Skolkultur och läraruppdraget

advertisement
Malmö högskola
Lärarutbildningen
KSM
Examensarbete
10 poäng
Skolkultur och läraruppdraget
School culture and the teaching assignment
Daniel Nyh
Lärarexamen 200 poäng
Svenska i ett mångkulturellt samhälle
Vårterminen 2006
Examinator: Kent Adelmann
Handledare: Pia Jäderquist
Sammandrag
Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall hur, den skolkultur som råder på
en skola påverkar lärarnas möjligheter att verkställa de mål och riktlinjer som läroplanen
föreskriver. Undersökningen bygger på en kvalitativ undersökningsmetod. Tre lärare som
är yrkesverksamma på samma skola har intervjuats. Utöver intervjuerna ligger tidigare
forskning som berör ämnet till grund för undersökningen. Resultatet visar att faktorer
såsom skolans struktur och ideologi, t.ex. en tydlig uppdelning mellan kärnämneslärare
och yrkeslärare och bristande samarbete mellan lärare och skolledning, begränsar lärarnas
möjligheter att verkställa styrdokumenten. En viktig slutsats är att det inte enbart är den
enskilde lärarens arbetsmetoder och förhållningssätt, utan även den enskilda skolans
unika kultur, som avgör i vilken utsträckning det är möjligt att verkställa styrdokumenten.
Nyckelord: läraruppdraget, skolkultur, styrdokument, yrkesinriktad skola.
3
4
Innehållsförteckning
Sammandrag....................................................................................
3
1 Inledning ......................................................................................
7
1.1 Syfte och problemformulering ......................................
8
1.2 Metod ............................................................................
8
1.2.1 Urval.....................................................................
9
1.2.2 Datainsamlingsmetoder........................................
9
1.2.3 Procedur ...............................................................
9
2 Teori
........................................................................................ 10
2.1 Lärarens socialisationsprocess ...................................... 11
2.1.1 Skolkod................................................................. 12
2.2 Vad säger styrdokumenten? .......................................... 12
2.3 Läroplan och skolkultur ................................................ 13
2.3.1 Skolans struktur.................................................... 13
2.3.2 Skolans ideologi ................................................... 14
2.3.3 Människornas relationer....................................... 14
2.4 Skolans normstruktur .................................................... 14
2.4.1 Normer och bestraffning ...................................... 14
2.4.2 Normer och lojalitet ............................................. 15
2.5 Närsamhället.................................................................. 15
3 Resultat ....................................................................................... 16
3.1 Fråga 1........................................................................... 16
3.1.1 Skolans klimat och struktur.................................. 16
3.1.2 Skolans ideologi ................................................... 17
3.2 Fråga 2........................................................................... 17
3.2.1 Skolkulturella faktorer och läraruppdraget .......... 18
5
4 Avslutande diskussion.................................................................. 19
4.1 Summering av resultaten............................................... 19
4.2 Hållbarhet ...................................................................... 19
4.3 Analys och tolkning ...................................................... 20
......................................................................................
Referenser ...................................................................................... 23
Bilaga 1
......................................................................................
6
1 Inledning
Idén till denna undersökning är sprungen ur egna erfarenheter från min verksamhetsförlagda
tid, erfarenheter som fått mig att fundera och problematisera kring skolans verksamhet och
förhållanden gällande verkställandet av de mål och riktlinjer som styrdokumenten stipulerar.
Styrdokumenten såsom läroplan och kursplaner anger vilka värderingar och kunskaper som
skolan skall förmedla, samt vilka mål som skall uppnås, och det är utifrån dessa dokument
som den yrkesutövande läraren skall bedriva sin undervisning. Att verkställa dessa mål och
riktlinjer är centralt vad gäller lärarens uppdrag.
Det är kanske lätt att tro att man som yrkesverksam lärare helt och hållet agerar på
egen hand och att man ser arbetet som ett individuellt uppdrag. Då man som lärare är en del
av en total verksamhet bör man ha i åtanke att man agerar i en vidare kontext tillsammans
med andra människor, och detta gör att man frågar sig om inte läraruppdraget är mer
komplicerat än att följa de uppställda föreskrivna regler som går att finna i styrdokumenten.
När det gäller den kontext i vilken läraren agerar har man inom tidigare forskning
berört den enskilda skolan som arbetsplats. Man menar att varje skola är unik med sin
speciella prägel. Med anknytning till detta har den s.k. skolkulturen stor betydelse. Vad är
då skolkultur? Skolkultur är den kultur som präglar den enskilda skolan som arbetsplats, och
som bygger på diverse handlingsmönster, roller, attityder och värderingar. Denna skolkultur
ligger till grund för lärarnas pedagogiska diskussioner, skolans lokala organisation samt den
reella undervisningen (Groth 2002).
Jag finner det intressant inför det kommande läraryrket att undersöka vilka
bakomliggande faktorer som ligger till grund för skolans verksamhet och om dessa faktorer
på något sätt påverkar läraren i sitt arbete. Jag har valt att undersöka en enskild skola för att
ta del av den skolkultur som råder där. På denna yrkesinriktade skola utbildas elever främst
inom byggprogrammet. Det är en relativt liten skola med sina 600 elever. På skolan bedrivs
även undervisning inom IV (Individuellt program) samt IVIK (Individuellt program Introduktionskurs för invandrare).
