2014/1
Var beredd att löpa hela vägen till slutet!
När det handlar om liv eller död tänker de flesta i första hand
på sig själv. Men inte Philip Toosey. Som officer i brittiska
armén under andra världskriget kunde han många gånger ha
tänkt på sig själv. Men istället tog han hand om sitt team.
Den tjugotreårige Toosey tog 1923 värvning som reservofficer i den territoriella armén, eftersom han ville göra något
mer av sitt liv än att endast bygga karriär inom bank- och
handelsvärlden. Han hade andra intressen. Han var en skicklig
idrottsman och tyckte om att spela rugby. Men flera av hans
vänner sökte sig till armén vilket gjorde att även han tog
värvning. Han tilldelades fänriks grad i en artilleridivision och
avancerade snart till divisionschef. Med tiden fick han majors
grad.
När kriget bröt ut i Europa 1939 blev han inkallad till aktiv
krigstjänst. Han tjänstgjorde en kort tid i Frankrike,
evakuerades till Dunkerque och skeppades till Stilla havet för
tjänst. Han var en del av det misslyckade försöket att försvara
Malajiska halvön och Singapore från det japanska angreppet.
Vid detta lag hade Toosey befordrats till överstelöjtnant med
befäl över det 135:e regementet i 18:e divisionen. Trots att
han och regementet kämpade tappert blev de brittiska
trupperna vid upprepade tillfällen tvungna att retirera, till slut
hela vägen tillbaka till Singapore.
Det var där som Toosey första gången visade prov på sin
osjälviska attityd. När britterna insåg att kapitulation var
oundviklig, beordrades Toosey att lämna sina män och lämna
platsen för att hans expertis som artilleriofficer skulle värnas
om och användas vid andra tillfällen. Han vägrade. Han
berättade senare:
Jag kunde inte riktigt tro mina öron, men eftersom jag var
reservofficer [och inte en regelrätt officer i armén] vägrade jag
order. Jag fick mycket skäll och blev tillsagd att göra som jag
hade blivit beordrad. Men jag framförde det faktum, att med
tanke på att jag var officer i reservarmén så kunde alla order
diskuteras. Jag poängterade att jag som artillerist hade läst
handboken för artilleriträning, volym II, i vilken det tydligt
förklaras att den befälhavande officeren i händelse av reträtt
skall vara den som lämnar området sist.
Han visste att männen skulle tappa modet om han
övergav dem, så han valde att stanna kvar hos dem. Som en
följd av detta blev Toosey krigsfånge tillsammans med sina män
då de allierade styrkorna kapitulerade för japanerna i
Singapore, februari 1942.
Toosey bad fångarna att sammarbeta med japanerna men
riskerade dagligen sitt liv genom att stå upp för sina män,
argumentera för ökade matransoner, regelbunden arbetstid och
en ledig dag per vecka. Han sade senare: ”Mitt eget lidande
ökade avsevärt när jag tog på mig detta ansvar.” Han genomled
regelbundna pryglingar och fick stå i givakt i solen under 12
timmar – men villkoren för de övriga fångarna blev mer
gynnsamma. Och som genom ett mirakel avled under de tio
månader som arbetet pågick inte fler än nio fångar.
Senare tjänstgjorde Toosey som chef för lägrets sjukhus. Han
var känd för att göra allt som stod i hans makt för att hjälpa
sina män och ansträngde sig i det längsta för att personligen
möta alla fångar som kom till lägret, även mitt i natten. Och när
kriget var slut var Tooseys’ första prioritering att hitta dem som
ingått i hans regemente. Han reste över fyrtioåtta mil för att
återförenas med dem och försäkra sig om att de var
välbehållna. Även detta är karakteristiskt för denne man som
alltid prioriterade teamets behov före sina egna.
Paulus talar om uthållighet i kampen: Vet ni inte att av
alla löparna som springer på en tävlingsbana är det bara en
som får priset? Spring så att ni vinner det. Men alla som tävlar
underkastar sig i allt hård träning - de för att vinna en
segerkrans som vissnar, vi för att vinna en som aldrig vissnar.
Jag löper alltså inte utan att ha målet i sikte” (1 Kor 9:24-26).
