87 FRÅGOR OM METODISTKYRKAN
Under denna rubrik har vi samlat de vanligaste frågorna om Metodistkyrkan. Vill du veta mer
hänvisar vi utöver vår egen hemsida till följande informationsställen:
www.umc.org (Metodistkyrkans internationella hemsida)
www.worldmethodist.org/wmc.htm (Metodistkyrkans världsråd)
www.metodistkyrkan.se/overas (Metodistkyrkans Teologiska Seminarium, Överås)
www.diakonia.se (Diakonia – frikyrkornas gemensamma biståndsorgan)
Historik
1. Metodistkyrkans historia i världen
Metodismen börjar som en väckelserörelse genom bröderna John och Charles Wesley, präster
i Anglikanska kyrkan på 1730-talet i England. Se vidare fråga nr 4.
Många engelsmän utvandrade på 1700-talet till USA och man upplevde snart behovet av att
bilda ett kyrkosamfund. 1784 grundas Metodistkyrkan i USA efter att John Wesley tveksamt
accepterat detta. Det nya samfundet hämtade mycket av sin inspiration från den anglikanska
kyrkan när det gällde både lära och uppbyggnad. Det är först en bit in på 1800-talet som
metodismen blir ett eget samfund i Storbritannien. Från USA sprider sig sedan
Metodistkyrkan utöver världen för att idag finnas i så gott som alla länder förutom t ex NordKorea, Kambodja och Island.
2. Metodistkyrkans historia i Sverige
De första kontakterna med metodismen fick Sverige genom George Scott som verkade i
Stockholm under 1830- och 40-talet. Han la med sin predikoverksamhet i det så kallade
”Engelska kapellet” grunden till de många väckelserörelser som skulle blomstra på 1800talets senare hälft. Men det var med hemvändande sjömän från Amerika som metodismen
kom till Sverige på allvar på 1860-talet. De hade mött budskapet om nåden som befriar och
engagerar i Amerikas hamnar. Metodistkyrkan i Sverige blev en frukt av den amerikanska
väckelsen och man fick stöd från emigrerade svenskar som i Amerika funnit Metodistkyrkan.
Dessa hemvändande sjömän samt tidigare utvandrade svenska metodistpastorer reste runt i
landet och församlingar bildades, framför allt i kuststäderna och på Gotland. De första
församlingarna bildades 1868 i Karlskrona, Kalmar och Vallda utanför Kungsbacka. 1868
etableras Metodistkyrkan i Sverige och blir 1876 ett av staten erkänt trossamfund med
rättighet att döpa, viga, begrava m.m. (andra samfund fick vänta till 1951). Snart organiseras
ungdomsarbete, pastorsutbildning, bokförlag och en egen tidning ”Svenska Sändebudet”.
3. Varför heter kyrkan som den gör?
Från början var det ett öknamn. John Wesley och hans bror Charles tillsammans med andra
intresserade bildade under sin studietid vid Oxford ”the Holy Club”. En sammanslutning där
man organiserade och systematiserade sitt liv i bön, studier, social välgörenhet, andakter m.m.
Detta blev så välorganiserat att de fick öknamnet ”metodister”, eftersom de var så metodiska.
Detta blev till slut namnet på den kyrka som idag finns över hela världen.
4. Hur startade den?
Bröderna John och Charles Wesley som var präster inom den anglikanska kyrkan i England
upplevde en oerhörd nöd hos människor, både materiellt och andligt. Tusentals människor
levde under existensminimum, många slet hårt i kolgruvorna, barnarbete var vanligt, många
kämpade med alkoholproblem och fattigdom. Fängelserna befolkades av människor vars brott
var fattigdom. Samtidigt hade den anglikanska kyrkan blivit allt mer intellektuell och
attraherade allt färre människor. I denna situation började bröderna Wesley att predika utanför
kyrkorna, vid fabriker, på torg, vid kolgruvorna. De förkunnade att människors liv kunde
förändras. Men budskapet i ord och handling var inte bara riktat till de fattiga utan även till de
rika att ändra sina attityder, liv och handlingar och ta ansvar för andra människor. Utifrån
detta budskap bildades t ex de första fackföreningarna i England. Bröderna Wesley fick stor
uppmärksamhet, många lyssnade och de organiserades i grupper (klasser) som så småningom
i England blev till Metodistkyrkan.
5. När grundades Metodistkyrkan och av vem?
Kyrkans grundare är John Wesley 1703-1791, anglikansk präst från England. Först
organiserades Metodistkyrkan i USA 1784 som en biskopskyrka med många drag hämtade
från den anglikanska kyrkan. Först 1797 blev den ett trossamfund i England, men där utan
biskop.
6. Är Metodistkyrkan en internationell rörelse?
Från USA och England har Metodistkyrkan nått ut till nästan alla länder i världen. Den största
Metodistkyrkan är the United Methodist Church ( som Metodistkyrkan i Sverige tillhör) med
över 10 miljoner medlemmar. Andra större metodistkyrkor finns i Sydafrika, Nigeria, Zaire,
Zambia, Sydkorea och Chile. I många länder är Metodistkyrkan helt självständig och
nationell, men samverkar genom the World Methodist Council med övriga Metodistkyrkor i
världen. Man räknar idag med ca 80 miljoner metodister i världen.
7. Hur många medlemmar finns i Sverige?
Metodistkyrkan i Sverige har ca 4 600 medlemmar (inklusive förberedande medlemmar) och
betjänar ca 9 000 människor (deltagare i ungdomsarbete, studiegrupper, kvinnoorganisationer
med mera)
8. Hur många metodister finns det i världen?
Man räknar idag med ca 80 miljoner metodister i världen, varav the United Methodist Church
är den största med ca 10 miljoner medlemmar
9. Geografisk spridning i Sverige
Metodistkyrkan etablerades först i våra kuststäder för att senare sprida sig inåt landet.
Metodistkyrkan har aldrig varit nämnvärt etablerad i Norrland. Idag hittar man
Metodistkyrkor i de större städerna från Malmö upp till Gävle.
Se information på hemsidan om våra församlingar och var de finns.
Trosfrågor
10. Vad tror man på?
I metodistisk tradition talas om de fyra grundstenarna, där bibeln är själva grunden för tro och
liv. Men bibelns budskap belyses genom traditionen. Det görs levande genom enskilda kristna
och församlingars erfarenhet, och det bekräftas av det förstånd Gud gett oss.
Metodistkyrkan kännetecknas av en balans mellan den andliga och sociala sidan av
kristendomen. ”Tro verksam genom kärlek” och ”tro utan gärningar är död” är viktiga
bibelcitat i Metodistkyrkans kristendomsförståelse. Vi tror att en människa först blir en hel
människa, när hon blir fylld av Guds kärlek. Vi tror att det mesta av mänskliga konflikter,
krig, våld, orättvisa och förtryck har sin orsak i detta, att vi lever åtskilda från Gud. Därför
tror vi att det bästa som någonsin kan ske en människa, är att komma till tro på Gud.
Gemenskapen med Gud ger en grund för livet, som sätter kärleken högst, ger oss förmågan att
förlåta och leva ett liv i solidaritet med våra medmänniskor. Att detta är möjligt beror på att
Gud själv visade vägen, då han blev människa i Jesus Kristus. Vi tror att Jesus genom sin
ande vill vara nära och stötta och hjälpa.
Vill man sammanfatta metodismens trosinnehåll finns grunden i –
1. En skapelseteologi
Som ser på världen som skapad av Gud. Den materiella världen och människan står i ett
ömsesidigt beroende av varandra och är sammanbundna i en ömsesidig solidaritet.
Verkligheten är inte andlig eller materiell, verkligheten är en enda, och den är Guds
verklighet, i vilken vi är insatta som Guds medarbetare och förvaltare. Bibelns skapelseteologi
rymmer en helhetssyn på livet och tillvaron. Den förpliktar oss till ett etiskt ansvar för Guds
värld och att försöka förverkliga en livsstil som värnar naturen och våra medmänniskor.
2. En frälsningsteologi
Till skapelseteologin fogar vi en frälsningsteologi, som handlar om Jesu död och uppståndelse
är en seger över synd, ondska och död. Eftersom frälsning är befrielse från det onda handlar
frälsning både om syndernas förlåtelse och ett nytt liv i Kristus och en förändring av all
orättfärdighet i världen. Jesu befrielsegärning är en frälsning i hoppet, om att vi och hela
skapelsen en gång ska bli helt frigjorda från allt destruktivt och nedbrytande på grund av Jesu
uppståndelse.