7
1.1 Syfte och problemformulering
Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en kvalitativ metod, samt utifrån tidigare
forskning, t.ex. Groth (2002) och Berg (1981), om den skolkultur som råder på den
undersökta skolan påverkar lärarna i sitt uppdrag, d.v.s. att verkställa de mål och riktlinjer
som styrdokumenten anger.
I denna undersökning söker jag svar på följande två frågor: 1. Vilka
förutsättningar eller möjligheter, ur ett skolkulturperspektiv, finns på skolan vad gäller
lärarnas möjligheter till ett verkställande av styrdokumenten, och i vilken utsträckning är
detta verkställande möjligt? 2. Finns det i denna skolkultur faktorer som på något sätt
begränsar lärarna i sitt läraruppdrag? Vilka faktorer rör det sig om i sådana fall och på
vilket sätt begränsar dessa faktorer lärarna?
1.2 Metod
Vad beträffar skolkultur, används inom forskning i detta ämne olika begrepp i samband
med beskrivningar och analyser av skolors kulturer. Jag har under denna undersökning
tagit del av tidigare forskning samt diverse litteratur, t.ex. Granström (1981), för att
kunna redogöra för viktiga faktorer samt centrala begrepp som berör detta ämne. Jag har
främst utifrån Erik Groths uppsats Mot en utvidgad lärarroll (2002), i vilken han också
refererar till andra forskare, sökt teoretiskt underlag inför min empiriska undersökning.
När det gäller den empiriska studie som har genomförts, har jag valt att använda
mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Denna metod anser jag vara väl anpassad
utifrån den undersökning som jag har valt att genomföra. Den kvalitativa metoden är dels
den primära vad gäller att få fram den information som man söker vid examensarbeten
inom lärarutbildningen då den ger relevanta kunskaper som är direkt användbara i yrket,
dels lämpar den sig väl då den ger information om lärares eller elevers syn på det
problemområde som man behandlar (Johansson & Svedner 2004).
8
1.2.1 Urval
I denna undersökning har av mig tre utvalda lärare (lärare A, lärare B och lärare C)
deltagit. Lärarna är verksamma på den undersökta skolan och en av lärarna har varit min
handledare under min utbildning, varför vi också har väldigt god kontakt. Jag har valt
dessa tre lärare då de dels är verksamma inom olika områden på skolan, dels skiljer sig
vad gäller ålder, kön och anställningstid, detta med avsikten att få ett så rikt
intervjumaterial så möjligt, för att på så vis få en rättvis bild av skolans kultur och
samtidigt få ett varierat underlag med anknytning till min problemformulering.
Lärare A undervisar i Sv2 och har sin egen s.k. IVIK-klass. Hon är 33 år och har varit
yrkesverksam på skolan i sex år. Lärare B är 61 år och han har arbetat på skolan i 20 år
som matematik- och målerilärare inom IV-programmet. Lärare C undervisar i Svenska
och Engelska inom det ordinarie byggprogrammet. Hon är 25 år och har varit anställd på
skolan i tre år.
1.2.2 Datainsamlingsmetoder
Jag har som undersökningsmetod genomfört kvalitativa intervjuer med de tre
ovannämnda lärarna. Undersökningen bygger på de intervjuades uppfattningar och
synsätt vad gäller min problemformulering. Med dessa intervjuer har jag berört centrala
områden som presenteras i teoriavsnittet och som berör min problemformulering, t.ex.
frågor gällande skolans struktur och skolans ideologi, för att sedan kunna jämföra mina
resultat med den tidigare forskning som jag har tagit del av och således knyta an till min
problemformulering.
1.2.3 Procedur
De tre lärarna som medverkat i undersökningen kontaktades av mig per telefon och de
erhöll då information angående syftet med mitt arbete. Jag talade också om att jag
räknade med ungefär tjugo minuter per intervju och att jag kommer att använda mig av
en bandspelare. Intervjuerna har alltså genomförts individuellt och samtliga lärare har,
innan intervjuerna påbörjats, än en gång fått en förklaring gällande såväl arbetets syfte,
som syftet med den undersökningsmetod jag använder mig av. Jag förklarade också den
avsedda innebörden av begreppet ”läraruppdraget”, d.v.s. ett verkställande av
styrdokumenten, ett begrepp som återkommer i mina intervjufrågor.
9
Jag har som sagt spelat in intervjuerna, och i samband med detta upplyste jag respektive
lärare om att kassettbandet, efter min bearbetning av materialet, kommer att förstöras.
Enligt Johansson & Svedners (2004) rekommendationer berättade jag också att det hela
sker anonymt samt att skolans namn inte kommer att nämnas i arbetet, detta för att
lärarna skulle känna sig bekväma med intervjuerna, samt för att helt enkelt få så ärliga
svar som möjligt (Johansson & Svedner 2004). Frågorna är relativt övergripande och
därför krävdes det vid vissa tillfällen en följdfråga eller ett förtydligande i någon form för
att jag skulle kunna få den information som jag behövde utan att på något sätt styra den
intervjuade. Frågorna har alltså i princip används som underlag. Det inspelade
intervjumaterialet har sedan behandlats såtillvida att det har transkriberats, kategoriserats,
tematiserats och slutligen sammanställts.
