Sverige och internationellt. Det kan gälla utsläpp av läkemedel till den yttre miljön
från t.ex. avlopp, läkemedelsproduktion eller från avfallsledet.
2
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
4
Ett resonemang om det, utifrån användning eller risk för hälsa eller miljö, finns
andra läkemedel där det saknas data för utsläpp i miljön och där det finns behov
för mer information eller kunskap.
5.
En översiktlig genomgång och kategorisering av recipienter till svenska
avloppsreningsverk, såsom olika recipient-typers känslighet för utsläpp av
läkemedel med avseende på typ av recipient, storlek och utspädning samt
användning av recipienten för människors behov, t.ex. för dricksvattenförsörjning,
fiske, turism och rekreation. Det vill säga en bedömning av om det finns miljöer
som är mer känsliga än andra.
Kategoriseringen ska omfatta typ-recipienter som kan vara aktuella för
avloppsreningsverk med en anslutning av fler än 2 000 personer eller som tar emot
avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än 2 000
personekvivalenter.
6.
En översiktlig bedömning av behovet av avancerad rening av läkemedel för
avloppsreningsverk utifrån storlek, recipient-typ och risk för miljöeffekter utifrån
punkt 1-5 ovan. Denna bedömning ska kunna användas som grund för
prioriteringar och eventuella åtgärdsförslag för att minska utsläpp av
läkemedelsrester från reningsverk.
Del 2 – Övriga kemiska ämnen
2.5
1.
En sammanställning av data för andra kemiska ämnen som screenats eller
övervakas löpande i utgående vatten från svenska reningsverk.
Sammanställningen ska innehålla vilka mängder som släpps ut totalt från
avloppsreningsverk för de ämnen där data finns att tillgå, samt en uppskattning av
vilka halter det leder till i den omgivande miljön i anslutning till reningsverken.
2.
De kända och uppskattade halterna av dessa kemiska ämnen i miljön skall
jämföras med eventuella gränsvärden eller effektnivåer. En beskrivning av
kunskapsluckor och av osäkerheter kring effektnivåer bör också göras.
3.
En översiktlig bedömning av överenstämmelsen av resultaten från denna
sammanställning jämfört med sammanställningen av förekomsten och effekterna
av läkemedel vid olika typer av reningsverk och recipienter.
Avgränsning
Eftersom utsläpp från avloppsreningsverk når den akvatiska miljön, har genomgången av
effekter av läkemedel i miljön i första hand fokuserat på akvatiska organismer. Således
tas till exempel inte miljörisker till följd av slamspridning på åkermark upp i denna rapport.
Organiska ämnen i slam, som kan motivera avancerad rening, finns t.ex. prioriterade i en
rapport från Svenskt Vatten Utveckling (SVU 2014).
Uppdraget omfattade inte att utvärdera bedömningsgrunder som föreslagits eller
effektkoncentrationer som presenterats i litteraturen eller i databaser.
Litteraturgenomgången är inte heltäckande utan syftar till att sätta resultaten av
utvärderingen i ett sammanhang.
3
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Vidare avgränsningar och prioriteringar har stämts av vid ett startmöte mellan
Naturvårdsverket och Sweco samt löpande under projektets genomförande som framgår
av den följande texten.
3
Metodik för utvärdering av halter och mängder vid svenska
reningsverk
3.1
Översiktlig beskrivning av utvärderingen
I arbetet med utvärdering av läkemedel gjordes ett första urval av vilka reningsverk för
vilka det finns tillgängliga data. Därefter valdes läkemedelsubstanser ut för vilka det fanns
tillräckligt med data från flera reningsverk för att kunna göra jämförelser mellan verken.
För övriga kemiska ämnen togs, efter överenskommelse med Naturvårdsverket, enbart
data från rapporterna Miljöövervakning av utgående avloppsvatten (tabell 3-1).
Baserat på rapporterade halter i utgående vatten samt årsmedelflödet genom
reningsverken har den totala mängden av läkemedelssubstanser och övriga kemiska
ämnen som släpps ut per år beräknats. Baserat på beräknade spädningsfaktorer har
halten i närområdet i recipienten beräknats och jämförts med nationella gränsvärden eller
kända effektkoncentrationer. I ett fall har beräknade halter kunnat jämföras med
mätningar i ytvatten.
3.2
Källor för underlagsdata
I överenskommelse med Naturvårdsverket har data för läkemedel från år 2010 och framåt
tagits med i utvärderingen, samt data från en regional screening utförd av Dalarnas län
2009. En sammanställning över källor för underlagsdata presenteras i tabell 3-1.
Data för halter av läkemedel och övriga kemiska ämnen i utgående vatten från
reningsverk, samt halter av läkemedel i ytvatten nedströms reningsverk, hämtades från
Naturvårdsverkets screeningdatabas. Fördelen med att använda screeningdatabasen är
att ett fåtal utförare har genomfört undersökningarna och ofta på samma eller liknande
sätt samt att upprepade undersökningar genomförts under samma tidsperiod (se vidare
avsnitt 3.4.1).
Data för läkemedel erhölls också från Östersunds reningsverk, från en undersökning
beställd av Jämtlands läns landsting och utförd av Sweco, efter medgivande från
beställaren. Reningsverket ligger mitt emot ett dricksvattenintag.
4
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Tabell 3-1. Sammanställning av källor för underlagsdata.
Undersökning
Fr.o.m.
T.o.m.
Beställare
Utförare
1. Dalarnas län, regional
screening
2009
2011
Länsstyrelsen Dalarna
Umeå
Universitet
2. Miljöövervakning av
utgående avloppsvatten
2010
2011
Naturvårdsverket
Umeå
Universitet
3. Nationell Screening 2010,
2010
2011
Naturvårdsverket
IVL Svenska
Miljöinstitutet
2010
2011
Naturvårdsverket
IVL Svenska
Miljöinstitutet
5. Miljöövervakning av
utgående avloppsvatten
2011
2012
Naturvårdsverket
Umeå
Universitet
6. Läkemedelsrester provtagning
2011
Jämtlands läns landsting
Sweco
7. Miljöövervakning av
utgående avloppsvatten
2012
Naturvårdsverket
Umeå
Universitet
8. Miljöövervakning av
utgående avloppsvatten
2014
Naturvårdsverket
Umeå
Universitet
9. Nationell Screening 2014
2014
Naturvårdsverket
IVL Svenska
Miljöinstitutet
Fluorescent Whitening Agents
4. Nationell Screening 2010
Läkemedel
Analysis of pharmaceuticals
2013
and hormones in samples from
WWTPs and receiving waters
5
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Figur 3-1. Reningsverk i Sverige inom olika huvudavrinningsområden. Reningsverk som ingår i denna
utvärdering är namngivna.
6
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
3.3
Urval av reningsverk
För läkemedel valdes 16 reningsverk ut i en första urvalsomgång baserat på tillgången på
antalet datapunkter, Piteå (Sandholmen) togs dock senare bort på grund av för få
datapunkter efter år 2010. Geografiskt läge för de 15 kvarvarande verken presenteras i
figur 3-1 och en sammanställning över relevant information rörande de olika
reningsverken presenteras i tabell 3-2.
I ett sent skede av utvärderingen konstaterades att flödesförhållandena utanför
reningsverket i Falun och Östersund var för komplicerade att beräkna inom ramen för
denna utvärdering, varför ingen spädningsfaktor kunde erhållas.
För övriga kemiska ämnen togs enbart data från rapporterna Miljöövervakning av
utgående avloppsvatten (tabell 3-1) som omfattar nio reningsverk inom det nationella
miljöövervakningsprogrammet; Stockholm, Umeå, Göteborg (Ryaverket), Borås
(Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga) Bollebygd, Borlänge och Bergkvara
(Torsås).
Reningsverken Stockholm och Göteborg har högst antal personekvivalenter (PE) och
högsta flöden ut i recipienten (tabell 3-2). Eslöv har i förhållande till antalet PE ett litet
flöde. Umeå och Borås har ungefär lika många PE och lika stort flöde liksom
reningsverken i Östersund, Falun och Borlänge. De minsta reningsverken är Bollebygd
och Torsås med ca 4400 PE vardera. Torsås har dock ett högre flöde.
7
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Tabell 3-2. Sammanställning av information rörande de olika reningsverken som bedömts vara av
relevans för denna utvärdering baserat på miljörapporter och muntliga uppgifter från RV.
RV
Stockholm
PE1
890 000
Mottar
avloppsvatten
från sjukhus
Ja
Göteborg
776 086
Ja
Ja
15 768
Eslöv
201 064
Nej
Ja
502
Uppsala
153 800
Ja
Ja
2 200
Recipient
Saltsjön
Göta älv 850 m
väster om
Älvsborgsbron
Eslövsbäcken som
mynnar ut i Bråån
Fyrisån
Umeå
84 000
Ja
Nej
1 390
Ume älv
Borås
77 640
Ja
Ja
1 697
Skövde
58 953
Ja
Ja
513
Östersund
52 700
ja
Nej
875
Falun
51 969
Ja
Nej
729
Borlänge
49 300
Ja
Nej
655
Viskan
Mörkebäcken vidare
till Ömboån och
därefter Ösan
Storsjön
Främbyviken i sjön
Runn
Dalälven
Visby
38 000
Ja
Ja
349
Alingsås
27 330
Ja
Ja
457
Kristinehamn
12 068
Vårdcentral
Ja
217
Bollebygd
4 424
Vårdcentral
37
Torsås
4 417
Nej
Ja
Ja (sedan
2015)
Östersjön
Sävån och efter 500
m sjön Mjörn
Vänern - mittfåran
på hamninloppet.
Nolån
98
Östersjön
Kväverening
Ja
Medelflöde
(m³/h)
12 000
1Personekvivalenter
8
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
3.4
Urval av läkemedel
De läkemedelsubstanser som har inkluderats i denna utvärdering är sammanställda i
tabell 3-3 där de är sorterade utifrån medicinskt användningsområde.
Urvalet av läkemedel baserades i första urvalsomgången på följande kriterier:

substanser för vilka det finns nationella gränsvärden.

substanser som är upptagna inom ramen för vattendirektivets bevakningslista.

substanser som bör övervakas regelbundet enligt förslag från en svensk
arbetsgrupp som leddes av Läkemedelsverket (2015, bilaga tabell 13.2.1).
Utöver detta uttryckte Naturvårdsverket särskilt önskemål om att inkludera paracetamol i
utvärderingen.
I en andra genomgång inkluderades även ett antal substanser för vilka tillgången på data
var relativt god:

ketoprofen, norfloxacin, kodein, eprosartan samt flekainid
Ett antal substanser fick utgå då tillgången på data var bristfälligt:

östron (E1), losartan, metotrexat, sulfametoxazol och trimetoprim
Läkemedlet ofloxacin utgick eftersom läkemedlet är avregistrerat.
På den slutliga urvalslistan finns 25 läkemedelssubstanser (tabell 3-3). En översiktlig
sammanställning över datapunkter, antal substanser och under från hur många olika år
data finns tillgängliga visas i tabell 3-4. I tabell 3-5 redovisas vilka läkemedelssubstanser
som analyserats vid respektive reningsverk.
I de fall då rapporterade läkemedelshalter var under detektions- eller
kvantifieringsgränsen har, efter avstämning med Naturvårdsverket, halva värdet av
detektions- eller kvantifieringsgränsen använts.
9
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Tabell 3-3. Läkemedelssubstanser som ingår i denna utvärdering.
Ämnesgrupp
Verkan
Smärtstillande/antiinflammatoriska
Diklofenak
NSAID- icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel
Ibuprofen
NSAID- icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel
Kodein
Opioidanalgetika- Smärtstillande
Naproxen
NSAID- icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel
Paracetamol
Smärtstillande och febernedsättande
Ketoprofen
NSAID- icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel
Tramadol
Opioid - Smärtstillande
Antimikrobiella substanser
Azitromycin
Antibiotika (makrolid)
Ciprofloxacin
Antibiotika (fluorkinolon)
Erytromycin
Antibiotika (makrolid)
Flukonazol
Svamdödande
Ketokonazol
Svampdödande (mjällschampo)
Klaritromycin
Antibiotika
Norfloxacin
Antibiotika (fluorkinolon)
Kardiovaskulära substanser
Eprosartan
Blodtryckssänkande
Flekainid
Antiarrytmisk
Metoprolol
Betablockerare
Centrala nervsystemet
Citalopram
SSRI
Karbamazepin
Antileptikum
Oxazepam
Ångestdämpande och lugnande
Sertralin
SSRI
Zolpidem
Sömnmedel
Hormoner
Levonorgestrel
Preventivmedel
Östradiol
Används bl.a. vid klimakteriebesvär
Etinylöstradiol
Preventivmedel
10
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Tabell 3-4. Sammanställning av antalet datapunkter och antal läkemedelssubstanser samt under
hur många olika år data insamlats från olika reningsverk. Notera att flera undersökningar kan ha
genomförts under ett och samma år.
Antal
datapunkter
29
Antal
substanser
7
Antal år data har
insamlats
4
Bollebygd
29
7
4
Borlänge
40
10
5
Eslöv
29
7
4
Kristinehamn
26
23
2
Falun
11
10
2
Borås
29
7
4
Stockholm
177
25
4
Uppsala
124
25
2
Alingsås
29
7
4
Göteborg
29
7
4
Skövde
76
25
1
Visby
47
25
2
Umeå
177
25
4
42
24
2
Reningsverk
Torsås
Östersund
11
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
0,2
0,2
0,01
0,002
0,03
0,02
Azitromycin
Ciprofloxacin
0,01
0,09
0,4
0,03
0,07
0,005
0,01
0,1
1
0,2
2
0,2
Göteborg
0,1
0,5
Alingsås
0,3
0,09
6
0,02
2
Östersund
0,003
Umeå
0,02
0,1
Visby
Levonorgestrel
Antimikrobiella
0,3
Skövde
Östradiol (E2)
Uppsala
Etinylöstradiol (EE2)
Stockholm
Borås
Falun
Kristinehamn
Eslöv
Borlänge
Bollebygd
Substans
Hormoner
Torsås
Tabell 3-5. Sammanställning över vilka substanser som analyserats vid respektive reningsverk samt vilka mänger (beräknat på medianhalt) som släpps ut per år (kg/är). Lila
färgmarkering visar vilken substans som släpps ut i högst medianmängd vid respektive verk (kg/år). Gul indikerar de läkemedelssubstanser där data finns från samtliga reningsverk
respektive vilka verk där samtliga substanser analyserats.
0,02
0,02
0,2
0,04
0,02
0,02
0,04
0,04
0,02
0,02
0,06
0,02
0,008
0,03
0,1
0,08
0,03
0,3
0,5
Claritromycin
0,05
3
0,8
0,07
0,007
0,7
0,04
Erytromycin
0,05
7
1
0,5
0,08
1
0,4
Flukonazol
0,1
13
5
0,6
0,3
5
0,6
3
0,5
0,5
0,1
Ketokonazol
Norfloxacin
0,1
0,004
0,002
0,03
0,02
0,05
0,2
0,01
0,03
0,07
0,02
0,7
0,1
0,08
0,3
0,1
0,02
0,02
0,06
0,1
Neurologiska
Citalopram
0,005
Karbamazepin
Oxazepam
Sertralin
2
0,4
0,03
0,04
3
0,7
Zolpidem
0,1
0,006
12
5
1
0,2
2
1
58
17
3
1
8
2
36
10
2
0,6
3
1
2
0,3
0,05
0,05
0,3
0,1
0,8
0,3
0,02
0,008
0,06
0,03
Smärtstillande
Diklofenak
0,2
0,1
1
0,6
Ibuprofen
0,2
0,02
0,5
0,4
Ketoprofen
0,1
0,09
1
0,4
Kodein
Naproxen
0,8
1
4
37
29
0,5
25
2
0,7
5
3
0,2
3
3
9
2
0,3
11
0,4
0,3
1
1
0,01
0,3
2
3
2
0,8
54
0,5
0,3
2
2
8
9
0,8
0,6
6
3
0,1
4
1
0,8
0,5
3
8
0,1
8
0,7
0,5
0,5
1
0,4
1
83
40
5
1
15
4
Eprosartan
Flekainid
0,005
11
1
0,09
0,03
3
0,02
0,3
12
3
0,3
0,2
1
0,4
Metoprolol
2
126
27
5
4
19
8
Paracetamol
Tramadol
0,2
0,08
1
0,8
0,01
0,4
2
1
60
Kardiovaskulära
3.5
Urval av övriga kemiska ämnen
För övriga kemiska ämnen inkluderades samtliga ämnen i ett första urval, vilket resulterat
i över 100 ämnen och drygt 3000 datapunkter. I en andra sorteringsomgång togs de
ämnen bort där alla halter låg under detektions- eller kvantifieringsgränsen. Dubbletter
sorterades bort, d.v.s. där samma substans angavs med olika benämningar. För de
perfluorerade ämnena så sorterades, efter avstämning med Naturvårdsverket, de linjära
och grenade derivaten bort. Efter den sorteringsomgången återstod 38 kemiska ämnen
(hela listan i bilaga 12.4, tabell 12.4-1) som grupperades i fem grupper.

Fluorerade ämnen

Klorfenoler och liknande ämnen

Myskämnen

Organofosfater/Fosfatestrar

Organotennföreningar
Gränsvärden och bedömningsgrunder hämtades, i överenskommelse med
Naturvårdsverket, från Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om
klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten samt från Europeiska
kemikaliemyndighetens (ECHA) databas och finns sammanställda i bilaga (avsnitt 12:41).
I överenskommelse med Naturvårdsverket gjordes ingen jämförelse med gränsvärden för
metaller då analyserade värden representerar totalhalter och gränsvärdena avser
filtrerade halter och i vissa fall den biotillgängliga fraktionen.
3.6
Provtagning
Enligt den information som finns att hämta i rapporterna Miljöövervakning av utgående
avloppsvatten (tabell 3-1) så genomförs provtagningen varje år i oktober månad, under
normala driftsförhållanden och efter en period med normala väderförhållanden. Ett
(flödesproportionellt) veckoprov tas per reningsverk, d.v.s. 7 stycken dygnsprov slås
samman till ett veckoprov.
Vid provtagning vid reningsverket i Östersund 2011 (rapport 6 i tabell 3-1) och i Falun och
Borlänge 2009 (rapport 1) togs dygnsprover med hjälp av flödesstyrd provtagare som
slogs ihop till veckoprov. I Östersund genomfördes provtagningen i mars.
Vid de nationella screeningundersökningarna år 2010 genomfördes provtagningen under
oktober-december (rapport 3 och 4). Tre dygnsprover uttogs från varje reningsverk och
analyserades individuellt. År 2014 uttogs 1-liters vattenprover på utgående vatten tre
dagar i följd under perioden augusti-september och analyserades individuellt (rapport 9).
13
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
13
3.7
Beräknade koncentrationer och massflöden
Där mer än ett momentant mätvärde fanns från samma reningsverk har medianhalten
beräknats och maxhalt angivits som ett sämsta scenario.
Utifrån halterna i utgående vatten från reningsverk har sedan årligt massflöde av varje
substans beräknats utifrån utgående medelflöde av vatten. Massflödet har beräknats
både som årlig median- och maxmängd.
Baserat på halten i utgående vatten (median och max) från avloppsreningsverken har
koncentrationen i närområdet under medel- respektive lågvattenflöde beräknas.
Med undantag för Stockholm, Göteborg, Visby och Torsås är beräkningarna av halter i
recipienten genomförda för fyra olika scenarier;
1. medianhalt i utgående vatten från reningsverket vid medelflöde i recipienten
2. medianhalt i utgående vatten från reningsverket vid medelminflöde i recipienten
3. maxhalt i utgående vatten från reningsverket vid medelflöde i recipienten
4. maxhalt i utgående vatten från reningsverket vid medelminflöde i recipienten
Generellt motsvarar scenario 2 och 4 de förhållanden i recipienten som kan råda under
sommarperioden och följaktligen under ekosystemets mest reproduktiva period.
Eftersom flödet inte varierar över tid i recipienten vid Stockholm, Göteborg, Visby och
Torsås är två scenarier (1 och 3) relevanta med medianhalt och maxhalt i utgående
vatten.
Detaljerad beskrivning om inhämtandet av underlag samt spädnings- och
spridningsberäkningarna finns i bilagan till denna rapport (avsnitt 12.1).
4
Resultat
4.1
Utsläpp av läkemedelssubstanser
Det största dataunderlaget både vad gäller antalet mätvärden och antalet olika
läkemedelssubstanser finns för Stockholm (Henriksdal), Uppsala (Kungsängsverket) och
Umeå (Ön; Tabell 3-4 och 3-5).
Underlaget för Falun och Kristinehamn är mest bristfälligt både vad gäller antalet
substanser och datapunkter då det för de flesta substanser bara finns ett mätvärde.
Median- och maxmängder samt halter är redovisade i tabeller i bilagan (avsnitt 12.3) för
respektive reningsverk. Medianmängden per år från varje reningsverk är även redovisade
i tabell 3-5. Beräknade halter och mängder bör tolkas i relation till antalet datapunkter och
detekterade halter.
14
14
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
I de följande avsnitt ges en övergripande beskrivning av halter och därefter mängder som
släpps ut från reningsverk för respektive grupp av substanser. Observera att alla
substanser inte har analyserats vid alla reningsverk.
4.2
Halter av läkemedelssubstanser utgående vatten
För hormoner och de antimikrobiella substanserna är de uppmätta halterna i regel låga
och många mätvärden är under detektions- eller kvantifieringsgränsen. För neurologiska,
smärtstillande och kardiovaskulära substanser ligger halterna generellt inom intervallet
ng/l. För några substanser har koncentrationer upp till µg/l rapporterats.
4.2.1 Hormoner
I screeningundersökningen från år 2014 har en analysmetod med förbättrad
detektionsgräns använts (LOD < 0,2 ng/l) och utgående vatten analyserades bara i
Uppsala, Stockholm och Umeå. Detektionsgränsen vid de tidigare undersökningarna var
högre. Vid beräkning av medianhalter har halter under detektionsgränsen tilldelats det
nominella värdet av halva detektionsgränsen. Detta innebär sannolikt en överskattning av
medianhalterna. Jämförelser med effektkoncentrationer bör därför göras med försiktighet.
Levonorgestrel har analyserats vid alla reningsverk utom i Östersund men i jämförelse
med övriga substanser finns det färre analysvärden. Högsta enskilda halten som
uppmätts var 55 ng/l i Eslöv.
Östradiol och etinylöstradiol har analyserats vid sex av reningsverken och de flesta halter
är under detektionsgränsen. Under screeningundersökningen år 2014 uppmättes den
högsta halten i utgående vatten av etinylöstradiol, 23 ng/l i Umeå, vilket var minst 4
gånger högre än den högst uppmätta halten vid övriga reningsverk (Stockholm och
Uppsala).
4.2.2 Antimikrobiella substanser
Ciprofloxacin och norfloxacin har analyserats i utgående vatten från alla reningsverk. För
ciprofloxacin var den högst uppmätta halten 210 ng/l (Stockholm). För norfloxacin var alla
datapunkter utom en under detektionsgränsen.
Relativt höga medianhalter av erytromycin och flukonazol (svampdödande substans) har
beräknats i Skövde (120 respektive 140 ng/l; n = 3). Högst medianhalt av flukonazol
beräknades i Umeå (440 ng/l).
4.2.3 Neurologiska substanser
Karbamazepin har analyserats på utgående vatten från nio reningsverk och förekommer
alltid i högst medianhalt (runt 500 ng/l) i jämförelse med övriga neurologiska substanser.
Uppsala hade den högsta medianhalten; 890 ng/l och maxhalten 1100 ng/l (n=6). Den
högsta medianhalten för citalopram har rapporterats från Skövde (260 ng/l; n = 3) för
15
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
15
oxazepam från Uppsala (530 ng/l, n=5). Varken sertralin eller zolpidem har medianhalter
över 22 ng/l.
4.2.4 Smärtstillande
I jämförelse med övriga grupper av läkemedel finns det jämförelsevis många datapunkter
för de icke-steroida antiinflammatoriska substanserna (NSAIDs; tabell 3-5). Samtliga
NSAIDs; diklofenak, ibuprofen, ketoprofen och naproxen har analyserats på alla
reningsverk som ingår i denna utvärdering.
NSAIDs har medianhalter som varierar kring 250 ng/l. Diklofenak har ofta den högsta
medianhalten, i några fall naproxen. Den högsta beräknade medianhalten återfinns i
Uppsala där medianhalten för diklofenak var 1500 ng/l (n=5; maxhalten är 3900 ng/l).
Övriga smärtstillande substanser paracetamol, kodein och tramadol har analyserats i
utgående vatten i sju av reningsverken. För paracetamol varierar medianhalterna runt 75
ng/l och den högsta medianhalten har rapporterats från Visby 163 ng/l.
Kodein och tramadol är opioder. För kodein varierar medianhalterna i utgående vatten
mellan 48 (Kristinehamn) och 455 ng/l (Umeå) och för tramadol mellan 430 (Visby) och
2100 ng/l (Uppsala).
4.2.5 Kardiovaskulära substanser
Kardiovaskulära substanser har analyserats i utgående vatten från sju av reningsverken.
För metoprolol var medianhalten över 1000 ng/l vid alla reningsverk och högst i Umeå;
medianhalt 1550 ng/l, max 2800 ng/l, n=6). För eprosartan och flekainid rapporteras i
regel låga halter, ofta under detektionsgränsen. Högsta halten för eprosartan har
rapporterats från Umeå; medianhalt 276 ng/l (n=6) och för flekainid från Uppsala;
medianhalt 170 ng/l (n=5).
4.3
Utsläppsmängder från reningsverken av läkemedelssubstanser
Skillnader i årsmedelflödet mellan reningsverken har en stor inverkan på hur stora
medianmängder som beräknas släppas ut per år. Torsås och Bollebygd är i stort sett lika
stora reningsverk (4417 respektive 4424 PE) men då Torsås har ett högre årsmedelflöde
medför det att vid ungefär samma halt blir den beräknade totala medianmängden per år
högre. För diklofenak var till exempel medianhalten i utgående vatten från Bollebygd 300
ng/l och den beräknade medianmängden 97 g/år och för Torsås var motsvarande siffor
260 ng/l respektive 223 g/år. Den totala beräknade medianmängden var således mer än
dubbelt så stor trots en något lägre halt.
Det är svårt att jämföra hur stora mängder av enskilda substanser som släppts ut
eftersom alla läkemedelssubstanser inte analyserats vid alla verk. Generellt släpptes de
smärtstillande läkemedelssubstanserna diklofenak och tramadol, de neurologiska
substanserna citalopram, karbamazepin och oxazepam samt betablockeraren metoprolol
ut i stor mängd.
16
16
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Figur 4-1 Medianmängd diklofenak som släpps ut per år (kg/år) från respektive reningsverk
beräknat baserat på medianhalter i effluent och årsmedelflöden.
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Figur 4-2 Medianmängd diklofenak som släpps ut per år relaterat till PE (mg/pe och år) beräknat
baserat på medianhalter i effluent och årsmedelflöden.
17
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
17
Generellt släpptes de största medianmängderna (kg/år) ut från reningsverken i
Stockholm, Uppsala och Göteborg (figur 4-1; exempel visat för diklofenak). För Göteborg
är dataunderlaget i jämförelse med Uppsala och Stockholm bristfälligt men för de
substanser data finns framstår beräknade medianmängder som jämförelsevis höga.
Vid en jämförelse av utsläppen av diklofenak mellan verken, i förhållande till
personekvivalenter, släpper Uppsala ut mest medan Eslöv släpper ut minst (figur 4-2 och
jämför med PE i tabell 3-3). Eslöv tar emot avloppsreningsvatten från en
livsmedelsindustri vilket medför att halterna av läkemedelsrester per PE blir lägre (pers
kom Cajsa Wahlberg).
Att en läkemedelssubstans, i jämförelse med andra substanser, släpps ut i en högre
koncentration/mängd från ett reningsverk innebär inte nödvändigtvis att det också utgör
den största risken i recipienten. Det beror på hur nära halten i recipienten ligger
effektkoncentrationen och hur persistent ett ämne är. Om ett ämne är persistent och
bioackumulerande (anrikas i näringsvävar) finns det en risk att koncentrationen ökar över
tid i ekosystemet och därmed orsakar effekter.
4.3.1 Hormoner
Dataunderlaget för hormoner är bristfälligt och beräknade medianmängder bedöms vara
överskattade (se avsnitt 4.1.1). Medianmängderna för enskilda substanser är under 0,5
kg årligen med undantag för Göteborg (levonogestrel; 6 kg, n=1).
4.3.2 Antimikrobiella substanser
Erytromycin och flukonazol analyserades i utgående vatten från sju reningsverk och var
de substanser som släpptes ut i störst medianmängd. Högsta medianmängderna
släpptes ut från Stockholm; erytromycin 7 kg/år och flukonazol 13 kg/år (n=6).
För reningsverk <100 000 PE låg medianmängderna generellt under 0,5 kg/år med
undantag för Umeå; erytromycin, 1 kg/år och flukonazol 5 kg/år (n=6).
4.3.3 Neurologiska substanser
Neurologiska substanser har analyserats vid sju reningsverk förutom karbamazepin och
sertralin som analyserats vid nio verk. Karbamazepin, oxazepam och citalopram är de
substanser som i nämnd ordning släpptes ut i högsta medianmängder. Största utsläppet
skedde från Stockholm (karbamazepin 58 kg/år, oxazepam 36 kg/år och citalopram 12
kg/år).
4.3.4 Smärtstillande
Med undantag för de minsta reningsverken är de beräknade medianmängderna av
smärtstillande som släpps ut i storleksordningen kg/år. Skillnader mellan vilka ämnen
som släpps ut är förhållandevis stora mellan olika reningsverk. Till exempel från Göteborg
släpptes de största medianmängderna av ketoprofen (54 kg/år; n = 4) och naproxen (59
18
18
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
kg/år; n = 5) medan motsvarande siffror i Stockholm var 3 (n=8) respektive 4 kg/år (n=7).
I Stockholm släpptes de största medianmängderna av tramadol (82 kg/år; n = 6),
diklofenak (37 kg/år; n = 11) och paracetamol (8 kg/år; n = 6) ut.
Den högsta sammanlagda medianmängden för NSAIDs släpptes ut från Göteborg; ca
150 kg NSAIDs/år.
4.3.5 Kardiovaskulära substanser
Av de kardiovaskulära substanserna släpptes metoprolol ut i störst medianmängd från
alla reningsverk som analyserats. Från Stockholms reningsverk släpptes den största
medianmängden ut, 126 kg metoprolol /år, vilket också var den högsta beräknade
medianmängden jämfört med alla andra läkemedelssubstanser. Av flekanid och
eprosartan släpptes ca 11 kg/år ut av båda substanserna.
4.4
Övriga kemiska ämnen
På samma sätt som för läkemedel (se avsnitt 3.7) har koncentrationen i närområdet
under medel- respektive lågvattenflöde beräknats baserat på halten i utgående vatten
(median och max) från avloppsreningsverken. En sammanställning över vilka
medianmängder som släpps ut från respektive reningsverk samt vilka halter det medför i
närområdet är sammanställt i bilagan (avsnitt 12.5).
4.4.1 Mängder som årligen släpps ut
Resultaten tyder inte på några geografiska skillnader dvs. från alla reningsverk var det
generellt samma ämnen, inom respektive ämnesgrupp, som släpptes ut i störst mängd.
De ämnen som släpptes ut i störst mängd var av metallerna, koppar och zink, av gruppen
organofosfater/fosfatestrar, tris(2-butoxyetyl)fosfat (TBEP), myskämnen galoxolide
(HHCB), av klorfenoler och liknande ämnen, bisfenol A, av de perfluorerade ämnena,
oftast PFBA, och monobutyltenn av de tennorganiska föreningarna.
I jämförelse med alla andra reningsverk släpptes de största mängderna ut från Göteborg
och de ämnen som släpptes ut i störst mängd inom respektive ämnesgrupp, var ca 1,5
ton koppar och zink, TBEP ca 1 ton, HHCB ca 30 kg, bisfenol A ca 100 kg, PFBA mellan
1-4 kg och monobutyltenn ca 1 kg.
4.4.2 Kommentar till bedömningsgrunder för övriga kemiska ämnen
I jämförelse mellan halter och bedömningsgrunder så bör PNEC-värden och framför allt
NOEC-värden från ECHAs databas betraktas med försiktighet då urvalet av vilka studier
som har rapporterats in till myndigheten av företagen inte har granskats (se bilaga, tabell
12.4-1). När endast NOEC anges innebär det att det inte finns ett helt dataset för
riskbedömning (se vidare avsnitt 7).
19
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
19
5
Bedömningsgrunder för läkemedelssubstanser
I dagsläget finns det få gränsvärden och bedömningsgrunder för läkemedel. I detta
avsnitt presenteras en sammanställning över nationella gränsvärden, hur arbetet
fortskrider inom EU och gränsvärden som föreslagits i Schweiz. För de läkemedel som
inte tagits upp inom ramen för dessa lagrum och förslag ges en kortfattad redogörelse för
de vetenskapliga rapporter och databaser som använts. En sammanställning av vilka
bedömningsgrunder som använts i denna rapport presenteras i tabell 5-1.
5.1
Nationella gränsvärden
Enligt EU:s ramdirektiv för vatten kan varje medlemsstat själv välja ämnen som är av
nationell eller lokal vikt (särskilt förorenande ämnen, SFÄ) utöver de ämnen som är
listade av EU (de s.k. prioriterade ämnena). I Sverige är tre läkemedel listade som särskilt
förorenande ämnen; diklofenak, 17-alpha-etinylöstradiol (EE2) och 17-beta-östradiol (E2;
tabell 5-1). Gränsvärden finns för inlandsytvatten samt för kustvatten och vatten i
övergångszoner (HVMFS 2013:19).
5.2
Rekommendationer för övervakning av läkemedel inom EU och HELCOM
Inom EU och HELCOM pågår ett förberedande arbete för att följa upp tillståndet i miljön
för några läkemedel inom ramen för miljölagstiftningen. Inom HELCOM har arbetet inletts
för att utveckla nyckelindikatorer för diklofenak och östrogena effekter som ska kunna
användas inom HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP) och de kriterier som finns i EU:s
ramdirektiv för marin strategi (MSFD, 2008/56/EC).
Enligt EUs ramdirektiv för vatten (WFD) krävs att medlemsstaterna övervakar ämnen på
bevakningslistan ”watch list’” i olika typer av vattenförekomster för att fastställa dessa
ämnens spridning i vattenmiljön (tabell 5-2).
5.3
Föreslagna miljökvalitetsnormer i Schweiz
Schweiziska Ecotox Centre har publicerat förslag till miljökvalitetsnormer för bland annat
läkemedel på sin webbplats (http://www.ecotoxcentre.ch/). Centret grundades 2008 efter
ett beslut i det schweiziska federala rådet och parlamentet för att genomföra praktiskt
inriktad forskning, utredningar och fortbildning inom ekotoxikologi.
5.4
Effektnivåer presenterade i vetenskaplig litteratur
För antibiotika är risken för utveckling av antibiotikaresistens den mest allvarliga
miljöeffekten. Baserat på tillgängliga data för lägsta bakteriehämmande effekt för 111
olika antibiotika, och med en osäkerhetsfaktor 10, uppskattade Bengtsson-Palme och
Larsson (2016) den koncentration där ingen effekt kan antas (PNEC). Författarna
föreslog att dessa värden kan användas som utsläppsgränser för antibiotika i den yttre
miljön.
20
20
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Under antagande att den farmakologiska interaktionen är densamma i fisk som i
människa beräknade Fick et al. (2010) den vattenkoncentration som kan antas orsaka en
farmakologisk effekt på fisk, d.v.s. den kritiska koncentrationen i miljön (CEC), för 500
läkemedel. CEC togs fram för varje läkemedel baserat på litteraturdata om human
exponering och biokoncentrationsfaktorn för fisk, baserat på lipofilicitet. Författarna
förslog att CEC skulle kunna används som preliminära indikatorer vid vilken koncentration
olika läkemedel skulle kunna orsaka skadliga effekter. Ämnen som specifikt binder till
proteiner i stället för lipider kommer dock att anrikas i högre grad än förväntat baserat på
log Kow-värdet (se diskussionen i avsnitt 2).
Brodin et al. (2013) och Kellner et al. (2015) har presenterat data som tyder på
beteendeförändringar hos fisk till följd av exponering av oxacepam och citalopram (se
vidare diskussion i avsnitt 8).
Godoy et al. (2015) presenterade en sammanställning av data för blodtryckssänkande
medel och föreslagna PNEC för söt- och saltvatten.
5.5
Databaser
Efter ett initiativ av LIF (De forskande läkemedelsföretagen) har sedan 2005
miljöinformation om läkemedel publicerats på www.fass.se. Läkemedelsföretag kan på
frivillig basis enligt en given vägledning presentera ekotoxikologiska data som efter en
oberoende granskning publiceras. Data har tagits fram av företagen själva eller baseras
på vetenskapligt publicerade studier.
WikiPharma är en öppen databas som togs fram under forskningsprojektet
MistraPharma. Databasen innehåller ekotoxikologiska data för läkemedelssubstanser,
med fokus på humanläkemedel som finns på den svenska marknaden.
5.6
Kommentar till urvalet av bedömningsgrunder
För alla läkemedelssubstanser utom eprosartan har vi kunnat hitta åtminstone en
bedömningsgrund och för några substanser finns flera. Som nämnts ovan i avsnitt 2.3 så
ingick det inte i uppdraget att utvärdera bedömningsgrunder eller effektkoncentrationer.
Det finns tre svenska nationella gränsvärden för diklofenak, etinylöstradiol och östradiol.
För inlandsytvatten är det schweiziska föreslagna miljökvalitetsnorm (MKN) för diklofenak
lägre än det svenska nationella gränsvärdet (50 ng/l respektive 100 ng/l).
21
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
21
Tabell 5-1. Sammanställning av bedömningsgrunder för läkemedelssubstanser (ng/l).
Grönmarkerade värden anger vilka som använts i denna utvärdering.
Substans
HVMFS (2013:19)
Schweiz
Annan
Referens
Föreslagna MKN
Årsmedelvärde
källa
InlandsKustAkuta
Kroniska
ytvatten
vatten
effekter
effekter
Hormoner
Etinylöstradiol
0,035
0,007
0,037
Östradiol
0,4
0,08
0,4
Fisk, reproduktion
Levonorgestrel
0,1
FASS
Antimikrobiella
PNEC Azitromycin
90
90
250
bakterieresistens
Ciprofloxacin
363
89
64
Bengtson-Palme &
Claritromycin
110
60
250
Larsson (2016)
Erytromycin
2300
40
1000
Flukonazol
250
Ketokonazol
4000
Norfloxacin
500
Neurologiska
Fisk - Beteende
Citalopram
150
Kellner et al. 2015
Karbamazepin
2 550 000
500
Fisk - Beteende
Oxazepam
1800
Brodin et al. 2013
Kräftdjur reproduktion
Sertralin
9000
MistraPharma
databas
CEC -Fisk Fick et
Zolpidem
940
al. (2010)
Smärtstillande
Diklofenak
100
10
50
Ibuprofen
23000
300
CEC -Fisk Fick et
Ketoprofen
49000
al. (2010)
CEC -Fisk Fick et
Kodein
27000
al. (2010)
Naproxen
370000
1700
Genotoxtest
Paracetamol
30000
MistraPharma
CEC -Fisk Fick et
Tramadol
4800
al. (2010)
Kardiovaskulära
Data
Eprosartan
saknas
CEC -Fisk Fick et
Flekainid
2000
al. (2010)
PNEC söt- resp
120
Metoprolol
76000
64000
saltvatten Godoy
resp 24
et al. (2015)
22
22
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Tabell 5-2: ‘Watch list’ för övervakning av läkemedel inom EU baserat på Commission
implementing decision (EU) 2015/495.
Läkemedel
Diklofenak
17-alpha-etinylöstradiol (EE2)
17-beta-östradiol (E2), Östrone (E1)
Makrolida antibiotika (erytromycin,
claritromycin, azitromycin)
CAS
nummer
EU
nummer
15307-86-5
57-63-6
50-28-2
53-16-7
114-07-8
81103-11-9
83905-01-5
239-348-5
200-342-2
200-023-8
204-040-1
617-500-5
Högsta
detektionsgräns
(ng/l)
10
0.035
0.4
90
Analysmetoderna för hormoner har tidigare inte har varit tillräckligt känsliga och det finns
därför förhållandevis få datapunkter över detektionsgränsen.
Gränsvärden/bedömningsgrunder för hormonerna ligger nära redovisade halter i
recipienten. För att kunna göra en bedömning av om det finns risk för påverkan av
hormoner i olika typer av recipienter behövs därför mer underlagsdata.
För de antibakteriella ämnena har vi valt att använda bedömningsgrunderna för
antibiotikaresistens eftersom data fanns för alla substanser (Bengtson-Palme & Larsson,
2016). Dessa är i de flest fall högre än de av Schweiz föreslagna miljökvalitetsnormerna
för kroniska effekter.
För de neurologiska substanserna har vi valt att använda rapporterade
effektkoncentrationer för beteendeförändringar (se vidare diskussion i avsnitt 7).
Till följd av att de utöver de svenska nationella gränsvärdena inte finns etablerade
bedömningsgrunder och att det för hormonerna finns så få datapunkter, har vi valt att
använda data för diklofenak i de följande figurerna som exempel för att illustrera
resultaten av utvärderingen.
6
Spädningsförhållanden i recipienten
En viktig parameter för att kunna bedöma recipienters känslighet i närområdet är i vilken
utsträckning som vattnet från reningsverken sprids.
Utanför avloppsreningsverken i Falun och Östersund är spädningsförhållandena så
komplicerade att ingen spädningsfaktor har kunnat beräknas inom ramen för detta
projekt.
I Falun släpps det renade avloppsvatten i Främbyviken i sjön Runn och flödet är sannolikt
så lågt att det är svårt att beräkna hur vattnet sprids i viken.
I Östersund släpper avloppsreningsverket ut vattent i Storsjön. Göviken ligger vid den ena
av två vattenvägar som leder till utloppet för sjön. Detta beräkningsfall kräver en närmare
studie av den cirkulationsmodell som SMHI har gjort av Storsjön. En översiktlig
bedömning visar att avloppsvattnets hastighet torde vara högre än mottagande vattens
hastighet varför en plym av det renade avloppsvattnet bör bildas. Om detta sker vid ett
23
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
23
språngskikt i vattnet eller vid ytan kan däremot inte bedömas inom ramen för detta
projekt, inte heller hur stor spädningen blir.
För övriga reningsverk har recipienterna delats in i tre olika grupper baserat på resultaten
av spridningsberäkningarna.

Recipienter med stor initial spridning.

Recipienter med växlande förhållanden.