3. En personlig erfarenhet
Gud erbjuder människan att i frihet och självständighet ta emot Jesu befrielsegärning. Jag får
ta emot förlåtelse från Gud, inte på grund av mina egna goda gärningar, utan på grund av Jesu
kärleksgärning. Detta är ett personligt erbjudande, som varje människa själv måste ta ställning
till.
4. En visshet om att jag är älskad av Gud
Guds frälsningsgärning är inte bara ett historiskt faktum utanför människan. Den är avsedd att
bli en inre erfarenhet och visshet om att mina synder är förlåtna och att jag är försonad med
Gud, en visshet om att Gud älskar mig och alla människor. En visshet som fyller mig med
glädje och trygghet och som gör att jag vill dela med mig av min tro till andra.
5. En mognad och utveckling
Metodistkyrkan tror på Guds makt att förvandla en människa, inte minst etiskt. Gud vill
återställa människan till sin avbild. Att mogna och utvecklas som kristen och människa kallas
helgelse. Det är en tillväxt i kärlek genom den heliga Andens inflytande. Den är t ex grunden
till ett aktivt och praktiskt fredsarbete. Guds kärlek gäller alla. Det är därför vi som enskilda
kristna och som kyrkor är kallade att arbeta för att människor genom tron på Kristus skall bli
befriade från onda, destruktiva krafter. Metodistkyrkan tror att Jesu befrielsegärning är en
frälsningsgärning som gäller hela människan i alla hennes skiftande livsvillkor, ett
återställande till en sann mänsklighet.
11. Hur ser ni på Gud, er Gudsbild. Är det hon, han eller den?
Gud är ingen staty, ingen stillbild, inget fotografi. Bilden av Gud är rörlig. Bibeln själv ger
oss många olika gudsbilder. Gud är en, den som är helig, kärlek och rättfärdig. Gud är inte
könsbunden, men bibeln säger att man och kvinna tillsammans är Guds avbilder. Den
Gudsbild som framträder tydligast för oss är Jesus Kristus, som är ”den osynlige Gudens
avbild”. Dessutom finns det alltid en personligt tillägnad gudsbild. Även den är rörlig och
skiftar beroende på livssituationer och händelser vi är med om.
12. Synen på treenigheten?
Vi bekänner oss till en treenig Gud enligt den Apostoliska och Nicenska trosbekännelsen, dvs
Gud är skapare, frälsare och helig ande (Fader – Son – Helig Ande). Gud är en, men har
uppenbarat sig för oss på olika sätt.
13. Vem är Jesus för er?
Jesus är Guds son, som föddes fattig i ett stall in i vår värld. I Jesus Kristus kan vi se och
förstå något om hur Gud är, att Gud är kärlek. Jesus är ett föredöme för hur vi ska leva och
förhålla oss till varandra. Men Jesus är också den som genom sin död och uppståndelse har
försonat människan med Gud. Jesu död och uppståndelse bröt det destruktivas makt över
människan. Genom Jesus Kristus finns förlåtelse, kärlek, upprättelse och möjlighet till ett nytt
liv.
14. Hur blir man frälst?
Först när vi upplevt oss själva som syndare inför Gud, insett att vi inte är perfekta människor
och att vi misslyckas med att vara goda medmänniskor, då kan vi uppleva vad det betyder att
få förlåtelse och upprättelse. Gud är den som vill hela det som är trasigt i oss och ge oss kraft
att växa och utvecklas som hela människor. Att ta emot detta och överlåta sitt liv i Guds
händer är att bli frälst.
15. Vad är er syn på andedopet?
I bibeln talas det om att fyllas av den heliga Anden. Metodismen talar om att det är Guds
heliga Ande som först söker en människa, övertygar henne om hennes synd och att Gud vill
frälsa henne, att Gud förlåter människan och att han låter henne mogna och växa som kristen.
Allt detta är ett verk av den heliga Anden. En människa som ger rum för den heliga Anden i
sitt liv blir uppfylld av Guds kärlek. Bibeln talar om andens frukter, det vill säga vad som
kännetecknar en människa som är fylld av Guds ande - kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet,
godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Anden kan också utrusta en människa
med vissa gåvor som t ex: vishet, kunskap, tro, att kunna hela, lära, hjälpa, tala tungotal, styra
m.m.
16. Är det något ni inte får äta enligt er tro?
Nej, det finns inga rekommendationer eller förbud när det gäller vad man får äta.
17. Använder ni bibeln?
Bibeln används i gudstjänster, andakter och andra samlingar. Bibeln är utgångspunkten för
söndagens predikan. Metodistkyrkan följer där den Svenska Evangelieboken, det vill säga en
samling bibeltexter som är ordnade och utvalda efter kyrkoårets teman. Bibeln studeras också
i studiegrupper av olika slag, där man funderar kring bibelns budskap idag. Bibeln är också en
bok som läses enskilt, för meditation, inspiration och eftertanke.
18. Hur ska bibelns ord tolkas; är det fantasi eller verklighet?
Bibeln är grunden för vår tro. Bibeln är en helig skrift därför att den handlar om heliga och
gudomliga ting. Bibeln är Guds uppenbarelsehistoria, det vill säga den berättar om Guds tilltal
till människor i olika tider och på olika sätt. Den är helig skrift därför att den är skriven av
människor som levat i Guds närhet och skrivit under Guds Andes ledning.
Bibeln är inte bara stor litteratur som innehåller mänsklig livsvisdom. Bibeln är boken som
uppenbarar Guds gärningar i historien, särskilt Guds uppenbarelse i Jesu person.
Bibeln blir Guds ord när jag läser den och när jag hör det lästa, talade och förkunnade ordet.
På samma sätt får ordet liv när vi läser och hör det i vår egen nutida livssituation. Men vad vi
hör när vi läser beror på våra behov och förväntningar, vår nöd, sorg och glädje, våra
erfarenheter och kunskaper. Det betyder att olika människor kan höra olika saker när de läser
samma ord och text. Att sätta ett bibelord i relation till sin egen livssituation och låta det
belysa den, kan vi kalla ett existentiellt sätt att läsa bibeln, höra och förstå dess budskap.
Bibeln är ett nådemedel, det vill säga ett medel för Guds Andes inverkan. Den förmedlar
Guds nåd till oss – Guds förlåtelse och barmhärtighet – och den blir ett medel för Guds
frälsningshandlande med oss. När bibeln fungerar som ett nådemedel blir det självklart att
Bibeln också fungerar som rättesnöre för vår tro och vårt sätt att leva.
För att förstå Gamla testamentet måste man läsa det i ljuset av Nya testamentets skildringar av
Jesu liv och de första kristnas församlingar och deras tankar. Inom Bibeln, som består av 66
olika böcker skrivna under en tidsrymd på mer än 2.000 år, finns många olika seder, tankar
och händelser som inte kan förstås utan att tolkas och sättas in i sitt rätta sammanhang.
19. Varför är du med i en församling?
Här berättar tre metodister om sina upplevelser av att vara med i en församling:
”Sökandet står i centrum för församlingens liv. Vi söker djupa livsvärden, i Gud, i oss själva, i
varandras närhet. Gemenskapen i ett symöte kan öppna vägen för detta sökande. Att barnen
får utveckla sina musikaliska talanger i suzukimetoden är också en del av detta helhetens
sökande. Gudstjänsten är inte bara en söndagsförmiddagsstund. Gudstjänsten är så mycket
mer än några psalmer, en predikan och de böner vi ber. Gudstjänsten är hela vårt
ansvarstagande för nådens befriande budskap. I vardagen, i gospelkören, i familjen, i
fredagens innebandy eller vad det nu kan vara, lever vi i Guds tjänst. Tro är min mänskliga
relation till det gudomliga, ett sätt att förhålla sig till Gud och att återspegla heligheten i min
egen livssituation. Allt detta har en naturlig plats i ett kristet liv. Livet präglas av längtan och
sökande efter helhet och kvalitet. I mötet visar sig Gud, har församlingen sin uppgift, lever
vi.” Tomas
”När våra barn döptes fick vi som föräldrar ansvaret att ge dem en kristen fostran. Det gav oss
anledning att som familj söka gemenskap i en församling. Där fick barnen gå i söndagsskola,
scoutgrupp och senare tonårsgrupp. Till gudstjänsterna kunde de också följa med som små
barn. En hel del förstod de inte då, men uppleva gemenskapen kunde vi alla.
