humant papillomvirus av högrisktyp

Sammanfattning av
nationellt vårdprogram
för cervixcancerprevention
Kommunikation
Rekommenderade termer och förkortningar
Term/förkortning
Förklaring eller hittillsvarande benämning
Atypi
Företrädesvis cytologisk förändring.
Cellprov
Prov taget från cervix eller vagina för analys med cytologi
och/eller HPV.
Cervixcancer
Malign epitelial tumör utgående från slemhinnan i
livmoderhalsen. I dagligt tal och i kontakt med allmänheten
används benämningen livmoderhalscancer.
Cervixcancerprevention
Samlat begrepp för prevention, främst HPV-vaccination
och screening.
Cervixscreening
Begrepp att använda för screeningverksamheten i stället
för screening för cervixcancer eller cervixcancerscreening.
Cylinderresektion
Högre cylindrisk resektion med nål eller laser.
Term/förkortning
Förklaring eller hittillsvarande benämning
Dubbelanalys
Cellprov med analys för både cytologi och HPV.
Dysplasi
Företrädesvis histopatologisk förändring (LSIL, HSIL, AIS).
Dysplasisköterska/
Dysplasibarnmorska
Sjuksköterska eller barnmorska som arbetar på
kolposkopimottagning och deltar i vården av patienter med
avvikelser i cervixprov.
GCK
Benämning för vårdkedjan gynekologisk cellprovskontroll,
d.v.s. den organiserade cervixscreeningverksamheten. Då
patienter hänvisas till GCK i vårdprogrammet menas
specifikt den kallelse- och befolkningsbaserade
screeningverksamheten med provtagning inom
mödrahälsovården och som inkluderar Kontrollfil HPV och
Kontrollfil efter behandling.
HPV
Humant papillomvirus. Om inte annat anges i
vårdprogrammet refererar HPV till högrisk-HPV.
hrHPV
Högrisk-HPV. HPV-typerna 16, 18, 31, 33, 35, 39, 45, 51,
52, 56, 58, 59 och 68 som av WHO (IARC) fastställts
orsaka cervixcancer.
HSIL
Höggradig intraepitelial skivepitellesion i PAD. Motsvarar
CIN 2–3.
Term/förkortning
Förklaring eller hittillsvarande benämning
HSILcyt
Höggradig intraepitelial skivepitellesion i cytologi.
Motsvarar CIN 2–3.
Kallelse
Inbjudan till gynekologisk cellprovskontroll.
Kallelsekansli
Enhet som ansvarar för kallelserna i ett landsting.
Kolposkopist
Gynekolog som uppfyller vårdprogrammets krav på
kolposkopister.
Kompletterande
screening
-
Prov taget inom 6 månader före förväntad kallelse.
Prov som tas när kallelse tidigare skickats men tas i
screeningsyfte i ett annat sammanhang.
Prov taget på underscreenad kvinna.
Kontrollfil
IT-funktion som styr så att kvinnor som utgör definierade
riskgrupper inom GCK får särskild och kan få andra
kallelseintervall eller annan uppföljning än vad som i övrigt
gäller inom GCK. Kontrollfilerna är del av GCK med
samma kallelserutiner, provtagning och svarsrutiner.
Vårdprogrammet rekommenderar två kontrollfiler:
Kontrollfil HPV och Kontrollfil efter behandling.
LBC
Liquid based cytology, vätskebaserad cellprovtagning.
Term/förkortning
Förklaring eller hittillsvarande benämning
LSIL
Låggradig intraepitelial skivepitellesion i PAD.
Motsvarar CIN 1.
LSILcyt
Låggradig intraepitelial skivepitellesion i cytologi.
Motsvarar CIN 1.
Nationell kallelse
Inbjudan till GCK med specifikt innehåll och layout, tidigare
framtagen av SKL och uppdaterad i samband med detta
vårdprogram.
Omkallelse
Ny kallelse till kvinna som uteblivit året innan.
Opportunistisk
cellprovtagning
Prov taget i screeningsyfte tidigare än 6 månader innan
kvinnan ska bli kallad för GCK och som inte räknas som
kompletterande screening. Rekommenderas ej.
Reflextest
En analys görs p.g.a. utfallet av en annan analys
(HPV eller cytologi) i ett vätskebaserat cellprov.
Görs vanligen som del av triage.
Självtest för HPV
Testmetod där kvinnan själv tar prov från vagina för
HPV-analys.
Slyngexcision
LLETZ, LEEP, slyngkonisering.
Term/förkortning
Förklaring eller hittillsvarande benämning
Spärrlista
Lista/fil med personnummer för kvinnor som inte ska kallas
till GCK.
Standardiserat
svarsbrev
Svarsbrev som tagits fram i anslutning till vårdprogrammet för att användas vid olika utfall av prover och
utredningar inom GCK.