Recipienter med ingen eller liten initial spädning.
I de följande avsnitten ges en kortfattad beskrivning av förutsättningarna i de recipienter
där spridningsberäkningar har kunnat genomföras.
6.1
Recipienter med stor initial spridning
Recipienter där beräkningarna tyder på att vattnet från reningsverken får en stor initial
spridning är de fall där vattnet släpps i eller nära havet (Umeå, Visby, Torsås och
Göteborg) samt de fall där flödet i recipienten är stort i förhållande till utsläppsflödet
(Borlänge och Bollebygd).
I de fall avloppsvatten släpps till havet är utspädningspotentialen mycket stor eftersom
utsläpp sker i stora vattenmassor och kust-/strandnära strömmar bedöms ha samma eller
högre hastighet än det utsläppta avloppsvattnet vilket betyder att det är
turbulensförhållandena i det mottagande vattnet som avgör spädningens storlek. I dessa
fall görs bedömningen att inget stabilt skikt av avloppsvatten bildas på ytan.
I det fall när medelflödet i recipienten är betydligt större än medelflödet av det utsläppta
avloppsvattnet medför det att turbulensförhållandena i de mottagande vattnen avgör
spädningens storlek. I recipienterna utanför reningsverken i Borlänge och Bollebygd har
bedömningen gjorts att turbulensen torde vara mycket hög.
Visby
Avloppsreningsverket släpper sitt vatten söder om hamnen i Visby 140 meter ut i havet
från stranden. Då det finns en densitetsskillnad beroende på skillnader i både temperatur
och salinitet mellan det utsläppta vattnet och det omgivande recipientvattnet stiger det
utsläppta vattnet till ytan. Eventuellt kan en liten plym bildas men denna torde i de flesta
fall inte vara stabil och på grund av vind, vågor och kustnära strömmar sprids och späds
vattnet snabbt och spädningen bedöms därmed vara ”oändlig”.
Umeå
Vattnet från avloppsreningsverket släpps vid en ö som ligger i Umeälven. Utloppet sker
på fyra till fem meters djup. Utspädningen bör ske snabbt då älven har ett högt flöde och
relativt hög hastighet i vattnet jämfört med det utsläppta vattnet. Spädningsfaktorn vid
medelflöde respektive medellågflöde beräknades till cirka 900 respektive 600 gånger.
24
24
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Torsås
Avloppsreningsverket i Torsås släpper sitt vatten i Kalmarsund vid Bergkvara. Då det
finns en densitetsskillnad beroende på temperatur- och salinitetsskillnader stiger
avloppsvattnet till ytan. Eventuellt kan en liten plym bildas men denna torde i de flesta fall
inte vara stabil och på grund av vind, vågor och kustnära strömmar sprids och späds
vattnet snabbt och spädningen bedöms därmed vara ”oändlig”.
Göteborg
Ryaverket i Göteborg släpper ut vattnet vid Rya Nabbe som ligger nedströms
Älvsborgsbron vid Göta Älvs inlopp i Älvsborgsfjorden i Kattegatt. Det renade
avloppsvattnet släpps ut nära farleden. Göta älv är en av Sveriges större vattendrag och
har ett högt flöde. Utloppet från reningsverket utgörs av två stora rör vilket minskar
hastigheten ut till recipienten. Vattnet i recipienten är bräckt och densitetsskillnaden
medför att avloppsvattnet stiger upp mot ytan. Spädningsfaktorn är beräknad till cirka 600
gånger.
Borlänge
Avloppsreningsverket i Borlänge släpper ut sitt vatten nedströms i Dalälven. Flödet från
reningsverket och hastigheten i recipienten är hög och omblandning bedöms därför ske
direkt. Spädningsfaktorn beräknades till 1700 gånger vid medelflöde och 500 gånger vid
medellågflöde.
Bollebygd
Avloppsreningsverket i Bollebygd är det minsta verket i denna studie grundat på flöde.
Vattnet leds ut i Nolån, uppströms Rävlanda. Spädningsfaktorn är förhållandevis stor, 440
gånger och 40 gånger under medellågflöde. Vattendraget är till viss del meandrande och
skillnaden i vattenhastighet mellan recipienten och det utsläppta vattnet medför att
direktutspädning bedöms ske.
6.2
Recipienter med växlande förhållanden
Förutsättningarna i dessa recipienter varierar under året och beräkningarna är därför mer
osäkra. För att kunna göra en bättre bedömning behöver mer avancerade beräkningar
genomföras.
Stockholm
Utloppet från reningsverket ligger i Saltsjön. Spridningen är svår att beräkna då utloppet
är försett med ett munstycke med spridning åt olika håll. Spädningsfaktorn är beräknad till
cirka 70 gånger.
Kristinehamn
Staden ligger vid nordöstra delen av Vänern i en lång och smal vik som vidgas vid
Kristinehamn. Avloppsreningsverket släpper ut vattnet i sjöfartsleden ut ur den öppna
delen av viken. Flödet ut ur viken är relativt lågt och riktningen på flödet påverkas med
stor sannolikhet av Värnens vattenstånd, därmed kan vattnet från reningsverket spridas
25
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
25
både djupare in i viken samt ut till sjön. Därmed kan ackumulering av avloppsvattnet ske i
viken. Spädningsfaktorn vid medelflöde respektive medellågflöde har beräknats till 5
respektive 1.
Borås
Gässlösa avloppsreningsverk släpper ut sitt vatten i Viskan. Vattendraget är meandrande
vid denna punkt vilket skapar turbulens som bidrar till utspädning. Flödet ut från
avloppsreningsverken sker i två utloppsrör vilket minskar hastigheten ut och gör att
vattendragets hastighet får större inverkan på omblandningen. Denna effekt bidrar också
till spädning. Spädningsfaktorn vid medelflöde beräknats till 40 gånger och vid
medellågflöde till 7 gånger. Medellågflöde innebär en risk för höga koncentrationer i
recipienten.
Alingsås
Reningsverket släpper ut sitt vatten i Sävån som efter cirka 500 meter når sjön Mjörn.
Flödet i recipienten är högre än i utsläppsvattnet från reningsverket vilket innebär att en
direktomblandning bör ske med spädning på cirka 80 gånger. Vid medellågflöde är
spädningsfaktorn beräknad till cirka 15. Den låga spädningen vid medellågflöde i Sävån
innebär en risk för höga koncentrationer. Hur stor spädningen blir i sjön är svårt att
beräkna då erforderlig data för sjön saknas.
6.3
Recipienter med ingen eller liten initial spädning
Skövde
Vattnet släpps till Mörkebäcken vars huvudsakliga flöde kommer från reningsverket. Det
medför att det i stort sett inte sker någon spädning av avloppsvattnet. Efter 1,4 km
ansluter bäcken till Ömboån och då är flödet cirka 10 gånger större under medelflöde. De
två vattendragen bedöms att blandas direkt och utspädningen bör ske mycket snabbt.
Under medellågflöde är spädningsfaktorn bara tre gånger vilket innebär en risk för högre
koncentrationer. När Ömboån efter cirka 1 km når Ösan sker en dryg fördubbling av
flödet och utspädningen bör här vara hög.
Eslöv
Avloppsreningsverket släpper sitt vatten i Eslövsbäcken där det i stort sett inte sker
någon spädning av utsläppsvattnet. Efter cirka 500 meter går Eslövsbäcken ut i Bråån
där flödet är cirka 10 gånger så stort och det bedöms att de två vattendragen blandas
direkt. Vid medellågflöde beräknas spädningsfaktorn till 2 vilket innebär en risk för höga
koncentrationer.
Uppsala
Vattnet släpps i Fyrisån som cirka 5 km nedströms mynnar i en vik av Mälaren, Ekoln,
strax söder om Uppsala. Det renade avloppsvattnet släpps ut i Fyrisån ungefär i
vattenlinjen och medelhastigheten bedöms vara ungefär lika hög som recipientens vilket
betyder att det är turbulensen i recipientens övre vattenskikt som bestämmer
26
26
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
utspädningens storlek. Om turbulensen är liten finns risk att avloppsvattnet bildar ett
stabilt skikt på ytan. Om snabb omblandning sker beräknas spädningsfaktorn bli 15 vid
medelflöden och cirka 4 vid medellågflöde.
6.4
Beräknade halter i recipienter
Beräknade halter i närområdet för respektive substans och reningsverk finns redovisade i
bilagan till denna rapport (avsnitt 12.3). Som tidigare nämnts finns det stora osäkerheter i
underlagsdata för hormonerna och vi har därför valt att inte vidare utvärdera resultaten för
denna grupp av substanser.
Eftersom spädningen utanför reningsverken i Torsås och Visby i princip beräknas bli
oändlig innebär det att halterna i ytvattnet snabbt kommer att ligga under
detektionsgränsen (bilaga tabell 12.3.1 och 12.3.13).
6.4.1 Halter i närområdet av läkemedel
Beräkningarna tyder på att diklofenak överskrider det nationella gränsvärdet utanför sex
reningsverk, Uppsala, Eslöv, Borås, Kristinehamn, Stockholm och Skövde. I Uppsala
överskrids halten eller ligger nära det nationella gränsvärdet för alla beräknade scenarier
(bilaga tabell 12.3.9). I Stockholm och Borås överskrids gränsvärdet vid maxhalt och
medellågflöde (bilaga tabell 12.3.8 respektive 12.3.7).
Utanför reningsverket i Eslöv och i Skövde kommer det huvudsakliga vattenflödet i
recipienten från reningsverket inom ett avstånd av 0,5 respektive 1,4 km nedströms. I
båda fallen ligger median- och maxhalterna för diklofenak i utloppsvattnet över
gränsvärdet (bilaga tabell 12.3.4 och 12.3.12). Påverkansområdet för diklofenak från
Eslövs reningsverk vid medianhalt i utgående vatten och medelflöde i recipienten visas i
figur 6-1.
Beräkningar av spädningen nedströms reningsverket i Eslöv visar att vid maxhalt av
diklofenak i utgående vatten och medellågvattenflöde i recipienten ökar området som
överskrider det nationella gränsvärdet till ca 20 km, ner till Kävlinge avloppsreningsverk
(figur 6-2. Notera skillnad i haltgränser i jämförelse med figur 6-1). Även ibuprofen
överskrider det kroniska gränsvärdet som föreslagits i Schweiz (men inte det akuta
värdet) vid maxhalt och medellågflöde. Diklofenak och ibuprofen är båda NSAID och har
samma verkningsmekanism.
I Skövde finns data från fler analyserade substanser än i Eslöv. I Skövde ligger även
median- och maxhalter för metoprolol, citalopram och karbamazepin över den
rapporterade effektkoncentrationen. Analyser för dessa substanser saknas i Eslöv.
I Skövde överskrids det nationella gränsvärdet för diklofenak 1,4 km nedströms i Ömboån
vid medellågvattenflöde både vid median- och maxhalt.
I Borås överskrids det nationella gränsvärdet för diklofenak vid maxhalt och
lågvattenflöde i recipienten (bilaga tabell 12.3.7).
27
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
27
I Kristinehamn beräknas koncentrationen för diklofenak överskrida gränsvärdet vid
medianhalt och lågvattenflöde (n=1; tabell 12.3.5).
Beräknade halter av metoprolol överskrider den effektkoncentration som föreslagits av
Godoy et al. (2015) i recipienten utanför tre av de sju reningsverk där analyser
genomförts. Utanför Uppsala och Skövde sker överskridanden vid median- och maxhalt
vid låga flöden i recipienten och maxhalt i utgående vatten vid normalflöde. I
Kristinehamn överskrider den rapporterade medianhalten effektkoncentrationen både vid
medel- och vid lågvattenflöde (n=1).
6.4.2 Halter i närområdet av övriga kemiska ämnen
Högsta beräknade halten för alla ämnen var i närområdet utanför reningsverket i Eslöv till
följd av att utloppsvattnet späds först ca 500 m nedströms (se vidare beskrivning i avsnitt
6.3).
För de ämnen där gränsvärden och bedömningsgrunder finns (avsnitt 12.4-1) är det
endast PFOS som beräknats förkomma i halter över gränsvärdet (sötvatten 0,65 ng/l
resp. kustvatten 0,13 ng/l).
Gränsvärdet för PFOS överskrids vid fyra reningsverk Borås, Eslöv, Stockholm och
Alingsås; dvs alla beräknade spädningsförhållanden i närområdet utanför reningsverken i
Borås (0,73 - 12 ng PFOS/l), Eslöv (2,4 -8,4 ng PFOS/l) och Stockholm (0,23 -0,43 ng
PFOS/l) samt i Alingsås vid maxhalt i effluent och minflöde i recipient (0,73 ng PFOS/l).
Vid ett avstånd av ca 500 m nedanför reningsverket i Eslöv överskrider halten av PFOS
gränsvärdet vid medellågvattenflöde (1,12 – 3,91 ng PFOS/l) och ligger precis under
gränsvärdet vid maxhalt och medianvattenflöde i recipienten (0,64 ng PFOS/l) .
För alla övriga ämnen där jämförelse kan göras låg alla halter betydligt under
gränsvärden och bedömningsgrunder vid alla reningsverk.
28
28
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Figur 6-1. Halten av diklofenak nedströms Ellinge reningsverk i Eslöv, Skåne, vid medianhalt och
medelvattenflöde. Det nationella gränsvärdet för diklofenak i sötvatten är 100 ng/l.
29
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
29
Figur 6-2. Halten av diklofenak nedströms Ellinge reningsverk i Eslöv, Skåne, vid maxhalt och
medellågflöde. Det nationella gränsvärdet för diklofenak i sötvatten är 100 ng/l. Notera skillnader i
färgmarkering för haltintervall i jämförelse med figur 6-1.
30
30
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
6.5
Beräknade halter jämfört med uppmätta halter av diklofenak i Fyrisån
Från Fyrisån, nedströms reningsverket i Uppsala, finns data över uppmätta halter av
diklofenak från år 2010 respektive år 2014. Dessa halter har jämförts med beräknade
medianhalter i recipienten som baseras på halter i utgående vatten. Provtagning av
utgående vatten skedde år 2010 under hösten (oktober-december) och år 2014 i
september. Proverna på ytvattnet togs år 2010 oktober och år 2014 i augusti, dvs i båda
fall har ytvattenproverna tagits före provtagningen av utgående vatten.
Uppmätta halter i ytvatten
År 2010 var medianhalten för diklofenak 2100 ng /l (max 3900 ng/l; n = 3) i utflödet och
halten i ytvattnet, 5 meter nedanför utsläppspunkten, var 760 ng/l vilket ger ca 3 i
spädningsfaktor. Vid ett avstånd av 3,5 kilometer nedströms reningsverket var halten 110
ng/l (gränsvärdet för diklofenak i sötvatten 100 ng/l) en spädningsfaktor ca 20.
År 2014 var medianhalten i utgående vatten 425 ng/l (max 490 ng/l; n = 2) och i ytvattnet
nära utsläppspunkten 260 ng/l, vilket ger en spädningsfaktor på 1,6.
Beräknad halt i ytvatten
Medianvärde för halter analyserade i utgående vatten år 2010 och år 2014 var 1500 ng/l.
Med en beräknad spädningsfaktor på 15 blir medianhalten i recipienten 98 ng/l vid
medelflöde, d.v.s. i nivå med det nationella gränsvärdet för diklofenak i sötvatten. Vid
lågmedelflöde och den beräknade spädningsfaktorn 4 blir medianhalten i närområdet 380
ng/l.
Jämförelsen mellan beräknade och analyserade halter visar att den beräknade
spädningsfaktorn för medellågvattenflöde i Fyrisån (4) inte ger högre halter närområdet i
jämförelse med uppmätta värden som ger en spädningsfaktor på mellan 1,5 och 3.
7
Effekter av läkemedel i miljön
Effekter som uppstår i akvatiska miljöer är, eftersom allt sker under ytan, svåra att
upptäcka och det är också svårt att klarlägga orsakssamband. Vad vi känner till har inga
kända effekter av läkemedel i miljön hittills rapporterats i Sverige.
7.1
Direkta och indirekta effekter av läkemedel i miljön
Några av de mest välkända effekterna av läkemedel i miljön är att etinylöstradiol (EE2)
orsakar nedsatt fertilitet hos fiskar och groddjur samt att diklofenak till följd av en snabb
giftverkan orsakade att gampopulationen nästan utrotades i Indien.
En uppmärksammad studie där både direkta och indirekta effekter av EE2 kunde visas är
ett flerårigt försök som genomfördes i en sjö i nordvästra Ontario (Canada; sammanfattat
i Kidd et al. 2014). Den direkta effekten av EE2 som observerades var att fiskarten
knölskallelöja (Pimephales promelas) nästan utrotades och även antalet av karp
(Margariscus margarita) och av simpa (Cottus cognatus) minskade. Exempel på indirekta
effekter var att förändringen i artsammansättningen av fiskar medförde ökade mängder
zooplankton, bottenlevande djur och insekter 2 - 3 år efter experimentets start.
31
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
31
Kanadaöring (Salvelinus namaycush) minskade med ca 25 %, sannolikt till följd av
minskad tillgång på bytesdjur. Resultaten är intressanta eftersom det finns mycket få
studier som är genomförda i en så omfattande skala att det kan ge en indikation på
möjliga effekter på ekosystemnivå vid utsläpp av östrogena och andra hormonstörande
ämnen. Sådana effekter och orsakssamband är under naturliga förhållanden mycket
svåra att med säkerhet kunna påvisa, särskilt i akvatiska miljöer.
Nedströms många reningsverk i Storbritannien har missbildningar i mört, med nedsatt
fertilitet som följd, rapporterats (Jobling et al. 2002). Hormonstörande ämnen bedömdes
vara orsaken, i naturliga vatten finns dock en blandning av olika föroreningar vilket ofta
gör det omöjligt att med säkerhet säga vilket ämne eller ämnesgrupp som orsakar störst
effekt.
Den tillsatta halten av EE2 i den Kanadensiska studien var 5-6 ng/l (Kidd et al. 2014)
vilket är en tiopotens högre än vad som rapporterades i den senaste
screeningundersökningen i Sverige (<0,38-0,23 ng/l i renat avloppsvatten; Fick et al.
2015). På de platser där den initiala utspädningen är stor nedströms ett reningsverk
kommer halterna troligen inte att ha några betydande effekter. Samtidigt finns det också
naturliga östrogener (östradiol och östron) i avloppsvatten som binder till samma
receptorer som EE2 och därför samverkar. Dessa östrogena ämnen har inte lika stark
hormonell verkan men brukar förekomma i högre halter. Det finns också en rad svagt
östrogena industrikemikalier, t ex nonylfenol och bisfenol A, som kan bidra till den totala
östrogena effekten.
Till följd av utsläpp av avloppsvatten från läkemedelsproduktion har miljöeffekter, som
antibiotikaresistens och effekter på fisk och grodor, rapporterats från framför allt Asien
men även från Europa. Effekter på könsutvecklingen på fisk har rapporterats nedanför en
produktionssite i Frankrike (Sanchez et al. 2011) och i Danmark har förhöjda halter av
antibiotikaresistenta bakterier hittats (Guardabassi et al. 1998).
Under åren 1992-2003 dog 99 % av gampopulationen i Indien till följd av att de åt
kadaver av kor som hade behandlats med det antiinflammatoriska läkemedlet diklofenak
vilket medförde stora ekologiska, socioekonomiska och kulturella konsekvenser. Gamar
är effektiva att både hitta och att snabbt konsumera kadaver. När gamarna försvann blev
kadavren liggande under en längre tid vilket medförde en risk för spridning av sjukdomar,
som till exempel mjältbrand. Andra asätare som hundar och råttor ökade markant i antal.
Det ökade antalet hundar, trots ett omfattande steriliseringsprogram, medförde i sin tur en
ökad smittspridning och fler människor dog i rabies. Följdeffekterna av denna användning
av diklofenak skulle förmodligen aldrig kunnat förutsägas vid en riskbedömning och i en
akvatisk miljö är orsakerna till observerade följdeffekter mycket svårt att identifiera.
7.2
Vilka effekter av läkemedel är relevanta i miljön?
