PPT BKV september 2016

advertisement
JÄMSTÄLLDHET,
GENUS OCH MAKT
BKV 26 september 2016
Victoria C Wahlgren, fil.dr.
Särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor
Länsstyrelsen Blekinge län
KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN
FRÅGA OM MAKT!
JAG
Personligt
Arbetsmarknadsmeriter
 Mor
 Undersköterska
 Dotter
 Gymnasielärare
 Maka
 Medelålder
 Stickare
 Lekmannakock
 Kattägare
 Karlskronabo
 Född värmlänning
 Italianofil
 Genuspedagog
 Forskarutbildad/Disputerad
 Forskarhandledarutbildning
 Expert hos Skolverket för
Gy2011
 Lektor i pedagogik
 Särskilt sakkunnig i
jämställdhetsfrågor
NU BÖRJAR VI…
 2 juridiska kön; kvinna och man (hen finns inte i juridisk mening)
 Jämställdhet; gruppnivå uppdelat på juridiskt kön
 Jämlikhet; gruppnivå uppdelat på bland annat kön (eller ibland inte)
men också exempelvis geografiskt, etniskt eller ekonomiskt mellan
grupper i ett land eller en region
KOM IHÅG ATT
JÄMSTÄLLDHET MÄTS PÅ
GRUPPNIVÅ!
JÄMSTÄLLDHET PÅVERKAR ALLA
 Alla åldrar
 Båda könen
 Arbetsmarknad
 Hemma
 Fritidsliv
 etc
JÄMSTÄLLDHETENS HISTORIA
 1700- tal – Olympe de Gouge – 1700-tal i Frankrike, kvinnors självständighet. Mary Wollstonecraft – A













vindication for womens rights
1800-talets sena del och tidigt 1900-tal – Suffragetterna i Storbritannien om kvinnors rösträtt
1919 – rösträtt i Sverige (1921)
1920-tal – statliga utbildningar för kvinnor
1930-tal – förbjudet att avskeda kvinnor pga giftemål
1940-tal – första barnbidraget införs 1947, kvinnor ut i indistrin pga kriget
1950-tal – fler kvinnor in i arbete, 30 % lägre sk kvinnolöner finns i kollektivavtalen. Första kvinna/präst
1960-tal – könsrollsdebatt, ordet jämställdhet uppkommer
1970-tal – könsneutral föräldrapenning (inte moderskapspenning), barnomsorg
1980-tal – JÄMO bildas, genusforskningen blir ett forskningsfält
1990-tal – Jämställd riksdag, Maktutredning, lagstiftning kring våldtäkt skärps, jämställdhetsintegrering
2000-tal – Jämställdhetslagen skärps med nya mål och delmål
2010-tal – Mäns våld mot kvinnor och HRV i fokus, jämställdhetsintegrering återigen i fokus,
jämställdhetsmyndighet inrättas
2020-tal - ??
KVINNOR OCH MÄN SKA HA SAMMA
MAKT ATT FORMA SAMHÄLLET OCH SINA
EGNA LIV!
En jämn fördelning av makt och inflytande.
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och
att forma villkoren för beslutsfattandet.
Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma
möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk
självständighet livet ut.
Jämn fördelning av det obetalda hem- och
omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för
hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor
och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
FÖRSLAG TILL NYA MÅL
 Delmål 1 En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha




samma rätt möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för
bestlutsfattande i samhället.
Delmål 2 Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och
villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Kvinnor och män
ska ta samma ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet och ska ha samma
möjligheter att kombinera betalt arbete med privat familjeliv.
Delmål 3 Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma
möjligheter och villkor när det gäller livslångt lärande och personlig utveckling.
Delmål 4 Mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Kvinnor och män, flickor och
pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Delmål 5 Jämställd hälsa, vård och omsorg. Kvinnor och män, flickor och pojkar,
ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller hälsa, vård och omsorg livet ut
INTERSEKTIONALITET
 1. Kvinnoforskning
 2. Mansforskning
 3. Genusforskning
 Intersection – engelska för vägkorsning
 Mötesplatsen för makt och diskurser
 Kritisk vetenskap om vem som har underläge
 Analysverktyg
MAKT OCH DISKURSER
Diskrimineringslagen 2009
Intersektionalitet
 Kön
 Kön
 Könsöverskridande identitet eller uttryck
 Könsöverskridande identitet eller uttryck
 Etnisk tillhörighet
 Etnisk tillhörighet
 Funktionshinder
 Sexuell läggning
 Ålder
 Religion
 Funktionshinder
 Sexuell läggning
 Ålder
 Religion
 Klass
= Maktordningar skapas genom korsanalyser av
ovanstående diskurser
Intersektionalitet - Maktdiskurser
HETA STOLEN
NORMER
 Tänker och känner normer
 Gruppbeteende och socialisationsprocess
 Krav och förväntningar
 Sanktioner och rationaliseringar för brytare
 Värderingar är en del av en grupps kultur
 Normer är makt
 Vänd upp och ner på normerna!
NORMER I SAMHÄLLET
 Kvinnor studerar generellt sett längre än män
 Kvinnor tenderar att ta på sig större ansvar både i hemmet och på arbetet
 Kvinnor arbetar i högre grad deltid
 Kvinnor tar ut mer föräldraledighet
 Kvinnor tenderar att ta ut mer VAB
 Kvinnor tenderar att drabbas av utmattningssyndrom
 Konsekvensen blir lägre pension = fattigpension
 Män med småbarn jobbar mest
 Män är lite mer arbetslösa än män
 Män har fler arbetsplatsolyckor
 Män tjänar mer även inom samma yrke
 Män utsätts för våld av okänd person utomhus, kvinnor av känd person inomhus
 20% av männen säger sig sakna en nära vän
JÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIV
JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING
Jämställdhetsintegrering är en
strategi för att nå uppsatta
jämställdhetsmål.
Strategin innebär att ett
jämställdhetsperspektiv integreras i alla
verksamhetsområden och i alla led av
beslutsfattande, planering och utförande
av verksamheter.
BAKGRUND
 1970-tal jämställdhet blir politisk fråga på riktigt
 Jämställdhetslagar 1979:1118; 1991:433
 Jämställdhetslag 1994 – Delad makt, delat ansvar (prop. 1993/94:147),
länsexpert
 = Jämställdhet skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och
normer skapas och återskapas
 = Systematiskt synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag får för
kvinnor respektive män
 Har faktiskt jobbat efter strategin sedan 1995
EUROPARÅDETS DEFINITION:
 ”(om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av
beslutsprocesser, så att jämställdhetsperspektiv införlivas i allt
beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen av de aktörer
som normalt sett deltar i beslutsfattandet”
 Alltså = Hur påverkar våra beslut kvinnor och män?
 Det är där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas
som ojämställdhet skapas och upprätthålls. Det är därför vi måste lyfta
in jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet med våra ordinarie
lednings- och styrsystem, från förslag till genomförande och utvärdering.
JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING
 Kräver att man systematiskt synliggör och analyserar förhållanden och
villkor för kvinnor och män
 Könsuppdelad statistik
 Medveten om normer som begränsar
 Medvetenhet om sina egna föreställningar om kön och vet hur samhället
organiseras kring de föreställningarna
 Måste finnas ett tydligt uppdrag från chefer och ledning att arbeta med
jämställdhet
 Genom att knyta jämställdhetsarbetet kring det vardagliga arbetet
med verksamhetsutveckling, kan jämställdhet bli en del av det
generella arbetet med kvalitetsutveckling.
 Jämställdhets- och könsperspektiv ska införlivas på alla nivåer och i
alla steg gällande planering, genomförande, utvärdering och strategisk
påverkan
 Då blir jämställdhet inte ett mål i sig – utan en del av det ordinarie
arbetet!
EN JÄMSTÄLLD VERKSAMHET:
 ger likvärdig service, tjänster och bemötande till kvinnor och män,
flickor och pojkar
 använder och fördelar resurser på ett jämställt (rättvist) sätt
 har kunskap om kvinnors och mäns behov, intressen och livsvillkor
 ger likvärdiga möjligheter att nyttja och påverka verksamheten
 konsekvensbeskriver beslut om prioriteringar som gagnar kvinnor
och män, flickor och pojkar
 har styr- och ledningssystem som speglar hur kvalitetsarbetet
utvecklas med fokus på jämställdhet
 gör fortlöpande insatser för att bryta traditionella könsmönster på
olika nivåer i organisationen
KÖNSKONSEKVENSBESKRIVNING
 Innebär att redovisa statistik och andra uppgifter uppdelat på kön och
att i exempelvis ett beslutsunderlag beskriva vilka effekter förslaget har
för:
 Kvinnor
 Män
 Flickor
 Pojkar.
JÄMSTÄLLDHETSANALYS
 Testa relevans: Berör beslutet kvinnor och män?
 All individbaserad statistik könsuppdelas:Vad skiljer och vad är lika?
 Könskonsekvensbeskrivning:Vilka följder får detta för kvinnor och män,
flickor och pojkar?
 Jämställdhetsanalys: Hur förhåller dig underlag och statistik i förhållande
till uppställda jämställdhetsmål?
VEM VINNER PÅ JÄMSTÄLLDHET
 Män lever längre.
 Kvinnor får bättre hälsa.
 Män begår färre självmord.
 Män förolyckas inte i samma utsträckning på arbetsplats.
 Män och kvinnor får bättre äktenskap.
 Män studerar i högre grad.
 Barnen i förhållandet mår bättre.
 Både män och kvinnor har mindre risk att utsättas för våld eller att utsätta
annan för våld.
 Hållbarhet för företag
 Trivsel, kreativitet, innovation
POWER WALK
LUNCH
INTERAKTIV EFTERMIDDAG
WORLD CAFÉ
5 Bord,
5 Grupper,
5 Dokumentatörer
2 olika diskussioner att genomföra
Sammanfatta resultaten av diskussioner med
ett ord
SAMMANFATTA
 Försök att sammanfatta i ETT ord som är viktigt att tänka på
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards