Equmeniakyrkan och Metodistkyrkan
Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan bildade den 4 juni
2011 tillsammans den nya kyrkan; Equemniakyrkan, som då hade arbetsnamnet Gemensam Framtid.
Teologisk grund och stadgar antogs. Stadgarna reviderades vid den första ordinarie Kyrkokonferensen
2012 och i samband med att kyrkokonferensen 2013 beslöt att kyrkan ska heta Equmeniakyrkan
gjordes en ny revidering.
Om detta kan man läsa på www.equmeniakyrkan.se
Under rubriken ”Vår tro” finns Equmeniskyrkans grunddokument ”Teologisk grund” och ”Strategisk
plattform”. Där finns också ”Frågor och svar om vår tro”.
Två Metodistförsamlingar i Sverige, Laxå och Östersund, valde att inte gå med i Equmeniakyrkan utan
blev istället förenade med den svensktalande Metodistkyrkan i Finland.
Vilka är Equmeniakyrkan och vad vill man? Det enklaste svaret är det här: ”Vi är en kyrka för hela
livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar – mig, dig och världen.”
Trefaldighets församling har, med Equmeniakyrkans grunddokument som grund, antagit en
församlingsordning för att beskriva församlingens uppgift, inriktning och liv. Församlingsordningen är
utgångspunkten och gäller tillsammans med församlingens stadgar.
Trefaldighets församling hör hemma i den metodistiska traditionen så som den gestaltades i Sverige.
För att markera detta och samtidigt samhörigheten med den internationella metodismen har
församlingen antagit för studium och tillämpning
dels trosartiklar och allmänna regler för metodister enligt wesleyansk tradition,
dels den sociala trosbekännelsen, formulerad av United Methodist Church.
Församlingen tillämpar i sitt gudstjänstliv de ordningar för gudstjänst, nattvard, dop, med mera som är
en del av den metodistiska identiteten.
Frågor och svar om Metodistkyrkan
1. Metodistkyrkans historia i världen
Metodismen börjar som en väckelserörelse genom bröderna John och Charles Wesley, präster i
Anglikanska kyrkan på 1730-talet i England. Se vidare fråga nr 4. Många engelsmän utvandrade på
1700-talet till USA och man upplevde snart behovet av att bilda ett kyrkosamfund. 1784 grundas
Metodistkyrkan i USA. Det nya samfundet hämtade mycket av sin inspiration från den anglikanska
kyrkan när det gällde både lära och uppbyggnad. Det är först en bit in på 1800-talet som metodismen
blir ett eget samfund i Storbritannien. Från USA sprider sig Metodistkyrkan utöver världen för att idag
finnas i så gott som alla länder.
2. Metodistkyrkans historia i Sverige
De första kontakterna med metodismen fick Sverige genom George Scott som verkade i Stockholm
under 1830- och 40-talet. Han la med sin predikoverksamhet i det så kallade "Engelska kapellet"
grunden till de många väckelserörelser som skulle blomstra på 1800-talets senare hälft. Men det var
med hemvändande sjömän från Amerika som metodismen kom till Sverige på allvar på 1860-talet. De
hade mött budskapet om nåden som befriar och engagerar i Amerikas hamnar. Metodistkyrkan i
Sverige blev en frukt av den amerikanska väckelsen och man fick stöd från emigrerade svenskar som i
Amerika funnit Metodistkyrkan. Hemvändande sjömän samt tidigare utvandrade svenska
metodistpastorer reste runt i landet och församlingar bildades, framför allt i kuststäderna och på
Gotland. De första församlingarna bildades 1868 Stockholm, Karlskrona, Kalmar och Vallda i
Kungsbacka. 1868 etableras Metodistkyrkan i Sverige och blir 1876 ett av staten erkänt trossamfund
med rättighet att döpa, viga, begrava med mera. Snart organiseras ungdomsarbete, pastorsutbildning,
bokförlag och en egen tidning "Svenska Sändebudet".
3. Varför heter kyrkan som den gör?
Från början var ”metodist” ett öknamn. John Wesley och hans bror Charles tillsammans med andra
intresserade bildade under sin studietid vid Oxford "the Holy Club". En sammanslutning där man
organiserade och systematiserade sitt liv i bön, studier, social välgörenhet, andakter mm. Detta blev så
välorganiserat att de fick öknamnet "metodister", eftersom de var så metodiska. Detta blev till slut
namnet på den kyrka som idag finns över hela världen.
4. Hur startade den?
Bröderna John och Charles Wesley som var präster inom den anglikanska kyrkan i England upplevde
en oerhörd nöd hos människor, både materiellt och andligt. Tusentals människor levde under
existensminimum, många slet hårt i kolgruvorna, barnarbete var vanligt, många kämpade med
alkoholproblem och fattigdom. Fängelserna befolkades av människor vars ”brott” var fattigdom.
Samtidigt hade den anglikanska kyrkan blivit allt mer intellektuell och attraherade allt färre människor.
I denna situation började bröderna Wesley att predika utanför kyrkorna, vid fabriker, på torg, vid
kolgruvorna. De förkunnade att människors liv kunde förändras. Men budskapet i ord och handling var
inte bara riktat till de fattiga utan även till de rika att ändra sina attityder, liv och handlingar och ta
ansvar för andra människor. Utifrån detta budskap bildades t ex de första fackföreningarna i England.
Bröderna Wesley fick stor uppmärksamhet, många lyssnade och de organiserades i grupper
(klasser) som så småningom i England blev till Metodistkyrkan.