Swedescore
Ett poängsystem för klassifikation av kolposkopisk
bedömning.
Kontroll efter
behandling
Prov som tas och undersökning som görs vid
gynekologmottagning i syfte att värdera att genomgången
behandling varit fullständig. ”Test of cure”
Triage
Sortering av patienter utifrån fastställda kriterier av
t.ex. undersökningsfynd.
Enhetliga begrepp till befolkningen
Begrepp
Definitioner
HPV-analys
Begreppet HPV-analys bör användas i stället för
exempelvis HPV-test i utåtriktad kommunikation med
kvinnor och allmänhet. Det sistnämnda kan ge intryck av
att något ytterligare ska utföras på kvinnan utöver den för
många välkända cellprovtagningen. Begreppet HPVanalys underlättar för att tydliggöra att det är en
analysmetod som kan användas på samma prov.
Tänk även på att förkortningen HPV alltid bör skrivas ut
första gången den förekommer i en text eller omnämns i
ett sammanhang. Ett alternativt uttryckssätt kan
exempelvis vara: cellprovet analyseras för förekomst av
humant papillomvirus (HPV).
Begrepp
Definitioner
Humant
papillomvirus av
högrisktyp (hrHPV)
Begreppet humant papillomvirus av högrisktyp (hrHPV)
används som samlingsnamn på de typer av HPV som
upptäcks med HPV-analys av ett gynekologiskt cellprov.
hrHPV är ett internationellt vedertaget begrepp men lite
missvisande och onödigt oroande eftersom risken för
den enskilda kvinnan som bär hrHPV är mycket liten. I
de flesta sammanhang kan hr utelämnas och man kan
använda HPV som begrepp.
Cytologisk analys
Av samma skäl som beskrivits ovan bör begreppet
cytologisk analys användas i utåtriktad kommunikation
med kvinnor och allmänhet i stället för cytologprov.
Gynekologiskt
cellprov
Gynekologiskt cellprov är ett vedertaget begrepp för det
prov som tas i livmoderhalsen på kvinnan. Eftersom
provtagningen på kvinnan genomförs på samma sätt som i
tidigare screening är det viktigt att fortsätta att använda
samma begrepp även då provet analyseras för förekomst
av HPV.
Begrepp
Definitioner
Gynekologisk
cellprovtagning
Begreppet gynekologisk cellprovtagning används för den
enskilda provtagning som utförs. Eftersom provtagningen
på kvinnan genomförs på samma sätt som i tidigare
screening och de analyser som görs fortfarande är
analyser på celler tagna från livmoderhalsen, är det rimligt
och viktigt att fortsätta att använda samma begrepp även
då provet analyseras för förekomst av HPV.
Gynekologisk
cellprovskontroll
Begreppet gynekologisk cellprovskontroll används för att
mer övergripande beskriva den screening som erbjuds
den kvinnliga befolkningen som skydd mot och för tidig
upptäckt av livmoderhalscancer. I utåtriktad
kommunikation med kvinnor och allmänhet kan det
användas som synonym till screeningprogrammet för
livmoderhalscancer eller cervixscreening.
Screening
Screening är en systematisk undersökning av ett större
antal friska människor för att upptäcka en sjukdom, eller
förstadier till en sjukdom, innan den har gett symtom.
Tydlig och enhetlig information till befolkning
Tydliga budskap som personal i hela vårdkedjan bör känna till
och som med fördel används i kommunikationen med kvinnor
och allmänhet har tagits fram. Budskapen har delats in i sex
ämnesområden:
1. Om förändringarna inom screeningprogrammet
2. Om vilka som får och inte får kallelse till
screeningprogrammet
3. Om fördelar med att delta i screeningen
4. Om provsvar med cellförändringar
5. Om HPV (humant papillomvirus)
6. Om provsvar med HPV
1. Om förändringarna i screeningprogrammet
• Det nya screeningprogrammet ger förbättrad screening och
ett säkrare provresultat.
• Den gynekologiska cellprovtagningen går till på precis
samma sätt som förut. Analysen av cellprovet har utökats
med ytterligare en metod för kvinnor över 30 år, HPV-analys.
• För kvinnor över 30 år anses HPV-analys av gynekologiskt
cellprov ge en ökad cancerförebyggande effekt. De cellprov
som innehåller HPV följs upp med en cytologisk analys för
att undersöka eventuella cellförändringar.
• HPV-infektioner är mycket vanliga och läker oftast ut av sig
själva, utan att ge några negativa konsekvenser, särskilt hos
kvinnor som är yngre än 30 år.
forts…
1. Om förändringarna i screeningprogrammet
•
För kvinnor i åldrarna 23–29 år finns ingen evidens för att HPVanalys skulle vara mer effektiv än cytologisk analys. Därför görs
även fortsättningsvis primärt en cytologiskanalys av cellprovet för
kvinnor under 30 år.