Församlingsgemenskapen är nu ett behov och en trygghet för hela familjen, när livet går
vidare. Församlingen ska alltid ha en dörr öppen till människorna och erbjuda glädje och
gemenskap med andra människor och med Jesus Kristus.” Roland och Gerd
”Min församling är som en storfamilj, jag har vuxit upp i den. Den stöttar och uppmuntrar
mig att våga göra saker och den tränar mig att våga vara mig själv. I församlingen får jag
också ta ansvar på olika sätt. Det kan vara rent praktiska saker som att städa och diska efter ett
kyrkkaffe eller det regelbundna givandet till församlingens och hela kyrkans arbete nationellt
och internationellt. Som ungdomsledare har jag fått ytterligare ett stort ansvar av
församlingen. Jag känner att jag behövs.” Karin
20. Hur påverkar tron vardagslivet?
”Min tro på Gud, inspirationen från bibeln och Jesu liv hjälper mig i vardagen. Jag kan få råd
och vägledning när jag ska fatta svåra beslut. Tron hjälper mig att inte tappa hoppet och att se
människors lika värde och möta dem med respekt. Min tro inspirerar mig och ger mig kraft att
handla och engagera mig i olika samhällsfrågor. Min tro ger mig trygghet och jag har någon
jag kan få förlåtelse av.”
21. Ber ni, och i sådana fall hur ofta?
Bönen beskrivs ofta som ”hjärtats samtal med Gud”. Bön är ett sätt att rikta in sig själv emot
Gud och vara öppen för hans tilltal. Bönen kan vara gemensam, där alla ber högt tillsammans
(en formulerad och nedskriven bön t ex i en gudstjänst). Bönen kan vara ordlös, tankar som
tänks i vardagen eller vid en stund av stillhet. De flesta församlingar ordnar särskilda
samlingar för bön, där man kan be för varandra och för situationer i samhället och världen
(förbön). Men bön är inte bara förbön, utan är också ett sätt att tacka för livet och det som är
gott (lovprisning).
22. Tycker du att man ska försöka omvända andra till din tro?
Tron är något som bara kan födas i en människas hjärta om man själv vill. Det går aldrig att
tvinga en människa till tro. En kristen vill dela sin erfarenhet av Gud med andra människor.
Har man upplevt något positivt eller kanske till och med livsförvandlade, vill man dela det
med andra. Det viktigaste för en kristen är inte om en människa blir ”metodist”, ”lutheran”
eller ”katolik”, utan att hon får uppleva att Gud är en verklighet och älskar varje människa.
Att förmedla detta till andra känns rätt, vilket ”andligt hem” människor sedan väljer spelar
ingen roll.
23. Har ni några sakrament?
Metodistkyrkan har två sakrament – dopet och nattvarden (se nedan).
24. Metodistkyrkans syn på dopet; hur gör ni?
Metodistkyrkan döper barn, och vuxna som inte är döpta som barn. Dopet ses som ett
sakrament där barnet inlemmas i den universella kyrkan. Metodismen lär att barnen från
födseln är en Guds skapelse och Guds barn genom Jesu Kristi försoning. Guds rike hör barnen
till och därför har de också rätt att döpas och få tecknet därpå. Det finns ingenting som hindrar
Gud att ge barnet sin nåd. Barnen begjuts med vatten, vuxna kan begjutas eller nedsänkas i
vatten (dopgrav eller sjö på sommaren; dopgrav finns bara i en av våra metodistkyrkor). I den
metodistiska traditionen får föräldrarna lova att genom föredöme och undervisning hjälpa
barnet att växa som kristen. Genom dopet blir barnen förberedande medlemmar i
församlingen. När barnen vid vuxen ålder bekräftar sitt dop blir de medlemmar i
församlingen. Metodistkyrkan erkänner alla andra samfunds dop, när det skett i den treenige
Gudens namn i vatten.
Ordningar för dop – se Metodistkyrkans gudstjänstbok.
25. Metodistkyrkans syn på nattvarden; hur gör ni?
Nattvarden är i första hand ett sakrament, som grundar sig på Jesu sista måltid och hans död
och uppståndelse, ett effektivt tecken på den uppståndne Kristus frälsande närvaro här och nu.
Nattvarden levandegör traditionen om Jesu försoningsdöd på korset. När vi tar emot brödet
och vinet kommer den levande Kristus oss till mötes, med sin förlåtelse, och han stärker tron,
hoppet och kärleken. Gemenskapen förnyas och fördjupas till tjänst i världen.
Metodistkyrkan tillämpar ett ”öppet nattvardsbord”, det betyder att alla som vill är välkomna
att delta i nattvardsfirandet oberoende om de tillhör något samfund eller ej. Metodistkyrkan
vill fira nattvard tillsammans med andra kristna, i den egna församlingen eller i andras, därför
att vi menar att det är ”Herrens bord som dukas”, inte ett speciellt samfunds.
Föräldrar får gärna ta med sina barn till nattvardsfirandet. Pastorn välsignar de barn som är för
små att ta del av gåvorna. Nattvard firas allt oftare i söndagens gudstjänster eller vid särskilda
nattvardsgudstjänster. Nattvardsordningen innehåller bland annat syndabekännelse, förlåtelse,
instiftelseorden, utdelande och tacksägelse. Rätt att utdela nattvarden har en ordinerad pastor,
men till sin hjälp kan en pastor ha en eller flera gudstjänstdeltagare. Brödet och vinet delas
oftast ut framme vid altarrunden, antingen knäböjande vid altarrunden (duklag) eller hela
församlingen passerar gående förbi och stannar upp och mottar bröd och vin (obrutet duklag).
Ordningar för nattvard – se Metodistkyrkans gudstjänstbok.
26. Metodistkyrkans syn på konfirmation; hur gör ni?
Själva konfirmationshögtiden föregås av undervisning under ett par terminer eller
konfirmationsläsning på sommarläger. I konfirmationsundervisningen får man lära sig om
kristen tro, bibel, livsfrågor och etik. Undervisningen utgår oftast från ungdomarnas egna
funderingar kring liv och tro. Konfirmationsundervisningen avslutas med en
konfirmationshögtid där konfirmanderna via handpåläggning blir föremål för förbön om helig
Ande och välsignelse och får bekänna sin tro. Den verkliga konfirmationen (= att
bekräfta/konfirmera sitt dop) sker vid inträdet som bekännande medlem i församlingen. Då
ställs frågan: ”Bekräftar du/ni inför Gud och denna församling ditt/ert dop och därmed också
ditt/ert förbund med Kristus?”
Ordning för konfirmation – se Metodistkyrkans gudstjänstbok.
Konfirmationsläger se Metodistkyrkans hemsida www.metodistkyrkan.se
27. Metodistkyrkans syn på bröllop; hur gör ni?
En metodistpastor har laglig rätt att förrätta kyrklig vigsel. Pastorn representerar då inte bara
kyrkan utan också samhället och har därför skyldighet att före vigseln kontrollera att inga
lagliga hinder finns för att ingå äktenskap. Men en kyrklig vigsel har inte bara en civilrättslig
innebörd utan också en kristen, att inför Gud lova varandra trohet och kärlek. Vigseln äger för
det mesta rum i en kyrka, men kan förrättas utomhus, i hemmet eller annan plats. Vid varje
vigsel skall finnas minst två vittnen. Vigseln ses som en mindre gudstjänst med bibelläsning,
bön, sång, löften, äktenskapsförklaring och vigseltal. Metodistkyrkans ordning för vigsel är
inspirerad av den anglikanska kyrkans.
Ordning för vigsel – se Metodistkyrkans gudstjänstbok.
28. Vad tror ni händer efter döden?
Hoppet om evigt liv är grundat på vissheten om Jesu uppståndelse. Genom döden får vi lägga
av oss vår jordiska kropp, men människans själ tillhör Gud och vistas i en högre
gudsgemenskap i väntan på kroppens uppståndelse och domen. Tack vare Jesu uppståndelse
från de döda finns ett evigt hopp om en slutgiltig, rättvisa som är förenad med den totala
kärleken. Uppståndelsen som den kristna trons centrum, rymmer hoppet om en annan och ny
kvalitet av liv, det eviga livet i Guds fullkomliga rike. Hur det livet ser ut kan vi bara ha en
svag aning om genom de bilder bibeln ger oss. Det eviga livet tecknas som en kärlekens
gemenskap med Gud där inget lidande eller ont finns mer.
29. Hur ställer sig Metodistkyrkan till nära-döden-upplevelser?
Det är svårt att bedöma dessa upplevelser, men de ligger i linje med tron på ett evigt liv och
ett möte med Jesus Kristus. Många av dessa upplevelser talar ju om ett ljus och om en
kärleksfull ljusgestalt som kommer dem till mötes. En del vetenskapsmän talar om kemiska
reaktioner i hjärnan, vad som är sant kanske vi får veta en gång.