5. När grundades Metodistkyrkan och av vem?
Kyrkans grundare är John Wesley 1703-1791, anglikansk präst från England. Först organiserades
Metodistkyrkan i USA 1784 som en biskopskyrka med många drag hämtade från den anglikanska
kyrkan. Först 1797 blev den ett trossamfund i England, men där utan biskop.
6. Är Metodistkyrkan en internationell rörelse?
Från USA och England har Metodistkyrkan nått ut till nästan alla länder i världen. Den största
Metodistkyrkan är the United Methodist Church (som Metodistkyrkan i Sverige tillhörde) med över 10
miljoner medlemmar. Andra större metodistkyrkor finns i Sydafrika, Nigeria, Zaire, Zambia, Sydkorea
och Chile. I många länder är Metodistkyrkan helt självständig och nationell, men samverkar genom the
World Methodist Council med övriga Metodistkyrkor i världen. Man räknar idag med ca 80 miljoner
metodister i världen.
7. Hur många medlemmar finns i Sverige?
Metodistkyrkan i Sverige hade när den upphörde 2012 12 31, och bildade Equmeniakyrkan, ca 4.300
medlemmar (inklusive förberedande medlemmar) och betjänar ca 7.000 människor (deltagare i
ungdomsarbete, studiegrupper, kvinnoorganisationer med mera).
8. Hur många metodister finns det i världen?
Man räknar idag med ca 80 miljoner metodister i världen, varav the United Methodist Church är den
största med ca 10 miljoner medlemmar.
9. Geografisk spridning i Sverige
Metodistkyrkan etablerades först i våra kuststäder för att senare sprida sig inåt landet. Metodistkyrkan
har aldrig varit nämnvärt etablerad i Norrland.
10. Vad tror man på?
I metodistisk tradition talas om de fyra grundstenarna, där bibeln är själva grunden för tro och liv. Men
bibelns budskap belyses genom traditionen. Det görs levande genom enskilda kristna och församlingars
erfarenhet, och det bekräftas av det förstånd Gud gett oss.
Metodistkyrkan kännetecknas av en balans mellan den andliga och sociala sidan av kristendomen. "Tro
verksam genom kärlek" och "tro utan gärningar är död" är viktiga bibelcitat i Metodistkyrkans
kristendomsförståelse. Vi tror att en människa först blir en hel människa, när hon blir fylld av Guds
kärlek. Vi tror att det mesta av mänskliga konflikter, krig, våld, orättvisa och förtryck har sin orsak i
detta, att vi lever åtskilda från Gud. Därför tror vi att det bästa som någonsin kan ske en människa, är
att komma till tro på Gud. Gemenskapen med Gud ger en grund för livet, som sätter kärleken högst, ger
oss förmågan att förlåta och leva ett liv i solidaritet med våra medmänniskor. Att detta är möjligt beror
på att Gud själv visade vägen, då han blev människa i Jesus Kristus. Vi tror att Jesus genom sin ande
vill vara nära och stötta och hjälpa.
Vill man sammanfatta metodismens trosinnehåll finns grunden i
1. En skapelseteologi
Som ser på världen som skapad av Gud. Den materiella världen och människan står i ett
ömsesidigt beroende av varandra och är sammanbundna i en ömsesidig solidaritet. Verkligheten
är inte andlig eller materiell, verkligheten är en enda, och den är Guds verklighet, i vilken vi är
insatta som Guds medarbetare och förvaltare. Bibelns skapelseteologi rymmer en helhetssyn på
livet och tillvaron. Den förpliktar oss till ett etiskt ansvar för Guds värld och att försöka
förverkliga en livsstil som värnar naturen och våra medmänniskor.
2. En frälsningsteologi
Till skapelseteologin fogar vi en frälsningsteologi, som handlar om Jesu död och uppståndelse
är en seger över synd, ondska och död. Eftersom frälsning är befrielse från det onda handlar
frälsning både om syndernas förlåtelse och ett nytt liv i Kristus och en förändring av all
orättfärdighet i världen. Jesu befrielsegärning är en frälsning i hoppet, om att vi och hela
skapelsen en gång ska bli helt frigjorda från allt destruktivt och nedbrytande på grund av Jesu
uppståndelse.
3. En personlig erfarenhet
Gud erbjuder människan att i frihet och självständighet ta emot Jesu befrielsegärning. Jag får ta
emot förlåtelse från Gud, inte på grund av mina egna goda gärningar, utan på grund av Jesu
kärleksgärning. Detta är ett personligt erbjudande, som varje människa själv måste ta ställning
till.
4. En visshet om att jag är älskad av Gud
Guds frälsningsgärning är inte bara ett historiskt faktum utanför människan. Den är avsedd att
bli en inre erfarenhet och visshet om att mina synder är förlåtna och att jag är försonad med
Gud, en visshet om att Gud älskar mig och alla människor. En visshet som fyller mig med
glädje och trygghet och som gör att jag vill dela med mig av min tro till andra.
5. En mognad och utveckling
Metodistkyrkan tror på Guds makt att förvandla en människa, inte minst etiskt. Gud vill
återställa människan till sin avbild. Att mogna och utvecklas som kristen och människa kallas
helgelse. Det är en tillväxt i kärlek genom den heliga Andens inflytande. Den är t ex grunden till
ett aktivt och praktiskt fredsarbete. Guds kärlek gäller alla. Det är därför vi som enskilda kristna
och som kyrkor är kallade att arbeta för att människor genom tron på Kristus skall bli befriade
från onda, destruktiva krafter. Metodistkyrkan tror att Jesu befrielsegärning är en
frälsningsgärning som gäller hela människan i alla hennes skiftande livsvillkor, ett återställande
till en sann mänsklighet.