2 Teori
Tidigare forskning visar på ett samband mellan verkställandet av styrdokumenten och
skolkulturen (Groth 2002). Avsikten med den forskning och den diskussion som uppstått
kring skolans inre arbete är att försöka åstadkomma en större samstämmighet mellan
skolans ideal, gestaltade i läroplaner och andra anvisningar, och hur verkligheten tar sig
uttryck på aktörsnivå, och detta är direkt kopplat till begreppet skolkultur (Berg 1981).
Med begreppet skolkultur avser Berg (1981), liksom Groth (2002) de informella
handlingsmönster bland skolans personal och elever som uppstått vid sidan av de mer
formella styrmekanismerna. Berg (1981) hänvisar till Arfwedson (1979) som hävdar att
varje enskild skola är präglad av ett speciellt mönster som tar sig uttryck i såväl
administrativa rutiner som i mer allmänna former och förhållningssätt, ett mönster som
bl.a. är en funktion av den kontext som den lokala skolmiljön utgör.
Att förstå en skolas kultur kan vara komplicerat. Det menar Groth i sin uppsats
Mot en utvidgad lärarroll (2002), i vilken han hävdar att det är svårt att beskriva
skolkultur i generella termer då skolkulturen avspeglar och är en del av ett större
samhälle. Han säger att skolkulturen, liksom samhället, har sina nuvarande egenskaper
och sin speciella historia, men forskarna är emellertid eniga om att det finns faktorer
vilka måste tas i beaktande då man vill kartlägga en skolas kultur (Groth 2002).
Här nedan följer centrala begrepp som är kopplade till ämnet, samt de huvudsakliga
faktorer som inverkar på en skolas kultur.
10
2.1 Lärarens socialisationsprocess
Många av de faktorer som forskarna menar är avgörande när man studerar en skolas
kultur har att göra med lärarens socialisationsprocess. Socialisation beskrivs av Groth
(2002) som en process i vilken individen internaliserar samhällets eller gruppers
vedertagna beteendemönster, normer, regler, värden och sedvänjor, och när det gäller
läraryrkets socialisationsprocess menar Groth att den är ytterst komplicerad.
Han refererar till Arfwedson (1994) som talar om sex kontextlager vad gäller lärares
arbetssituation:
*
Läraren själv/undervisningsinnehållet
*
Eleverna/klassrummet
*
Kollegor, ledning/skolan
*
Föräldrar m.fl./närsamhället
*
Regering, administration m.fl./staten, landet och nationen
*
Andra skolsystem/andra länder
Vidare refererar han till Doyle (1986) som nämner ytterligare sex faktorer som präglar
klassrummet som arbetsplats:
*
I klassrummet utspelas många aktiviteter och händelser
*
Många av dessa händelser sker samtidigt
*
Brådska/snabbhet
*
Det mesta av det som sker, är oplanerat
*
Allt som sker är offentligt
*
Klassen har en egen historia
Allt det ovannämnda har enligt Groth stor betydelse i socialisationsprocessen och han
menar att läraren helt enkelt måste anpassa sig samt lära sig hantera dessa faktorer (Groth
2002).
11
2.1.1 Skolkod
En annan del av lärarsocialisationen är den som sker utanför klassrummet och även denna
del påverkar läraren i sitt arbete. I samband med de kontextlager som det refereras till i
Groths uppsats påträffas även begreppet skolkod. En skolkod utgör en stor del av
skolkulturen och innefattar diverse tolknings- och handlingsprinciper som är unika för
varje skola, och även om det råder individuella uppfattningar hos skolans lärare angående
denna skolkod, tenderar dessa uppfattningar att stämma överens med varandra.
Enligt Groth finns det på en skola centrala bärare av skolkoden, bärare av viktiga
principer som präglar denna skolkod, trots konkurrerande uppfattningar. Det råder också
en kamp i form av synliga motsättningar mellan inflytande från olika kontextlager, en
kamp mellan enskilda individer eller personalgrupper, och skolkoden ger således uttryck
för dominans- och maktförhållanden inom skolan, förhållanden som ofta har sina rötter i
en vidare samhällskontext (Groth 2002).
2.2 Vad säger styrdokumenten?
Det är läroplanen som skall styra skolans verksamhet, och i detta dokument anges skolans
värdegrund och uppgifter samt mål och riktlinjer för verksamheten. Enligt Lpf 94,
läroplanen för de frivilliga skolformerna, skall de mål och riktlinjer som anges i
styrdokument såsom skollagen, läroplan och kursplaner, konkretiseras i den lokala
planeringen (Lpf 94):
I den lokala arbetsplanen skall den enskilda skolan ange hur målen skall
förverkligas och hur verksamheten skall utformas och organiseras. Där anges
således mål för verksamheten som helhet. Lärarna utformar tillsammans med
eleverna undervisningsmål. Dessa mål och olika elevgruppers behov och
förutsättningar är utgångspunkten för val av arbetssätt (Lpf 94, s 35).
Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas
och hänsyn skall tas till elever med särskilda behov (Lpf 94).
En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på
samma sätt överallt eller att skolans resurser skall delas lika. Hänsyn skall tas
till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också
olika vägar att nå målen för utbildningen. Särskild uppmärksamhet måste
ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för
utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla
(Lpf 94, s 38).
12
2.3 Läroplan och skolkultur
Vad gäller styrdokument, skolutveckling och skolkulturen, och det komplexa i detta,
refererar Groth i sin uppsats till Goodlad (1975) som menar att man måste gå bortom den
traditionella bilden av att en förbättring av skolverksamheten enbart kräver nya
undervisningsmetoder. Man måste också inse vilken betydelse skolkulturen har (Groth
2002).
Även Granström hävdar att de metoder och arbetssätt som genomsyrar skolans
verksamhet, och i vilken utsträckning dessa möjliggör ett verkställande av
styrdokumenten, begränsas av hur arbetsplatsen fungerar i övrigt. Han menar, precis som
Groth (2002), att det finns faktorer som är avgörande för hur man arbetar och utformar
sina rutiner på skolan, och han lyfter fram tre av dessa faktorer som fundamentala
förutsättningar för skolans arbete (Granström 1981):
*
Skolans struktur
*
Skolans ideologi
*
Människornas relationer
2.3.1 Skolans struktur
Med skolans struktur avses hur man organiserar skolans verksamhet. Det handlar om hur
man fattar beslut, vilka som fattar besluten och vem som har makt. Det handlar om hur
den formella uppbyggnaden ser ut och hur kommunikationen på skolan fungerar
(Granström 1981). Även Berg diskuterar skolans struktur. I sin avhandling Skolan som
organisation (1981)refererar han till Ekholm (1977) som i samband med skolans
informella struktur använder begreppet skolanda, och beskriver denna enligt följande
(Berg 1981, s 76):
Bland annat innefattas då i andan de kommunikationsmönster och känslostämningar som finns mellan individer och grupper, de maktförhållanden som
råder, den ämnes- eller uppgiftsram som omger umgänget och den betydelse
för skolans medlemmar som umgänget där har (Ekholm 1977, s 15).
13
2.3.2 Skolans ideologi
Skolan ideologi utgörs av de värderingar som råder och tillåts råda på skolan. Det handlar
om vilken syn man har på arbetet och denna syn är avgörande för hur verksamheten
utformas (Granström 1981). Skolans ideologi är en fråga om vilka mål skolan har för sin
verksamhet.
2.3.3 Människornas relationer
En tredje faktor är det sociala samspel som råder på skolan. Hur lärarna förhåller sig till
varandra och till sina elever påverkar arbetsresultatet. De mellanmänskliga relationerna
har alltså stor inverkan när det gäller läraren arbete (Granström 1981). Vad gäller skolans
lärare som grupp, delar man ett gemensamt arbete. Genom gemensamma ansträngningar
strävar man efter gemensamma mål, man har m.a.o. som grupp ett gemensamt uppdrag
(Ekholm & Fransson 1987). Gemensamt för alla grupper är att individerna i denna grupp
är i behov av en s.k. normstruktur (Angelöw & Jonsson).
2.4 Skolans normstruktur
En normstruktur är ett regelsystem som i olika utsträckning reglerar individernas
beteenden, och detta regelsystem befäster också vanligen en makt- och statusstruktur
(Angelöw & Jonsson 2000). I en lokal organisation, t.ex. i en skola, tenderar dessa
normer att bestå över en tid enligt Ekholm & Fransson (1987). De menar att de har sitt
ursprung ur en generell uppfattning om hur handlingar bör eller inte bör utföras, eller
också att de har uppkommit ur mycket lokala förhållanden. De hävdar också att om man
vill förstå en skolas kultur, är det i allra högsta grad viktigt att studera skolans interna
normstruktur (Ekholm & Fransson 1987).
2.4.1 Normer och bestraffning
I samband med skolans normsystem kan man tala om informella normer, gruppnormer
som kan var mycket svåra att urskilja eller att upptäcka för utomstående då de oftast är
”dolda”, d.v.s. reglerna uppstår, utvecklas och förändras under gruppmedlemmarnas
ömsesidiga handlingar i vardagen. Dessa normer diskuteras sällan utan är självklara och
underförstådda för gruppens etablerade medlemmar. Självklart är också att om man
bryter mot normerna, formella eller informella, följer det oftast någon form av
tillrättavisning eller bestraffning (Angelöw & Jonsson 2000).
14
2.4.2 Normer och lojalitet
En skolas normstruktur kan vara av sådan karaktär att verksamheten sker i det fördolda.
Detta exemplifieras av Ekholm & Fransson (1987) med en tidigare studie som gjorts då
en skola i Sverige fick i uppdrag att genomföra en reform av verksamheten. Studien visar
hur skolledning och personal i tyst samförstånd fuskar vad gäller att utveckla skolans
verksamhet och samtidigt erhålla ekonomiska medel. När det då gäller upprätthållandet
av skolans normer med anknytning till den dolda verksamheten, krävs det att man inom
skolan visar en mycket stark lojalitet.