30. Vad är er inställning till himmel - helvete?
När människor väljer det onda, destruktiva hamnar de ibland i ett ”helvete” redan här och nu
(ex krig, hämnd, droger, miljöförstöring). Men oftast när man talar om himmel och helvete
(vilket man inte så ofta gör i vår tradition) tänker man på vad som händer en människa efter
döden. När Jesus talar om Guds rike, berättar han om ett rike där ingen död, ingen ondska,
inget lidande finns mer. Inget sådant har plats i Guds rike. Genom Jesu död och uppståndelse
har han besegrat döden och ondskan. Detta gäller alla människor. De som är dömda att inte få
vara med i Guds rike är de onda krafterna och de som håller fast vid dem. Ibland kallas detta
tillstånd för helvete (= att vara skild från Gud).
31. Vilken uppfattning har ni om domedagen?
Den kristna kyrkan lever i ett ständigt advent (=ankomst, väntan) Den väntar att Kristus skall
komma tillbaka. Detta skall ske på ”den yttersta dagen”, när den här världens liv är slut och
evigheten bryter in. Då skall Kristus uppbenbara sig i all sin härlighet och makt. Ingen vet när
den dagen kommer. Den yttersta dagen innebär alla dödas uppståndelse, men också en
slutgiltig och yttersta dom, en slutuppgörelse med allt ont. Men han som ska döma oss är inte
bara vår domare utan också vår frälsare. Alla ska dömas, men alla ska inte fördömas. In i
Guds fullkomliga rike kommer ingenting som är ont. ”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son,
för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen
utan för att världen skulle räddas genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd … och detta är domen, att när ljuset
kom in i världen, då älskade människorna mörkret mer än ljuset …. Men den som handlar efter sanningen, han kommer till
ljuset, för att det ska bli uppenbart att han gör vad Gud vill.” (Johannesevangeliet kapitel 3 vers 16-21.)
Relationer
32. Vad anser ni om sex före äktenskapet?
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: ”Även om alla människor är sexuella varelser vare sig
de är gifta eller ej, anser vi att sexuella relationer endast hör hemma inom äktenskapet.
Sexualiteten kan exploateras såväl inom som utom äktenskapet. Vi avfärdar alla former av
sexualitet som fördärvar det människovärde Gud har gett oss och bejakar endast de former
som stärker det. Sexuella relationer där den ena eller båda parterna utnyttjas eller kränks är
både oacceptabelt ur kristet synsätt och i högsta grad destruktivt för den enskilde, familjen
och den mänskliga gemenskapen.”
33. Är det okej att vara sambo?
De flesta ungdomar blir idag sambo för kortare eller längre tid. Den samlevnadsform
Metodistkyrkan vill bejaka och verka för är äktenskapet. Det betyder inte att vi som kyrka tar
avstånd från dem som väljer att leva som sambo, utan vi uppmuntrar till äktenskap.
34. Vad tycker ni om skilsmässa?
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: ”När äkta makar har glidit så långt från varandra att en
försoning är omöjlig, trots allvarliga överväganden och rådgivning, är skilsmässan en väg, om
än beklaglig, ut ur den uppkomna krisen. Parterna bör söka medling för att minimera de
motsättningar och klander som de juridiska procedurerna så ofta orsakar.
Även om skilsmässan offentligen fastslår att äktenskapet är upplöst så kvarstår ändå starka
band, t ex på grund av gemensamma barn och andra familjerelationer. Vi uppmanar till
hänsynsfullhet vid förhandlingar rörande vårdnaden så att inte den frågan reduceras till att
handla om underhåll, kontroll, manipulation och/eller hämnd. Barnets behov måste få stå i
centrum.
Skilsmässa utesluter inte ett nytt äktenskap. Vi uppmanar både kyrkan och samhället att med
uppriktig medkänsla engagera sig för dem som genomgår skilsmässa samt för medlemmar av
en skilsmässofamilj eller en familj bestående av omgifta makar och erbjuda dem en
gemenskap där Guds nåd omfattar alla.”
35. Vad är er inställning till preventivmedel?
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: ”… Gud utmanar oss att skapa ansvarsfulla, hängivna
och kärleksfulla sätt att uttrycka vår sexualitet på…..Vi ser ett fortsatt behov av en grundlig
och sund sexualundervisning för barn, ungdomar och vuxna.”
Sexualiteten är Guds goda gåva till alla människor, alltså inte enbart till för att producera
barn. Om sexualiteten ska kunna vara en god gåva och ge oss möjlighet att uttrycka vår
sexualitet på ett ansvarsfullt sätt behövs preventivmedel.
36. Vad anser ni om abort?
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: ”Livets början och livets slut är gudagivna gränser för
den mänskliga existensen. Medan den enskilda individen alltid har haft möjlighet att
bestämma när hon skall dö, har hon numera möjligheten att avgöra när och även om nya
individer ska få födas. Vår tro på det ofödda livets okränkbarhet gör oss ovilliga att godta
abort. Men samtidigt är vi förpliktigade att respektera moderns hälsa och liv, som ibland kan
skadas svårt genom en graviditet. I enlighet med tidigare kristen lära, inser vi att det finns
tragiska konflikter mellan liv och liv som kan berättiga en abort. I sådana fall stöder vi
möjligheten till laglig abort under tillförlitlig medicinsk behandling. Vi kan däremot inte
godta abort som en vedertagen form av födelsekontroll, och avvisar det kategoriskt som en
könsurvalsmetod. Vi uppmanar alla kristna i rannsakan och bön undersöka vilka betingelser
som kan motivera abort. Vi utmanar vår kyrka att erbjuda omvårdnad såväl för dem som
avbryter ett havandeskap, för dem som är mitt uppe i en krisfylld graviditet som för dem som
fullföljer havandeskapet. Landets lagar och bestämmelser ger inte all den vägledning som det
upplysta kristna samvetet kräver. Därför skall ett beslut om abort endast fattas efter moget
övervägande i bön av berörda parter, efter medicinsk, pastoral och annan lämplig rådgivning.”
37. Vad är er inställning till barnuppfostran?
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: ”Medan barn tidigare betraktades som sina föräldrars
egendom erkänns de nu som fullvärdiga människor med egna rättigheter, gentemot vilka
vuxna och samhället i övrigt har särskilda skyldigheter….Dessutom har barnen samma rätt till
mat, bostad, kläder, sjukvård och känslomässig trygghet. Barnens rättigheter bekräftar vi med
deras egna, oavsett deras föräldrars eller målsmäns handlande eller brist på handlande. I
synnerhet måste barn skyddas från ekonomiskt, fysiskt och sexuellt utnyttjande eller tvång. ..
Vi bejakar delat föräldraansvar för både män och kvinnor och uppmuntrar sociala,
ekonomiska och religiösa åtgärder som bevarar och stärker familjerelationerna så att varje
familjemedlem får hjälp att fullt ut utveckla sin egen personlighet. Begreppet familj omfattar
mer än själva kärnfamiljen. Här ingår även t ex storfamilj, familjer med adopterade barn,
ensamstående föräldrar, fosterfamiljer och makar utan barn.”
38. Hur ser ni på homosexualitet?
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: ”Bestämda grundläggande mänskliga rättigheter och
samhälleliga friheter gäller alla människor. Vi är förpliktade att även stödja dessa rättigheter
och friheter för homosexuella. Vi stöder åtgärder som syftar till att stoppa våld och olika
former av tvång riktat mot homosexuella. Dessutom förpliktar vi oss till ett handlingssätt som
motsätter sig tvång och marginalisering av före detta homosexuella…..Homosexuella har på
samma sätt som heterosexuella ett okränkbart värde. Alla människor behöver kyrkans omsorg
och vägledning i sin kamp för ett fullödigt människoliv och behöver det andliga och
känslomässiga stöd en gemenskap ger och som möjliggör försoning med Gud, med andra
människor och med det egna jaget. Även om vi anser att homosexuella handlingar är
oförenliga med kristen lära, bekräftar vi att Guds nåd gäller alla. Vi förpliktar oss själva att stå
till tjänst för och med alla människor.”