11. Hur ser ni på Gud, er Gudsbild. Är det hon, han eller den?
Gud är ingen staty, ingen stillbild, inget fotografi. Bilden av Gud är rörlig. Bibeln själv ger oss många
olika gudsbilder. Gud är en, den som är helig, kärlek och rättfärdig. Gud är inte könsbunden, men
bibeln säger att man och kvinna tillsammans är Guds avbilder. Den Gudsbild som framträder tydligast
för oss är Jesus Kristus, som är "den osynlige Gudens avbild". Dessutom finns det alltid en personligt
tillägnad gudsbild. Även den är rörlig och skiftar beroende på livssituationer och händelser vi är med
om.
12. Synen på treenigheten?
Vi bekänner oss till en treenig Gud enligt den Apostoliska och Nicenska trosbekännelsen, det vill säga
Gud är skapare, frälsare och helig ande (Fader - Son - Helig Ande). Gud är en, men har uppenbarat sig
för oss på olika sätt.
13. Vem är Jesus för er?
Jesus är Guds son, som föddes fattig i ett stall in i vår värld. I Jesus Kristus kan vi se och förstå något
om hur Gud är, att Gud är kärlek. Jesus är ett föredöme för hur vi ska leva och förhålla oss till varandra.
Men Jesus är också den som genom sin död och uppståndelse har försonat människan med Gud. Jesu
död och uppståndelse bröt det destruktivas makt över människan. Genom Jesus Kristus finns förlåtelse,
kärlek, upprättelse och möjlighet till ett nytt liv.
14. Hur blir man frälst?
Först när vi upplevt oss själva som syndare inför Gud, insett att vi inte är perfekta människor och att vi
misslyckas med att vara goda medmänniskor, då kan vi uppleva vad det betyder att få förlåtelse och
upprättelse. Gud är den som vill hela det som är trasigt i oss och ge oss kraft att växa och utvecklas som
hela människor. Att ta emot detta och överlåta sitt liv i Guds händer är att bli frälst.
15. Vad är er syn på andedopet?
I bibeln talas det om att fyllas av den heliga Anden. Metodismen talar om att det är Guds heliga Ande
som först söker en människa, övertygar henne om hennes synd och att Gud vill frälsa henne, att Gud
förlåter människan och att han låter henne mogna och växa som kristen. Allt detta är ett verk av den
heliga Anden. En människa som ger rum för den heliga Anden i sitt liv blir uppfylld av Guds kärlek.
Bibeln talar om andens frukter, det vill säga vad som kännetecknar en människa som är fylld av Guds
ande - kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning.
Anden kan också utrusta en människa med vissa gåvor som t ex: vishet, kunskap, tro, att kunna hela,
lära, hjälpa, tala tungotal, styra med mera.
16. Är det något ni inte får äta enligt er tro?
Nej, det finns inga rekommendationer eller förbud när det gäller vad man får äta.
17. Använder ni bibeln?
Bibeln används i gudstjänster, andakter och andra samlingar. Bibeln är utgångspunkten för söndagens
predikan. Metodistkyrkan följer där den Svenska Evangelieboken, det vill säga en samling bibeltexter
som är ordnade och utvalda efter kyrkoårets teman. Bibeln studeras också i studiegrupper av olika slag,
där man funderar kring bibelns budskap idag. Bibeln är också en bok som läses enskilt, för meditation,
inspiration och eftertanke.
18. Hur ska bibelns ord tolkas; är det fantasi eller verklighet?
Bibeln är grunden för vår tro. Bibeln är en helig skrift därför att den handlar om heliga och gudomliga
ting. Bibeln är Guds uppenbarelsehistoria, det vill säga den berättar om Guds tilltal till människor i
olika tider och på olika sätt. Den är helig skrift därför att den är skriven av människor som levat i Guds
närhet och skrivit under Guds Andes ledning. Bibeln är inte bara stor litteratur som innehåller mänsklig
livsvisdom. Bibeln är boken som uppenbarar Guds gärningar i historien, särskilt Guds uppenbarelse i
Jesu person.
Bibeln blir Guds ord när jag läser den och när jag hör det lästa, talade och förkunnade ordet. På samma
sätt får ordet liv när vi läser och hör det i vår egen nutida livssituation. Men vad vi hör när vi läser
beror på våra behov och förväntningar, vår nöd, sorg och glädje, våra erfarenheter och kunskaper. Det
betyder att olika människor kan höra olika saker när de läser samma ord och text. Att sätta ett bibelord i
relation till sin egen livssituation och låta det belysa den, kan vi kalla ett existentiellt sätt att läsa bibeln,
höra och förstå dess budskap. Bibeln är ett nådemedel, det vill säga ett medel för Guds Andes inverkan.
Den förmedlar Guds nåd till oss - Guds förlåtelse och barmhärtighet - och den blir ett medel för Guds
frälsningshandlande med oss. När bibeln fungerar som ett nådemedel blir det självklart att Bibeln också
fungerar som rättesnöre för vår tro och vårt sätt att leva. För att förstå Gamla testamentet måste man
läsa det i ljuset av Nya testamentets skildringar av Jesu liv och de första kristnas församlingar och deras
tankar. Inom Bibeln, som består av 66 olika böcker skrivna under en tidsrymd på mer än 2.000 år, finns
många olika seder, tankar och händelser som inte kan förstås utan att tolkas och sättas in i sitt rätta
sammanhang.
19. Varför är du med i en församling?
Här berättar tre metodister om sina upplevelser av att vara med i en församling:
"Sökandet står i centrum för församlingens liv. Vi söker djupa livsvärden, i Gud, i oss själva, i
varandras närhet. Gemenskapen i ett symöte kan öppna vägen för detta sökande. Att barnen får
utveckla sina musikaliska talanger i suzukimetoden är också en del av detta helhetens sökande.
Gudstjänsten är inte bara en söndagsförmiddagsstund. Gudstjänsten är så mycket mer än några psalmer,
en predikan och de böner vi ber. Gudstjänsten är hela vårt ansvarstagande för nådens befriande
budskap. I vardagen, i gospelkören, i familjen, i fredagens innebandy eller vad det nu kan vara, lever vi
i Guds tjänst. Tro är min mänskliga relation till det gudomliga, ett sätt att förhålla sig till Gud och att
återspegla heligheten i min egen livssituation. Allt detta har en naturlig plats i ett kristet liv. Livet
präglas av längtan och sökande efter helhet och kvalitet. I mötet visar sig Gud, har församlingen sin
uppgift, lever vi." Tomas
"När våra barn döptes fick vi som föräldrar ansvaret att ge dem en kristen fostran. Det gav oss
anledning att som familj söka gemenskap i en församling. Där fick barnen gå i söndagsskola,
scoutgrupp och senare tonårsgrupp. Till gudstjänsterna kunde de också följa med som små barn. En hel
del förstod de inte då, men uppleva gemenskapen kunde vi alla. Församlingsgemenskapen är nu ett
behov och en trygghet för hela familjen, när livet går vidare. Församlingen ska alltid ha en dörr öppen
till människorna och erbjuda glädje och gemenskap med andra människor och med Jesus Kristus."
Roland och Gerd
"Min församling är som en storfamilj, jag har vuxit upp i den. Den stöttar och uppmuntrar mig att våga
göra saker och den tränar mig att våga vara mig själv. I församlingen får jag också ta ansvar på olika
sätt. Det kan vara rent praktiska saker som att städa och diska efter ett kyrkkaffe eller det regelbundna
givandet till församlingens och hela kyrkans arbete nationellt och internationellt. Som ungdomsledare
har jag fått ytterligare ett stort ansvar av församlingen. Jag känner att jag behövs." Karin
20. Hur påverkar tron vardagslivet?
"Min tro på Gud, inspirationen från bibeln och Jesu liv hjälper mig i vardagen. Jag kan få råd och
vägledning när jag ska fatta svåra beslut. Tron hjälper mig att inte tappa hoppet och att se människors
lika värde och möta dem med respekt. Min tro inspirerar mig och ger mig kraft att handla och engagera
mig i olika samhällsfrågor. Min tro ger mig trygghet och jag har någon jag kan få förlåtelse av."
21. Ber ni, och i sådana fall hur ofta?
Bönen beskrivs ofta som "hjärtats samtal med Gud". Bön är ett sätt att rikta in sig själv emot Gud och
vara öppen för hans tilltal. Bönen kan vara gemensam, där alla ber högt tillsammans (en formulerad
och nedskriven bön t ex i en gudstjänst). Bönen kan vara ordlös, tankar som tänks i vardagen eller vid
en stund av stillhet. De flesta församlingar ordnar särskilda samlingar för bön, där man kan be för
varandra och för situationer i samhället och världen (förbön). Men bön är inte bara förbön, utan är
också ett sätt att tacka för livet och det som är gott (lovprisning).
22. Tycker du att man ska försöka omvända andra till din tro?
Tron är något som bara kan födas i en människas hjärta om man själv vill. Det går aldrig att tvinga en
människa till tro. En kristen vill dela sin erfarenhet av Gud med andra människor. Har man upplevt
något positivt eller kanske till och med livsförvandlade, vill man dela det med andra. Det viktigaste för
en kristen är inte om en människa blir "metodist", "lutheran" eller "katolik", utan att hon får uppleva att
Gud är en verklighet och älskar varje människa. Att förmedla detta till andra känns rätt, vilket "andligt
hem" människor sedan väljer spelar ingen roll.
23. Har ni några sakrament? Metodistkyrkan har två sakrament - dopet och nattvarden.
24. Metodistkyrkans syn på dopet; hur gör ni?
Metodistkyrkan döper barn, och vuxna som inte är döpta som barn. Dopet ses som ett sakrament där
barnet inlemmas i den universella kyrkan. Metodismen lär att barnen från födseln är en Guds skapelse
och Guds barn genom Jesu Kristi försoning. Guds rike hör barnen till och därför har de också rätt att
döpas och få tecknet därpå. Det finns ingenting som hindrar Gud att ge barnet sin nåd. Barnen begjuts
med vatten, vuxna kan begjutas eller nedsänkas i vatten (dopgrav eller sjö på sommaren). Genom dopet
blir barnen förberedande medlemmar i församlingen. När barnen vid vuxen ålder bekräftar sitt dop blir
de medlemmar i församlingen. Metodistkyrkan erkänner alla andra samfunds dop, när det skett i den
treenige Gudens namn i vatten.
25. Metodistkyrkans syn på nattvarden; hur gör ni?
Nattvarden är i första hand ett sakrament, som grundar sig på Jesu sista måltid och hans död och
uppståndelse, ett effektivt tecken på den uppståndne Kristus frälsande närvaro här och nu.
Nattvarden levandegör traditionen om Jesu försoningsdöd på korset. När vi tar emot brödet och vinet
kommer den levande Kristus oss till mötes, med sin förlåtelse, och han stärker tron, hoppet och
kärleken. Gemenskapen förnyas och fördjupas till tjänst i världen. Metodistkyrkan tillämpar ett "öppet
nattvardsbord", det betyder att alla som vill är välkomna att delta i nattvardsfirandet oberoende om de
tillhör något samfund eller ej. Metodistkyrkan vill fira nattvard tillsammans med andra kristna, i den
egna församlingen eller i andras, därför att vi menar att det är "Herrens bord som dukas", inte ett
speciellt samfunds.