De allra flesta studier genomförs under en förhållandevis kort period vilket medför att
kunskap saknas om effekter på längre sikt. Det kopplar också till frågan om vi för varje
ämne letar efter den mest relevanta ekologiska effekten och vid relevant koncentration.
32
32
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
För att göra en riskbedömning behövs data från minst tre organismgrupper från olika
trofinivåer, vanligtvis alg, vattenloppa (Daphnia) och fisk (ECHA 2008). För akut
toxicitetstest är mortalitet (eller för alg, tillväxt) den effekt (end-point) som sätter
haltgränsen. I kroniska toxicitetstext är effekten vanligen reproduktionsstörningar eller
tillväxt.
Ämnen som påverkar reproduktionen eller är så akut giftiga att de orsakar snabb död
medför så stora ekologiska förändringar att vi kan se dem direkt i miljön. Under senare år
har flera studier presenterats som visar att läkemedel kan påverka beteendet hos fiskar,
mollusker (snäckor, musslor och bläckfisk) och kräftdjur. Påverkan på beteende, till
exempel ett förändrat födosök, är en högst relevant ekologisk effekt men ingår dock
normalt inte som en end-point i en riskbedömning. Sådana förändringar kan enbart visas
med laboratorieförsök, men om halter som orsakar effekter har en stor spridning i miljön
skulle det kunna medföra storskaliga konsekvenser. Vi har idag inte tillräcklig kunskap för
att kunna säga vad en arts potentiellt förändrade beteende, till exempel utanför ett
reningsverk, kommer att ha för betydelse extrapolerat till populationsnivå.
Flera studier har visat att olika selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), sertralin,
fluoxetin och citalopram, som används för att behandla depression och/eller
ångestsjukdomar dämpar födosöksbeteendet hos fisk (Hedgespeth et al. 2014; Stanley et
al. 2009; Gaworecki och Klaine 2008; Kellner et al. 2015). Oxazepam är en annan typ av
ångestdämpande medicin; en benzodiazepin som binder till GABAA-receptorn. I motsats
till sertralin och fluoxetin rapporterade Brodin et al. (2013) att vid de koncentrationer av
oxaxepam som motsvarar de halter som uppmätts i Fyrisån visade fiskar ett mer aktivt
födosöksbeteende.
Det finns också andra rapporterade beteendeförändringar till följd av exponering av
antidepressiva läkemedel, som till exempel påverkan på benägenhet att gömma sig för
predatorer (kräftdjur), minneslagring och på förmåga att fånga byten (bläckfisk), tidpunkt
eller frekvens för reproduktion eller benägenhet att sitta kvar på underlaget (snäckor;
sammanfattat i Fong och Ford 2014). Även ibuprofen, som är ett smärtstillande medel,
har rapporterats orsaka förändringar i reproduktionsbeteende hos fisk (Flippin et al.
2007).
Det är inte ovanligt att testresultaten från ekotoxikologiska försök ger en dosresponskurva som inte är linjär. Resultaten kan antyda en effektplatå vid den lägsta
testkoncentration eller visa en effekt vid låg halt som försvinner vid högre
testkoncentrationer. Det finns ingen fullt ut accepterad mekanistisk förklaring till varför
effekten kan försvinna vid högre halter och det är omdebatterat hur resultaten ska tolkas.
Dos-responskurvan kan ofta också ha en sigmoidal form. Kunskapen om dosresponskurvan för den avsedda effektparametern är en viktig komponent för att kunna
utvärdera testresultat, särskilt när det gäller kombinationseffekter, men kunskap om
enskilda läkemedels verkningsmekanism saknas ofta.
33
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
33
7.3
Kombinationseffekter
Forskningen kring kombinationseffekter är i sin linda men det finns klara belägg för att
ekotoxiciteten av blandningar av läkemedel och med andra kemiska ämnen är högre än
effekterna av varje enskilt ämne (sammanfattat i Backhaus 2014). Det medför att
blandningar kan visa en ekotoxisk effekt även om de enskilda substanserna förekommer i
så låg koncentration att de inte visar effekt i ett enskilt ekotoxikologisk test. Möjligheten
att kunna utvärdera kombinationseffekter är viktig bland annat för att kunna klargöra
behovet av mer avancerad reningsteknik i reningsverk.
Flera studier av smärtstillande medel i kombination; diklofenak, ibuprofen, naproxen och
acetylsalicylsyra, har visat att effekter uppstår vid betydligt lägre koncentrationer än vid
försök med enskilda ämnen (Cleuvers 2004; Schneel et al. 2009; Parolini & Binelli 2011).
Dessa läkemedel är alla NSAID. Kombinationseffekter har rapporterats för andra
läkemedel som också kan antas ha samma verkningsmekanism, till exempel antibiotika,
SSRI, betablockerare (propranolol, atenolol och metoproplol) samt även läkemedel i
blandning med andra kemiska ämnen (sammanfattat av Backhaus 2014).
Även om ämnen har samma verkningsmekanism innebär det inte att alla med
nödvändighet är lika potenta. Backhause och Karlsson (2014) modellerade den
ekotoxikologiska risken för läkemedel som släpptes ut från ett reningsverk i Göteborg. Av
26 läkemedel utgjorde 10 mer än 95 % av blandningens totala risk. Studien var
imponerande i sin tanke men det bör noteras att modelleringarna baserades på akuta
ekotoxikologiska data. Kroniska toxikologiska data är oftast mer ekologiskt relevant men
saknas oftast för de flesta substanser. Dessutom, som nämnts ovan, för
läkemedelssubstanser som kan orsaka beteendeförändringar finns inget accepterat
system för hur data ska tolkas.
7.4
Finns det effekter av läkemedelssubstanser i Sverige?
Sammanställningen av halter och valda bedömningsgrunder i den här utvärderingen
anger att de smärtstillande ämnena diklofenak och ibuprofen, den kardiovaskulära
substansen metoprolol samt alla hormoner kan förekomma i halter över effektnivåer i
närområdet utanför svenska reningsverk. Med undantag för diklofenak samt hormonerna
etinylöstradiol och östradiol finns inga antagna gränsvärden. Genomgången i avsnitten
ovan visar att det finns många parametrar att fundera över vid val av bedömningsgrund.
En genomgång av bedömningsgrunderna låg inte inom ramen för detta uppdrag och
jämförelse med beräknade halter ska därför göras med försiktighet.
8
Finns det recipienter som är känsligare än andra?
Den centrala frågan för detta uppdrag är om det finns recipienter som är mer känsliga än
andra för utsläpp av läkemedelsrester och om det finns ett behov av avancerad
reningsteknik och hur detta varierar.
På den svenska marknaden finns det idag ca 1900 läkemedelssubstanser (till exempel
diklofenak; Graae et al. 2015) som i sin tur ingår i mer än 20 000 olika läkemedelsartiklar
34
34
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
(t.ex. Voltaren; pers kom Tobias Renberg, eHälsomyndigheten). Av de 1900
läkemedelssubstanserna utgörs gissningsvis en tredjedel av substanser som proteiner,
aminosyror, elektrolyter etc. som inte utgör någon risk för miljön. I den senaste
screeningundersökningen av läkemedelsrester i avloppsvatten från reningsverk ingick
101 läkemedelssubstanser av vilka 44 kunde detekteras (Fick et al. 2014).
Det finns 437 reningsverk med >2000 PE i Sverige. Baserat på tillgången av data har vi
valt ut 15 reningsverk från vilka vi har bedömt att det finns tillräckligt med data för 25
läkemedelssubstanser men för endast sex substanser finns data från samtliga
reningsverk (tabell 3-5). För flera substanser ligger en betydande andel rapporterade
mätvärden under detektionsgränsen. För de hormonella ämnena vet vi att gränsvärdena
ligger nära eller under detektionsgränsen. Det saknas fastslagna bedömningsgrunder för
alla ämnen utom tre och kombinationseffekter har inte inkluderats i denna utvärdering.
Enligt uppdraget (Avsnitt 2.4, Del 1 punkt 5) ska en kategorisering av recipienter till
svenska avloppsreningsverk göras, såsom olika recipient-typers känslighet för utsläpp
av läkemedel med avseende på typ av recipient, storlek och utspädning samt
användning av recipienten för människors behov, t.ex. för dricksvattenförsörjning,
fiske, turism och rekreation.
Med ovanstående osäkerhet i beaktande presenteras i de följande avsnitten en
sammanfattning av resultaten i denna utvärdering samt slutsatser från några andra
nyligen presenterade kunskapssammanställningar.
8.1
Känslighet beroende på typ av recipient
Sannolikheten för höga koncentrationer i närområdet i recipienten är inte i första hand
beroende av ett reningsverks storlek, utan av mängden som släpps ut (koncentration i
utgående vatten i förhållande till flöde) och vattenomsättningen i recipienten. Recipienter
med hög vattenomsättning i förhållande till flödet från reningsverken klarar att ta emot
större mängder av förorenande ämnen.
Resultaten baserade på data från denna utvärdering tyder på att recipienter kan indelas i
tre kategorier (tabell 8-1).
Recipienter där halten i närområdet:
-
ofta riskerar att ligga över effektkoncentrationer.
-
under vissa förhållanden kan ligga över effektkoncentrationer.
-
snabbt sjunker under detektionsgränsen.
8.1.1 Recipienter där halter i närområdet ofta riskerar att ligga över
effektkoncentrationer
Recipienter med liten vattenomsättning som ligger utanför reningsverk som Uppsala,
Eslöv och Skövde passeras gränsvärden/effektnivåer för läkemedel i närområdet vid
medianhalter i utflödet. Utvärderingen tyder på att spridningsområdet med halter över
35
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
35
effektkoncentrationer kommer, särskilt vid lågvattenflöden, att kunna sträcka sig upp till
flera mil nedströms.
Av reningsverken Uppsala, Eslöv och Skövde ingår bara Eslöv i utvärderingen för övriga
kemiska ämnen. Utvärderingen visar att även PFOS överskrider gränsvärdet i
närområdet.
Om flera reningsverk ligger inom samma avrinningsområde sker ytterligare tillskott av
ämnen nedströms. I figur 3-1 visas antalet reningsverk inom varje
huvudavrinningsområde och inom det område som har störst antal ligger mellan 41- och
65 avloppsreningsverk. Utöver de reningsverk som ingått i denna utvärdering har Siljan
identifierats som en recipient där flera reningsverk har sitt utlopp (figur 8-1).
Inom avrinningsområden med ett stort antal reningsverk bör en utredning genomföras om
det finns särskilt hårt belastade zoner och behov av mer avancerad rening av
avloppsvattnet. Denna utredning bör beakta kombinationseffekter av läkemedel med
samma verkningsmekanism vid bedömningen av påverkansområdet.
8.1.2 Recipienter där halter i närområdet under vissa förhållanden riskerar att
ligga över effektkoncentrationer
I närområdet utanför reningsverk som Borås, Alingsås, och Kristinehamn, som släpper ut
sitt renade avloppsvatten i åar, vikar eller sjöar med begränsad vattenomsättning, finns
en risk att halter av läkemedel och övriga kemiska ämnen överskrider effektnivåer under
sommarhalvåret vid lågvattenflöden eller beroende på vattenståndet i till exempel en sjö.
Recipienten utanför reningsverket Henriksdal i Stockholm har i förhållande till sin storlek
en liten vattenomsättning. Det medför att det vid maxhalt finns en risk att koncentrationen
av både läkemedel och övriga kemiska ämnen överskrider effektkoncentrationer i
närområdet.
8.1.3 Recipienter med låga halter i närområdet
Exempel på recipienter med stor vattenomsättning eller flöde i förhållande till det vatten
som släpps ut från reningsverket är de i anslutning till reningsverken i Göteborg, Umeå,
Borlänge, Visby, Bollebygd och Torsås.
36
36
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Figur 8-1. Reningsverk runt sjön Siljan i Dalarna.
37
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
37
Tabell 8-1. Kategorisering i tre grupper av de reningsverk som ingår i denna utvärdering.
Medelflöde
RV
PE
Recipient
(m³/h)
Halter riskerar att ofta ligga över effektnivåer
Uppsala
153 800
2 200
Eslöv
201 064
502
Stockholm
890 000
12 000
Saltsjön
Borås
77 640
1 697
Viskan
Alingsås
27 330
457
Sävån och efter 500 m till sjön Mjörn
Kristinehamn
12 068
217
Vänern - mittfåran på hamninloppet.
Fyrisån
Eslövsbäcken (mynnar ut i Bråån)
Mörkebäcken vidare till Ömboån och strax
Skövde
58 953
513
därefter Ösan
Halter riskerar att ligga över effektnivåer under vissa förhållanden
Låga halter i närområdet
Göteborg
776 086
15 768
Göta älv 850 m väster om Älvsborgsbron
Umeå
84 000
1 390
Ume älv
Borlänge
49 300
655
Dalälven
Visby
38 000
349
Östersjön
Bollebygd
4 424
37
Nolån
Torsås
4 417
98
Östersjön
8.1.4 Kommentar till resultaten i denna utvärdering
Spädningsberäkningarna i den här utvärderingen tyder på att läkemedel som släpps ut
från reningsverk i havskustområden sprids snabbt under detektionsgränsen. Därmed kan
man förvänta sig att läkemedel sällan detekteras i prov på havsvatten men så är inte
fallet. I en nyligen genomförd genomgång av data från länderna kring Östersjön
konstateras att läkemedel ofta detekteras även i havsvattenprover (Hallgren och Wallberg
2015). Som konstateras i avsnitt 8.1.1 har vi i denna utvärdering bara modellerat
spridning av utsläpp från enskilda reningsverk och utsläpp från flera avloppsreningsverk
till samma recipient kommer att bidrar till en större belastning.
En intressant finsk studie visade på potentiell spridning och anrikning av olika läkemedel i
havet utanför ett reningsverk (Turja et al. 2015). Passiva provtagare placerades 800 m
och 1 km utanför ett reningsverk samt en kontroll 4 km öster provtagningsstationerna som
en referensstation. Provtagarna hängde ute drygt en månad. Diklofenak detekterades i
ungefär lika höga koncentrationer i båda provtagarna närmast reningsverket men inte i
referensstationen. Metoprolol detekterades i vid alla tre stationerna men i betydligt lägre
halt vid referensstationen. Karbamazepin hittades i höga koncentrationer vid båda
38
38
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Figur 8-2 Läkemedel detekterade i blåmussla (Mytilus edulis trossulus) i (a) Askeröfjorden, norr om Göteborg
och i (b) Älvsborgsfjorden utanför Göteborg (figur från Hallgren och Wallberg 2015).
provtagningsplatserna men även i förhållandevis höga koncentrationer i
referensstationen.
Östersjön är ett känsligt ekosystem med låg salthalt, låg biologisk mångfald och få
trofinivåer, vilket medför att ekosystemet har en större känslighet för farliga ämnen än
andra havsområden (Magnusson & Norén, 2012). Till Östersjön släpps avloppsvatten
från miljontals människor och uppehållstiden för havsvattnet, och därmed av
svårnedbrytbara ämnen, såsom till exempel karbamazepin, är lång.
Kan läkemedel även bioackumuleras i Östersjöns ekosystem? Baserat på data om
lipofilicitet så har de flesta läkemedel en låg potential att bioackumuleras (Grae et al.
2015) men som nämnts tidigare är inte alltid log Kow rättvisande (Larsson och Löf 2015;
Schnell et al 2009). Blåmusslor filtrerar stora mängder vatten och koncentrerar därmed
föroreningar. I den ovan nämnda sammanställningen av data från länderna kring
Östersjön konstaterades att i jämförelse med fisk har de högsta halterna och flest antal
läkemedelsrester rapporterats i blåmusslor (Figur 8-2; Hallgren och Wallberg 2015).
Bland annat har data på blåmusslor rapporterats från Älvsborgsfjorden som är recipienten
utanför reningsverket i Göteborg.
Det är sannolikt att vissa läkemedel kan överföras i näringskedjan från fisk och musslor
vidare till sjöfåglar. Till exempel livnär sig ejder i huvudsak på blåmusslor. I en nyligen
genomförd non-target screening som genomfördes i Norge detekterades ett relativt stort
antal läkemedel i sjöfåglar (ejder 33 läkemedel, gråtrut 34 och skarv 3; Miljødirektoratet,
2013).
Vår bedömning är därför att det finns ett behov av avancerad rening för reningsverk som
släpper ut stora mängder av läkemedel och andra kemiska ämnen till havsmiljön. Av de
reningsverk som ingått i denna utvärdering antyder resultaten att de största mängderna
av många läkemedel och kemiska ämnen släpps ut från Ryaverket i Göteborg.
39
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
39
8.2
Användning av recipienten för människors behov
Recipienter med lekande fisk är särskilt känsliga för exponering av farliga ämnen. Det är
inte sannolikt att enskilda läkemedelssubstanser finns i så hög koncentration i havsvatten
att de kan orsaka effekter men däremot kan samverkanseffekter mellan olika läkemedel
och kemikalier inte uteslutas.
Kunskapen om var lek- och uppväxtområden för fisk finns är generellt bristfällig, både i
sött och salt vatten. I havsområden ligger dessa områden ofta längs med kusten (se
exempel figur 8-3). I sötvattensområden kan fisk hittas i stort sett alla typer av recipienter,
förutsatt att det inte finns vattenhinder, även i små diken. Fiskar leker i vegetationsrika
grunda områden vid olika tidpunkter för olika arter under en stor del av året men främst
under vår och höst.
Längs med havskusten finns vattenbruk och längs med västkusten ligger dessa tätt (figur
8-4). Det kan inte uteslutas att det finns områden där kombinationseffekter av läkemedel
och olika kemiska ämnen kan ha en negativ påverkan. Att klarlägga och spåra orsaken till
sådana eventuella effekter är generellt mycket svårt.
Vår bedömning är därför att det finns ett behov av avancerad rening för reningsverk som
släpper ut stora mängder av läkemedel och andra kemiska ämnen till havsmiljön. Av de
reningsverk som ingått i denna utvärdering antyder resultaten att de största mängderna
av många läkemedel och kemiska ämnen släpps ut från Ryaverket i Göteborg.
8.3
Dricksvatten
Det finns i dagsläget inga gränsvärden för läkemedel i dricksvattnet.
Världshälsoorganisationen (WHO, 2012) har konstaterat att undersökningar av
läkemedelsrester i dricksvatten samstämmigt visat att halterna ligger flera tiopotenser
(mer än 1000 gånger) under den lägsta terapeutiska dosen och långt under de
beräknade ADI. Stora säkerhetsmarginaler för enskilda ämnen tyder på att avsevärda
negativa effekter på människors hälsa är mycket osannolikt vid nuvarande
exponeringsnivåer i dricksvatten. Det finns dock kunskapsluckor när det gäller att
bedöma de risker som är förknippade med exponeringar under lång tid av enskilda
läkemedel, blandningar och i kombination med andra kemiska ämnen.
40
40
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENT ER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Figur 8-3. Kända uppväxt- och lekområden för fisk längs kusten i Stockholms län.
41
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
41
Figur 8-4. Reningsverk och vattenbruk längs med kusten i Västra Götalands län.
42
42
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
9
Sammanfattning
10