Inom skolor kan denna typ av tysta överenskommelser växa fram, d.v.s.
personalen på skolan anammar det normsystem som råder, även om normerna kolliderar
med de normer och regler som samhället i övrigt föreskriver. Enligt Ekholm & Fransson
(1987) kan detta inre normtryck vara så starkt och utbrett att man fullständigt låter bli att
följa läroplanens anvisningar (Ekholm & Fransson 1987).
2.5 Närsamhället
Ytterligare en faktor som påverkar skolkulturen och läraren i dennes uppdrag är
närmiljön. Forskning visar att närmiljön på ett påtagligt sätt påverkar den lokala skolans
inre arbete. Detta sker direkt genom eleven som bärare av lokalsamhället kontext och
indirekt via elevens föräldrar, vilkas inflytande är synnerligen differentierat (Berg 1981).
Berg menar att föräldrar från övre sociala skikt har i allmänthet större inflytande än
föräldrar från lägre sociala grupper. Forskarna pekar också på att lärare gärna bosätter sig
i områden som motsvarar denna yrkesgrupps allmänsociala position i samhället. Berg
refererar till Arfwedson & Lundman (1980) som menar att ovanstående resulterar bl.a. i
följande (Berg 1981, s 79):
Lärarna vid olika skolor formar olika kollektiva och individuella lärarkoder
för att adaptera till främst närsamhällets krav. Lärarens yrkessocialisation
kommer därvid att variera från skola till skola bl.a. i fråga om synen på
skolans uppgifter, på undervisningens innehåll, på elever och på eventuella
önskvärda förändringar (Arfwedson & Lundman 1980, s 4).
Lärarens uppfattning om föräldrars syn på skolan kommer enligt ovan ingå som
tolkningsprincip och ge upphov till handlingsprinciper i individuella lärarkoder och
därmed få faktiskt inflytande på skolkodens utformning (Berg 1981).
15
3 Resultat
Här nedan följer en sammanställning av mina resultat från de kvalitativa intervjuer som
genomförts. Materialet har transkriberats, bearbetats, och tematiserats. Resultaten bygger
på de medverkande lärarnas egna uppfattningar utifrån de frågeområden som gäller min
problemformulering.
3.1 Fråga 1
Vilka förutsättningar eller möjligheter, ur ett skolkulturperspektiv, finns på skolan vad
gäller lärarnas möjligheter till ett verkställande av styrdokumenten, och i vilken
utsträckning är detta verkställande möjligt?
3.1.1 Skolans struktur
Vad gäller skolans struktur visar resultaten främst på en tydlig uppdelning bland skolans
lärare. Verksamheten är tydligt uppdelad mellan de olika ämnesområdena och samtliga
lärare ansvarar för sin egen del av skolans arbete. Om det existerar ett samarbete är det
inom ett och samma ämnesområde. Den mest påtagliga uppdelningen på skolan är den
mellan yrkeslärarna och kärnämneslärarna, något som upplevs som ett problem bland en
del lärare. Uppdelningen genererar olika synsätt på arbetsformer, olika mål med
undervisningen samt en ytterst varierad inställning och attityd till frågor som på ett eller
annat sätt inverkar på lärarnas samarbete och arbetsklimat och därmed deras
läraruppdrag. En av lärarna A säger att hennes elever nog inte räknas in i skolans
gemensamma arbete. Hon säger också att hon ”är så inne i sitt eget och tycker att det
fungerar bra”. Hennes ämnesområde, d.v.s. IVIK, drivs som en separat del enligt henne
själv. Lärare B tycker också att det fungerar ”fantastiskt bra” då han talar om sitt
”speciella uppdrag”.
Lärarna är överens om att de har goda möjligheter till att förändra och påverka sin
egen verksamhet. Det finns resurser och skolledningen är mycket lyhörd och villigt
inställd till att utveckla skolans verksamhet och alla som vill kan vara med och förändra.
Förändringar och nya idéer kan emellertid möta motstånd på annat håll. Det är inte helt
ovanligt att man kan möta ett visst motstånd hos andra lärare om man kommer med nya
idéer eller förslag vad gäller förändringar av skolans verksamhet.
16
Även om lärarna känner att de har gehör hos skolledningen gällande resurser,
förändringar, nya idéer o.d., är de inte helt nöjda med ledningen och den funktion som
den skall fylla. Så här säger B:
Ledningen som vi har här på skolan är inte tillräckligt aktiv ute i skolan.
De har för stor belastning från sina chefer ovanifrån och för att tillfredsställa dem måste de ta tid från oss, alltså blir vi missnöjda i vår roll eftersom
de inte ser oss, de har inte tid att se oss, fastän deras uppdrag är att vägleda
oss, att få oss på rätt håll, och att samarbeta med oss. Det finns för lite tid och
därför skapas det problem.
De andra lärarna har också synpunkter på skolledningen då verksamheten känns
ostrukturerad. Det är först på senare tid som det påbörjats ett arbete med att strukturera
upp en arbetsplan, ett arbete som nu skall innefatta samtliga lärare.