Men Paulus visste också att församlingen behöver löpa åt
samma håll för att nå målet. Och med samma uthållighet i
ansvarstagandet för sina medlöpare kan vi låta oss inspireras
både av Toosey och Paulus. När det handlar om liv eller död
väljer också vi att prioritera andra framför oss själva. Detta är
karakteristiskt för en kristen som vill kämpa för det eviga livet.
Gud välsigne dig!
Det sociala arbetet på kåren:
Julen har varit intensiv och rolig. I siffror
har det sociala arbetet samlat in 90 221
kr i julgrytan med hjälp av över 20
grytvakter. Vi har delat ut 88 400 kr
i presentkort till 126 hushåll. Av dessa
hushåll är 48 ensamstående föräldrar, 26
par med barn, 6 är ålderspensionärer och
46 är ensamma utan barn. Av dessa 126
hushåll är också 30 nya för i år. Vi har
delat ut 180 barnjulklappar. Förutom
Jenny Belin
statistikens siffror har vi delat ut kläder,
leksaker och bjudit på fika. Många har haft
betydande samtal med de medlemmar och frivilliga som funnits
till hands under julstugedagarna. Många har också sagt att de
vill ha fortsatt kontakt med oss i form av bland annat nyårsfirande, påskfest, scouter, småbarnsmusik, familjeutflykter, läger, kvinnogrupp och äldreaktiviteter. Många har också lämnat
in
böneämnen.
Min
förhoppning
är
att
vi
tillsammans ska stå med i bön för dessa 126 hushåll och att vi
tillsammans ska fortsätta finnas till hands för dem och
framförallt att de ska få möta Jesus.
Gott Nytt År!
Månadens böneämnen
Under januari månad ber vi särskilt
för kårens prioriteringsområden:

Gudstjänster och övriga "mötesplatser"

Unga familjer – Ungdomsarbetet

Bönen och kårens andliga liv
December
Under
de två veckorna före jul var jag och
mina kollegor i fängelsekyrkan på Kumla och på
häktet i Örebro engagerade i många julfester och
julandakter. På Kumla hade vi sammanlagt
27 julfester med julandakter och läsning av
julevangeliet.
På häktet blev det tre julfester på gemensamhetsavdelningen där de häktade finns i tre grupper.
Dagen före julafton besöktes alla de med restriktioner
med jultårta och en almenacka.
Under tredje och fjärde advent var det gudstjänster på
kumlaanstalten.
Frälsningsofficer, Fängelsepastor
på Kumlaanstalten och häktespastor på Örebrohäktet
ta
u
r
ns
e
n
Bar
Terminens aktiviteter för barn
och ungdomar börjar v 3. Scouterna har sin första
samling onsdag 15 jan, kl. 18.00 och söndagsskolan
”Skatten” börjar söndagen den 19 januari kl 11.00.
Vi ser fram emot en händelserik vårtermin!
Välkommen!
Månadens bibelundervisning
Petrus andra brev, kapitel 3
Jesus kommer tillbaka!
Att
leva sitt liv som kristen fullt ut är att leva med en
förvissning om att Jesus är på väg tillbaka för att hämta sitt
folk. Denna sanning har funnits djupt förborgat i de kristnas
hjärtan sedan Jesus gav lärjungarna löftet om att en dag
komma tillbaka.
Petrus bemöter i sitt andra brev en utbredande misstro
mot dessa förutsägelser. I de församlingar till vilka brevet är
adresserat fanns människor som hade diktat upp ett
alternativt evangelium som syftade till att nedmontera de eviga
sanningarna. Petrus ville väcka deras sinnen så att de inte
skulle glömma vad profeterna hade sagt och vad lärjungarna
hade undervisat.
I andra kapitlet av detta brev ger Petrus en utförlig
beskrivning av sexuella utsvävningar, kärleken till pengar och
en vägran att underkasta sig auktoriteter - samma vägran som
uppfyllde de falska profeter som vägrade att acceptera Jesus
Kristus som sin Mästare.
Han varnar församlingarna för att vika av från
rättfärdighetens väg och för att överge lydnaden till Kristus.
Han säger att den slutliga domen skall bli värre för dem än om
de aldrig hade känt till den rätta vägen över huvud taget.
Sådana ord måste ha varit mycket omskakande för någon
som hade suttit av gudstjänsterna utan att ta emot det som
predikades.
I tredje kapitlet återknyter Petrus till temat från det första
kapitlet, nämligen att Gud har givit underbara och värdefulla
löften till sitt folk. När vi håller dessa löften framför våra ögon
och litar på dem får vi kraft och mod att stå emot frestelser och
vi kan genom detta hålla oss kvar på vägen.
I verserna 13-14 kan vi se att det finns ett samband
mellan det hopp som löftena talar om och den kraft i
rättfärdighet som löftena ger. Att leva i trofast förväntan på en
rättfärdig värld ger oss kraft att leva av rättfärdighet redan här.
December
Men för att löftet om Jesu återkomst och om en ny värld
fylld av rättfärdighet och glädje skall kunna uppfylla oss
behöver vi drabbas av tron på löftena. Vi behöver tro att de
verkligen kommer att slå in.
Petrus skrev till församlingar som hade infiltrerats av
falska lärare (2:1) som inte trodde på löftena. Kanske var de
som Hymeneus och Filitus som Paulus skriver om i 2 Tim 2:17.
Dessa skulle göra stora framsteg i ogudaktighet. Och deras ord
skulle sprida sig som cancertumörer utöver världen. De menade
att de troendes uppståndelse redan hade inträffat. De trodde
inte på en kroppslig uppståndelse utan bara en andlig sådan.
Konsekvensen av deras resonemang blir att inte heller
Jesus har uppstått kroppsligen. Och genom att bortförklara
Jesu uppståndelse försvinner också Jesu kroppsliga återkomst.
Och tillsammans med detta utplånas domen för det som har
utförts av människorna i sina kroppar. Syftet var att lägga
teologisk grund för att kunna göra vad man ville med sina
kroppar och ändå få del av Guds rättfärdighet.
Men Petrus går till angrepp mot detta redan i första
kapitlet: "Det var inte några utstuderade myter vi följde, när vi
förkunnade för er vår Herre Jesu Kristi makt och hans ankomst,
utan vi var ögonvittnen till Jesu majestät" (1:16).
Men Jesus förkunnade redan före sin himmelsfärd att han
skall komma tillbaka och sätta sina fötter på oljeberget, som
det står i Sakarjas fjortonde kapitel.
Eftersom vi har det profetiska ordet som vittne behöver vi
alltid ha detta som en ledstjärna framför våra ögon.
När vi resonerar på liknande sätt – när vi inte tror att Gud
skall göra vad han har lovat: ”’Hur går det med löftet om hans
återkomst? (v 4). När vi använder vår ytterst begränsade
intellekt och menar oss kunna bevisa att det inte finns någon
anledning att tro på Guds ord – då behöver vi förstå att vårt
omdöme inte kan utmana Guds planer. Vi har ingen anledning
att tvivla på Guds framtid för oss som hans barn.
Petrus avslutar sitt brev med dessa ord:
”…Väx i stället till i nåd och kunskap om vår Herre och Frälsare
Jesus Kristus. Hans är äran nu och till evighetens dag, amen".
Gud välsigne dig!
Januari
On 1
11.00
Nyårsbön” – Nicolaj Vollburg
Sö 5
10.30
11.00
Bön
Gudstjänst – Nicolaj Vollburg m fl.
Lö 11
17.00
Bönemöte
Sö 12
10.30
11.00
Bön
Gudstjänst – Nicolaj Vollburg, Musikkåren
Ti 14
9.30
Stavgång
On 15
11.00
Cafésången – terminsstart!
Hör & Häpna” m fl.
18.00
Scouter – terminsstart
Lö 18
10.00
FAV-Café – Björn Hagel m fl
Sö 19
10.30
11.00
Bön
Gudstjänst – ”Bibelns dag”
Nils-Erik Karlsson, Nicolaj Vollburg m fl.
Söndagsskolan ”Skatten”
Seminarium om Bibelspridning
Nils-Erik Karlsson
Ca 13.30
Ti 21
9.30
Stavgång
On 22
11.00
Cafésången – terminsstart!
Hör & Häpna” m fl.
Januari
Lö 25
17.00
Bönemöte
Sö 26
10.30
11.00
Bön
Gudstjänst – Jenny Belin
Nicolaj Vollburg, Musikkåren
Söndagsskolan ”Skatten”
Må 27
14.00
Hemförbundet – Stafettväxling
Ti 28
9.30
Stavgång
On 29
11.00
Cafésången
Hör & Häpna” m fl.

Februari
Sö 2
10.30
11.00
Bön
Gudstjänst – Göte Lundin,
Nicolaj Vollburg m fl. Musikkåren
Söndagsskolan ”Skatten”
Må 3
14.00
Hemförbundet – Vi lyssnar på ”Fiolej”
Ti 4
9.30
Stavgång
On 5
11.00
Cafésången – terminsstart!
Hör & Häpna” m fl.
Lö 8
17.00
Bönemöte
Februari
(forts)
Sö 9
10.30
11.00
Bön
Gudstjänst – Nicolaj Vollburg, m fl
Musikkåren
Söndagsskolan ”Skatten”
Må 10
14.00
Hemförbundet
Rolf Stackbom – Guds glade trubadur
Ti 11
9.30
Stavgång
On 12
11.00
Cafésången
Hör & Häpna” m fl.
Sö 16
10.30
11.00
Bön
Gudstjänst – Nicolaj Vollburg, m fl.
Söndagsskolan ”Skatten”
Må 17
14.00
Hemförbundet –
”Från Entebbe till Kilimanjaro”
Elsie Sjöö & Lisbeth Axelsson
Ti 18
9.30
Stavgång
On 19
11.00
Cafésången
Hör & Häpna” m fl.
Lö 22
10.00
FAV-Café – Ulf Lundin m fl
Sö 23
10.30
11.00
Bön
Gudstjänst – Nicolaj Vollburg, m fl
Musikkåren, Söndagsskolan ”Skatten”
December
GUD UTVALDE OSS
(Ef 1:4).
Paulus vill understryka
att det är Gud
som har initiativet
och att frälsningen
helt beror på honom.
Frälsningens mysterium
har sitt ursprung
i Guds tidlösa tanke
och fanns där
långt innan vi existerade.
Vi har fått den
för att vi
på något sätt
skulle vara värda den
men Gud är full av nåd
och ger oss den gratis.
Det är svårt
att förstå hur
Gud kan acceptera oss
men genom Kristus
är vi heliga och felfria
i hans ögon.
Vi har inte påverkat
Gud i hans beslut
att frälsa oss
det ingår i hans plan.
Gud har valt dig
och när du tillhör
honom genom Jesus Kristus
ser han på dig
som om du
aldrig har syndat.
Det finns alltså
inget utrymme för
människan att ta åt sig
ära eller känna stolthet.
Rolf Göransson
Anthony van Dyck – ”Bewening van Christus”
Frälsningsarmén, Kungsgatan 24, 702 24 Örebro
www.fralsningsarmen.se/orebro
Kårledare:
kapten Beatrice Törnberg
Tjänstledig
löjtnant Nicolaj Vollburg
mobil: 073-920 93 28
e-post: [email protected]
Expedition
Tel: 019-611 01 74
Café/Gemenskapscenter
Tel: 019-10 74 75
Barbro Nyström, föreståndare
mobil: 073-920 93 26
Döv- och synskadades exp:
major Inga-Liz Stenberg
Tel: 019-18 24 13
Sociala arbetet:
löjtnant Jenny Belin
mobil: 073-920 93 23
e-post: [email protected]
Gnistan, härbärge/stödboende
Åsa Nordh-Adolfsson
Tel: 019-32 38 40
e-post: [email protected]
Myrorna, Fredsgatan 3
Tel: 019-672 14 85
Plusgirokonton:
Kåren:
57 63 93-3
Ungdomskåren:
9 91 18-2
Öppet socialt
arbete:
138 85 69-4
Scoutkåren:
28 30 97-4
Scoutgillet
Engelbrekt:
58 13 77-9
Hornmusikkåren:
71 63 31-4
Hemförbundet:
112 94 57-6
FAV/Hjälptruppen:
44 10 96-5
Gnistan:
101 25 38-3
Döv-och synskadearbetet:
27 93 28-9