Föräldrar får gärna ta med sina barn till nattvardsfirandet. Nattvard firas allt oftare i söndagens
gudstjänster eller vid särskilda nattvardsgudstjänster. Nattvardsordningen innehåller bland annat
syndabekännelse, förlåtelse, instiftelseorden, utdelande och tacksägelse. Rätt att utdela nattvarden har
en ordinerad pastor, men till sin hjälp kan en pastor ha en eller flera gudstjänstdeltagare. Brödet och
vinet delas oftast ut framme vid altarrunden, antingen knäböjande vid altarrunden (duklag) eller hela
församlingen passerar gående förbi och stannar upp och mottar bröd och vin (obrutet duklag).
26. Metodistkyrkans syn på konfirmation; hur gör ni?
Själva konfirmationshögtiden föregås av undervisning under ett par terminer eller konfirmationsläsning
på sommarläger. I konfirmationsundervisningen får man lära sig om kristen tro, bibel, livsfrågor och
etik. Undervisningen utgår oftast från ungdomarnas egna funderingar kring liv och tro.
Konfirmationsundervisningen avslutas med en konfirmationshögtid där konfirmanderna via
handpåläggning blir föremål för förbön om helig Ande och välsignelse och får bekänna sin tro.
27. Metodistkyrkans syn på bröllop; hur gör ni?
En metodistpastor har laglig rätt att förrätta kyrklig vigsel. Pastorn representerar då inte bara kyrkan
utan också samhället och har därför skyldighet att före vigseln kontrollera att inga lagliga hinder finns
för att ingå äktenskap. Men en kyrklig vigsel har inte bara en civilrättslig innebörd utan också en
kristen, att inför Gud lova varandra trohet och kärlek. Vigseln äger för det mesta rum i en kyrka, men
kan förrättas utomhus, i hemmet eller annan plats. Vid varje vigsel skall finnas minst två vittnen.
Vigseln ses som en mindre gudstjänst med bibelläsning, bön, sång, löften, äktenskapsförklaring och
vigseltal. Metodistkyrkans ordning för vigsel är inspirerad av den anglikanska kyrkans.
28. Vad tror ni händer efter döden?
Hoppet om evigt liv är grundat på vissheten om Jesu uppståndelse. Genom döden får vi lägga av oss
vår jordiska kropp, men människans själ tillhör Gud och vistas i en högre gudsgemenskap i väntan på
kroppens uppståndelse och domen. Tack vare Jesu uppståndelse från de döda finns ett evigt hopp om
en slutgiltig, rättvisa som är förenad med den totala kärleken. Uppståndelsen som den kristna trons
centrum, rymmer hoppet om en annan och ny kvalitet av liv, det eviga livet i Guds fullkomliga rike.
Hur det livet ser ut kan vi bara ha en svag aning om genom de bilder bibeln ger oss. Det eviga livet
tecknas som en kärlekens gemenskap med Gud där inget lidande eller ont finns mer.
29. Vad är er inställning till himmel - helvete?
När vi människor väljer det onda, destruktiva hamnar vi ibland i ett "helvete" redan här och nu (ex krig,
miljöförstöring). Men oftast när man talar om himmel och helvete tänker man på vad som händer en
människa efter döden. När Jesus talar om Guds rike, berättar han om ett rike där ingen död, ingen
ondska, inget lidande finns mer. Genom Jesu död och uppståndelse har han besegrat döden och
ondskan. De som är dömda att inte få vara med i Guds rike är de onda krafterna och de som håller fast
vid dem. Ibland kallas detta tillstånd för helvete (= att vara skild från Gud).
30. Vad anser ni om sex före äktenskapet?
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: "Även om alla människor är sexuella varelser vare sig de är
gifta eller ej, anser relationer endast hör hemma inom äktenskapet. Sexualiteten kan exploateras såväl
inom som utom äktenskapet i former av sexualitet som fördärvar det människovärde Gud har gett oss
och bejakar endast de former som stärker relationer där den ena eller båda parterna utnyttjas eller
kränks är både oacceptabelt ur kristet synsätt och i högsta för den enskilde, familjen och den mänskliga
gemenskapen."
31. Vad tycker ni om skilsmässa?
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: "När äkta makar har glidit så långt från varandra att en
försoning är omöjlig, trots allvarliga överväganden och rådgivning, är skilsmässan en väg, om än
beklaglig, ut ur den uppkomna krisen. Parterna bör söka medling för att minimera de motsättningar och
klander som de juridiska procedurerna så ofta orsakar. Även om skilsmässan offentligen fastslår att
äktenskapet är upplöst så kvarstår ändå starka band, t ex på grund av gemensamma barn och andra
familjerelationer. Vi uppmanar till hänsynsfullhet vid förhandlingar rörande vårdnaden så att inte den
frågan reduceras till att handla om underhåll, kontroll, manipulation och/eller hämnd. Barnets behov
måste få stå i centrum.
Skilsmässa utesluter inte ett nytt äktenskap. Vi uppmanar både kyrkan och samhället att med uppriktig
medkänsla engagera sig för dem som genomgår skilsmässa samt för medlemmar av en
skilsmässofamilj eller en familj bestående av omgifta makar och erbjuda dem en gemenskap där Guds
nåd omfattar alla."