3.1.2 Skolans ideologi
Verksamheten som bedrivs är i hög grad präglad av skolans inriktning, d.v.s. att det är en
yrkesinriktad skola. Det betonas att det är en yrkesutbildning och att det huvudsakliga
målet är att eleverna skall lotsas igenom sin utbildning för att sedan kunna bli
yrkesverksamma. Två av informanterna (A och C) uppger att många av lärarna på skolan
är av den meningen att eleverna skall bli byggare och arbeta som byggare, och ser detta
som skolans enda uppdrag, och det kan således förekomma en negativ inställning till
kärnämnena bland vissa lärare. C menar att denna inställning också påverkar eleverna,
och återger ett vanligt förekommande uttryck bland eleverna: ”För att vara snickare
behöver vi inte kunna stava till ordet hammare.”
Något gemensamt uppdrag existerar inte, även om de flesta vill följa läroplanen.
Enligt C handlar skolans verksamhet mer om produktion av byggelever än om utbildning
av elever. En del lärare eftersträvar ordning och reda och disciplin, medan andra inte bryr
sig om sitt läraruppdrag, inte bryr sig om eleverna, undviker problem etc. B säger:
”En del lärare skiter i det och ser det bara som ett jobb och går hem.”
Ytterligare ett citat som belyser skolans ideologi är följande A:
Vi kan i stort sett göra vad vi vill, känns det som, och jag tror också att
folk hade varit positiva till ett samarbete, om vi säger en annan klass eller så,
det skall bara gå att lösa rent praktiskt, för jag kan tänka mig att det hade
blivit mycket med schema och salar och…att det faller på sådana bitar.
17
3.2 Fråga 2
Finns det i denna skolkultur faktorer som på något sätt begränsar lärarna i sitt
läraruppdrag? Vilka faktorer rör det sig om i sådana fall och på vilket sätt begränsar dessa
faktorer lärarna?
3.2.1 Skolkulturella faktorer och läraruppdraget
Lärarna lyfter fram faktorer som de anser påverkar dem i sitt uppdrag. C anser att
uppdelningen mellan lärarna är ett problem, eftersom hon som kärnämneslärare ibland
känner sig motarbetad av yrkeslärarna. Bristen på samarbete med skolans ledning har
redan nämnts, och vad gäller skolledningen efterfrågas bland lärarna ett mer flexibelt
tänkande. Man tänker inte på att elever är olika, att elever har olika behov, och detta
exemplifieras av lärare A enligt följande:
Jag tycker att man måste tänka på att folk är olika, elever är olika. Man kan
inte säga att alla elever skall få samma saker eller samma resurser för att det
skulle vara orättvist, jag tycker tvärtom. Jag vet att X och Y ville ha frukost
med sina elever och det tycker jag är en jättebra idé. Jag hade gärna suttit
tillsammans med min klass och ätit med dem. X och Y provade ett tag, och
jag tror att de bekostade det själva till och med, men de fick inte, för det var
orättvist, och det kan jag inte fatta, för de killarna behöver ju det mer än
någon annan kanske, så där tycker jag att det blir snett.
En annan faktor som lärarna upplever hindrar dem i sitt uppdrag är eleverna. Man nämner
elevernas bakgrund. Eleverna har svaga baskunskaper och ibland är det nästan omöjligt
om de inte har något med sig i bagaget. Det fordras också en hel del social träning anser
en av lärarna B. Han menar att det inte bara är elevernas behörighet som räknas, utan man
måste också se det sociala som man vill utveckla hos eleven som gör att de kan fungera
som människor, som gör att de kommer hit, för de kommer, alla kommer till skolan. När
det gäller eleverna känner även lärare C sig begränsad i sitt arbete, såtillvida ”att det inte
finns något fungerande åtgärdsprogram för elever med svårigheter, dels de som har läsoch skrivsvårigheter och dyslexi, dels de som är mycket svaga i ämnet”. Det blir svårt när
man i klassrummet har elever som befinner sig på olika nivåer, menar C. ”Även om man
har idéer om hur det skulle kunna se ut, går de kanske inte att genomföra.”
18
Andra faktorer som lärarna tar upp med anknytning till sitt läraruppdrag är elever med
utländsk härkomst vilka har en annan syn på skolan, t.ex. att de inte förstår varför de
måste komma till skolan varje dag. Likaså föräldrar, släkt och vänner till dessa elever
upplevs som ett problem genom att de lägger sig i verksamheten. Även bristen på tid, att
man inte hinner med det man skulle vilja hinna med, ses som ett hinder hos en av lärarna.
4 Avslutande diskussion
Här nedan följer en avslutande diskussion i vilken mina resultat från intervjumaterialet
summeras, analyseras och tolkas utifrån undersökningens syfte, problemformulering samt
den tidigare forskning som har presenterats. Diskussionen innefattar även resultatens
hållbarhet.