39. Vad är er inställning till jämställdhet mellan könen?
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: ”Vi bekräftar att män och kvinnor på alla sätt är
jämställda. Därför yrkar vi att alla resurser används för att utrota stereotypa könsroller både i
praktiken och i framställningen av familjelivet samt i frivilligt eller avlönat arbete i kyrka och
samhälle. Kvinnor har rätt att behandlas jämlikt vid anställning, fördelning av ansvarsuppdrag
samt vid befordran och lönesättning. Vi bekräftar värdet av att kvinnor ges beslutsfattande
uppdrag på alla nivåer inom kyrkan och anmodar dess organ att garantera kvinnors
representation genom regler för anställning och rekrytering. Vi stöder positiv särbehandling
som ett sätt att komma till rätta med bristande jämlikhet och diskriminering inom både vår
kyrka och i samhället. Vi uppmanar arbetsgivare till de makar i en familj där båda har var sin
yrkeskarriär att ta hänsyn till detta vid en planerad förflyttning……Utifrån skriftens ord
bekräftar vi mäns och kvinnors människovärde och lika värde inför Gud. Vi avvisar den
felaktiga uppfattningen att det ena könet ör överlägset det andra, att det ena måste kämpa mot
det andra och att medlemmar av det ena könet får motta kärlek, makt och aktning på det
andras bekostnad. Framförallt avvisar vi uppfattningen att Gud har skapat individer som
ofullkomliga fragment som blir hela först i förening med varandra. Vi uppmanar både kvinnor
och män att dela makt och ledarskap, att lära sig både ge och ta emot av fri vilja, att bli hela
och respektera andras integritet. Vi strävar efter att varje individ får möjligheten och friheten
att älska och bli älskad, att begära och få rättigheter samt att utöva moraliskt
självbestämmande. Eftersom vi uppfattar våra könsskillnader som en gåva från Gud som
bidrar till en rik mångfald av mänsklig erfarenhet och mänskliga perspektiv avvisar vi synsätt
och traditioner som utnyttjar dessa skillnader och gör det ena könet mer sårbart än det andra i
relationer.”
40. Hur ser ni på kvinnliga präster?
Ur boken ”Metodistkyrkans historia” utgiven 1896 ägnas ett helt kapitel åt kvinnans rätt att
förkunna och undervisa i Metodistkyrkan. Kvinnans ställning var tidigt stark inom
metodismen, men det skulle dröja till 1940-talet innan kvinnliga präster ordinerades.
Metodistkyrkan var ändå ett av de första samfunden som ordinerade kvinnor. Idag finns
kvinnor på alla funktioner inom kyrkan och bland de ca 70 biskoparna inom the United
Methodist Church finns idag ett 15-tal kvinnliga biskopar.
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: ”Vi stöder positiv särbehandling som ett sätt att
komma till rätta med bristande jämlikhet och diskriminering inom både vår kyrka och i
samhället.”
41. Vad är er inställning till alkohol och droger?
Varje metodistförsamling vill erbjuda en alkoholfri och drogfri miljö och verka för att
användningen av droger minskar i vårt land. Ingen avkrävs dock några löften om
helnykterhet. Metodistkyrkan är genom kyrkornas gemensamma organisation för socialt och
diakonalt arbete ”Hela Människan” aktiva när det gäller opinionsbildning kring drogfrågor.
Hela Människan bedriver på ca hundra orter i landet s.k. Ria (rådgivning i alkoholfrågor).
Ria-verksamheten når varje år många tusen missbrukare av alkohol och andra droger med ett
stödjande, vårdande och förebyggande arbete.
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: s.15 ”Vårt mångåriga stöd för nykterhet är ett
vittnesbörd om Guds befriande och återlösande kärlek till människan. Vi stöder avhållsamhet
från varje typ av illegala droger. Eftersom alkohol och illegala droger vållar brottslighet,
sjukdomar, död och familjetragedier, stöder vi kampanjer som främjar avhållsamhet. Miljoner
människor är bevis på hur ändamålsenliga läkemedel är, samtidigt som miljontals andra bär
vittne om vilka skador läkemedelsmissbruk kan vålla. Vi uppmuntrar en förnuftig målsättning
vad gäller tillgängligheten på förmodade nyttiga eller förmodade skadliga receptbelagda eller
receptfria läkemedel. Fullständig information kring deras bruk och missbruk skall finnas lätt
tillgänglig för både läkare och patienter. Vi stöder strikt tillämpning av lagar angående
försörjning och distribution av opiater. Vi stöder regler som skyddar samhället från alla slags
droganvändare där uppenbar fara för samhället föreligger. Drogberoende personer och deras
familjemedlemmar är individer med okränkbart människovärde och är berättigade till
behandling, rehabilitering och en fortlöpande livsförändrande återhämtning.
42. Får en medlem göra värnplikt?
Ur Metodistkyrkans Sociala principer s.25: ”Även om tvång, våld och krig för närvarande är
det yttersta instrumentet i internationella relationer avvisar vi dessa som oförenliga med Kristi
budskap och ande. Istället yrkar vi på att man på laglig väg förhindrar mellanstatligt krig, våld
och tvång. Vi anser att påtvingad militärtjänst är oförenligt med evangeliet. Vi förstår hur
uppslitande inkallelse till militärtjänst kan vara. Vi uppmanar alla unga att söka kyrkans
rådgivning när de nått fram till ett samvetsgrant beslut kring sitt ansvar som medborgare.
Pastorer uppmanas att stå till tjänst med rådgivning för alla unga som fått en inkallelse till
militärtjänst och för dem som av samvetsskäl vägrar att samarbeta med värnpliktssystemet. Vi
stöder och erbjuder kyrkans tjänst till de som av samvetsskäl motsätter sig krig i allmänhet
eller något särskilt krig och därför vägrar militärtjänstgöring. Vi stöder vidare och erbjuder
kyrkans tjänst till de personer som av samvetsskäl väljer att tjäna i de väpnade styrkorna eller
som accepterar alternativ tjänst.”
43. Tycker ni man ska delta i krig?
Ur Metodistkyrkans Sociala principer s24 + s25 + s27: ”Vi hävdar att kyrkans uppdrag att
stödja var och en som lider för ståndpunkter utifrån sina samveten som lett till tro på aktioner
av icke-våld. Vi kräver att myndigheter garanterar mänskliga rättigheter i enlighet med den
Internationella konventionen om civila och politiska rättigheter för de personer som kommit i
trångmål på grund av sina icke-våldshandlingar.”
”Krig är oförenligt med Kristi egen undervisning och förebild. Därför avvisar vi krig som ett
utrikespolitiskt verktyg och insisterar på att varje lands primära plikt är att på ett fredligt sätt
lösa varje intern eller mellanstatlig konflikt. Vidare att mänskliga värden skall väga tyngre än
militära behov i samband med regeringars prioriteringar, att samhällets militarisering stoppas,
att tillverkning, försäljning och spridning av vapen begränsas och kontrolleras samt att
produktion, innehav eller användandet av kärnvapen fördöms. Som en följd av detta stöder vi
allmän och total nedrustning under effektiv internationell kontroll.”
Se även svar på fråga 41.
44.Vad tycker Metodistkyrkan om dödsstraff?
Ur Metodistkyrkans Sociala principer s.25: ”…..Vi stöder myndigheters strävanden att
reducera och förhindra brott, i överensstämmelse med respekten för den enskildes
grundläggande friheter. Vi avvisar allt missbruk av dessa funktioner … Vi avvisar vårdslös,
okänslig eller diskriminerande utövning av lagen…. I Kristi kärleks namn, han som kom för
att rädda de sårade och förlorade, yrkar vi på helt nya system för att skydda och stödja
brottsoffer samt en rehabilitering som syftar till att återupprätta, bevara och skydda de
fängslades människovärde. Av samma orsak motsätter vi oss dödsstraff och kräver att det
avskaffas.”
45. Är ni emot något och kämpar ni för något?
Se Metodistkyrkans Sociala principer www.metodistkyrkan.se
Gudstjänstlivet
46. Hur ofta har ni gudstjänster eller andra möten?
Detta varierar naturligtvis från församling till församling, men de flesta firar gudstjänst varje
söndag med eller utan nattvard, ibland som familjegudstjänst (tidpunkten kan variera). I
veckorna förekommer olika studiegrupper kring olika teman, nattvardsgudstjänster,
meditationsgudstjänster, kvinnogrupper, samlingar för daglediga (oftast pensionärer), barnoch ungdomssamlingar av olika karaktär. Konserter eller musikgudstjänster är oftast förlagda
till lördagar eller söndagar.
47. Hur går en gudstjänst till?
Metodistkyrkan har en ordning, liturgi för söndagens gudstjänst som de flesta församlingar
följer. Utformningen av de olika punkterna i liturgin kan utformas väldigt olika, beroende på
kyrkoåret, om det är familjegudstjänst eller söndagens tema och lokala förutsättningar.
Gudstjänsten inleds med psalmsång – inledning med bibelläsning och bön – psalmsång* läsningar från Gamla testamentet och Nya testamentet – psalmsång* - förbön – information –
psalmsång* - predikan – psalmsång* - stund av bön och stillhet – psalmsång* - välsignelsen –
trefalt amen
*eller annat sånginslag
Se Metodistkyrkans handbok.
48. Vilka ritualer använder ni?
Metodistkyrkan har en handbok där ritualer, liturgier finns med för alla typer av gudstjänst:
Gudstjänst, nattvardsgudstjänst, förnyelsegudstjänst, dop, konfirmation, vigsel, begravning,
bikt, kyrkoinvigning, ordination av pastorer och diakoner, biskopsinvigning m fl.
Se Metodistkyrkans gudstjänstbok
49. På vilket sätt deltar besökarna i gudstjänsten?
Besökarna blir delaktiga i gudstjänsten genom psalmsång, sånger, växelläsning av texter och
böner. Ibland ges tillfälle för den som vill informera om något, berätta något man upplevt eller
leda i bön. I många kyrkor finns ljusbärare där man kan tända ljus före eller under
gudstjänsten. Efter gudstjänsten kan det ibland ges tillfälle att diskutera predikan tillsammans.
50. Firar ni några speciella högtider?
Kyrkoårets högtider firas med advent, jul, fastetiden, påsk, Kristi Himmelfärdsdag, pingst,
Alla helgons dag.
51. Hur ser det ut i er frikyrkas lokal; några speciella kännetecken?
Många metodistkyrkor är byggda kring sekelskiftet där exteriören har en tydlig kyrklig prägel
med torn, kors och bågformade fönster. Interiören domineras av altarpartiet – ofta med en
rundad altarring och där predikstolen är placerad bakom och ovanför altaret (gäller de äldre
kyrkorna). Dopfunten är ofta placerad innanför altarringen eller i dess närhet. De mer
moderna metodistkyrkorna har en mycket varierande arkitektur.
52. Har ni någon särskild utsmyckning i kyrkan?
I de flesta äldre metodistkyrkor finner man en målad altartavla i fonden ofta inramat av ett
bibelcitat. Ibland kan altartavlan vara ersatt med ett kors. I övrigt varierar utsmyckningen i
kyrkorna mycket beroende på kyrkans ålder och lokala konstnärer.
53. Hur är er musik?
Sången och musiken varierar från församling till församling. Metodistkyrkan har en psalmbok
”Sånger & Psalmer” som är gemensam med nio frikyrkosamfund och med Svenska kyrkan (nr
1-325). ”Psalmer för 90-talet” är också ett psalmbokstillägg som används i flera församlingar.
Utöver psalmsång, ackompanjerad till orgel eller piano, kan musikstilen variera från körer av
olika slag, strängmusik (gitarr, bas, dragspel + sång), solister till rock- och popband. Många
församlingar idag har också gospelkörer.
54. Bär ni någon slags speciell klädsel?
Metodistkyrkans pastorer bär till vardags oftast prästskjorta. För gudstjänstbruk och
högtidliga tillfällen finns en vit alba med tillhörande grön stola med Metodistkyrkans emblem
korset och flamman.
55. Använder ni andra böcker än bibeln?
Förutom Metodistkyrkans Psalmbok med Gudstjänst/handbok (gudstjänstordningar) är
Metodistkyrkans Kyrkoordning en central bok. Kyrkoordningen beskriver dels
Metodistkyrkans lära och teologi samt hur kyrkan ska vara organiserad. Den innehåller över
två tusen paragrafer och kan både läsas för inspiration och som vägvisare för församlingarnas
och kyrkans organisation.
56. Vad gör prästen mer än predikar?
En pastor har många uppgifter utöver att leda olika gudstjänster och andakter samt predika.
Ett viktigt arbete är att i dialog med människor erbjuda själavård, stöd och samtal. Pastorn är
också ofta den som på olika sätt har kontakt med olika organ och organisationer i samhället
(skola, sjukhus, arbetsplatser, fängelse/häkte m.m.). En pastor leder ofta olika studiegrupper i
en församling samt har ett övergripande ansvar för dess barn- och ungdomsarbete samt
konfirmander. Pastorn är också den som tillsammans med församlingsrådet har ansvar för
församlingens organisation och planering av verksamheten.
Verksamhet
57. Vilka typer av verksamheter har Metodistkyrkan?
Vi kan skilja på den verksamhet som bedrivs nationellt och gemensamt av Metodistkyrkan i
Sverige och den verksamhet de lokala församlingarna bedriver.
Metodistkyrkan i Sverige bedriver ett landsomfattande barn- och ungdomsarbete genom sitt
ungdomsförbund MKU (Metodistkyrkans Ungdomsförbund) genom bland annat läger för
olika åldrar, konfirmationsläger, kurser, Gospelhelger och ledarutbildning. Kvinnoarbetet
organiseras genom Metodistkyrkans Kvinnor (MKK) som arbetar för kvinnofrågor samt
internationellt bistånd. Metodistkyrkans Råd för Mission och Bistånd kanaliserar både
ekonomiskt och personellt stöd till olika projekt i länder som Moçambique, Zimbabwe,
Liberia, Sierra Leone, Indien, Indonesien samt Baltikum. Metodistkyrkans teologiska
seminarium Överås i Göteborg utbildar pastorer och andra som vill läsa teologi samt erbjuder
kortkurser i olika ämnen. Nationellt anordnas även olika typer av konferenser och temaveckor
bland annat på Metodistkyrkans sommargård Framnäs utanför Gränna. Ett exempel på detta är
de s.k. ”Emmausvandringarna” en fördjupnings- och inspirationskurs i kristen tro. Genom
organisationen FVBU (Föreningen för vård och fostran av barn och ungdom) bedrivs att antal
daghem samt internationellt stödarbete i Sierra Leone och Baltikum.
Lokalt varierar arbetet naturligtvis mycket. Förutom gudstjänster och andakter av många olika
slag kan man hitta studiegrupper, bönegrupper, besöksgrupper, ett varierat utbud av körer och
musikgrupper, barn- och ungdomsgrupper, söndagsskola, scouting, konfirmandgrupper,
kvinnogrupper, mansgrupper med mera.
58. Bedriver kyrkan någon mission i Sverige?
Alla Metodistkyrkans församlingar har ett utåtriktat och öppet arbete där man erbjuder sina
tjänster och presenterar sitt budskap. I den betydelsen vill alla församlingar vara
missionerande.
59. Arbetar Metodistkyrkan med mission?
Om man med mission avser arbete i andra länder, stöder Metodistkyrkan i Sverige andra
Metodistkyrkor utöver världen i deras utåtriktade arbete. Idag är Metodistkyrkan en
samarbetspartner som stöder projekt och bistår med personal utifrån afrikanska eller asiatiska
metodistkyrkors egna behov och önskemål. Metodistkyrkans Råd för Mission och Bistånd
kanaliserar både ekonomiskt och personellt stöd till olika projekt i länder som Moçambique
(krigsskadade barn), Zimbabwe (tandhälsovård), Liberia (uppbyggnad av skolor), Sierra
Leone (handikappade föräldralösa barn), Indien (landsbygdsutveckling), Indonesien
(litteratur) samt Baltikum.
60. Arbetar Metodistkyrkan med biståndsarbete?
Alla projekt som Metodistkyrkan är engagerade i, är biståndsprojekt (se även svar på fråga
58). Tillsammans med DIAKONIA, som är frikyrkornas gemensamma biståndsorganisation
kanaliseras stöd till ännu fler projekt. Läs mer: www.diakonia.se
61. Arbetar Metodistkyrkan med välgörenhet?
Metodistkyrkan bedriver en del socialt arbete genom sina församlingar som stöttar enskilda
människor som hamnat i svåra situationer samt genom RIA (Rådgivningsbyråer i alkohol och
droger) som bedrivs ekumeniskt. Lokalt sker också ett viss arbete med flyktingar och
asylsökande som får stöd och hjälp.
62. Vad har ni för ungdomsaktiviteter?
Metodistkyrkan i Sverige bedriver ett landsomfattande barn- och ungdomsarbete genom sitt
ungdomsförbund MKU (Metodistkyrkans Ungdomsförbund) genom bland annat läger för
olika åldrar, konfirmationsläger, kurser, Gospelhelger och ledarutbildning. MKU samarbetar
även med SMU (Svenska Missionsförbundets Ungdom) och SBUF (Svenska
Baptistsamfundets Ungdom). Lokalt kan man möta följande aktiviteter för barn och
ungdomar: familjegudstjänster, söndagsskolor, babysång, barnsång & rytmik, barnkörer,
ungdomskörer, gospelkörer, minior- och juniorgrupper, scouting för olika åldrar,
tonårsgrupper, konfirmandgrupper med mera. Dessutom lokala hajker, läger och kurser.
63. Har ni några skolor?
Metodistkyrkans Teologiska Seminarium, Överås i Göteborg utbildar pastorer och andra som
vill läsa teologi samt erbjuder kortkurser i olika ämnen. Utbildningen vid Överås är fyrårig
samt öppen för studerande från alla samfund.
Läs mer: www.metodistkyrkan.se/overas
64. Har ni någon egen tidning?
Redan 1868 startade Metodistkyrkan i Sverige sin första tidning ”Lilla Sändebudet” som
senare blev Svenska Sändebudet. I 135 år har alltså Svenska Sändebudet varit
Metodistkyrkans samfundstidning. Den utkommer med 12 nummer/år och speglar kyrkans liv
nationellt och internationellt, men har också rum för idéartiklar och debatt.
65. Arbetar Metodistkyrkan med radio?
Lokalt är en del församlingar engagerade i olika närradioföreningar och sänder olika typer av
musikprogram, ungdomsprogram, frågeprogram, andakter och gudstjänster. Ett exempel på
detta är Radio Jakob i Göteborg.
Läs mer: www.metodistkyrkan.se/st.jakob
Ekumenik
66. Hur skiljer sig Metodistkyrkan från Svenska kyrkan?
Under 1980-talet genomfördes teologiska samtal med Svenska kyrkan, vilka resulterade i ett
samarbetsavtal som ingicks 1993. I detta samarbetsavtal fastslås att läroenhet gäller mellan
Svenska kyrkan och Metodistkyrkan. Avtalet innebär också att kyrkorna erkänt varandras
ämbeten, det vill säga präster från de båda samfunden kan tjänstgöra i varandras gudstjänster.
Församlingar kan samverka och även bilda samverkansförsamlingar. Ett exempel på detta är
Huskvarna församling. Präst som vill tjänstgöra i det andra samfundet behöver inte prästvigas
på nytt. Före år 2000 var Svenska kyrkan en ”statskyrka”, medan Metodistkyrkan var ett fritt
trossamfund. Idag definieras båda samfunden som trossamfund. En skillnad är hur man ser på
medlemskapet. För att bli medlem i Metodistkyrkan ska man vara döpt och vilja bekänna sin
kristna tro. Döps man som barn blir man förberedande medlem tills man bejakar sitt dop som
vuxen, bekänner sin tro och blir medlem. En annan skillnad finns i hur kyrkorna är
organiserade. Metodistkyrkan är en demokratisk kyrka där församlingarna styrs av ett valt
församlingsråd. Församlingarna väljer sedan delegater till Metodistkyrkans årskonferens, som
beslutar på nationell nivå. Årskonferensen väljer en kyrkostyrelse. Se även svar på fråga nr
80. Svenska kyrkan är delvis styrd av politiskt tillsatta ledamöter.
67. Hur samarbetar ni med Svenska kyrkan?
Metodistkyrkan och Svenska kyrkan har tillsammans ett Samarbetsråd på nationell nivå. Detta
samarbetsråd har till uppgift att fördjupa och underlätta samarbetet kyrkorna emellan. Rådet
anordnar regelbundet konferenser på stiftsnivå för att stärka samarbetet mellan lokala
församlingar. En rad metodistförsamlingar har sedan 1993 inlett ett samarbete med Svenska
kyrkan. Detta har utformats olika på olika platser alltifrån samarbete kring konfirmandarbete,
gemensamma gudstjänster till samarbetsförsamlingar där man har allt arbete gemensamt.
68. Kommer ni att utöka samarbetet med Svenska kyrkan när den nu blivit en fri
kyrka?
Se svar på fråga 67.
69. Vad skiljer Metodistkyrkan från andra frikyrkor?
Metodistkyrkan i Sverige är en organisatorisk del av en internationell kyrka ”The United
Methodist Church”. Ingen av de andra frikyrkorna i Sverige är delar av någon internationell
kyrka. Metodistkyrkan är en kyrka som döper barn, vilket inte är fallet för en rad andra
frikyrkosamfund. Metodistkyrkan är också en biskopskyrka och har en ”konnektional”
församlingssyn, det vill säga de lokala församlingarna är inte självständiga utan är delar av
hela kyrkan. I övriga frikyrkor är församlingarna mer eller mindre självständiga.
Trots dessa skillnader har Metodistkyrkan tio församlingar som är gemensamma med Svenska
Missionsförbundet och/eller Svenska Baptistsamfundet samt fem som samarbetar med
Svenska kyrkan.
70. Är du övertygad om att din tro och ditt samfund ”är det enda rätta”?
Metodismen är en länk i den kyrkliga kedjan, en gren i det stora kyrkliga trädet. Vi kan aldrig
hävda att vi, och bara vi, har sanningen och den fulla förståelsen av Guds hemligheter. Vi har
mycket att hämta av andra kyrkors och samfunds erfarenheter och uttryck av det andliga livet.
Idag samarbetar Metodistkyrkan både lokalt (15 ekumeniska församlingar) och nationellt med
andra samfund. Metodistkyrkan är medlem av en rad ekumeniska organisationer där ibland
Sveriges Kristna Råd (SKR) där inte mindre än 28 samfund samverkar.
Läs mer: www.skr.org
71. Varför finns det så många olika religioner och kyrkor?
Människor har i alla tider och kulturer gett uttryck för sin längtan efter Gud och en andlig
verklighet. Reser vi i tiden och runt jorden ser vi hur olika vi uttryckt och uttrycker vår
relation till Gud. Vi använder olika kroppsspråk, olika bilder, olika symboler och ritualer. De
flesta av religionerna har utvecklats under många hundra eller tusentals år. Kristen tro har sin
historia och sin bakgrund i den judiska traditionen, men utvecklades till en egen religion efter
Jesu död och uppståndelse.
72. Kan du se något gott i andra religioner?
Det finns mycket som är gemensamt för de största och äldsta religionerna, nämnas kan det
som i kristen tro kallas ”den gyllene regeln” – allt vad ni vill att människorna ska göra mot er,
det ska ni göra mot dem” (hämtat från Matteusevangeliet kap. 5). Alla religioner vill verka för
fred och för samförstånd människor emellan. Alla religioner vill bejaka att människan är en
andlig varelse.
73. Hur ser ni på andra kristna, ateister, andra religioner?
Viktigt är att respektera alla människors unika värde och att ha en öppen attityd till människor
oavsett tro. Metodistkyrkan har fått en rik erfarenhet genom de ekumeniska råd och
konsultationer den varit engagerad i mellan en eller flera samfund. Men Metodistkyrkan har
inte bara engagerat sig i att söka närmande och förståelse till andra kristna kyrkor och
samfund, man har även både lokalt och nationellt gått in i allvarliga möten och dialoger med
anhängare av andra ledande världsreligioner. I Metodistkyrkans Kyrkoordning s.99 kan man
läsa: ”Som folk sammanbundna på en planet ser vi behovet av en självkritisk syn på vår egen
tradition och en riktig förståelse av andra traditioner. I dessa möten är det inte vårt mål att
reducera dogmatiska skillnader till en minsta gemensam nämnare av religiös
överenskommelse, utan att lyfta alla sådana relationer till den högsta möjliga nivå av
mänsklig gemenskap och förståelse.”
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: s.13 ”Religiös förföljelse har varit vanligt
förekommande i mänsklighetens historia. Vi kräver beslut och åtgärder som säkrar rätten för
varje religiös grupp att utöva sin religion fritt från juridiska, politiska eller ekonomiska
restriktioner. Vi fördömer all öppen eller förtäckt religiös intolerans, till exempel medias
schablonmässiga beskrivningar. Alla religioner och deras anhängare har rätt att slippa
juridisk, ekonomisk eller social diskriminering.” Se även svar på frågorna 70 och 72.
Medlemskap
74. Vad krävs för att bli medlem?
Församlingen är en växtplats för det andliga livet. Den som vill bekänna sin tro och dela en
församlings gemenskap är välkommen som medlem. Barn som döps och ungdomar som
konfirmeras blir förberedande medlemmar, detta förberedande medlemskap kan man sedan ta
ställning till i mera vuxen ålder.
När man blir medlem av en metodistförsamling besvaras följande frågor:
• Bekräftar du/ni inför Gud och denna församling ditt/ert dop och därmed också ditt/ert
förbund med Kristus?
• Bekänner du/ni Jesus Kristus som din/er och hela världens frälsare och försonare?
• Vill du/ni med ditt/ert liv och dina/era gåvor tjäna Gud och dina/era medmänniskor?
• Vill du/ni göra denna tjänst som medlem/medlemmar i Metodistkyrkan/denna församling
(ekumeniskt sammanhang)?
Därefter följer trosbekännelsen, förbön och handpåläggning med välsignelseönskan.
75. Måste man vara döpt för att bli medlem?
Ja, man ska vara döpt som barn eller vuxen för att bli medlem i Metodistkyrkan. När blir
medlem svarar man bland annat på frågan ”Bekräftar du ditt dop...” (se ovan).
76. Hur gör ni för att värva nya medlemmar?
Alla gudstjänster och all verksamhet är öppen för alla intresserade. Ny medlem blir ofta den
som besökt gudstjänster eller varit med i någon gruppverksamhet och som lärt känna
församlingen och metodistkyrkan.
77. Har antalet medlemmar ökat eller minskat under de senaste åren?
Antalet medlemmar har tyvärr minskat de senaste åren. Idag har Metodistkyrkan ca 4.600
medlemmar (inklusive de förberedande medlemmarna), men Metodistkyrkan betjänar dubbelt
så många ca 9.000 (det vill säga de som är deltar i olika grupper samt barn- och
ungdomsarbete). Allt fler väljer idag att vara delaktiga i en församlings liv och arbete utan att
formellt bli medlemmar.
78. Hur ser ni på den alltjämt ökande sekulariseringen i dagens samhälle?
Samtidigt som allt fler människor lever ett liv utan kontakt med någon församling eller kyrka,
finns en ökande längtan efter andlighet och tro. Kyrkan behöver bli mer öppen och tydlig, så
att den som söker kan hitta en gemenskap för frågor, längtan och utveckling. Med dagens
mångkulturella samhälle och de många invandrarkyrkorna samt det växande antalet
muslimska trosbekännare, kanske sekulariseringen kommer att avta.
Organisation
79. Organisationens uppbyggnad
World Council of Churches
Generalkonferens
Conference of European Churches
Centralkonferens
Årskonferens
Församling
Församling
Församling
World Methodist Council
Kyrkostyrelse
Församling
Metodistkyrkan är en demokratiskt uppbyggd kyrka, där varje medlem kan vara med och
påverka ända upp till högsta nivå. Församlingarna väljer delegater till Metodistkyrkans
Årskonferens som möts varje år för att fatta beslut om Metodistkyrkans arbete på nationell
nivå. Årskonferens väljer delegater till Metodistkyrkans Centralkonferens, som är
mötesplats för metodistkyrkorna i Norden, Baltikum och Ryssland. Centralkonferensen möts
vart fjärde år och beslutar om gemensamma projekt för Norden och Baltikum samt anpassar
beslut från Generalkonferensen till nordiska/baltiska förhållanden. Årskonferensen väljer
också delegater till Generalkonferensen som möts i USA vart fjärde år och är gemensam för
den världsvida United Methodist Church. Där beslutas om ändringar i kyrkoordningen,
författas resolutioner i aktuella frågor och där behandlas alla de ärenden som berör hela den
internationella kyrkan. På olika nivåer i kyrkan har vi också relationer till World Methodist
Council (Metodistkyrkans Världsråd), World Council of Churches (Kyrkornas Världsråd)
och Conference of European Churches (Europeiska Kyrkokonferensen). WMC samlar
världens olika metodistkyrkor till gemensamma aktiviteter, där United Methodist Church är
en av ca 60 metodistkyrkor. WCC är ett ekumeniskt samarbetsorgan för ett stort antal kyrkor
runt hela världen och CEC samordnar det kyrkliga arbetet på europanivå. Dessa tre
organisationer ingår inte i Metodistkyrkans organisation, men är viktiga samarbetspartners.
Kyrkostyrelsen är Årskonferensens verkställande organ under året och samordnar
Metodistkyrkans arbete i Sverige. Kyrkostyrelsen har under sig en rad råd och utskott som
utför en del av arbetet. Kabinettet består av biskopen + distriktsföreståndarna, vilka har till
uppgift att arbeta med bland annat tillsättning av pastorer, pastorernas arbetssituation samt
vara förbindelselänk mellan kyrkan centralt och de lokala församlingarna.
Kabinettet
Kyrkostyrelsen
Mk. Ungdomsförbund
Utskott för kyrka o samhälle
Mk. Kvinnoförbund
Utskott för information o media
Rådet för mission o
internationellt bistånd
Utskott för ekonomi o personal
Rådet för lärjungaskap
o församlingsutveckling
80. Vem är er ledare?
Metodistkyrkans ledare är för närvarande biskop Öystein Olsen. Han är biskop för Norge,
Danmark, Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Biskopskontoret finns i Oslo.
81. Hur får ni pengar?
Genom insamlingar. Lokalt samlar varje församling in pengar till sin verksamhet genom
frivilliga gåvor. Många medlemmar ger regelbundet till sin församling veckovis eller
månadsvis via kollekter eller postgiro. Medlemmar och vänner kan också bidra till
Metodistkyrkans församlingar och kyrkan centralt via ”kyrkoavgift”. Kyrkoavgiften dras med
0,8 % av den beskattningsbara inkomsten och förmedlas via skattemyndigheten. Till
gemensamma projekt som biståndsarbete, skola m.m. görs speciella insamlingar. Från SIDA
får vi också stöd till de flesta biståndsprojekt vi bedriver. Staten ger också bidrag till kyrkorna
beräknat på antalet betjänade. Dessa medel skall användas för att stötta små församlingar som
annars inte klarar av att anställa pastorer.
82. Vilka ekonomiska krav ställer ni på era medlemmar?
Alla gåvor är frivilliga. Som medlem betalar man alltså ingen medlemsavgift.
83. Hur ser kyrkans symbol ut?
Bild
”Korset och flamman” har varit Metodistkyrkans symbol sedan början av 1970-talet. Korset
symboliserar Kristus och flammorna den heliga Anden. Flammorna kan också symbolisera
värme. Man talar ibland om metodismen som ”det värmda hjärtats religion”. De två
flammorna symboliserar också två kyrkofamiljer som förenades 1968 – Metodistkyrkan och
Evangeliska Brödrakyrkan – därav vårt internationella namn ”The United Methodist Church”.
84. Finns kyrkan på flera ställen i Sverige/världen?
Metodistkyrkan etablerades först i våra kuststäder för att senare sprida sig inåt landet.
Metodistkyrkan har aldrig varit nämnvärt etablerad i Norrland. Idag hittar man
Metodistkyrkor i de större städerna från Malmö upp till Gävle + Östersund.
Se information på hemsidan om våra församlingar.
The United Methodist Church som Metodistkyrkan i Sverige är en del av finns i de allra flesta
länder i världen och omfattar ca 10 miljoner medlemmar. Dessutom finns en rad andra
Metodistkyrkor runt om i världen som vi samarbetar med i World Methodist Council, där en
av de största är den Sydafrikanska Metodistkyrkan.
Framtiden
85. Hur ser framtiden ut den närmaste 10-årsperioden?
De närmaste tio åren blir avgörande för Metodistkyrkans framtid i Sverige. Sannolikt kommer
en del mindre församlingar att upphöra, men i den framtidsplanering som finns prioriteras
arbetet med att starta helt nya församlingar samt utveckla de som redan finns.
86. Hur engagerade är era medlemmar?
De allra flesta medlemmar är mycket engagerade och finns med och tar ansvar både lokalt och
på nationell nivå. Men detta är inget krav, man kan också vara medlem utan att engagera sig i
praktiskt arbete eller i olika kommittéer.
87. Finns det risk för vanekristendom?
Tron är en relation med Gud som bör vara personlig. Man kan aldrig ”ärva” en tro eller ett
församlingsengagemang, risken är då att allt blir plikt utan glädje och ärligt engagemang.
88. Varför behövs Metodistkyrkan idag?
Det finns många utmaningar i vårt samhälle idag som motiverar att Metodistkyrkan och alla
andra kyrkor behövs. Den sociala nöden som har många olika ansikten och uttryck,
människors andliga längtan och sökande, de globala orättvisorna, orättvisor, förtryck och
ofred är alla utmaningar för Metodistkyrkan att ta på allvar. Vissa uppgifter gör vi bäst
tillsammans med andra kyrkor, t ex genom Sveriges Kristna Råd, andra uppgifter kräver
internationella nätverk och kontakter. Ytterst är det Jesu missionsbefallning ”Gå ut i hela
världen och gör alla människor till lärjungar”, som är drivkraften.
Har du fler frågor kan du sända dem till:
[email protected]