•
För kvinnor över 50 år sker cellprovtagningen inte lika ofta. Kvinnor
som har haft normala provsvar utan cellförändringar upp till 50 års
ålder har en väldigt liten risk att utveckla livmoderhalscancer. En
glesare provtagning med HPV-analys ger därför ett fullt tillräckligt
skydd.
•
För kvinnor över 50 år som tidigare behandlats för allvarliga
cellförändringar sker däremot en långvarig uppföljning.
•
Den övre åldersgränsen för screeningprogrammet höjs från 60 till
64 år eftersom det ger en ökad cancerförebyggande effekt. Om
cellprov inte tagits vid 64 års ålder skickas en årlig kallelse upp till
70 års ålder.
2. Om vilka som får och inte får kallelse
till screeningprogrammet
•
Kallelsesystemet utgår från kvinnliga personnummer. Transmän
som fått nytt personnummer kallas inte automatiskt. De som har en
livmoderhals kan själva behöva kontakta en mottagning och boka
tid.
•
Alla kvinnor mellan 23 och 64 år kallas. Om cellprov inte tagits vid
64 års får kvinnan ytterligare en kallelse. Tidpunkten bestäms av
föregående prov.
•
Livmoderhalscancer är extremt ovanligt före 23 års ålder.
Cellförändringar är vanliga men läker oftast ut av sig själva. Det
finns ingen evidens för att cellprovskontroller skulle göra någon
nytta före 23 års ålder.
•
Efter 70 års ålder kallas man inte längre. De som deltagit i
gynekologisk cellprovskontroll tidigare i livet och haft normala
cellprover har mycket liten risk att utveckla cancer.
3. Om fördelar med att delta i screeningen
• Gå varje gång du blir kallad. Cellprov räddar liv!
• Cellprov kan rädda din fertilitet! Behandling av cancer kan
innebära att din livmoder behöver opereras bort.
• Att gå varje gång du blir kallad ger ett skydd mot
livmoderhalscancer eftersom cellförändringar kan tas bort
innan de utvecklats till cancer.
• Om du ändå skulle drabbas av livmoderhalscancer gör
screeningen att den kan upptäckas i ett tidigt skede.
• Cellförändringar i livmoderhalsen syns inte och ger inga
besvär.
De kan bara upptäckas genom cellprovtagning.
4. Om provsvar med cellförändringar
• Cellförändringar är inte cancer.
• Cellförändringar är inte farliga om man vet om dem, då kan
de behandlas.
• Cellförändringar behöver inte utvecklas till cancer – de allra
flesta gör inte det.
• Forskning visar att rökande kvinnor har en ökad risk för
cellförändringar.
Det kan därför löna sig att sluta röka, även för den som
redan har haft cellförändringar.
• Forskning visar också att cellförändringar kan gå tillbaka och
läka ut snabbare om du inte röker.
5. Om HPV (humant papillomvirus)
•
Humant papillomvirus är ett mycket vanligt virus och det finns över
hundra olika typer. Vissa typer orsakar könsvårtor (kondylom) och
andra kan ge upphov till cellförändringar som i vissa fall kan
utvecklas till cancer.
•
HPV överförs via sexuella kontakter och det sprids lätt.
•
HPV-infektionen i sig själv kan inte behandlas. Hos de allra flesta
ger HPV en infektion som inte märks alls och läker ut av sig själv.
Nära nog alla människor smittas någon gång under sin livstid.
•
Infektionstillfället kan ligga många år tillbaka i tiden. Det går inte att
ta reda på när du blivit smittad eller av vem. Det kan finnas flera
skäl till att infektionen kan påvisas nu men att man inte kunnat se
det tidigare.
•
Det är viktigt att även du som har vaccinerat dig mot HPV går på
cellprovskontroll varje gång du blir kallad. Vaccin och kondom ger
inte ett heltäckande skydd mot livmoderhalscancer.
6. Om provsvar med HPV
•
Det är bara om det finns humant papillomvirus av högrisktyp som
cellförändringar kan vara farliga och i vissa fall utvecklas till
livmoderhalscancer, så det är dessa man söker efter med HPVanalys.
•
Har du HPV vid ett tillfälle och inga cellförändringar kan man vänta
3 år.
– Det är bara om HPV finns kvar som det finns risk för cancerutveckling
och man behöver komma till gynekolog.
– I 85% - 6 kvinnor av 7 – läker ut sin HPV-infektion under denna tid.
•
Cellförändringar behöver inte utvecklas till cancer – för de allra
flesta gör inte det.
•
Om cellförändringarna bedöms gerisk för cancerutveckling kan de
tas bort. I andra fall kan man under övervakning vänta på att de
läker ut