Sannolikheten för höga koncentrationer i recipientens närområde är inte i första
hand beroende av ett reningsverks storlek, utan av mängden som släpps ut
(koncentration i utgående vatten i förhållande till flöde) och vattenomsättningen i
recipienten. I recipienter med liten vattenomsättning är sannolikheten stor att
halter av läkemedelssubstanser och andra farliga ämnen förekommer över
effektkoncentrationer.

Om flera reningsverk ligger inom samma avrinningsområde blir
påverkansområdet större, särskilt vid låga flöden. Inom dessa områden bör
behovet av avancerad reningsteknik utredas.

Läkemedelssubstanser med samma verkningsmekanism medför sannolikt att
påverkansområdet blir större.

Några av de recipienter som ingått i denna utvärdering kräver mer detaljerade
och sofistikerade beräkningsmetoder än vad som har kunnat genomföras inom
ramen för detta uppdrag, såsom datorsimuleringar i två eller tre dimensioner, för
att spädningen och spridningen av det utsläppta vattnet skall kunna bedömas.
Detta gäller främst avloppsreningsverk som släpper ut stora flöden i stora
recipienter, som till exempel Umeå och Göteborg, men även mindre recipienter
med särskilda förhållanden, som till exempel Kristinehamn. Det beror främst på
att ström- och vindförhållanden skiftar under året samt att så kallade språngskikt
kan uppstå i recipienten på grund av temperatur- och salinitetsskillnader i
recipientvattnet. I vissa fall kan då inte det utsläppta avloppsvattnet stiga upp till
ytan utan bildar en plym under språngskiktet.

Spädningsberäkningarna i den här utvärderingen tyder på att läkemedel som
släpps ut från reningsverk i havskustområden snabbt sprids till halter under
detektionsgränsen. Därmed kan man förvänta sig att läkemedel sällan detekteras
i prov på havsvatten men så är inte fallet. Persistenta läkemedelssubstanser har
lång uppehållstid och kan detekteras i ytvatten långt ut till havs i Östersjön (Turja
et al. 2015; Hallgren och Wallberg 2015). Även filtrerande organismer, som
blåmusslor, kan ackumulera läkemedelssubstanser i recipienter med stor
vattenomsättning (Hallgren och Wallberg 2015). Vår bedömning är därför att det
finns behov av avancerad reningsteknik i vid reningsverk som släpper ut de
största mängderna av läkemedel och kemiska ämnen till havet.
Förslag till vidare studier

Inom avrinningsområden med många reningsverk bör en särskild utredning
genomföras om det finns särskilt hårt belastade zoner. Denna utredning bör
beakta kombinationseffekter av läkemedel med samma verkningsmekanism vid
bedömningen av påverkansområdet.
43
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
43

Analysmetoderna har tidigare inte varit tillräckligt känsliga för hormoner och det
finns därför förhållandevis få värden. Bedömningsgrunderna för hormonerna
ligger dock nära redovisade halter i recipienten. Olika typer av hormoner har en
samverkande effekt men alla inte är lika potenta. Även andra kemiska ämnen
med hormonstörande egenskaper kan medföra samverkande effekter.

Vid urvalet av de avloppsreningsverk som ingår i den nationella
miljöövervakningen togs särskild hänsyn till reningsverkens storlek, belastning,
teknisk prestanda, förhållande mellan industri-, hushåll- och övrigt avlopp samt
geografisk spridning. En ytterligare parameter som skulle kunna övervägas vid en
framtida eventuell revision av programmet är antalet reningsverk inom
avrinningsområdet.

Den höga anrikningen av olika läkemedel i blåmusslor och den snabba
giftverkan av diklofenak hos gamar som rapporterats i andra studier indikerar att
sekundära effekter hos sjöfågel av läkemedel är av intresse att utreda vidare.
 En viktig fråga är om de läkemedel som analyseras är mest relevant ur
miljöperspektiv och hur provtagningarna sker med hänsyn till att
koncentrationerna för många ämnen är så låga. I screeningundersökningen 2014
(Fick et al. 2015) baseras urvalet på försäljningsstatistik och CEC, d.v.s. den
vattenkoncentration som, baserat på läkemedels lipofilicitet, kan antas orsaka en
farmakologisk effekt på fisk och analyserna genomfördes på en liter vatten. Det
är möjligt att ett bredare spektrum av detekterade läkemedel kan erhållas med
musslor i burar och passiva provtagare som komplement.
11
Referenser
11.1 Litteratur
Backhaus T, Karlsson M. (2014) Screening level mixture risk assessment of
pharmaceuticals in STP effluents. Water Res. 49, 157–165. (doi:10.1016/j.
watres.2013.11.005)
Backhaus T. (2014) Medicines, shaken and stirred: a critical review on the ecotoxicology
of pharmaceutical mixtures. Phil. Trans. R. Soc. B 369: 20130585.
http://dx.doi.org/10.1098/rstb.2013.0585
Brodin, T., Fick, J., Jonsson, M., Klaminder, J., 2013. Dilute concentrations of a psychiatric drug alter behavior of fish from natural populations. Science 339 (6121), 814–815,
http://dx.doi.org/10.1126/science.1226850.
ECHA (2014) R.11 PBT/vPvB assessment. Version 2.0
Fick J, Lindberg RH, Kaj L, Brorström-Lundén E (2011) Results from the Swedish
national screening program 2010. Subreport 3. Pharmacuticals. IVL B2014
44
44
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Fick J, Lindberg RH, Kaj L, Fång J, Magner J, Kaj L, Brorström-Lundén E (2015)
Screening 2014. Analysis of pharmaceuticals and hormones in samples from WWTPs
and receiving waters: IVL rapport C135
Cimbritz M, Tumlin S, Hagman M, Dimitrova, I, Hey G, Mases M, Åstrand N, Jansen J l C
(2016) Rening från läkemedelsrester och andra mikroföroreninga. En
kunskapssammnställning. Svenskt Vatten Utveckling (SVU). Rapport Nr 2016-04
Ericson H, Thorsén G, Kumblad L (2010) Physiological effects of diclofenac, ibuprofen
and propranolol on Baltic Sea blue mussels. Aquatic Toxicology 99:223-231¨
Eriksson Wiklund A-K, Oskarsson H, Thorsén G, Kumblad L (2011) Behavioural and
physiological responses to pharmaceutical exposure in macroalgae and grazers from a
Baltic Sea littoral community Aquatic Biology 14:29-39
Fong P, Ford AT (2014) The biological effects of antidepressants on the molluscs and
crustaceans: A review: Aquatic Toxicology 151: 4–13.
Gaworecki, K.M., Klaine, S.J., 2008. Behavioral and biochemical responses of
hybridstriped bass during and after fluoxetine exposure. Aquat. Toxicol. 88 (4), 207–213,
http://dx.doi.org/10.1016/j.aquatox.2008.04.011.
Godoy AA, Kummrow F, Pamplin PAZ (2015) Occurrence, ecotoxicological effects and
risk assessment of antihypertensive pharmaceutical residues in the aquatic environment A review. 138:281-291
Graae, L, Örtlund L, MagnérJ (2014) Self-declarations of environmental classification in
www.fass.se. Experiences from the reviewing process during 2014. IVL Rapport B2250
Guardabassi L, Petersen A, Olsen JE, (1998 ) Antibiotic resistance in Acinetobacter spp.
isolated from sewers receiving waste effluent from a hospital and a pharmaceutical plant.
Appl Environ Microb. 64:3499-502.
Hallgren P, Wallberg P (2015) Pharmaceutical concentrations and effects in the Baltic
Sea. Policy area Hazards of the EU Strategy for the Baltic Sea Region. Swedish
Environmental Protection Agency, Stockholm, Sweden.
Hedgespeth ML, Nilsson PA, Berglund O (2014) Ecological implications of altered fish
foraging after exposure to anantidepressant pharmaceutical. Aquatic Toxicology 151:84–
87
Jobling S, Beresford N, Nolan M, Rodgers-Gray T, Brighty GC, Sumpter JP (2002).
Altered sexual maturation and gamete production in wild roach (Rutilus rutilus) living in
rivers that receive treated sewage effluents. Biol Reprod. 66:272–81.
Klaminder J, Brodin T, Sundelin A, Anderson NJ, Fahlman J, Jonsson M, Fick J (2015)
Long-Term Persistence of an Anxiolytic Drug (Oxazepam) in a Large Freshwater Lake.
Environ Sci Technol. 49:10406-12. doi: 10.1021/acs.est.5b01968
Kellner M, Porseryd T, Porsch-Hällström I, Hansen SH, Olsén KH (2015) Environmentally
relevant concentrations of citalopram partially inhibit feeding in the three-spine stickleback
(Gasterosteus aculeatus) Aquatic Toxicology 158:165–170
45
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
45
Kidd KA, Paterson MJ, Rennie MD, Podemski CL, Findlay DL, Blanchfield PJ, Liber K.
(2014) Direct and indirect responses of a freshwater food web to a potent synthetic
oestrogen. Phil. Trans. R. Soc. B 369:20130578. http://dx.doi.org/10.1098/rstb.2013.0578
Kumblad L Oskarsson H, Palmer C, Eriksson Wiklund A-K (2015) Response and
recovery of Baltic Sea blue mussels from exposure to pharmaceuticals. Marin Ecol Prog
Ser 526: 89–100
Larsson J, Lööf L (2015) Läkemedel i miljön. Läkemedelsboken.
http://lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/lakemedel_i_miljon.html
Läkemedelsverket (2015) Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin
(NLS) Rapport från CBL-kansliet, Läkemedelsverket 2015-09-07
Miljødirektoratet (2013) Non-target screening – A powerful tool for selecting
environmental pollutants. Rapport M-27
Naturvårdsverket (2008) Avloppsreningsverkens förmåga att ta hand om
läkemedelsrester och andra farliga ämnen. Rapport 5794.
Oskarsson H, Eriksson Wiklund A-K, Lindh K, Kumblad L (2012) Effect studies of human
pharmaceuticals on Fucus vesiculosus and Gammarus spp. Marine Environmental
Research, Vol. 74:1-8
Oskarsson H, Eriksson Wiklund A-K, Thorsén G, Danielsson G, Kumblad L (2014)
Community Interactions Modify the Effects of Pharmaceutical Exposure: A Microcosm
Study on Responses to Propranolol in Baltic Sea Coastal Organisms. PLoS ONE 9(4):
e93774. doi:10.1371/journal.pone.0093774
Sanchez W, Sremski W, Piccini B, (2011) Adverse effects in wild fish living downstream
from pharmaceutical and facture discharges. Environ Int. 37:1342-8.
Schnell S, Bols NC, Barata C, Porte C (2009) Single and combined toxicity of
pharmaceuticals and personal care products (PPCPs) on the rainbow trout liver cell line
RTL-W1. Aquat Toxicol, 93, 244-52
Stanley, J.K., Ramirez, A.J., Chambliss, C.K., Brooks, B.W., 2007. Enantiospecific
sublethal effects of the antidepressant fluoxetine to a model aquatic verte-brate and
invertebrate. Chemosphere 69 (1), 9–16,
http://dx.doi.org/10.1016/j.chemosphere.2007.04.080.
Stockholm Vatten (2015) Stockholms framtida avloppsrening (SFA) Teknisk beskrivning
av Henriksdals reningsverk för tillståndsansökan enligt 9 och 11 kapitlet Miljöbalken.
Stockholm 2015-06-10
Svenskt Vatten Utveckling (2014). Organiska ämnen i slam – en prioritering för
slamåterföring. Rapport nr 2014-09.
Turja R, Lehtonen KK, Meierjohann A, Brozinski JM, Vahtera E, Soirinsuo A, Sokolov A,
Snoeijs P, Budzinski H, Devier MH, Peluhet L, Pääkkönen JP, Viitasalo M, Kronberg L.
(2015) The mussel caging approach in assessing biological effects of wastewater
treatment plant discharges in the Gulf of Finland (Baltic Sea). Mar Pollut Bull. 97:135-49.
doi: 10.1016/j.marpolbul.2015.06.024.
46
46
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
WHO (World Health Organisation) (2012). Pharmaceuticals in drinking water, ISBN: 978
924150208.
11.2 Lagstiftning
Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och
miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Konsoliderad utgåva 2015-05-01
COMMISSION IMPLEMENTING DECISION (EU) 2015/495
11.3 Webbplatser
Naturvårdsverkets Screeningdatabas
http://www.ivl.se/sidor/omraden/miljodata/miljogifter-i-biologiskt-material/databasscreening.html 2016-04-22
WikiPharma
http://www.mistrapharma.se/wikipharma-13497291
EUCAST databas
http://mic.eucast.org/Eucast2/SearchController/search.jsp?action=init
Schweiz bedömningsgrunder för bland annat läkemedel
http://www.ecotoxcentre.ch/expert-service/quality-standards/proposals-for-acute-andchronic-quality-standards/
ECHAs databas
https://www.echa.europa.eu
11.4 Personlig kommunikation
Tobias Renberg, tf enhetschef kunskaps- och beslutsstöd (statistik),
eHälsomyndigheten. E-mail daterat 2016-08-15
11.5 GIS
Följande källor har använts för geografiska data.
 Avrinningsområden – geodataportalen, SMHI
Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av
biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts
för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i
vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är markerade med lilakantlinje i kartan,
delavrinningsområden är finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje.
 Utsläppspunkter från reningsverk > 2000 PE - Naturvårdsverket
Notera att för utsläppspunkter som ligger i havet saknas information om belastning
från avrinningsområdet.
47
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
47
 Riksintresse skyddade vattendrag, MB 4:6 – Geodataportalen, Havs och
vattenmyndigheten
 Odling av fisk, skaldjur eller alger – Vattenbruk, Jordbruksverket
 LstAB FISK Lekområden för abborre (Balancemodell), Stockholm – Länsstyrelsen,
2014-06-24
 LstAB FISK Uppväxtområden för abborre (Balancemodell), Stockholm –
Länsstyrelsen, 2014-06-24
 LstAB FISK Uppväxtområden för gädda (Balancemodell), Stockholm –
Länsstyrelsen, 2014-06-24
 LstAB FISK Uppväxtområden för gös (Balancemodell), Stockholm – Länsstyrelsen,
2014-06-24
 LstO Vattendrag med lax och havsöring, Västra Götalands län – Länsstyrelsen
2016-06
 Terrängkarta – Lantmäteriet
 Åtgärder i vatten - Länsstyrelsen
Gällande Åtgärder i vatten anger länsstyrelsen följande definitioner.
Bildande fvo
Bildande av fiskevårdsområden enligt LOFO (Lag om
fiskevårdsområden).
Biotopvård
Alla åtgärder för att återställa vattnens fysiska miljö till naturlika
förhållanden och öka den biologiska mångfalden och/eller förbättra
produktionen av fisk.
Fisketillsyn
Tillsyn att regler kring fiskets bedrivande i ett vatten följs.
Fiskevårdsplan
Plan för fiskevårdens bedrivande i ett eller flera vatten.
Fiskutsättning
Utsättning av odlade eller vildfångade fiskar, kräftor eller musslor.
Fiskvägar
Utrivning av vandringshinder, omläggning av vägtrummor samt
byggnation av naturlika passager (t ex omlöp) eller tekniska
konstruktioner (fiskvägar) för att skapa framkomlighet förbi hinder för
fiskars och andra vattenlevande djurs rörlighet i sjöar och vattendrag.
Fiskevägstyper
Enkel passage, denilränna, kammartrappa, slitsränna, inlöp, omlöp,
sprängd fiskeväg, ålyngelledare, övriga passager.
Hydrologisk restaurering
Åtgärder som innebär en hydrologisk restaurering. Kan vara
återskapande eller kompensationsåtgärder.
Information
Kan vara information om fiske, fiskevård, tillsyn eller annat som rör
skötsel eller nyttjande av ett vattenområde.
48
48
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
12
Uppföljning/inventering/
resursövervakning
Provfisken, undersökningar av växt och djurliv, insamling och
sammanställande av fångstrapportering etc. Uppföljning sker efter
genomförande av någon annan åtgärdstyp.
Utbildning
All utbildning som har med skötsel av ett vattenområde att göra som
tillsynsmän, fiskevårdare etc.
Utredning/Artspecifik
åtgärdsplan
Arbete med utredning av specifika problem och åtgärder för
exempelvis hotade arter/stammar i ett vattenområde.
Övrig fysisk åtgärd
Andra åtgärder som innebär en fysisk åtgärd som kan kopplas till en
specifik plats.
Bilagor
12.1 Avloppsvattnets rörelse och spridning i recipienten
Data om respektive avloppsreningsverk hämtades från reningsverkens miljörapporter och
för kompletterande information togs muntlig och/eller skriftlig kontakt med driftansvarig
eller annan sakkunnig. Miljörapporterna ger information om flöde, personekvivalenter och
recipient samt viss information om utflödets placering och ibland om sjukhus är kopplade
till verket.
Där information saknas, till exempel om diametern på utloppet eller recipientens djup, har
kontaktpersonen på verket gjort en uppskattning. I kustregionen kompletterades eller
styrktes data med hjälp av Eniros sjökort (http://kartor.eniro.se/). Koordinater för
respektive utsläppspunkt från reningsverk erhölls från Naturvårdsverket och jämfördes
med information från reningsverken.
Avrinningsområdena är uppdelade i mindre områden och data om recipienten
(temperatur, salthalt och flöde) hämtades från SMHI:s vattenwebb
(http://vattenwebb.smhi.se/). Medelvärden mellan åren 2004 till 2014 användes i
beräkningarna. Eftersom Vattenwebb endast anger flöden ut ur de olika
avrinningsområdena har, i de fall avloppsreningsverket är beläget högt uppströms i ett
avrinningsområde, flödet ut ur det uppströms liggande avrinningsområdet använts för
beräkningar. I de fall avloppsreningsverket är beläget ungefär mitt i ett avrinningsområde
har flödet där uppskattats genom att beräkna den areaspecifika avrinningen och den
bidragande arean fram till avloppsreningsverkets utsläppspunkt och sedan addera
produkten av dessa till föregående avrinningsområdes utgående flöde
Undantag från detta förfarande var Umeå där reningsverket ligger på en ö vilket medför
att Umeälven får två separata vattenvägar och i en av dessa släpps vatten från verket ut.
Då flödet endast är känt uppströms ön uppskattades flödet i den aktuella fåran genom att
använda förhållandet mellan de två fårornas tvärsnitt och flödet antogs fördelas
proportionerligt mellan dessa.
49
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
49
Om recipienten var ett vattendrag antogs temperaturen vara densamma i hela flödet på
grund av omrörning. Ingen djupanalys angående temperaturen utfördes. Vid större sjöar
och hav är tillgänglig data modellerad efter djup och närmaste värde för uppskattat djup
användes i beräkningarna. Med hjälp av temperatur och eventuell salthalt beräknades
sedan recipientens densitet. Temperaturen i vattnet från avloppsreningsverket baserades
på expertbedömning.
Där flödet i recipienten är högt i förhållande till avloppsreningsverkets utflöde uppstår
turbulens och utloppsvattnet förväntas blandas omedelbart i recipienten. Ingen plym
hinner utvecklas då transportsträckan är för kort och recipientens flöde och rörelse
bedöms ha en större inverkan. I dessa fall beräknades spädningsfaktorn baserat på hur
mycket av avloppsvattnets flöde som späddes i recipienten, dvs
långtidsmedelvärdesberäkningar.
12.1.1 Långtidsmedelvärdesberäkningar
Då utsläppen pågår under lång tid till respektive recipienten är ett långtidsmedelvärde av
koncentrationen i recipienten av intresse. Utspädningsfaktorn Sm kan då beräknas enligt:
𝑠𝑚 =
𝑄𝑟𝑒𝑐𝑖𝑝𝑖𝑒𝑛𝑡 + 𝑄𝑢𝑡𝑠𝑙ä𝑝𝑝
𝑄𝑢𝑡𝑠𝑙ä𝑝𝑝
Två olika spädningar beräknades för de verk vars recipient är vattendrag.
Avloppsreningsverkens flöde sattes till medelvärdet men vattendragets flöde antogs i ett
fall vara ett medelflöde och i ett fall vara ett medellågflöde. Medellågflödet kan
representera sommarmånaderna.
12.1.2 Beräkningar av utspädning i plym
Modellerna som används för att beräkna effekten av ett utsläpp i en recipient är normalt
olika för när- och fjärrzonen. I närzonen används ekvationerna som beskriver utbredning
av en turbulent stråle, medan i fjärrzonen tillämpas normalt olika formuleringar av
allmänna spridningsekvationen (advektion-diffusionsekvationen). I båda dessa typer av
modeller ingår koefficienter som företrädesvis bestäms genom jämförelser med fältdata,
men generellt är det lättare att ange koefficientvärden i strålekvationerna än i den
allmänna spridningsekvationen. I den senare ekvationen ingår diffusionskoefficienter och
utbyteskoefficienter som är svåra att uppskatta.
Närzonen
Närzonen omfattar området nära utsläppspunkten där strålens initiala karakteristika
bestämmer transport och omblandning av det utsläppta vattnet. I detta område är
strömningsförhållandena i vattendraget inte avgörande för utspädningen (konservativt
antagande) men vattendjupet är av betydelse. De ekvationer som styr hur en stråle
breder ut sig i närzonen omfattar:

Kontinuitetsekvationen för vatten

Kontinuitetsekvationen för utsläppt värme

Rörelsemängdsekvationen i horisontalled
50
50
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?

Rörelsemängdsekvationen i vertikalt led
Normalt måste dessa ekvationer lösas numeriskt, beroende på begynnelse- och
randvillkorens utseende. För vissa enkla fall där antalet styrande parametrar är begränsat
kan resultaten presenteras i diagramform för snabb och enkel användning. För en
horisontell stråle som släpps ut i en stillastående recipient med högre densitet än strålen
och där densiteten i recipienten är konstant är det fyra dimensionslösa storheter som
beskriver strålens utbredning, nämligen: x/Do, z/Do, Frd och Sm, där x och z är den
horisontella respektive vertikala koordinaten från utsläppspunkten och Fr d Froudes
densimetriska tal definierat som:
Uo
Frd 
g
 a  o
Do
a
Detta tal kvantifierar den relativa betydelsen av initial rörelsemängd och densitetsskillnad
för strålens utbredning. Om densitetsskillnaden är mindre blir utspädningen mindre.
Figur 4-1 illustrerar lösningen till ekvationssystemet som beskriver strålutbredningen i
stillastående recipient med högre densitet än strålen i termer av de fyra dimensionslösa
storheterna (strålen avbördas horisontellt). Med kännedom om Fr d och h/D kan
följaktligen Sm bestämmas och koncentrationen vid vattenytan uppskattas från figur 4-1..
Då vattnets rörelse ger upphov till en friktion mot kanalens sidor kommer hastigheten
nära stranden att vara lägre än hastigheten i mittfåran, i detta fall väsentligt lägre då
utloppen är belägna nära stranden på grunt vatten och recipienten kan antas vara
stillastående.
Fjärrzonen
Fjärrzonen omfattar det område av recipienten där initiala karakteristika hos strålen inte
inverkar på transport och omblandning av det utsläppta vattnet. Efter inlagring av strålen
transporteras och blandas det utsläppta vattnet beroende på förhållandena i recipienten,
inkluderat medelhastighet, eventuell skiktning, turbulens och värmeutbyte. Som
konstaterats ovan ingår diffusions- och utbyteskoefficienter, som är svåra att uppskatta, i
de modeller som kan användas för att beräkna omblandningen. Modellerna i sig är också
så komplicerade att de inte med lätthet låter sig beräknas för hand inom ramen för en så
pass översiktlig undersökning som denna.
Det kan dock konstateras att ett så tunt skikt, mindre än 30 cm, av avloppsvatten som
redan är utspätt 25 gånger, tämligen snabbt kommer att omblandas ytterligare med
recipientvatten på grund av vindens och vågornas inverkan tillsammans med recipientens
strömmar och därmed spädas ytterligare. Hur snabbt detta förlopp sker beror till största
delen på vind- och strömförhållanden.
51
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
51
Figur 4-1 Dimensionslöst diagram som beskriver strålutbredningen i en stillastående vattenmassa
med högre densitet än det utsläppta vattnet i termer av x/D o, z/Do, Frd och Sm (från Jönsson, 1980,
”Recipienthydraulik” Teknisk Vattenresurslära, LTH/Lunds Universitet, Lund.).
52
52
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
12.2 Läkemedel föreslagna för övervakning
Tabell 13.2.1 Sjutton läkemedel (utöver de ämnen som finns på WFDs bevakningslista) föreslagna
år 2015 för övervakning av en svensk arbetsgrupp ledd av Läkemedelsverket
Namn
Motivering av Läkemedelsverket
Ciprofloxacin
Persistent och påvisat bidragande till bakterieresistens i miljön
Citalopram
Detekterat i fisk och i dricksvatten. PBT-egenskaper, relativt stor användning
Flukonazol
Har detekterats i dricksvatten, ytvatten och slam
Ibuprofen
Stor användning och har detekterats i ytvatten
Karbamazepin
Har detekterats i dricksvatten och i ytvatten
Ketoconazol
Har detekterats i slam
Levonorgestrel
PBT- egenskaper
Losartan
Stor användning
Metoprolol
Stor användning och har detekterats i dricksvatten, ytvatten och i slam
Metotrexat
Okända miljöeffekter och förekomst, ett läkemedel för kemoterapi som
används av hushållen.
Naproxen
Har detekterats i dricksvatten och i ytvatten, ökad användning eftersom att
det ofta används som ersättare för diklofenak
Oxazepam
Har detekterats i fisk, ytvatten och i dricksvatten, toxiskt i miljömässigt
relevant koncentration
Sertralin
Har detekterats i ytvatten, fisk och i slam
Sulfametoxazol
Har detekterats i ytvatten, fisk och i slam
Tramadol
Har detekterats i ytvatten och i dricksvatten
Trimetroprim
Stor användning, har detekterats i dricksvatten, ytvatten och i slam
Zolpidem
Har detekterats i dricksvatten, ytvatten och i slam
53
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
53
12.3 Läkemedel: Sammanställning av data för varje reningsverk
Tabell 12.3-1. Bergkvara ARV, Torsås: Median- och maxhalt samt median- och maxmängd i
utgående vatten i jämförelse med antagna effektnivåer. Spädningen bedöms vara ”oändlig”.
n
Median
Max
Median
Max
(antal
halt
halt
mängd mängd Effektnivå
Substans
detekterade)
(ng/l)
(ng/l)
(kg/år)
(kg/år)
(ng/l)
Hormoner
Etinylöstradiol
0,007
Östradiol
0,08
Levonorgestrel
1 (1)
25
0,02
0,1
Antimikrobiella
Azitromycin
Ciprofloxacin
250
5 (3)
11
38
0,01
0,03
64
Claritromycin
250
Erytromycin
1000
Flukonazol
250
Ketokonazol
4000
Norfloxacin
4 (0)
5
5
0,004
0,004
500
Neurologiska
Citalopram
150
Karbamazepin
500
Oxazepam
1800
Sertralin
9000
Zolpidem
940
Smärtstillande
Diklofenak
5 (5)
260
718
0,2
1
10
Ibuprofen
5 (3)
250
940
0,2
1
300
Ketoprofen
4 (3)
163
510
0,1
0,4
49000
Kodein
Naproxen
27000
5 (5)
190
1500
0,2
1
1700
Paracetamol
30000
Tramadol
4800
Kardiovaskulära
Eprosartan
Flekainid
Metoprolol
Data
saknas
2000
24
54
54
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Tabell 12.3-2. Bollebygd ARV: Halt och mängd i effluent, samt beräknade halter i recipient.
Spädningsfaktorn är 440 och minsta spädningsfaktor 39. Orange markerar den halt i recipient som
överstiger effektnivån. Kolumn med grön rubrik visar beräknad halt i recipienten.
Max
Medin
Median halt /
an
Max
(an
Medhalt/
Medhalt /
halt/
tal
ian
Max
Median
Max
Median
ian
Min
Min
Effektdet.
halt
halt
mängd mängd
SF
SF
SF
SF
nivå
Substans
)
(ng/l) (ng/l)
(kg/år)
(kg/år)
(ng/l)
(ng/l) (ng/l) (ng/l)
(ng/l)
Hormoner
Etinylöstradiol
0,035
Östradiol
Levonorgestrel
0,4
1(1)
10
0,003
0,02
0,3
0,1
Antimikrobiella
Azitromycin
Ciprofloxacin
250
5(1)
5
15
0,002
0,005
0,01
0,03
0,1
0,4
64
Claritromycin
250
Erytromycin
1000
Flukonazol
250
Ketokonazol
Norfloxacin
4000
4(0)
5
5
0,002
0,002
0,01
0,01
0,1
0,1
500
Neurologiska
Citalopram
150
Karbamazepin
500
Oxazepam
1800
Sertralin
9000
Zolpidem
940
Smärtstillande
Diklofenak
5(5)
300
990
0,1
0,3
1
2
8
25
100
Ibuprofen
5(2)
50
320
0,02
0,1
0,1
1
1
8
300
Ketoprofen
4(3)
285
370
0,09
0,1
1
1
7
10
49000
Kodein
Naproxen
27000
5(5)
240
920
0,08
0,3
1
2
6
24
1700
Paracetamol
30000
Tramadol
4800
Kardiovaskulära
Eprosartan
Flekainid
Metoprolol
Data
saknas
2000
120
55
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
55
Tabell 12.3-3 Borlänge ARV: Halt och mängd i effluent, samt beräknade halter i recipient.
Spädningsfaktorn är 1655 och minsta spädningsfaktor 496. Orange markerar den halt i recipient
som överstiger effektnivån. Kolumn med grön rubrik visar beräknad halt i recipienten.
Median
Max
MedMedhalt
halt /
Median
Max
n
ian
Max
ian
Max
/Median
Median
halt /
halt /
(antal
halt
halt
mängd mängd
SF
SF
Min SF Min SF
Substans
det.)
(ng/l) (ng/l)
(kg/år)
(kg/år)
(ng/l)
(ng/l)
(ng/l)
(ng/l)
Hormoner
Etinylöstradiol
0,035
Östradiol
Levonorgestrel
Effektnivå
(ng/l)
0,4
3 (2)
35
89
0,2
0,5
0,02
0,05
0,07
0,2
0,1
Antimikrobiella
Azitromycin
Ciprofloxacin
250
6 (2)
5
51
0,03
0,3
0,003
0,03
0,01
0,1
64
Claritromycin
250
Erytromycin
1000
Flukonazol
250
Ketokonazol
1 (0)
25
25
0,1
Norfloxacin
5 (0)
5
5
0,03
0,015
0,03
0,003
0,05
0,003
0,01
4000
0,01
500
Neurologiska
Citalopram
Karbamazepin
150
1 (1)
390
390
2
0,2
0,8
500
Oxazepam
Sertralin
1800
1 (0)
5
5
0,03
0,003
0,01
9000
Zolpidem
940
Smärtstillande
Diklofenak
6 (5)
Ibuprofen
Ketoprofen
250
1030
1
6
0,2
0,6
0,5
2
6 (6)
82
1620
0,5
9
5 (4)
210
720
1
4
100
0,05
1
0,2
3
300
0,1
0,4
0,4
1
49000
Kodein
Naproxen
27000
6 (5)
190
2300
1
13
0,1
1
0,4
5
1700
Paracetamol
30000
Tramadol
4800
Kardiovaskulära
Data
saknas
2000
Eprosartan
Flekainid
Metoprolol
120
56
56
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Tabell 12.3-4. Ellinge ARV, Eslöv: Halt och mängd i effluent, samt beräknade halter i recipient. Ca
500 m från utloppet blir spädningsfaktorn är 13 och minsta spädningsfaktor 2. Orange markerar
halter i recipient som överstiger effektnivån. Kolumn med grön rubrik visar beräknad halt i
recipienten.
Substans
Hormoner
n
(antal
det.)
Median
halt
(ng/l)
Max
halt
(ng/l)
Median
mängd
(kg/år)
Max
mängd
(kg/år)
Med halt
/Median
SF
(ng/l)
Max
halt /
Median
SF
(ng/l)
Median
halt /
Min SF
(ng/l)
Max
halt /
Min SF
(ng/l)
Etinylöstradiol
0,035
Östradiol
Levonorgestrel
Effektnivå
(ng/l)
0,4
1 (1)
55
5 (1)
5
0,2
4
26
0,1
Antimikrobiella
Azitromycin
Ciprofloxacin
250
130
0,02
0,6
0,4
10
2
60
64
Claritromycin
250
Erytromycin
1000
Flukonazol
250
Ketokonazol
4000
Norfloxacin
4 (0)
5
5
0,02
0,02
0,4
0,4
2
2
500
Neurologiska
Citalopram
150
Karbamazepin
500
Oxazepam
1800
Sertralin
9000
Zolpidem
940
Smärtstillande
Diklofenak
5 (4)
130
887
0,6
4
10
67
60
413
100
Ibuprofen
5 (3)
91
860
0,4
4
7
65
42
400
300
Ketoprofen
4 (3)
89,5
130
0,4
0,6
7
10
42
60
49000
5 (4)
190
333
0,8
1
14
25
88
155
Kodein
Naproxen
27000
1700
Paracetamol
30000
Tramadol
4800
Kardiovaskulära
Data
saknas
2000
Eprosartan
Flekainid
Metoprolol
120
57
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
57
Tabell 12.3-5. Fiskartorpet, Kristinehamn: Halt och mängd i effluent, samt beräknade halter i
recipient. Spädningsfaktorn är 5 och minsta spädningsfaktor 1. Orange markerar halter i recipient
som överstiger effektnivån. Kolumn med grön rubrik visar beräknad halt i recipienten.
Substans
Hormoner
n
(antal
det.)
Median
halt
(ng/l)
Max
halt
(ng/l)
Median
mängd
(kg/år)
Max
mängd
(kg/år)
Median
halt
/Median
SF
(ng/l)
Max
halt/
Median
SF
(ng/l)
Median
halt /
Min SF
(ng/l)
Max
halt /
Min SF
(ng/l)
Etinylöstradio
0,035
Östradiol
Levonorgestrel
Effektnivå
(ng/l)
0,4
1 (0)
5
0,01
1
5
0,1
Azitromycin
1 (0)
3
0,005
1
3
250
Ciprofloxacin
1 (0)
5
0,01
1
5
64
Claritromycin
1 (1)
26
0,05
5
26
250
Erytromycin
1 (0)
25
0,05
5
25
1000
Flukonazol
1 (1)
65
0,1
13
65
250
Ketokonazol
2 (0)
25
0,05
5
25
4000
Norfloxacin
1 (0)
5
0,01
1
5
500
Citalopram
1 (0)
3
0,005
1
3
150
Karbamazepin
2 (2)
185
Oxazepam
1 (1)
390
Sertralin
2 (2)
20
Zolpidem
1 (1)
3
0,006
1
3
940
Diklofenak
1 (1)
410
0,8
82
410
100
Ibuprofen
1 (0)
90
0,2
18
90
300
Ketoprofen
1 (0)
5
0,01
1
5
49000
Kodein
1 (1)
48
0,1
10
48
27000
Naproxen
1 (0)
5
0,01
1
5
1700
Paracetamol
1 (1)
77
0,1
15
77
30000
Tramadol
1 (1)
580
1
116
580
4800
Eprosartan
1 (0)
3
0,005
0,5
3
Flekainid
1 (1)
170
0,3
34
170
Data
saknas
2000
Metoprolol
1 (1)
1000
2
200
1000
120
Antimikrobiella
Neurologiska
220
0,4
0,4
0,7
20
0,04
37
44
78
0,04
4
185
220
390
4
20
500
1800
20
9000
Smärtstillande
Kardiovaskulära
58
58
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Tabell 12.3-6. Främby ARV, Falun: Halt och mängd (median och max) i effluent. Spädningsfaktorn
har inte gått att beräkna.
Median Max
Median
Max
n
halt
halt
mängd
Mängd
Effektnivå
Substans
(antal detekterade)
(ng/l)
(ng/l)
(kg/år)
(kg/år)
(ng/l)
Hormoner
Etinylöstradiol (EE2)
0,035
Östradiol (E2)
Levonorgestrel
0,4
2 (1)
14
23
0,09
0,1
0,1
Antimikrobiella
Azitromycin
Ciprofloxacin
250
1 (0)
5
0,03
64
Claritromycin
250
Erytromycin
1000
Flukonazol
250
Ketokonazol
1 (0)
25
0,2
4000
Norfloxacin
1 (0)
5
0,03
500
Neurologiska
Citalopram
Karbamazepin
150
1 (1)
430
3
Oxazepam
Sertralin
500
1800
1 (1)
20
0,1
Zolpidem
9000
940
Smärtstillande
Diklofenak
1 (1)
230
1
100
Ibuprofen
1 (1)
450
3
300
Ketoprofen
1 (1)
52
0,3
49000
Kodein
Naproxen
27000
1 (1)
58
0,4
1700
Paracetamol
30000
Tramadol
4800
Kardiovaskulära
Eprosartan
Data saknas
Flekainid
2000
Metoprolol
120
59
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN AND
ANDRA?
RA?
59
Tabell 12.3-7. Gässlösa ARV, Borås: Uppmätt halt och mängd i effluent, samt beräknade halter i
recipient. Spädningsfaktorn är 38 och minsta spädningsfaktor 7. Orange markerar halter i recipient
som överstiger effektnivån. Kolumn med grön rubrik visar beräknad halt i recipienten.
Substans
Hormoner
Etinylöstradiol
(EE2)
Östradiol (E2)
Levonorgestrel
n
(antal
det.)
Median
(ng/l)
Max
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max
(kg/år)
Median
halt
/Median
SF
(ng/l)
Max
halt /
Median
SF
(ng/l)
Median
halt /
Min SF
(ng/l)
Max
halt /
Min
SF
(ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
0,035
0,4
1 (1)
29
0,4
0,8
4
0,1
Antimikrobiella
Azitromycin
Ciprofloxacin
250
5 (0)
5
5
0,07
0,07
0,1
0,1
0,7
0,7
64
Claritromycin
250
Erytromycin
1000
Flukonazol
250
Ketokonazol
Norfloxacin
4000
4 (1)
5
16
0,07
0,2
0,1
0,4
0,7
2
500
Neurologiska
Citalopram
150
Karbamazepin
500
Oxazepam
1800
Sertralin
9000
Zolpidem
940
Smärtstillande
Diklofenak
5 (4)
250
1280
4
19
7
33
37
191
100
Ibuprofen
5 (4)
220
780
3
12
6
20
33
117
300
Ketoprofen
4 (3)
150
260
2
4
4
7
22
39
49000
Kodein
Naproxen
27000
5 (4)
160
260
2
4
4
7
24
39
1700
Paracetamol
30000
Tramadol
4800
Kardiovaskulära
Data
saknas
2000
Eprosartan
Flekainid
Metoprolol
120
60
60
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Tabell 12.3-8. Henriksdal, Stockholm: Halt och mängd i effluent, samt beräknade halter i recipient.
Spädningsfaktorn är 70. Minsta spädningsfaktor har inte gått att beräkna. Orange markerar halter i
recipient som överstiger effektnivån. Kolumn med grön rubrik visar beräknad halt i recipienten.
n
(antal
det.)
Median
halt
(ng/l)
Max
halt
(ng/l)
Median
mängd
(kg/år)
Max
mängd
(kg/år)
Median halt
/ Median SF
(ng/l)
Max halt/
Median SF
(ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
6 (2)
3
5
0,3
0,5
0,04
0,07
0,007
6 (0)
3
5
0,3
0,5
0,04
0,07
0,08
4 (1)
5
23
0,5
2
0,07
0,3
0,1
Azitromycin
6 (6)
10
27
1
3
0,1
0,4
250
Ciprofloxacin
11 (8)
15
210
2
22
0,2
3
64
Claritromycin
6 (6)
27
110
3
12
0,4
2
250
Erytromycin
6 (6)
63
230
7
24
0,9
3
1000
Flukonazol
6 (6)
125
180
13
19
2
3
250
Ketokonazol
6 (0)
25
25
3
3
0,4
0,4
4000
Norfloxacin
10 (0)
5
5
0,5
0,5
0,07
0,07
500
Citalopram
6 (6)
116
280
12
29
2
4
150
Karbamazepin
7 (7)
550
610
58
64
8
9
500
Oxazepam
6 (6)
340
500
36
53
5
7
1800
Sertralin
6 (5)
21
28
2
3
0,3
0,4
9000
Zolpidem
6 (6)
8
20
0,8
2
0,1
0,3
940
Diklofenak
11 (9)
350
955
37
100
5
14
10
Ibuprofen
11 (6)
90
948
9
100
1
14
300
Ketoprofen
10 (8)
29
260
3
27
0,4
4
49000
Kodein
6 (6)
78
110
8
12
1
2
27000
Naproxen
11 (7)
42
230
4
24
0,6
3
1700
Paracetamol
6 (6)
79
580
8
61
1
8
30000
Tramadol
6 (6)
785
1500
83
158
11
21
4800
Eprosartan
6 (6)
106,25
340
11
36
2
5
Flekainid
6 (6)
111
150
12
16
2
2
Data
saknas
2000
Metoprolol
6 (6)
1195
1500
126
158
17
21
24
Substans
Hormoner
Etinylöstradiol
(EE2)
Östradiol (E2)
Levonorgestrel
Antimikrobiella
Neurologiska
Smärtstillande
Kardiovaskulära
61
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
61
Tabell 12.3-9. Kungsängsverket, Uppsala: Halt och mängd i effluent, samt beräknade halter i
recipient. Spädningsfaktorn är 15 och minsta spädningsfaktor 4. Orange markerar halter i recipient
som överstiger effektnivån. Kolumn med grön rubrik visar beräknad halt i recipienten.
Max
mängd
(kg/år)
Median
halt/
Median
SF
(ng/l)
Max
halt/
Median
SF
(ng/l)
Median
halt /
Min SF
(ng/l)
Max
halt /
Min SF
(ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
01
0,1
0,3
0,3
1
1
0,035
5
0,1
0,1
0,3
0,3
1
1
0,4
5
5
0,1
0,1
0,3
0,3
1
1
0,1
5 (3)
10
23
0,2
0,4
0,7
2
3
6
250
Ciprofloxacin
5 (3)
12
22
0,2
0,4
0,8
1
3
6
64
Claritromycin
5 (5)
42
77
0,8
1
3
5
11
19
250
Erytromycin
5 (3)
53
220
1
4
3
14
13
56
1000
Flukonazol
5 (5)
280
520
5
10
18
34
71
132
250
Ketokonazol
5 (1)
25
120
0,5
2
2
8
6
30
4000
Norfloxacin
5 (0)
5
5
0,1
0,1
0,3
0,3
1
1
500
Citalopram
5 (3)
250
350
5
7
16
23
63
89
150
Karbamazepin
6 (6)
890
1100
17
21
58
72
225
278
500
Oxazepam
5 (5)
530
730
10
14
35
48
134
185
1800
Sertralin
5 (4)
16
32
0,3
0,6
1
2
4
8
9000
Zolpidem
5 (5)
16
41
0,3
0,8
1
3
4
10
940
Diklofenak
5 (5)
1500
3900
29
75
98
256
380
987
100
Ibuprofen
5 (3)
100
140
2
3
7
9
25
35
300
Ketoprofen
5 (4)
120
170
2
3
8
11
30
43
49000
Kodein
5 (5)
450
600
9
12
30
39
114
152
27000
Naproxen
5 (4)
69
130
1
3
5
9
17
33
1700
Paracetamol
5 (5)
36
410
0,7
8
2
27
9
104
30000
Tramadol
5 (5)
2100
2800
40
54
138
184
532
709
4800
5 (3)
69
98
1
2
5
6
17
25
Flekainid
5
170
230
3
4
11
15
43
58
Data
saknas
2000
Metoprolol
5
1400
2000
27
39
92
131
354
506
120
Max
halt
(ng/l)
Median
mängd
(kg/år)
5
5
5 (0)
5
3 (0)
Azitromycin
Substans
Hormoner
Etinylöstradiol
(EE2)
Östradiol (E2)
Levonorgestrel
n
(antal
det.)
Median
halt
(ng/l)
5 (2)
Antimikrobiella
Neurologiska
Smärtstillande
Kardiovaskulära
Eprosartan
62
62
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Substans
Hormoner
Tabell 12.3-10. Nolhaga ARV, Alingsås: Halt och mängd i effluent, samt beräknade halter i
recipient. Spädningsfaktorn är 79, minsta spädningsfaktor 15. Orange markerar halter i recipient
som överstiger effektnivån. Kolumn med grön rubrik visar beräknad halt i recipienten.
Median
Max
MedMedhalt
halt /
Median
n
ian
Max
ian
Max
/Median
Median
halt /
Max halt
(antal
halt
Halt
mängd mängd
SF
SF
Min SF
/ Min SF
det.)
(ng/l) (ng/l)
(kg/år)
(kg/år)
(ng/l)
(ng/l)
(ng/l)
(ng/l)
Etinylöstradiol
0,035
Östradiol
Levonorgestrel
Effektnivå
(ng/l)
0,4
1 (1)
22
0,09
0,3
1
0,1
Antimikrobiella
Azitromycin
Ciprofloxacin
250
5 (2)
5
190
0,02
0,8
0,06
2
0,3
13
64
Claritromycin
250
Erytromycin
1000
Flukonazol
250
Ketokonazol
4000
Norfloxacin
4 (0)
5
5
0,02
0,02
0,06
0,06
0,3
0,3
500
Neurologiska
Citalopram
150
Karbamazepin
500
Oxazepam
1800
Sertralin
9000
Zolpidem
940
Smärtstillande
Diklofenak
5 (3)
120
1170
0,5
5
2
15
8
78
100
Ibuprofen
5 (3)
72
1100
0,3
4
0,9
14
5
73
300
Ketoprofen
4 (3)
210
630
0,8
3
3
8
14
42
49000
Kodein
Naproxen
27000
5 (4)
290
830
1
3
4
11
19
55
1700
Paracetamol
30000
Tramadol
4800
Kardiovaskulära
Data
saknas
2000
Eprosartan
Flekainid
Metoprolol
120
63
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
63
Tabell 12.3-11. Ryaverket, Göteborg: Halt och mängd i effluent, samt beräknade halter i recipient.
Spädningsfaktorn är 598. Minsta spädningsfaktor har inte gått att beräkna. Kolumn med grön rubrik
visar beräknad halt i recipienten.
Substans
Hormoner
n
(antal det.)
Median
halt
(ng/l)
Max
halt
(ng/l)
Median
mängd
(kg/år)
Max
mängd
(kg/år)
Medianhalt
i recipient
(ng/l)
Maxhalt i
recipient
(ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
Etinylöstradiol (EE2)
0,007
Östradiol (E2)
0,08
Levonorgestrel
1 (1)
45
6
0,08
0,1
Antimikrobiella
Azitromycin
Ciprofloxacin
250
5 (3)
11
18
2
3
0,02
0,03
64
Claritromycin
250
Erytromycin
1000
Flukonazol
250
Ketokonazol
4000
Norfloxacin
4 (0)
5
5
0,7
0,7
0,008
0,008
500
Neurologiska
Citalopram
150
Karbamazepin
500
Oxazepam
1800
Sertralin
9000
Zolpidem
940
Smärtstillande
Diklofenak
5 (4)
Ibuprofen
Ketoprofen
180
654
25
90
0,3
1
5 (4)
78
797
11
110
0,1
1
300
4 (3)
390
460
54
64
0,7
0,8
49000
Kodein
10
27000
Naproxen
5 (5)
430
1100
59
152
0,7
2
1700
Paracetamol
30000
Tramadol
4800
Kardiovaskulära
Eprosartan
Flekainid
Data saknas
2000
Metoprolol
24
64
64
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Tabell 12.3-12. Stadskvarn, Skövde. Halt och mängd i effluent, samt beräknade halter i recipient.
Ca 1,4 km nedströms reningsverket är spädningsfaktorn 10 och minsta spädningsfaktorn 3. Orange
markerar halter i recipient som överstiger effektnivån. Kolumn med grön rubrik visar beräknad halt i
recipienten.
Max
Med halt
halt/
Max
n
Median
Max
Median
Max
/Median Median Med halt
halt/
(antal
halt
halt
mängd mängd
SF
SF
/ Min SF
Min SF
Substans
det.)
(ng/l)
(ng/l)
(kg/år)
(kg/år)
(ng/l)
(ng/l)
(ng/l)
(ng/l)
Hormoner
Etinylöstradiol
3 (0)
5
5
0,02
0,02
0,5
0,5
2
2
(EE2)
Östradiol (E2)
3 (0)
5
5
0,02
0,02
0,5
0,5
2
2
Levonorgestrel
Effektnivå
(ng/l)
0,035
0,4
3 (0)
5
5
0,02
0,02
0,5
0,5
2
2
0,1
Azitromycin
3 (2)
5
7
0,02
0,03
0,5
0,6
2
2
250
Ciprofloxacin
3 (3)
18
19
0,08
0,09
2
2
6
6
64
Claritromycin
3 (2)
16
42
0,07
0,2
2
4
5
14
250
Erytromycin
3 (3)
120
250
0,5
1
12
24
39
80
1000
Flukonazol
3 (3)
140
170
0,6
0,8
14
17
45
55
250
Ketokonazol
3 (2)
25
25
0,1
0,1
2
2
8
8
4000
Norfloxacin
3 (2)
5
5
0,02
0,02
0,5
0,5
2
2
500
Citalopram
3 (3)
260
360
1
2
25
35
84
116
150
Karbamazepin
4 (4)
610
930
3
4
59
91
196
299
500
Oxazepam
3 (3)
340
540
2
2
33
53
109
174
1800
Sertralin
3 (2)
12
22
0,05
0,1
1
2
4
7
9000
Zolpidem
3 (3)
4
5
0,02
0,02
0,4
0,5
1
2
940
Diklofenak
3 (3)
410
590
2
2
40
58
132
190
100
Ibuprofen
3 (3)
84
120
0,4
0,5
8
12
27
39
300
Ketoprofen
3 (3)
110
120
0,5
0,5
11
12
35
39
49000
Kodein
3 (3)
180
250
0,8
1
18
24
58
80
27000
Naproxen
3 (3)
180
230
0,8
1
18
22
58
74
1700
Paracetamol
3 (3)
120
390
0,5
2
12
38
39
125
30000
Tramadol
3 (3)
1100
1300
5
6
107
127
354
418
4800
Eprosartan
3 (3)
20
36
0,09
0,2
2
4
6
12
Flekainid
3 (3)
62
90
0,3
0,4
6
9
20
29
Data
saknas
2000
Metoprolol
3 (3)
1100
1700
5
8
107
166
354
547
120
Antimikrobiella
Neurologiska
Smärtstillande
Kardiovaskulära
65
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
65
Tabell 12.3-13. Visby ARV, Gotland: Median och max halt i utgående vatten samt beräknade
median och max mängd till recipient. Spädningen bedöms vara ”oändlig”.
n
(antal
detekterade)
Median
(ng/l)
Etinylöstradiol (EE2)
1 (0)
5
0,02
0,007
Östradiol (E2)
1 (0)
5
0,02
0,08
Levonorgestrel
1 (0)
5
0,02
0,1
Azitromycin
2 (0)
3
3
0,008
0,008
250
Ciprofloxacin
2 (1)
11
17
0,03
0,05
64
Claritromycin
2 (2)
2
3
0,007
0,009
250
Erytromycin
2 (0)
25
25
0,08
0,08
1000
Flukonazol
2 (2)
83
110
0,3
0,3
250
Ketokonazol
2 (0)
25
25
0,1
0,08
4000
Norfloxacin
2 (0)
5
5
0,02
0,02
500
Citalopram
2 (1)
61
120
0,2
0,4
150
Karbamazepin
2 (2)
335
380
1
1
500
Oxazepam
2 (2)
190
240
0,6
0,7
1800
Sertralin
2 (2)
16
26
0,05
0,08
9000
Zolpidem
2 (2)
3
3
0,008
0,009
940
Diklofenak
2 (1)
223
440
0,7
1
10
Ibuprofen
2 (1)
110
180
0,3
0,6
300
Ketoprofen
2 (2)
101
180
0,3
0,6
49000
Kodein
2 (2)
195
230
0,6
0,7
27000
Naproxen
2 (2)
163
240
0,5
0,7
1700
Paracetamol
2 (1)
163
320
0,5
1
30000
Tramadol
2 (2)
430
560
1
2
4800
Eprosartan
2 (1)
10
17
0,03
0,05
Flekainid
2 (2)
80
140
0,2
0,4
Data
saknas
2000
Metoprolol
2 (2)
1250
1400
4
4
24
Substans
Hormoner
Max
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max
(kg/år)
Effektnivå
(ng/l)
Antimikrobiella
Neurologiska
Smärtstillande
Kardiovaskulära
66
66
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Tabell 12.3-14. Ön, Umeå: Halt och mängd i effluent, (blå rubrik) samt beräknade halter i recipient
(grön rubrik) i jämförelse med antagna effektnivåer. Spädningsfaktorn är 914 och minsta
spädningsfaktor 563. Orange markerar halter i recipient som överstiger effektnivån.
Max
Mängd
(kg/år)
Median
halt
/Media
n SF
(ng/l)
Max
halt/
Median
SF
(ng/l)
Median
halt/
Min SF
(ng/l)
Max
halt /
Min
SF
(ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
0,2
0,3
0,01
0,03
0,02
0,04
0,035
5
0,04
0,06
0,003
0,005
0,005
0,009
0,4
5
20
0,06
0,2
0,005
0,02
0,009
0,04
0,1
6 (2)
2,5
17
0,03
0,2
0,003
0,02
0,004
0,03
250
Ciprofloxacin
11 (7)
21
65
0,3
0,8
0,02
0,07
0,04
0,1
64
Claritromycin
6 (6)
55,5
780
0,7
9
0,06
0,9
0,1
1
250
Erytromycin
6 (3)
87,5
530
1
6
0,1
0,6
0,2
0,9
1000
Flukonazol
6 (6)
440
1100
5
13
0,5
1
0,8
2
250
Ketokonazol
6 (0)
25
25
0,3
0,3
0,03
0,03
0,04
0,04
4000
Norfloxacin
10 (0)
5
5
0,06
0,06
0,005
0,005
0,009
0,009
500
Citalopram
6 (3)
131,3
480
2
6
0,1
0,5
0,2
0,9
150
Karbamazepin
7 (7)
660
1100
8
13
0,7
1
1
2
500
Oxazepam
6 (6)
245
450
3
5
0,3
0,5
0,4
0,8
1800
Sertralin
6 (5)
21,5
34
0,3
0,4
0,02
0,04
0,04
0,06
9000
Zolpidem
6 (6)
4,8
18
0,06
0,2
0,005
0,02
0,009
0,03
940
Diklofenak
11 (10)
430
1300
5
16
0,5
1
0,8
2
100
Ibuprofen
11 (5)
90
990
1
12
0,1
1
0,2
2
300
Ketoprofen
10 (9)
165
290
2
4
0,2
0,3
03
0,5
49000
Kodein
6 (6)
455
780
6
9
0,5
0,9
0,8
1
27000
Max
halt
(ng/l)
Median
mängd
(kg/år)
13
23
6 (3)
3
4 (1)
Azitromycin
Substans
Hormoner
Etinylöstradiol
(EE2)
Östradiol (E2)
Levonorgestrel
n
(antal
det.)
Median
halt
(ng/l)
6 (3)
Antimikrobiella
Neurologiska
Smärtstillande
Naproxen
11 (10)
260
490
3
6
0,3
0,5
0,5
0,9
1700
Paracetamol
6 (6)
83,5
230
1
3
0,1
0,3
0,1
0,4
30000
Tramadol
6 (6)
1265
3000
1
37
1
3
2
5
4800
Eprosartan
6 (3)
276
870
3
11
0,3
1
0,5
2
Flekainid
6 (6)
77
140
0,9
2
0,08
0,2
0,1
0,2
Data
saknas
2000
Metoprolol
6 (6)
1550
2800
19
34
2
3
3
5
120
Kardiovaskulära
67
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
67
Tabell 12.3-15. Göviken, Östersund. Halt och mängd (median och max) i effluent.
Spädningsfaktorn har inte gått att beräkna.
Substans
Hormoner
Etinylöstradiol
(EE2)
Östradiol (E2)
n
(antal
detekterade)
Median
halt
(ng/l)
Max
halt
(ng/l)
Median
mängd
(kg/år)
Max
Mängd
(kg/år)
1 (0)
5
0,04
0,035
1 (0)
5
0,04
0,4
Levonorgestrel
Effektnivå
(ng/l)
0,1
Antimikrobiella
Azitromycin
2 (1)
15
28
Ciprofloxacin
2 (2)
62
83
Claritromycin
1 (1)
5
Erytromycin
2 (2)
54
Flukonazol
1 (1)
72
Ketokonazol
2 (1)
18
25
0,1
0,2
4000
Norfloxacin
2 (1)
18
25
0,1
0,2
500
Citalopram
2 (1)
131
260
1
2
150
Karbamazepin
2 (2)
240
340
2
3
500
Oxazepam
2 (1)
145
240
1
2
1800
Sertralin
2 (1)
18
31
0,1
0,2
9000
Zolpidem
2 (1)
4
5
0,03
0,04
940
Diklofenak
2 (2)
355
520
3
4
100
Ibuprofen
2 (1)
155
220
1
2
300
Ketoprofen
2 (2)
262
480
2
4
49000
Kodein
2 (1)
395
540
3
4
27000
Naproxen
2 (2)
1055
2000
8
15
1700
Paracetamol
2 (2)
52
64
0,4
0,5
30000
Tramadol
2 (2)
535
770
4
6
4800
Eprosartan
1 (1)
3
0,02
Flekainid
1 (1)
47
0,4
Metoprolol
2 (2)
1040
0,1
0,2
0,5
0,6
0,04
82
0,4
250
64
250
0,6
0,6
1000
250
Neurologiska
Smärtstillande
Kardiovaskulära
1500
8
2000
11
120
68
68
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
12.4 Övriga kemiska ämnen: Gränsvärden och bedömningsgrunder
Tabell 12.4-1 Sammanställning av gränsvärden och bedömningsgrunder. Alla halter anges i (ng/l).
Grönmarkerade värden anger vilka som använts i denna utvärdering.
HVMFS (2013:19)
Parameter
Högsta
tillåtna
Årsmedel
halt
Sötvatten
Högsta
tillåtna
Årsmedel
halt
Kustvatten
ECHA
Kommentar
Fluorerade ämnen
Perfluorooktansulfonat, PFOS
0,65
36000
0,13
7200
Perfluoroundekansyra, PFUnA
Saknas
Perfluoropentansyra
Saknas
Perfluorobutansulfonat, PFBS
Saknas
Perfluorohexansyra, PFHxA
Saknas
Perfluorododekansyra, PFDoA
Saknas
Perfluorooktansyra, PFOA
Saknas
Perfluordekansyra, PFDA
Saknas
Perfluorobutansyra, PFBA
Saknas
Perfluoroheptansyra, PFHpA
Saknas
Perfluorononansyra, PFNA
Saknas
Perfluorohexansulfonat, PFHxS
Saknas
Perfluorodekane sulfonat
Perfluorooktansulfonamid,
PFOSA
Klorfenoler och liknande föreningar
Saknas
Saknas
4-monoklorfenol
190000
NOEC
2,4+2,5-diklorfenol
700000
NOEC
4-t-Oktylfenol
100
10
Triclosan
100
10
SFÄ
2,3,4,6-Tetraklorofenol
Saknas
Bisfenol A
1600
2700
110
4-nonylfenol, grenad
300
2000
300
SFÄ
2000
2,6-diklorofenol
Saknas
69
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
69
HVMFS (2013:19)
Parameter
Pentaklorofenol
Högsta
tillåtna
Årsmedel
halt
Sötvatten
400
Högsta
tillåtna
Årsmedel
halt
Kustvatten
1000
400
ECHA
Söt- resp
havsvatten
Kommentar
1000
2,4,6-Triklorofenol
Saknas
Myskämnen
Galoxolide (HHCB)
Tonalide (AHTN)
4400 resp
440
PNEC
438000
NOEC
Musk Ketone
Saknas
Musk Xylene
Saknas
Organofosfater/organestrar
Trifenylfosfat
254000
NOEC
Tris(2-kloroetyl)fosfat
72000000
NOEC
2-Etylhexyldifenylfosfat
2000 resp
200
PNEC
Tributylfosfat
35000 resp
3500
PNEC
Tricresylfosfat/Tris(metyl)fosfat
Saknas
Tris(2-kloro-1-metyletyl)fosfat
640000
resp 64000
PNEC
Tris(1,3-dikloropropyl)fosfat
10000 resp
1000
PNEC
Tri(2-butoxyetyl) fosfat
24000 resp
2400
PNEC
Organotennföreningar
Dioktyltenn
Saknas
Monobutyltenn
Saknas
SFÄ – Särskilt förorenande ämne (se vidare HVMFS2013:19)
70
70
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
12.5 Övriga kemiska ämnen: Sammanställning av data för varje reningsverk
Tabell 12.5-1 Bergkvara ARV, Torsås: Median- och maxhalt samt median- och maxmängd i
utgående vatten i jämförelse med antagna effektnivåer. Spädningen bedöms vara ”oändlig”.
Medianhalt (ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max (kg/år)
Effektnivå
(ng/l)
Perfluorooktansulfonat, PFOS
13
16
0,011
0,014
0,13
Perfluorobutansulfonat, PFBS
1,4
1,73
0,0012
0,0015
Saknas
Perfluorobutansyra, PFBA
24,4
35,8
0,0209
0,0307
Saknas
Perfluordekansyra, PFDA
1,1
3,5
0,0009
0,003
Saknas
Perfluorododekansyra, PFDoA
0,13
0,13
0,0001
0,0001
Saknas
Perfluoroheptansyra, PFHpA
1,01
6
0,0009
0,0052
Saknas
Perfluorohexansulfonat, PFHxS
6,42
7,4
0,0055
0,0064
Saknas
Perfluorohexansyra, PFHxA
5,355
16
0,005
0,014
Saknas
Perfluorononansyra, PFNA
0,72
0,9
0,0006
0,0008
Saknas
Perfluorooktansulfonamid, PFOSA
0,2
0,25
0,00017
0,00021
Saknas
Perfluorooktansyra, PFOA
4,15
12
0,004
0,010
Saknas
Perfluoroundekansyra, PFUnA
0,56
0,56
0,0005
0,0005
Saknas
4-nonylfenol
160
160
0,14
0,14
300
4-t-oktylfenol
20
20
0,017
0,017
10
Bisfenol A
570
880
0,49
0,76
110
Triclosan
17
17
0,015
0,015
10
Arsenik, As
579
579
0,5
0,5
Kadmium, Cd
212
212
0,2
0,2
Krom, Cr
1650
2300
1,4
2,0
Koppar, Cu
8045
10000
6,9
8,6
32
32
0,03
0,03
Nickel, Ni
5650
6900
4,9
5,9
Zink, Zn
5905
21000
5,1
18,0
Galoxolide, HHCB
270
390
0,23
0,33
440
Tonalide, AHTN
41
86
0,04
0,07
498000
Musk Ketone
1,55
3,9
0,001
0,003
Saknas
Musk Xylene
1,1
1,1
0,001
0,001
Saknas
Ämne
Perfluorerade ämnen
Klorfenoler och liknande föreningar
Metaller
Kvicksilver, Hg
Myskämnen
71
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
71
Ämne
Medianhalt (ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max (kg/år)
Effektnivå
(ng/l)
0,02
0,03
254000
Organofosfater/Fosfatestrar
Trifenylfostfat, TPP
23,5
36
Tris(2-kloroetyl)fosfat, TCEP
131
250
0,11
0,21
72000000
2-Etylhexyldifenylfosfat, EHDPP
4,55
13
0,0039
0,01
200
Tributylfosfat, TBP
38,5
86
0,03
0,07
3500
Tricresylfosfat, TCP
1,5
7,4
0,0013
0,01
Saknas
Tris(2-kloroisopropyl)fosfat, TCPP
830
1200
0,71
1,03
64000
Tris(1,3-dikloropropyl)fosfat, TDCPP
155
290
0,13
0,25
1000
Tris(2-butoxyetyl)fosfat, TBEP
4000
5800
3,43
4,98
2400
3,85
8,1
0,003
0,007
Saknas
Organotennföreningar
Monobutyltenn, MBT
72
72
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Tabell 12.5-2. Bollebygd ARV: Halt och mängd i effluent, samt beräknade halter i recipient. Spädningsfaktorn är 440 och minsta spädningsfaktor 39. Kolumn med grön rubrik
visar beräknad halt i recipienten.
Medi
anhalt
(ng/l)
Max
(kg/år)
Medianhalt i
recipient
(ng/l)
Maxhalt i
recipient
(ng/l)
Medianhalt i
recipient
vid Min SF
(ng/l)
Maxhalt i
recipient
vid Min SF
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Effektnivå
(ng/l)
Perfluorooktansulfonat, PFOS
2,7
4
0,001
0,001
0,01
0,01
0,07
0,10
0,65
Perfluoroundekansyra, PFUnA
0,09
0,09
0,000
0,000
0,0002
0,0002
0,002
0,002
Saknas
Perfluoropentansyra, PFPA
Perfluorobutansulfonat, PFBS
5,1
1,165
6,6
2
0,002
0,0004
0,002
0,001
0,01
0,003
0,01
0,005
0,13
0,03
0,17
0,05
Saknas
Saknas
Perfluorohexansyra, PFHxA
10,3
16,9
0,003
0,01
0,02
0,04
0,26
0,43
Saknas
Perfluorododekansyra, PFDoA
0,34
0,34
0,000
0,00
0,001
0,001
0,01
0,01
Saknas
Perfluorooktansyra, PFOA
5,05
6,5
0,002
0,00
0,01
0,01
0,13
0,17
Saknas
Perfluordekansyra, PFDA
1,02
2,1
0,0003
0,00
0,002
0,005
0,03
0,05
Saknas
Perfluorobutansyra, PFBA
11,6
16,4
0,004
0,01
0,03
0,04
0,30
0,42
Saknas
Perfluoroheptansyra, PFHpA
1,7
2,15
0,001
0,00
0,004
0,005
0,04
0,06
Saknas
Perfluorononansyra, PFNA
Perfluorohexansulfonat,
PFHxS
Perfluorooktansulfonamid,
PFOSA
0,82
1,1
0,0003
0,00
0,002
0,002
0,02
0,03
Saknas
0,963
1
0,0003
0,00
0,002
0,002
0,02
0,03
Saknas
0,09
0,1
0,00003
0,00
0,0002
0,0002
0,002
0,003
Saknas
Ämne
Perfluorerade ämnen
73
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
73
Medi
anhalt
(ng/l)
Max
(kg/år)
Medianhalt i
recipient
(ng/l)
Maxhalt
i
recipien
t (ng/l)
Medianhalt i
recipient vid
Min SF (ng/l)
Maxhalt i
recipient
vid Min SF
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Effektnivå
(ng/l)
P-Klorfenol
10
10
2,4+2,5-diklorfenol
11
11
0,003
0,00
0,02
0,02
0,26
0,26
19000
0,004
0,00
0,02
0,02
0,28
0,28
70000
4-t-oktylfenol
13,5
61
0,004
0,02
0,03
0,14
0,35
1,57
100
Bisfenol A, BPA
830
930
0,27
0,30
1,88
2,11
21,31
23,88
1600
4-nonylfenol
555
990
0,18
0,32
1,26
2,25
14,25
25,42
300
2,4,6-Triklorofenol
29
29
0,01
0,01
0,07
0,07
0,74
0,74
Saknas
Arsenik, As
575
600
0,19
0,19
1,30
1,36
14,76
15,41
Krom, Cr
3300
3300
1,07
1,07
7,49
7,49
84,73
84,73
Koppar, Cu
7870
12000
2,55
3,89
17,85
27,22
202,07
308,12
Bly, Pb
634
634
0,21
0,21
1,44
1,44
16,28
16,28
Nickel, Ni
1825
1450
0
2800
0,59
0,91
4,14
6,35
46,86
71,89
40400
4,70
13,09
32,90
91,65
372,31
1037,34
Ämne
Klorfenoler och liknande
föreningar
Metaller
Zink, Zn
74
74
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Medi
anhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Galoxolide, HHCB
190
410
Tonalide, AHTN
29
65
Musk Ketone
3,35
Musk Xylene
Ämne
Myskämnen
Max
(kg/år)
Medianhalt i
recipient
(ng/l)
Maxhalt
i
recipien
t (ng/l)
Medianhalt i
recipient vid
Min SF (ng/l)
Maxhalt i
recipient
vid Min SF
(ng/l)
0,06
0,13
0,43
0,93
4,88
10,53
4400
0,01
0,02
0,07
0,15
0,74
1,67
438000
4,1
0,001
0,00
0,01
0,01
0,09
0,11
Saknas
0,765
0,83
0,0002
0,00
0,002
0,002
0,02
0,02
Saknas
2,3
165
43
230
0,001
0,05
0,01
0,07
0,01
0,37
0,10
0,52
0,06
4,24
1,10
5,91
254000
72000000
Effektnivå
(ng/l)
Organofosfater/Fosfatestrar
Trifenylfostfat, TPP
Tris(2-kloroetyl)fosfat, TCEP
2-Etylhexyldifenylfosfat,
EHDPP
Tributylfosfat, TBP
1,7
2,2
0,001
0,00
0,004
0,005
0,04
0,06
2000
53,5
110
0,02
0,04
0,12
0,25
1,37
2,82
35000
Tricresylfosfat, TCP
1,8
2,4
0,001
0,00
0,004
0,01
0,05
0,06
Saknas
1260
2700
0,41
0,88
2,86
6,13
32,35
69,33
640000
130
340
0,04
0,11
0,29
0,77
3,34
8,73
10000
7200
11000
2,33
3,57
16,33
24,96
184,87
282,44
24000
2,1
2,9
0,001
0,001
0,005
0,01
0,05
0,07
Saknas
Tris(2-kloroisopropyl)fosfat,
TCPP
Tris(1,3-dikloropropyl)fosfat,
TDCPP
Tris(2-butoxyetyl)fosfat, TBEP
Organotennföreningar
Monobutyltenn, MBT
75
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
75
Tabell 12.5-3. Borlänge ARV: Halt och mängd i effluent, samt beräknade halter i recipient. Spädningsfaktorn är 1655 och minsta spädningsfaktor 496. Kolumn med grön
rubrik visar beräknad halt i recipienten.
Max
(kg/år)
Medianhalt i
recipient
(ng/l)
Maxhalt i
recipient
(ng/l)
Medianhalt i
recipient vid Min
SF (ng/l)
Maxhalt i
recipient
vid Min SF
(ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
0,15
0,15
0,01
0,01
0,03
0,03
0,65
0,41
0,004
0,004
0,0002
0,0002
0,001
0,001
Saknas
2,9
0,03
0,03
0,002
0,002
0,01
0,01
Saknas
1,34
9,5
0,01
0,09
0,00
0,01
0,003
0,02
Saknas
Perfluorohexansyra, PFHxA
10,9
28
0,11
0,28
0,01
0,02
0,02
0,06
Saknas
Perfluorododekansyra, PFDoA
0,92
0,92
0,01
0,01
0,001
0,001
0,002
0,002
Saknas
Perfluorooktansyra, PFOA
6,12
14
0,06
0,14
0,004
0,01
0,01
0,03
Saknas
Perfluordekansyra, PFDA
0,8885
6,8
0,01
0,07
0,001
0,004
0,002
0,01
Saknas
Perfluorobutansyra, PFBA
43,3
330
0,43
3,30
0,03
0,20
0,09
0,67
Saknas
Perfluoroheptansyra, PFHpA
1,5
3,6
0,01
0,04
0,001
0,002
0,003
0,01
Saknas
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Perfluorooktansulfonat, PFOS
15
15
Perfluoroundekansyra, PFUnA
0,37
Perfluoropentansyra, PFPA
2,9
Perfluorobutansulfonat, PFBS
Ämne
Perfluorerade ämnen
Perfluorononansyra, PFNA
Perfluorohexansulfonat, PFHxS
Perfluorooktansulfonamid, PFOSA
1,4
2
0,01
0,02
0,001
0,001
0,003
0,004
Saknas
1,5065
2,9
0,02
0,03
0,001
0,002
0,003
0,01
Saknas
0,26
0,33
0,003
0,003
0,0002
0,0002
0,001
0,001
Saknas
76
76
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Max
(kg/år)
Medianhalt i
recipient
(ng/l)
Maxhalt i
recipient
(ng/l)
Medianhalt i
recipient vid Min
SF (ng/l)
Maxhalt i
recipient
vid Min SF
(ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
0,18
0,23
0,01
0,01
0,04
0,05
190000
13
0,13
0,13
0,01
0,01
0,03
0,03
100
225
850
2,25
8,49
0,14
0,51
0,45
1,71
1600
170
170
1,70
1,70
0,10
0,10
0,34
0,34
300
Pentaklorfenol
14
14
0,14
0,14
0,01
0,01
0,03
0,03
400
2,4,6-Triklorfenol
15
17
0,15
0,17
0,01
0,01
0,03
0,03
Saknas
Krom, Cr
1200
1200
12,0
12,0
0,72
0,72
2,42
2,42
Koppar, Cu
9950
11400
99,4
113,8
6,01
6,89
20,07
23
Bly, Pb
796
870
7,9
8,7
0,48
0,53
1,61
1,76
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
18,5
23
Triclosan
13
Bisfenol A, BPA
4-nonylfenol
Ämne
Klorfenoler och liknande föreningar
P-Klorfenol
Metaller
Nickel, Ni
2420
3400
24,2
34,0
1,46
2,05
4,88
6,86
Zink, Zn
19950
27000
199,2
269,6
12,05
16,31
40,25
54,47
Galoxolide, HHCB
240
350
2,40
3,50
0,14
0,21
0,48
0,71
4400
Tonalide, AHTN
36,5
83
0,36
0,83
0,02
0,05
0,07
0,17
438000
Musk Ketone
4,25
13
0,04
0,13
0,003
0,01
0,01
0,03
Saknas
Musk Xylene
0,6
0,6
0,01
0,01
0,0004
0,0004
0,001
0,001
Saknas
Myskämnen
77
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
77
Max
(kg/år)
Medianhalt i
recipient
(ng/l)
Maxhalt i
recipient
(ng/l)
Medianhalt i
recipient vid Min
SF (ng/l)
Maxhalt i
recipient
vid Min SF
(ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
0,31
0,38
0,02
0,02
0,06
0,08
254000
170
1,35
1,70
0,08
0,10
0,27
0,34
72000000
4,8
8,8
0,05
0,09
0,003
0,01
0,01
0,02
2000
75
95
0,75
0,95
0,05
0,06
0,15
0,19
35000
2,5
2,6
0,02
0,03
0,002
0,002
0,01
0,01
Saknas
Tris(2-kloroisopropyl)fosfat, TCPP
1250
1500
12,48
14,98
0,76
0,91
2,52
3,03
640000
Tris(1,3-dikloropropyl)fosfat, TDCPP
195
250
1,95
2,50
0,12
0,15
0,39
0,50
10000
Tris(2-butoxyetyl)fosfat, TBEP
2000
7700
19,97
76,90
1,21
4,65
4,04
15,53
24000
2,4
3,5
0,02
0,03
0,001
0,002
0,005
0,007
Saknas
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Trifenylfostfat, TPP
31
38
Tris(2-kloroetyl)fosfat, TCEP
135
2-Etylhexyldifenylfosfat, EHDPP
Tributylfosfat, TBP
Tricresylfosfat, TCP
Ämne
Organofosfater/Fosfatestrar
Organotennföreningar
Monobutyltenn, MBT
78
78
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Tabell 12.5-4. Ellinge ARV, Eslöv: Halt och mängd i effluent, samt beräknade halter i recipient. Ca 500 m från utloppet blir spädningsfaktorn är 13 och minsta spädningsfaktor
2. Orange markerar halter i recipient som överstiger effektnivån. Kolumn med grön rubrik visar beräknad halt i recipienten.
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max
(kg/år)
Medianhalt i
recipient
(ng/l)
Maxhalt i
recipient
(ng/l)
Medianhalt i
recipient vid
Min SF (ng/l)
Maxhalt i
recipient vid
Min SF (ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
Perfluorooktansulfonat, PFOS
2,4
8,4
0,01
0,04
0,18
0,64
1,12
3,91
0,65
Perfluoroundekansyra, PFUnA
0,33
0,37
0,001
0,002
0,03
0,03
0,15
0,17
Saknas
Perfluoropentansyra, PFPA
4,2
4,2
0,02
0,02
0,32
0,32
1,96
1,96
Saknas
Perfluorobutansulfonat, PFBS
2,16
8,8
0,01
0,04
0,16
0,67
1,01
4,10
Saknas
Perfluorohexansyra, PFHxA
8,7
41,7
0,04
0,18
0,66
3,16
4,05
19,42
Saknas
0,079
0,079
0,0003
0,0003
0,01
0,01
0,04
0,04
Saknas
Perfluorooktansyra, PFOA
5,2
5,45
0,02
0,02
0,39
0,41
2,42
2,54
Saknas
Perfluordekansyra, PFDA
1,445
2,3
0,01
0,01
0,11
0,17
0,67
1,07
Saknas
Perfluorobutansyra, PFBA
5,5
52,9
0,02
0,23
0,42
4,01
2,56
24,63
Saknas
Perfluoroheptansyra, PFHpA
1,745
2,2
0,01
0,01
0,13
0,17
0,81
1,02
Saknas
Perfluorononansyra, PFNA
1,69
2,2
0,01
0,01
0,13
0,17
0,79
1,02
Saknas
Perfluorohexansulfonat, PFHxS
0,94
2,18
0,004
0,01
0,07
0,17
0,44
1,02
Saknas
Perfluorooktansulfonamid, PFOSA
0,63
0,78
0,003
0,003
0,05