4.1 Summering av resultaten
Det råder en tydlig uppdelning bland skolans personal. Den mest påtagliga uppdelningen
på skolan är den mellan kärnämneslärarna och yrkeslärarna, något som upplevs som ett
problem. Denna uppdelning tar sig uttryck i olika synsätt vad gäller undervisningsmål
och arbetsformer. Skolans ledning är lyhörd och frikostig med resurser. Skolledningen är
även positivt inställd till förändringsarbete men har dock inte tid till att engagera sig i
lärarnas arbete. Verksamheten upplevs som ostrukturerad. Verksamheten är också
präglad av skolans särart. Det betonas att det är en yrkesutbildning och man kan som
kärnämneslärare känna sig motarbetad. Vidare känner lärarna sig begränsade, t.ex. när
det gäller att utgå från elevens behov och förutsättningar. Lärarna upplever att läs- och
skrivsvaga elever samt ett obefintligt fungerande åtgärdsprogram, hindrar dem i sitt
arbete. Även elevernas generella baskunskaper och behov av social träning begränsar
lärarna i sitt läraruppdrag.
4.2 Resultatens hållbarhet
Resultaten bygger på lärarnas personliga åsikter, men då de lärare som medverkat i
undersökningen även har delat med sig av generella uppfattningar vad gäller kåranda och
arbetsklimat etc., finner jag det möjligt att kunna generalisera i viss utsträckning. Som
nämndes tidigare har en av de medverkande lärarna varit min handledare under min
utbildning och vi har därför god kontakt.
19
Denna nära kontakt kan självfallet diskuteras när det gäller intervjumaterialet (Johansson
& Svedner 2004), men jag upplevde hennes svar som uppriktiga och hennes inställning
till min undersökning professionell. De andra två lärarna har jag haft relativt god kontakt
med. Skolan är huvudsakligen indelad i tre olika lärarkategorier; yrkeslärare,
kärnämneslärare, samt lärare inom IV och IVIK. Tanken var att urvalet av informanter
skulle representera samtliga lärarkategorier, detta för att få en rättvis bild av skolans
kultur, samt ett material som är representativt för skolans totala verksamhet. De tre
lärarna som har deltagit i intervjuerna representerar inte till fullo de tre olika kategorierna
av lärarna då lärare C som skulle representera yrkeslärarna, även undervisar i matematik.
Denna lite sneda fördelning kan givetvis ha påverkat de resultat som jag har fått fram.
Merparten av resultatet bygger på en form av samstämmighet mellan lärarna
och det materialet har självfallet högre validitet än det material som är hämtat från endast
en person, och som kanske totalt avviker från det övriga materialet.
I övrigt har intervjuerna genomförts på samma sätt vid respektive tillfälle. Jag
nämnde också tidigare att en del följfrågor eller förtydligande var nödvändiga vid vissa
tillfällen, detta för att jag skulle få den information jag behövde. Vid ytterst få tillfällen
var jag tvungen att formulera om frågan, och jag fick också ibland stryka en fråga då den
intervjuade redan vid ett tidigare skede hade svarat på denna.
4.3 Analys och tolkning
För att återknyta till min problemformulering drar jag slutsatsen att lärarna, i vissa
avseenden, hindras i sitt arbete med att verkställa styrdokumenten. Ett exempel som
belyser detta är det tidigare nämnda citatet om hur två av skolans lärare föreslog
gemensam frukost med elever som ansågs vara i behov av alternativa arbetsformer.
Skolledningen ansåg att det var orättvist mot övriga elever och tillät därför inte denna
gemensamma frukost. I läroplanen står det att alla som arbetar i skolan skall hjälpa elever
som har behov av särskilt stöd, alla skall samverka för att göra skolan till en god miljö för
lärande (Lpf 94). Det står också att det finns olika vägar att nå målen och att
undervisningen därför aldrig kan göras lika för alla (Lpf 94). De värderingar som råder på
skolan samt vilken syn man har på arbetet benämns av Granström (1981) som skolans
ideologi. I exemplet ovan hindrades alltså de två lärarna av skolans ideologi från att
bedriva ett lärande som svarar mot läroplanens föreskrifter.
20
Ett annat exempel på hur skolkulturella faktorer begränsar lärarna gäller den tydliga
uppdelning som råder bland skolans personal. Lärare C känner att hon ibland blir
motarbetad och att det råder ett bristande samarbete mellan såväl ledning och lärare som
yrkeslärare och kärnämneslärare. Hon säger att framförallt yrkeslärarna tenderar att vara
avigt inställda till nya idéer eller förändringar som rör verksamheten. Informanterna
uppger att det på skolan betonas att det är en yrkesinriktad skola. Groth talar i sin uppsats
om bärare av skolkoden, d.v.s. bärare av principer som präglar skolans handlingsmönster
(Groth 2002). Med utgångspunkt i vad informanterna, framförallt kärnämnesläraren C,
uppger angående yrkeslärarnas status på skolan, kan jag tänka mig att dessa yrkeslärare
utgör en stor del av de centrala bärare som Groth talar om. Om så är fallet har detta
självfallet en inverkan på kärnämneslärarnas möjligheter med sin undervisning. Då Lpf
94 föreskriver en likvärdig utbildning inom varje skolform varhelst den än anordnas i
landet, ställer jag mig frågan: Har man som kärnämneslärare på denna skola möjlighet att
bedriva en undervisning likvärdig den undervisning som bedrivs vid ett teoretiskt
program?