32. Vad är er inställning till preventivmedel?
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: "… Gud utmanar oss att skapa ansvarsfulla, hängivna och
kärleksfulla sätt att uttrycka vår sexualitet på… Vi ser ett fortsatt behov av en grundlig och sund
sexualundervisning för barn, ungdomar och vuxna."
Sexualiteten är Guds goda gåva till alla människor, alltså inte enbart till för att producera barn. Om
sexualiteten ska kunna vara en god gåva och ge oss möjlighet att uttrycka vår sexualitet på ett
ansvarsfullt sätt behövs preventivmedel.
33. Vad anser ni om abort?
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: "Livets början och livets slut är gudagivna gränser för den
mänskliga existensen. Medan den enskilda individen alltid har haft möjlighet att bestämma när hon
skall dö, har hon numera möjligheten att avgöra när och även om nya individer ska få födas. Vår tro på
det ofödda livets okränkbarhet gör oss ovilliga att godta abort. Men samtidigt är vi förpliktigade att
respektera moderns hälsa och liv, som ibland kan skadas svårt genom en graviditet. I enlighet med
tidigare kristen lära, inser vi att det finns tragiska konflikter mellan liv och liv som kan berättiga en
abort. I sådana fall stöder vi möjligheten till laglig abort under tillförlitlig medicinsk behandling. Vi
kan däremot inte godta abort som en vedertagen form av födelsekontroll, och avvisar det kategoriskt
som en könsurvalsmetod. Vi utmanar vår kyrka att erbjuda omvårdnad såväl för dem som avbryter ett
havandeskap, för dem som är mitt uppe i en krisfylld graviditet som för dem som fullföljer
havandeskapet. Landets lagar och bestämmelser ger inte all den vägledning som det upplysta kristna
samvetet kräver.
34. Vad är er inställning till barnuppfostran?
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: "Medan barn tidigare betraktades som sina föräldrars egendom
erkänns de nu som fullvärdiga människor med egna rättigheter, gentemot vilka vuxna och samhället i
övrigt har särskilda skyldigheter….Dessutom har barnen samma rätt till mat, bostad, kläder, sjukvård
och känslomässig trygghet. Barnens rättigheter bekräftar vi med deras egna, oavsett deras föräldrars
eller målsmäns handlande eller brist på handlande. I synnerhet måste barn skyddas från ekonomiskt,
fysiskt och sexuellt utnyttjande eller tvång…
Vi bejakar delat föräldraansvar för både män och kvinnor och uppmuntrar sociala, ekonomiska och
religiösa åtgärder som bevarar och stärker familjerelationerna så att varje familjemedlem får hjälp att
fullt ut utveckla sin egen personlighet. Begreppet familj omfattar mer än själva kärnfamiljen. Här ingår
även t ex storfamilj, familjer med adopterade barn, ensamstående föräldrar, fosterfamiljer och makar
utan barn."
35. Hur ser ni på homosexualitet?
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: "Bestämda grundläggande mänskliga rättigheter och
samhälleliga friheter gäller alla människor. Vi är förpliktade att även stödja dessa rättigheter och
friheter för homosexuella. Vi stöder åtgärder som syftar till att stoppa våld och olika former av tvång
riktat mot homosexuella. Dessutom förpliktar vi oss till ett handlingssätt som motsätter sig tvång och
marginalisering av före detta homosexuella… Homosexuella har på samma sätt som heterosexuella ett
okränkbart värde. Alla människor behöver kyrkans omsorg och vägledning i sin kamp för ett fullödigt
människoliv och behöver det andliga och känslomässiga stöd en gemenskap ger och som möjliggör
försoning med Gud, med andra människor och med det egna jaget.” I den västliga delen av UMC, finns
en vilja till stöd och förståelse för homosexuella. Partnerskap som ingås i kyrkan, välkomnas av allt
flera.
36. Hur ser ni på kvinnliga präster?
Ur boken "Metodistkyrkans historia" utgiven 1896 ägnas ett helt kapitel åt kvinnans rätt att förkunna
och undervisa i Metodistkyrkan. Kvinnans ställning var tidigt stark inom metodismen, men det skulle
dröja till 1940-talet innan kvinnliga präster ordinerades. Metodistkyrkan var ändå ett av de första
samfunden som ordinerade kvinnor. Idag finns kvinnor på alla funktioner inom kyrkan och bland de ca
70 biskoparna inom the United Methodist Church finns idag ett 15-tal kvinnliga biskopar.
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: "Vi stöder positiv särbehandling som ett sätt att komma till rätta
med bristande jämlikhet och diskriminering inom både vår kyrka och i samhället."
37. Vad är er inställning till alkohol och droger?
Varje metodistförsamling vill erbjuda en alkoholfri och drogfri miljö och verka för att användningen av
droger minskar i vårt land. Ingen avkrävs dock några löften om helnykterhet. Metodistkyrkan är genom
kyrkornas gemensamma organisation för socialt och diakonalt arbete "Hela Människan" aktiva när det
gäller opinionsbildning kring drogfrågor. Hela Människan bedriver på ca hundra orter i landet s.k. Ria
(rådgivning i alkoholfrågor). Ria-verksamheten når varje år många tusen missbrukare av alkohol och
andra droger med ett stödjande, vårdande och förebyggande arbete.
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: s.15 "Vårt mångåriga stöd för nykterhet är ett vittnesbörd om
Guds befriande och återlösande kärlek till människan. Vi stöder avhållsamhet från varje typ av illegala
droger. Eftersom alkohol och illegala droger vållar brottslighet, sjukdomar, död och familjetragedier,
stöder vi kampanjer som främjar avhållsamhet. Miljoner människor är bevis på hur ändamålsenliga
läkemedel är, samtidigt som miljontals andra bär vittne om vilka skador läkemedelsmissbruk kan vålla.
Vi uppmuntrar en förnuftig målsättning vad gäller tillgängligheten på förmodade nyttiga eller
förmodade skadliga receptbelagda eller receptfria läkemedel. Fullständig information kring deras bruk
och missbruk skall finnas lätt tillgänglig för både läkare och patienter. Vi stöder strikt tillämpning av
lagar angående försörjning och distribution av opiater. Vi stöder regler som skyddar samhället från alla
slags droganvändare där uppenbar fara för samhället föreligger. Drogberoende personer och deras
familjemedlemmar är individer med okränkbart människovärde och är berättigade till behandling,
rehabilitering och en fortlöpande livsförändrande återhämtning.
38. Tycker ni man ska delta i krig?
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: s24, s25, s27 "Vi hävdar att kyrkans uppdrag att stödja var och
en som lider för ståndpunkter utifrån sina samveten som lett till tro på aktioner av icke-våld. Vi kräver
att myndigheter garanterar mänskliga rättigheter i enlighet med den Internationella konventionen om
civila och politiska rättigheter för de personer som kommit i trångmål på grund av sina ickevåldshandlingar." "Krig är oförenligt med Kristi egen undervisning och förebild. Därför avvisar vi krig
som ett utrikespolitiskt verktyg och insisterar på att varje lands primära plikt är att på ett fredligt sätt
lösa varje intern eller mellanstatlig konflikt. Vidare att mänskliga värden skall väga tyngre än militära
behov i samband med regeringars prioriteringar, att samhällets militarisering stoppas, att tillverkning,
försäljning och spridning av vapen begränsas och kontrolleras samt att produktion, innehav eller
användandet av kärnvapen fördöms. Som en följd av detta stöder vi allmän och total nedrustning under
effektiv internationell kontroll.".
39. Vad tycker Metodistkyrkan om dödsstraff?
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: s.25 "… Vi stöder myndigheters strävanden att reducera och
förhindra brott, i överensstämmelse med respekten för den enskildes grundläggande friheter. Vi avvisar
allt missbruk av dessa funktioner … Vi avvisar vårdslös, okänslig eller diskriminerande utövning av
lagen…. I Kristi kärleks namn, han som kom för att rädda de sårade och förlorade, yrkar vi på helt nya
system för att skydda och stödja brottsoffer samt en rehabilitering som syftar till att återupprätta, bevara
och skydda de fängslades människovärde. Av samma orsak motsätter vi oss dödsstraff och kräver att
det avskaffas."
40. Hur går en gudstjänst till?
Metodistkyrkan har en ordning, liturgi för söndagens gudstjänst som de flesta församlingar följer.
Utformningen av de olika punkterna i liturgin kan utformas väldigt olika, beroende på kyrkoåret, om
det är familjegudstjänst eller söndagens tema och lokala förutsättningar.
Gudstjänsten inleds med psalmsång - inledning med bibelläsning och bön - psalmsång* - läsningar
från Gamla testamentet och Nya testamentet - psalmsång* - förbön - information - psalmsång* predikan - psalmsång* - stund av bön och stillhet - psalmsång* - välsignelsen - trefalt amen
*eller annat sånginslag
41. På vilket sätt deltar besökarna i gudstjänsten?
Besökarna blir delaktiga i gudstjänsten genom psalmsång, sånger, växelläsning av texter och böner.
Ibland ges tillfälle för den som vill att informera om något, berätta något man upplevt eller leda i bön. I
många kyrkor finns ljusbärare där man kan tända ljus före eller under gudstjänsten. Efter gudstjänsten
kan det ibland ges tillfälle att diskutera predikan tillsammans.
42. Arbetar Metodistkyrkan med mission?
Om man med mission avser arbete i andra länder, stödde Metodistkyrkan i Sverige andra
Metodistkyrkor utöver världen i deras utåtriktade arbete. Metodistkyrkans Råd för Mission och Bistånd
kanaliserade både ekonomiskt och personellt stöd till olika projekt i länder som Moçambique
(krigsskadade barn), Liberia (uppbyggnad av skolor), Sierra Leone (handikappade föräldralösa barn),
Indien (landsbygdsutveckling) samt Baltikum.
Idag är Equmeniakyrkan en samarbetspartner som stöder projekt och bistår med personal utifrån t ex
afrikanska, sydamerikanska eller asiatiska kyrkors egna behov och önskemål.
43. Arbetar Metodistkyrkan med biståndsarbete?
Alla projekt som Metodistkyrkan var engagerad i, var biståndsprojekt. Tillsammans med DIAKONIA,
som är frikyrkornas gemensamma biståndsorganisation kanaliserades stöd till ännu fler projekt.
Läs mer: www.diakonia.se
44. Vad har ni för ungdomsaktiviteter?
Vårt barn- och ungdomsarbetet sköts av ungdomsförbundet ”equmenia”. Se hemsidan: equmenia.se
45. Har ni någon egen tidning?
Redan 1868 startade Metodistkyrkan i Sverige sin första tidning "Lilla Sändebudet" som senare blev
Svenska Sändebudet. I 135 år har alltså Svenska Sändebudet varit Metodistkyrkans samfundstidning.
Den utkom med 5 nummer/år och speglade kyrkans liv nationellt och internationellt, men hade också
rum för idéartiklar och debatt. Sista numret utkom i december 2012
46. Hur skiljer sig Metodistkyrkan från Svenska kyrkan?
Under 1980-talet genomfördes teologiska samtal med Svenska kyrkan, vilka resulterade i ett
samarbetsavtal som ingicks 1993. I detta samarbetsavtal fastslås att läroenhet gäller mellan Svenska
kyrkan och Metodistkyrkan. Avtalet innebär också att kyrkorna erkänt varandras ämbeten, det vill säga
präster från de båda samfunden kan tjänstgöra i varandras gudstjänster. Församlingar kan samverka och
även bilda samverkansförsamlingar. Präst som vill tjänstgöra i det andra samfundet behöver inte
prästvigas på nytt. Före år 2000 var Svenska kyrkan en "statskyrka", medan Metodistkyrkan var ett fritt
trossamfund. Idag definieras båda samfunden som trossamfund. En skillnad är hur man ser på
medlemskapet. För att bli medlem i Metodistkyrkan ska man vara döpt och vilja bekänna sin kristna
tro. Döps man som barn blir man förberedande medlem tills man bejakar sitt dop som vuxen, bekänner
sin tro och blir medlem. En annan skillnad finns i hur kyrkorna är organiserade. Metodistkyrkan är en
demokratisk kyrka där församlingarna styrs av ett valt församlingsråd. Församlingarna väljer sedan
delegater till Metodistkyrkans årskonferens, som beslutar på nationell nivå. Årskonferensen väljer en
kyrkostyrelse. Svenska kyrkan är delvis styrd av politiskt tillsatta ledamöter.
47. Hur samarbetar ni med Svenska kyrkan?
Metodistkyrkan och Svenska kyrkan hade tillsammans ett Samarbetsråd på nationell nivå. Detta
samarbetsråd hade till uppgift att fördjupa och underlätta samarbetet kyrkorna emellan. En rad
metodistförsamlingar har sedan 1993 inlett ett samarbete med Svenska kyrkan. Detta har utformats
olika på olika platser alltifrån samarbete kring konfirmandarbete, gemensamma gudstjänster till
samarbetsförsamlingar där man har allt arbete gemensamt.
48. Varför finns det så många olika religioner och kyrkor?
Människor har i alla tider och kulturer gett uttryck för sin längtan efter Gud och en andlig verklighet.
Reser vi i tiden och runt jorden ser vi hur olika vi uttryckt och uttrycker vår relation till Gud. Vi
använder olika kroppsspråk, olika bilder, olika symboler och ritualer. De flesta av religionerna har
utvecklats under många hundra eller tusentals år. Kristen tro har sin historia och sin bakgrund i den
judiska traditionen, men utvecklades till en egen religion efter Jesu död och uppståndelse.
49. Kan du se något gott i andra religioner?
Det finns mycket som är gemensamt för de största och äldsta religionerna, nämnas kan det som i
kristen tro kallas "den gyllene regeln" - "allt vad ni vill att människorna ska göra mot er, det ska ni göra
mot dem" (hämtat från Matteusevangeliet kap. 5). Alla religioner vill verka för fred och för
samförstånd människor emellan. Alla religioner vill bejaka att människan är en andlig varelse.
50. Hur ser ni på andra kristna, ateister, andra religioner?
Viktigt är att respektera alla människors unika värde och att ha en öppen attityd till människor oavsett
tro. Metodistkyrkan har fått en rik erfarenhet genom de ekumeniska råd och konsultationer den varit
engagerad i mellan en eller flera samfund. Men Metodistkyrkan har inte bara engagerat sig i att söka
närmande och förståelse till andra kristna kyrkor och samfund, man har även både lokalt och nationellt
gått in i allvarliga möten och dialoger med anhängare av andra ledande världsreligioner. I
Metodistkyrkans Kyrkoordning s.99 kan man läsa: "Som folk sammanbundna på en planet ser vi
behovet av en självkritisk syn på vår egen tradition och en riktig förståelse av andra traditioner. I dessa
möten är det inte vårt mål att reducera dogmatiska skillnader till en minsta gemensam nämnare av
religiös överenskommelse, utan att lyfta alla sådana relationer till den högsta möjliga nivå av mänsklig
gemenskap och förståelse."
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: s.13 "Religiös förföljelse har varit vanligt förekommande i
mänsklighetens historia. Vi kräver beslut och åtgärder som säkrar rätten för varje religiös grupp att
utöva sin religion fritt från juridiska, politiska eller ekonomiska restriktioner. Vi fördömer all öppen
eller förtäckt religiös intolerans, till exempel medias schablonmässiga beskrivningar. Alla religioner
och deras anhängare har rätt att slippa juridisk, ekonomisk eller social diskriminering."
51. Måste man vara döpt för att bli medlem?
Ja, man ska vara döpt som barn eller vuxen för att bli medlem i Metodistkyrkan. När blir medlem
svarar man bland annat på frågan "Bekräftar du ditt dop...".
52. Hur ser ni på den alltjämt ökande sekulariseringen i dagens samhälle?
Samtidigt som allt fler människor lever ett liv utan kontakt med någon församling eller kyrka, finns en
ökande längtan efter andlighet och tro. Kyrkan behöver bli mer öppen och tydlig, så att den som söker
kan hitta en gemenskap för frågor, längtan och utveckling. Med dagens mångkulturella samhälle och de
många invandrarkyrkorna samt det växande antalet muslimska trosbekännare, kanske sekulariseringen
kommer att avta.
53. Hur ser framtiden ut?
År 2011 beslöt Metodistkyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan att bilda ett
nytt, gemensamt samfund. Den nya kyrkan kan man läsa om på www.gemensamframtid.se. I dec 2012
upphörde därför Metodistkyrkan i Sverige. Den nya kyrkan är kopplad till The United Methodist
Church.