0,06
0,29
0,36
Saknas
Ämne
Perfluorerade ämnen
Perfluorododekansyra, PFDoA
79
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
79
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max
(kg/år)
Medianhalt i
recipient
(ng/l)
Maxhalt i
recipient
(ng/l)
Medianhalt i
recipient vid
Min SF (ng/l)
Maxhalt i
recipient vid
Min SF (ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
18,5
19
0,08
0,08
1,40
1,44
8,62
8,85
700000
Triclosan
11
11
0,05
0,05
0,83
0,83
5,12
5,12
100
2,3,4,6-Tetraklorfenol
11
11
0,05
0,05
0,83
0,83
5,12
5,12
Saknas
Bisfenol A, BPA
195
1100
0,86
4,84
14,78
83,39
90,81
512,24
1600
2,4,6-Triklorfenol
38,5
53
0,17
0,23
2,92
4,02
17,93
24,68
Saknas
Koppar, Cu
6975
8500
31
37
529
644
3248
3958
Bly, Pb
725,5
870
3
4
55
66
338
405
Nickel, Ni
2100
3410
9
15
159
259
978
1588
Zink, Zn
31500
35100
139
154
2388
2661
14669
16345
Galoxolide, HHCB
58,5
140
0,26
0,62
4,43
10,61
27,24
65,19
4400
Tonalide, AHTN
Ämne
Klorfenoler och liknande föreningar
2,4+2,5-diklorfenol
Metaller
Myskämnen
13,5
36
0,06
0,16
1,02
2,73
6,29
16,76
438000
Musk Ketone
2
2,8
0,01
0,01
0,15
0,21
0,93
1,30
Saknas
Musk Xylene
9,5
9,5
0,04
0,04
0,72
0,72
4,42
4,42
Saknas
80
80
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max
(kg/år)
Medianhalt i
recipient
(ng/l)
Maxhalt i
recipient
(ng/l)
Medianhalt i
recipient vid
Min SF (ng/l)
Maxhalt i
recipient vid
Min SF (ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
Trifenylfostfat, TPP
10,1
13
0,04
0,06
0,77
0,99
4,70
6,05
254000
Tris(2-kloroetyl)fosfat, TCEP
92,5
150
0,41
0,66
7,01
11,37
43,08
69,85
72000000
2-Etylhexyldifenylfosfat, EHDPP
2,35
3,1
0,01
0,01
0,18
0,24
1,09
1,44
2000
Tributylfosfat, TBP
26,5
59
0,12
0,26
2,01
4,47
12,34
27,47
35000
Tricresylfosfat, TCP
1,05
2,5
0,00
0,01
0,08
0,19
0,49
1,16
Saknas
Tris(2-kloroisopropyl)fosfat, TCPP
1300
1400
5,72
6,16
98,55
106,13
605,38
651,95
640000
Tris(1,3-dikloropropyl)fosfat, TDCPP
220
320
0,97
1,41
16,68
24,26
102,45
149,02
10000
Tris(2-butoxyetyl)fosfat, TBEP
3350
3700
14,73
16,27
253,96
280,49
1560,02
1723,01
24000
1,9
2,3
0,01
0,01
0,14
0,17
0,88
1,07
Saknas
Ämne
Organofosfater/Fosfatestrar
Organotennföreningar
Monobutyltenn, MBT
81
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
81
Tabell 12.55-5. Gässlösa ARV, Borås: Uppmätt halt och mängd i effluent, samt beräknade halter i recipient. Spädningsfaktorn är 38 och minsta spädningsfaktor 7. Orange
markerar halter i recipient som överstiger effektnivån. Kolumn med grön rubrik visar beräknad halt i recipienten.
Ämne
Perfluorerade ämnen
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max
(kg/år)
Medianhalt
i recipient
(ng/l)
Maxhalt
i
recipient
(ng/l)
Medianhalt i
recipient vid
Min SF
(ng/l)
Maxhalt i
recipient vid
Min SF (ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
Perfluorooktansulfonat, PFOS
28
79
0,42
1,17
0,73
2,06
4,19
11,82
0,65
Perfluoroundekansyra, PFUnA
0,64
1,2
0,01
0,02
0,02
0,03
0,10
0,18
Saknas
11
23,9
0,16
0,36
0,29
0,62
1,65
3,57
Saknas
3,675
21
0,05
0,31
0,10
0,55
0,55
3,14
Saknas
23
41,3
0,34
0,61
0,60
1,08
3,44
6,18
Saknas
Perfluorododekansyra, PFDoA
0,21
0,53
0,003
0,01
0,01
0,01
0,03
0,08
Saknas
Perfluorooktansyra, PFOA
32,5
39,3
0,48
0,58
0,85
1,03
4,86
5,88
Saknas
Perfluordekansyra, PFDA
5,55
7,1
0,08
0,11
0,14
0,19
0,83
1,06
Saknas
Perfluorobutansyra, PFBA
16,4
30,8
0,24
0,46
0,43
0,80
2,45
4,61
Saknas
Perfluoroheptansyra, PFHpA
12,5
15,7
0,19
0,23
0,33
0,41
1,87
2,35
Saknas
Perfluorononansyra, PFNA
4,675
6,8
0,07
0,10
0,12
0,18
0,70
1,02
Saknas
Perfluorohexansulfonat, PFHxS
5,15
6,06
0,08
0,09
0,13
0,16
0,77
0,91
Saknas
Perfluorooktansulfonamid, PFOSA
0,92
1,8
0,01
0,03
0,02
0,05
0,14
0,27
Saknas
Perfluoropentansyra, PFPA
Perfluorobutansulfonat, PFBS
Perfluorohexansyra, PFHxA
82
82
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Ämne
Klorfenoler och liknande föreningar
2,4+2,5-diklorfenol
Max
(kg/år)
Medianhalt
i recipient
(ng/l)
Maxhalt
i
recipient
(ng/l)
Medianhalt i
recipient vid
Min SF
(ng/l)
Maxhalt i
recipient vid
Min SF (ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
0,16
0,16
0,29
0,29
2
2
700000
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
11
11
4-t-Oktylfenol
19,5
22
0,29
0,33
0,51
0,57
3
3
100
Triclosan
380
380
6
6
10
10
57
57
100
Bisfenol A, BPA
505
1300
8
19
13
34
76
194
1600
4-Nonylfenol
130
130
2
2
3
3
19
19
300
2,4,6-Triklorfenol
26
28
0,39
0,42
0,68
0,73
4
4
Saknas
Arsenik, As
618
670
9
10
16
17
92
100
Krom, Cr
1400
1400
21
21
37
37
209
209
Koppar, Cu
6450
8520
96
127
168
222
965
1274
Nickel, Ni
1645
2000
24
30
43
52
246
299
Zink, Zn
18200
20000
271
297
475
522
2722
2992
Galoxolide, HHCB
190
290
2,82
4
5
8
28
43
4400
Tonalide, AHTN
34
71
0,51
1
0,89
2
5
10,62
438000
Musk Ketone
3,05
6,2
0,05
0,09
0,08
0,16
0,46
0,93
Saknas
Musk Xylene
2,8
4,1
0,04
0,06
0,07
0,11
0,42
0,61
Saknas
Metaller
Myskämnen
83
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
83
Max
(kg/år)
Medianhalt
i recipient
(ng/l)
Maxhalt
i
recipient
(ng/l)
Medianhalt i
recipient vid
Min SF
(ng/l)
Maxhalt i
recipient vid
Min SF (ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
0,21
0,58
0,37
1
2
5,83
254000
210
2
3
4
5
25
31,41
72000000
4,1
27
0,06
0,40
0,11
0,70
0,61
4,04
2000
7,3
23
0,11
0,34
0,19
0,60
1
3,44
35000
3,1
5
0,05
0,07
0,08
0,13
0,46
0,75
Saknas
Tris(2-kloroisopropyl)fosfat, TCPP
1020
1700
15
25
27
44
153
254,29
640000
Tris(1,3-dikloropropyl)fosfat, TDCPP
205
320
3
5
5
8
31
47,87
10000
Tris(2-butoxyetyl)fosfat, TBEP
4000
5700
59
85
104
149
598
852,61
24000
Monobutyltenn, MBT
2,6
7,9
0,04
0,12
0,07
0,21
0,39
1,18
Saknas
Dioktyltenn
1,9
1,9
0,03
0,03
0,05
0,05
0,28
0,28
Saknas
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Trifenylfostfat, TPP
14
39
Tris(2-kloroetyl)fosfat, TCEP
165
2-Etylhexyldifenylfosfat, EHDPP
Tributylfosfat, TBP
Tricresylfosfat, TCP
Ämne
Organofosfater/Fosfatestrar
Organotennföreningar
84
84
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Tabell 12.5-6 Henriksdal, Stockholm: Halt och mängd i effluent, samt beräknade halter i recipient. Spädningsfaktorn är 70. Minsta spädningsfaktor har inte gått att beräkna.
Orange markerar halter i recipient som överstiger effektnivån. Kolumn med grön rubrik visar beräknad halt i recipienten.
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max (kg/år)
Medianhalt
i recipient
(ng/l)
Maxhalt i
recipient
(ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
Perfluorooktansulfonat, PFOS
16
30
1,68
3,15
0,23
0,43
0,13
Perfluoroundekansyra, PFUnA
0,17
0,25
0,02
0,03
0,00
0,00
Saknas
Perfluoropentansyra, PFPA
5,1
5,4
0,54
0,57
0,07
0,08
Saknas
Perfluorobutansulfonat, PFBS
6,51
14
0,68
1,47
0,09
0,20
Saknas
Perfluorohexansyra, PFHxA
11,4
21,6
1,20
2,27
0,16
0,31
Saknas
0,1115
0,22
0,01
0,02
0,00
0,00
Saknas
Perfluorooktansyra, PFOA
6,7
7,6
0,70
0,80
0,10
0,11
Saknas
Perfluordekansyra, PFDA
1,795
3,3
0,19
0,35
0,03
0,05
Saknas
Perfluorobutansyra, PFBA
7,8
18,8
0,82
1,98
0,11
0,27
Saknas
Perfluoroheptansyra, PFHpA
2,465
4,3
0,26
0,45
0,04
0,06
Saknas
Perfluorononansyra, PFNA
1,89
2
0,20
0,21
0,03
0,03
Saknas
Perfluorohexansulfonat, PFHxS
3,35
6,5
0,35
0,68
0,05
0,09
Saknas
Perfluorooktansulfonamid, PFOSA
0,23
0,27
0,02
0,03
0,00
0,00
Saknas
Ämne
Perfluorerade ämnen
Perfluorododekansyra, PFDoA
85
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
85
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max (kg/år)
Medianhalt
i recipient
(ng/l)
Maxhalt i
recipient
(ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
p-Klorfenol
61,5
110
6
12
0,88
2
190000
2,4+2,5-diklorfenol
28,5
33
3
3
0,41
0,47
700000
75
210
8
22
1
3
10
176,5
340
19
36
3
5
10
Bisfenol A, BPA
690
700
73
74
10
10
110
4-Nonylfenol
120
120
13
13
2
2
300
2,6-diklorfenol
19
42
2
4
0,27
0,60
Saknas
2,4,6-Triklorfenol
18
18
2
2
0,26
0,26
Saknas
Krom, Cr
4450
6500
468
683
63
93
Koppar, Cu
5100
7840
536
824
73
112
Nickel, Ni
5800
6570
610
691
83
94
Zink, Zn
23500
33000
2470
3469
335
470
Ämne
Klorfenoler och liknande föreningar
4-t-Oktylfenol
Triclosan
Metaller
86
86
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max (kg/år)
Medianhalt
i recipient
(ng/l)
Maxhalt i
recipient
(ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
Galoxolide, HHCB
220
250
23
26
3
4
4400
Tonalide, AHTN
50
86
5
9
0,71
1
438000
Musk Ketone
5
7
0,56
0,73
0,08
0,10
Saknas
Musk Xylene
0,9
2
0,09
0,20
0,01
0,03
Saknas
9
14
0,90
1
0,12
0,20
254000
105
160
11
17
1
2
72000000
3
5
0,29
0,57
0,04
0,08
200
Tributylfosfat, TBP
106
330
11
35
2
5
3500
Tricresylfosfat, TCP
1
4
0,12
0,40
0,02
0,05
Saknas
Tris(2-kloroisopropyl)fosfat, TCPP
1010
1400
106
147
14
20
64000
Tris(1,3-dikloropropyl)fosfat, TDCPP
116
150
12
16
2
2
1000
Tris(2-butoxyetyl)fosfat, TBEP
4050
9300
426
978
58
132
2400
2
3
0,20
0,28
0,03
0,04
Saknas
Ämne
Myskämnen
Organofosfater/Fosfatestrar
Trifenylfostfat, TPP
Tris(2-kloroetyl)fosfat, TCEP
2-Etylhexyldifenylfosfat, EHDPP
Organotennföreningar
Monobutyltenn, MBT
87
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
87
Tabell 12.5-7 Nolhaga ARV, Alingsås: Halt och mängd i effluent, samt beräknade halter i recipient. Spädningsfaktorn är 79, minsta spädningsfaktor 15. Orange markerar
halter i recipient som överstiger effektnivån. Kolumn med grön rubrik visar beräknad halt i recipienten.
Maxhalt
i
recipient
vid Min
SF (ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max
(kg/år)
Medianhalt
i recipient
(ng/l)
Maxhalt i
recipient
(ng/l)
Medianhalt
i recipient
vid Min SF
(ng/l)
Perfluorooktansulfonat, PFOS
8,5
11
0,03
0,04
0,11
0,14
0,57
0,73
0,65
Perfluoroundekansyra, PFUnA
0,52
1,4
0,002
0,01
0,01
0,02
0,03
0,09
Saknas
Perfluoropentansyra, PFPA
3,11
3,11
0,01
0,01
0,04
0,04
0,21
0,21
Saknas
Perfluorobutansulfonat, PFBS
2,155
4,4
0,01
0,02
0,03
0,06
0,14
0,29
Saknas
Ämne
Perfluorerade ämnen
Perfluorohexansyra, PFHxA
9,6
12
0,04
0,05
0,12
0,15
0,64
0,80
Saknas
Perfluorododekansyra, PFDoA
0,44
0,54
0,00
0,002
0,01
0,01
0,03
0,04
Saknas
Perfluorooktansyra, PFOA
10,9
13
0,04
0,05
0,14
0,16
0,73
0,87
Saknas
Perfluordekansyra, PFDA
2,8
4,8
0,01
0,02
0,04
0,06
0,19
0,32
Saknas
Perfluorobutansyra, PFBA
12,2
40,9
0,05
0,16
0,15
0,52
0,81
2,72
Saknas
Perfluoroheptansyra, PFHpA
2,8
4,7
0,01
0,02
0,04
0,06
0,19
0,31
Saknas
Perfluorononansyra, PFNA
1,56
1,9
0,01
0,01
0,02
0,02
0,10
0,13
Saknas
Perfluorohexansulfonat, PFHxS
1,2
1,86
0,005
0,01
0,02
0,02
0,08
0,12
Saknas
Perfluorooktansulfonamid, PFOSA
0,26
0,52
0,001
0,002
0,003
0,007
0,02
0,03
Saknas
88
88
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Maxhalt
i
recipient
vid Min
SF (ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max
(kg/år)
Medianhalt
i recipient
(ng/l)
Maxhalt i
recipient
(ng/l)
Medianhalt
i recipient
vid Min SF
(ng/l)
2,4+2,5-diklorfenol
12
12
0,05
0,05
0,15
0,15
0,80
0,80
700000
4-t-Oktylfenol
29
330
0,12
1
0,37
4
2
22
100
Triclosan
390
390
2
2
5
5
26
26
100
Bisfenol A, BPA
200
830
1
3
3
11
13
55
1600
4-Nonylfenol
270
290
1
1
3
4
18
19
300
Krom, Cr
3800
3800
15
15
48
48
253
253
Koppar, Cu
9250
19000
37
76
117
241
616
1265
Bly, Pb
1100
1100
4
4
14
14
73
73
Nickel, Ni
2515
4100
10
16
32
52
167
273
Zink, Zn
30300
130000
121
520
384
1646
2017
8654
Galoxolide, HHCB
68
90
0,27
0,36
0,86
1
5
6
4400
Tonalide, AHTN
28
44
0,11
0,18
0,35
0,56
2
3
438000
Musk Ketone
3,8
3,9
0,02
0,02
0,05
0,05
0,25
0,26
Saknas
Musk Xylene
1,5
3,2
0,01
0,01
0,02
0,04
0,10
0,21
Saknas
Ämne
Klorfenoler och liknande föreningar
Metaller
Myskämnen
89
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
89
Maxhalt
i
recipient
vid Min
SF (ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max
(kg/år)
Medianhalt
i recipient
(ng/l)
Maxhalt i
recipient
(ng/l)
Medianhalt
i recipient
vid Min SF
(ng/l)
Trifenylfostfat, TPP
13
54
0,05
0,22
0,16
0,68
0,87
4
254000
Tris(2-kloroetyl)fosfat, TCEP
195
210
0,78
0,84
2
3
13
14
72000000
2-Etylhexyldifenylfosfat, EHDPP
8
14
0,03
0,06
0,10
0,18
0,51
0,93
2000
Tributylfosfat, TBP
80
84
0,32
0,34
1
1
5
6
35000
Tricresylfosfat, TCP
2
7
0,01
0,03
0,03
0,08
0,16
0,43
Saknas
Tris(2-kloroisopropyl)fosfat, TCPP
2600
5900
10
24
33
75
173
393
640000
Tris(1,3-dikloropropyl)fosfat, TDCPP
695
1700
3
7
9
22
46
113
10000
10500
11000
42
44
133
139
699
732
24000
2,65
4,5
0,01
0,02
0,03
0,06
0,18
0,30
Saknas
Ämne
Organofosfater/Fosfatestrar
Tris(2-butoxyetyl)fosfat, TBEP
Organotennföreningar
Monobutyltenn, MBT
90
90
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Tabell 12.5-8 Ryaverket, Göteborg: Halt och mängd i effluent, samt beräknade halter i recipient. Spädningsfaktorn är 598. Minsta spädningsfaktor har inte gått att beräkna.
Kolumn med grön rubrik visar beräknad halt i recipienten.
Median
(mg/pe/år)
Medianhalt
i recipient
(ng/l)
Maxhalt
i
recipient
(ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
2,9
3,6
0,033
0,035
0,13
0,07
0,13
0,09
0,001
0,002
Saknas
4,8
0,66
0,66
0,85
0,008
0,008
Saknas
2,2
0,24
0,30
0,31
0,003
0,004
Saknas
9,9
19,4
1,4
2,7
1,8
0,017
0,032
Saknas
0,1555
0,29
0,02
0,04
0,03
0,000
0,000
Saknas
Perfluorooktansyra, PFOA
7,9
20,7
1,1
2,9
1,4
0,013
0,035
Saknas
Perfluordekansyra, PFDA
1,6
5,3
0,214
0,733
0,276
0,003
0,009
Saknas
Perfluorobutansyra, PFBA
7,6
28,5
1,0
3,9
1,4
0,013
0,048
Saknas
Perfluoroheptansyra, PFHpA
2,8
3,8
0,39
0,53
0,50
0,005
0,006
Saknas
Perfluorononansyra, PFNA
1,4
2,8
0,19
0,39
0,25
0,002
0,005
Saknas
Perfluorohexansulfonat, PFHxS
2,8
3,4
0,39
0,47
0,50
0,005
0,006
Saknas
Perfluorooktansulfonamid, PFOSA
0,24
0,6
0,03
0,08
0,04
0,000
0,001
Saknas
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max
(kg/år)
Perfluorooktansulfonat, PFOS
20
21
2,8
Perfluoroundekansyra, PFUnA
0,511
0,93
Perfluoropentansyra, PFPA
4,8
Perfluorobutansulfonat, PFBS
1,8
Perfluorohexansyra, PFHxA
Ämne
Perfluorerade ämnen
Perfluorododekansyra, PFDoA
91
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
91
Ämne
Klorfenoler och liknande föreningar
2,4+2,5-diklorfenol
Triclosan
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max
(kg/år)
15
23
2
3
Median
(mg/pe/år)
Medianhalt
i recipient
(ng/l)
Maxhalt
i
recipient
(ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
3
0,025
0,038
700000
417,5
820
58
113
74
0,70
1,372
10
Bisfenol A, BPA
720
1300
99
180
128
1
2,175
110
2,6-diklorfenol
11
11
2
2
2
0,018
0,018
Saknas
2,4,6-Triklorfenol
36
59
5
8
6
0,060
0,099
Saknas
Arsenik, As
900
1470
124
203
160
2
2,460
Krom, Cr
3800
3800
525
525
676
6
6,359
Koppar, Cu
12500
18200
1727
2514
2225
21
30,456
Metaller
Bly, Pb
566
566
78
78
101
0,95
0,947
Nickel, Ni
3920
5200
541
718
698
7
8,702
Zink, Zn
10835
16000
1497
2210
1928
18
26,775
Galoxolide, HHCB
205
260
28
36
36
0,34
0,435
4400
Tonalide, AHTN
36,5
80
5
11
6
0,061
0,134
438000
Musk Ketone
3
4
0,38
0,61
0,49
0,005
0,007
Saknas
Musk Xylene
2
3
0,27
0,44
0,35
0,003
0,005
Saknas
Myskämnen
92
92
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Median
(mg/pe/år)
Medianhalt
i recipient
(ng/l)
Maxhalt
i
recipient
(ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
5
5
0,044
0,055
254000
72000000
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max
(kg/år)
Trifenylfostfat, TPP
26
33
4
Tris(2-kloroetyl)fosfat, TCEP
Ämne
Organofosfater/Fosfatestrar
130
190
18
26
23
0,22
0,318
2-Etylhexyldifenylfosfat, EHDPP
5
11
0,64
2
0,82
0,008
0,018
200
Tributylfosfat, TBP
42
57
6
8
7
0,070
0,095
3500
Tricresylfosfat, TCP
3
6
0,40
0,76
0,52
0,005
0,009
Saknas
Tris(2-kloroisopropyl)fosfat, TCPP
1150
1700
159
235
205
2
2,845
64000
Tris(1,3-dikloropropyl)fosfat, TDCPP
170
220
23
30
30
0,28
0,368
1000
Tris(2-butoxyetyl)fosfat, TBEP
7300
9400
1008
1298
1299
12
15,730
2400
3,3
11
0,46
1,52
0,59
0,006
0,018
Saknas
Organotennföreningar
Monobutyltenn, MBT
93
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
93
Tabell 12.5-9 Ön, Umeå: Halt och mängd i effluent, (blå rubrik) samt beräknade halter i recipient (grön rubrik) i jämförelse med antagna effektnivåer. Spädningsfaktorn är 914
och minsta spädningsfaktor 563.
Median
(mg/pe/år)
Medianhalt
i recipient
(ng/l)
Maxhalt
i
recipient
(ng/l)
Medianhalt i
recipient vid
Min SF
(ng/l)
Maxhalt i
recipient
vid Min
SF (ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
0,146
1,131
0,009
0,013
0,014
0,021
0,65
0,002
0,004
0,025
0,000
0,000
0,000
0,001
Saknas
5,7
0,045
0,069
0,536
0,004
0,006
0,007
0,010
Saknas
1,8
4,14
0,022
0,050
0,261
0,002
0,005
0,003
0,007
Saknas
8,5
17,8
0,103
0,217
1,232
0,009
0,019
0,015
0,032
Saknas
Perfluorododekansyra, PFDoA
0,01
0,01
0,00012
0,00012
0,001
0,00001
0,00001
0,00002
0,00002
Saknas
Perfluorooktansyra, PFOA
5,6
7,93
0,068
0,097
0,812
0,006
0,009
0,010
0,014
Saknas
Perfluordekansyra, PFDA
1,21
2,8
0,015
0,034
0,175
0,001
0,003
0,002
0,005
Saknas
Perfluorobutansyra, PFBA
36,5
55
0,444
0,670
5,291
0,040
0,060
0,065
0,098
Saknas
Perfluoroheptansyra, PFHpA
2,29
6,8
0,028
0,083
0,332
0,003
0,007
0,004
0,012
Saknas
Perfluorononansyra, PFNA
0,905
1,18
0,011
0,014
0,131
0,001
0,001
0,002
0,002
Saknas
2,4
4,78
0,029
0,058
0,348
0,003
0,005
0,004
0,008
Saknas
0,44
0,76
0,005
0,009
0,064
0,000
0,001
0,001
0,001
Saknas
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max
(kg/år)
Perfluorooktansulfonat, PFOS
7,8
12
0,095
Perfluoroundekansyra, PFUnA
0,17
0,34
Perfluoropentansyra, PFPA
3,7
Perfluorobutansulfonat, PFBS
Perfluorohexansyra, PFHxA
Ämne
Perfluorerade ämnen
Perfluorohexansulfonat, PFHxS
Perfluorooktansulfonamid,
PFOSA
94
94
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
Maxhalt
i
recipient
(ng/l)
Medianhalt i
recipient vid
Min SF
(ng/l)
Maxhalt i
recipient
vid Min
SF (ng/l)
Effektnivå
(ng/l)
Medianhalt (ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max
(kg/år)
Median
(mg/pe/år)
Medianhalt
i recipient
(ng/l)
14
14
0,2
0,2
2
0,015
0,015
0,025
0,025
700000
4-t-Octylfenol
14
22
0,2
0,3
2
0,015
0,024
0,025
0,039
100
Triclosan
13
13
0,2
0,2
1,9
0,014
0,014
0,023
0,023
100
2,3,4,6-Tetraklorfenol
15
15
0,2
0,2
2,2
0,016
0,016
0,027
0,027
Saknas
Bisfenol A, BPA
600
1300
7
16
87
0,7
1,4
1,1
2,309
1600
4-Nonylfenol
120
120
1,5
1,5
17
0,1
0,1
0,2
0,213
300
Krom, Cr
2400
2400
29
29
348
3
3
4
4
Koppar, Cu
6865
8500
84
103
995
8
9
12
15
Bly, Pb
685
685
8
8
99
1
1
1
1
Nickel, Ni
11950
12000
146
146
1732
13
13
21
21
Zink, Zn
14000
14200
170
173
2029
15
16
25
25
Galoxolide, HHCB
190
240
2
3
28
0,21
0,26
0,34
0,43
4400
Tonalide, AHTN
35
80
0,43
0,97
5
0,04
0,09
0,06
0,14
438000
Musk Ketone
4
4
0,04
0,05
0,51
0,004
0,005
0,01
0,01
Saknas
Musk Xylene
6
11
0,08
0,13
0,90
0,01
0,01
0,01
0,02
Saknas
Ämne
Klorfenoler och liknande
föreningar
2,4+2,5-diklorfenol
Metaller
Myskämnen
95
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
95
Median
(mg/pe/år)
Medianhalt
i recipient
(ng/l)
Maxhalt
i
recipient
(ng/l)
Medianhalt i
recipient vid
Min SF
(ng/l)
Maxhalt i
recipient
vid Min
SF (ng/l)
0,57
2
0,02
0,05
0,03
0,08
3
6
36
0,27
0,51
0,44
0,83
23
0,14
0,28
2
0,01
0,03
0,02
0,04
254000
7200000
0
2000
64
97
0,77
1
9
0,07
0,11
0,11
0,17
35000
3
6
0,04
0,07
0,43
0,00
0,01
0,01
0,01
Saknas
1200
2000
15
24
174
1
2
2
4
640000
300
670
3,65
8
43
0,33
0,73
0,53
1
10000
6200
18000
75,49
219
899
7
20
11
32
24000
3
3
0,03
0,03
0,36
0,003
0,003
0,004
0,005
Saknas
Medianhalt
(ng/l)
Maxhalt
(ng/l)
Median
(kg/år)
Max
(kg/år)
Trifenylfostfat, TPP
16,5
47
0,20
Tris(2-kloroetyl)fosfat, TCEP
250
470
2-Etylhexyldifenylfosfat, EHDPP
12
Tributylfosfat, TBP
Tricresylfosfat, TCP
Ämne
Organofosfater/Fosfatestrar
Tris(2-kloroisopropyl)fosfat, TCPP
Tris(1,3-dikloropropyl)fosfat,
TDCPP
Tris(2-butoxyetyl)fosfat, TBEP
Effektnivå
(ng/l)
Organotennföreningar
Monobutyltenn, MBT
96
96
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?
RAPPORT
2016-12-16
SLUTVERSION
- FINNS DET RECIPIENTER SOM ÄR KÄNSLIGARE ÄN ANDRA?