Lärare C menar att hennes undervisning försvåras av att en del elever har läs- och
skrivsvårigheter och att ett fungerande åtgärdsprogram för dessa elever saknas. Enligt
läroplanen skall det tas hänsyn till elever som behöver stöd i sin språk- och
kommunikationsutveckling (Lpf 94). Att upprätta en arbetsplan över hur de mål och
riktlinjer som styrdokumenten anger skall konkretiseras på lokal nivå, ligger på
skolledningens ansvar (Lpf 94). När det gäller lärarnas förutsättningar uppger såväl lärare
B som lärare C att det finns goda möjligheter till nya idéer och förändringar. Ledningen
är positivt inställda till förändringsarbete och det finns goda resurser. Trots detta och trots
att lärare C efterlyser ett fungerande åtgärdsprogram för elever med läs- och
skrivsvårigheter, existerar det ej ett sådant. Jag finner detta mycket intressant. Vad beror
detta på?
När det gäller skolans organisation av verksamheten talar Granström (1981) om
skolans struktur, d.v.s. kommunikationsmönster, känslostämningar samt
maktförhållanden i relation till den gemensamma uppgiftsram som omger skolans
personal (Berg 1981). Lärare B säger att ledningen inte är tillräckligt aktiv ute i skolan
och att det inte finns tid till engagemang från ledningens sida. Enligt läroplanen skall det
läggas stor vikt vid skolans mål och det gemensamma arbetet (Lpf 94). Ekholm &
Fransson (1987) har som redan nämnts talat om hur normerna på en skola tenderar att
bestå en tid, och att de har sitt ursprung ur en generell uppfattning om hur handlingar bör
21
eller inte bör utföras. En skolas normstruktur som främst reglerar individernas beteenden,
befäster även enligt Angelöw och Jonsson (2000) makt- och statusstruktur. Om det är så
att yrkeslärarna är centrala bärare av skolkoden (Groth 2002), eller normbärare, frågar
man sig om denna skolas normstruktur även har starkt fäste i skolledningen och om man
som kärnämneslärare p.g.a. detta begränsas i sin undervisning.
För att återkoma till min problemformulering borde lärarna egentligen ha goda
möjligheter att verkställa styrdokumenten med tanke på ledningens inställning och
generositet vad gäller resurser, men av olika orsaker när det gäller skolans unika
förhållanden blir lärarna i vissa avseenden hindrade.
Den viktigaste slutsatsen som man kan dra av resultaten är alltså att skolkulturella
faktorer kan begränsa lärarnas möjligheter att verkställa de mål och riktlinjer som
styrdokumenten stipulerar. Konsekvenser för läraryrket ligger i det intressanta faktum att
skolkulturen innebär att det inte finns några garantier för att de ambitioner och mål man
som yrkesverksam lärare har, alltid går att realisera. Slutligen bör det påpekas att
underlaget för den här studien är relativt begränsat och att det hade varit intressant att
utifrån en mer omfattande undersökning bekräfta och utveckla resultaten.
22
Referenser
Angelöw, B & Jonsson, T; Introduktion till socialpsykologi, Studentlitteratur, Lund,
2000.
Berg, Gunnar; Skolan som organisation – En analys av skolans organisatoriska struktur i
ett förändringsperspektiv, Slutrapport från SÖ-projektet ”Modeller för lokal
utvecklingsplanering och utvärdering” (projekt 6041), Uppsala universitet, Uppsala,
1981.
Ekholm, M & Fransson, A; Skolans socialpsykologi, Rabén & Sjögren, 1987.
Granström, K; Psykologi i skolan, Natur och kultur, Stockholm, 1981.
Groth, E; Mot en utvidgad lärarroll – En studie av skolkultur och inre styrning i fem
grundskolor, Uppsats för licentiatexamen i pedagogik, Högskolan Dalarna, Campus
Falun, 2002.
Johansson, B & Svedner, Per-Olov; Examensarbetet i lärarutbildningen,
Kunskapsföretaget, Uppsala, 2004.
Lpf 94 – Läroplan för de frivilliga skolformerna, Utbildningsdepartementet, 1994.
23
Bilaga 1
Intervjufrågor
1. Hur ser du på skolans gemensamma arbete vad gäller de gemensamma målen?
2. Hur skulle du beskriva arbetsklimatet på skolan, i och utanför klassrummet?
3. Vilka möjligheter känner du att du har när det gäller att vara med att påverka
skolans utformning av verksamheten?
4. Hur skulle du beskriva dina möjligheter vad gäller ditt läraruppdrag?
5. Vilka faktorer anser du huvudsakligen påverkar din undervisning i relation till läraruppdraget?
6. Vad anser du vara viktigt när det gäller skolan som arbetsplats?
7. Vad anser du vara viktigt när det gäller skolans verksamhet?
8. Vad anser du skulle kunna förbättras vad gäller skolan som arbetsplats med
anknytning till läraruppdraget?
9. Vad anser du skulle kunna förbättras vad gäller skolans verksamhet med
anknytning till läraruppdraget?
10. Hur skulle du beskriva kårandan på skolan? Vilken syn och vilka värderingar råder
gällande läraruppdraget och skolans verksamhet?
24
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards