Examensarbete
Filosofie kandidatexamen
Sjuksköterskans bemötande av patienter med
psykisk ohälsa inom somatisk vård
En litteraturstudie
Nurse’s encountering of patients with mental health problems in
somatic care – a literature review
Författare: Ann-Sofie Berglund och Linda Pelleberg
Handledare: Maria Forsner
Examinator: Jan Florin
Ämne/huvudområde: Omvårdnad
Kurskod: VÅ2022
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 2017-05-30
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA.
Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa
och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet.
Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina
arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒
Nej ☐
Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00
Sammanfattning
Bakgrund: Personer med psykisk ohälsa har ofta även en somatisk samsjuklighet.
Forskning har visat att patienter med psykisk ohälsa ofta upplever sig orättvist
behandlade och missförstådda när de söker somatisk vård. Ett bra bemötande är en
förutsättning för skapandet av en vårdande relation vilket utgör grunden för en god
omvårdnad. Bemötandet har även betydelse för patientens hälsa, följsamhet för
behandling och upplevelse av vården.
Syfte: Syftet var att belysa faktorer av betydelse för bemötandet av patienter med
psykisk ohälsa inom somatisk vård ur sjuksköterskans perspektiv.
Metod: En litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Såväl
kvantitativa som kvalitativa artiklar inkluderades. Sökningar gjordes i databaserna
PubMed och Cinahl.
Resultat: I resultatet framkom att faktorer som hade betydelse för bemötandet
kunde delas in i tre teman: attityder, faktorer kopplade till patientmötet och
faktorer kopplade till organisation. Såväl positiva som negativa attityder till
patienter med psykisk ohälsa framkom. Faktorer som kunde kopplas till
patientmötet var oro och rädsla, komplex kommunikation, samt otillräcklig
kompetens. Faktorer som koppades till organisationen var miljö, tid och resurser,
stöd samt prioritering av somatisk vård.
Slutsats: Slutsatser som kan dras av studien är att det finns ett antal olika faktorer
som kan ha betydelse för bemötandet, samt att det finns utrymme för förbättringar.
Viktiga förbättringsområden som framkom är sjuksköterskors attityder och
kompetens. Resultatet tyder även på att organisationen inom den somatiska vården
inte är anpassad för vård och bemötande av patienter med psykisk ohälsa.
Nyckelord: Bemötande, Psykisk ohälsa, Sjuksköterskor, Somatisk vård
Abstract
Background: People with mental health problems often have a somatic
comorbidity. Research shows that patients with mental health problems often
experience that they are treated unfairly and being misunderstood when seeking
somatic care. Good encountering is a prerequisite for the creation of a caring
relationship which forms the foundation for good care. Encountering also affect
the patient's health, compliance, and experience of care.
Aim: The aim was to illuminate factors of significance for the encountering of
patients with mental health problems in somatic care from nurse’s perspective.
Method: A literature review based on 15 articles with both quantitative and
qualitative design. Searches were made in the databases PubMed and Cinahl.
Result: Factors of significance for encountering could be divided into three
themes: attitudes, factors related to the patient meeting and factors related to
organization. Both positive and negative attitudes to patients with mental health
emerged. Factors related to the patient meeting were anxiety and fear, complex
communication, and insufficient skills. Factors related to organization were
environment, time and resources, support and prioritization of somatic care.
Conclusion: Conclusions that may be drawn from this study are that several
different factors may be relevant to encountering, and that there is room for
improvement. Important areas of improvement that emerged are nurse´s attitudes
and competence. The result also indicates that the organization within somatic care
is not adapted to the care and encountering of patients with mental health
problems.
Keywords: Encountering, Mental health problems, Nurse, Somatic care
Innehållsförteckning
INLEDNING ............................................................................................................ 1
BAKGRUND ........................................................................................................... 1
Psykisk ohälsa ...................................................................................................... 1
Somatisk ohälsa hos personer med psykisk ohälsa .............................................. 2
Patientens rättigheter ............................................................................................ 3
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar ..................................................................... 4
Teoretisk referensram – Joyce Travelbee ............................................................. 5
Bemötande ............................................................................................................ 5
Problemformulering ............................................................................................. 7
Syfte...................................................................................................................... 7
Frågeställningar .................................................................................................... 7
Definition av centrala begrepp ............................................................................. 7
Somatisk vård ................................................................................................... 8
Psykisk ohälsa ................................................................................................... 8
METOD ................................................................................................................... 9
Design ................................................................................................................... 9
Urval ..................................................................................................................... 9
Värdering av artiklarnas kvalitet ........................................................................ 10
Tillvägagångssätt ................................................................................................ 10
Analys och tolkning av data ............................................................................... 11
Etiska överväganden........................................................................................... 11
RESULTAT ........................................................................................................... 12
Attityder.............................................................................................................. 13
Positiva attityder ............................................................................................. 13
Negativa attityder............................................................................................ 13
Faktorer kopplade till patientmötet .................................................................... 15
Oro och rädsla ................................................................................................. 15
Komplex kommunikation ............................................................................... 15
Otillräcklig kompetens.................................................................................... 16
Faktorer kopplade till organisation..................................................................... 17
Miljö ............................................................................................................... 17
Tid och resurser .............................................................................................. 17
Stöd ................................................................................................................. 18
Prioritering av somatisk vård .......................................................................... 18
DISKUSSION ........................................................................................................ 19
Sammanfattning av huvudresultatet ................................................................... 19
Resultatdiskussion .............................................................................................. 19
Betydelsen av sjuksköterskans attityder ......................................................... 19
Betydelsen av oro och rädsla .......................................................................... 20
Kommunikationens betydelse ......................................................................... 21
Betydelsen av kompetens ............................................................................... 22
Betydelsen av tid............................................................................................. 23
Metoddiskussion ................................................................................................. 23
Etikdiskussion .................................................................................................... 25
Klinisk betydelse för hälso- och sjukvården och samhället ............................... 26
Slutsats................................................................................................................ 27
Förslag till vidare forskning ............................................................................... 27
REFERENSER
BILAGA 1
BILAGA 2
BILAGA 3
BILAGA 4
INLEDNING
Författarna har båda träffat på patienter med psykisk ohälsa under
verksamhetsförlagd utbildning inom somatisk vård, och upplevt att det funnits
stora variationer i sjuksköterskors attityder och bemötande av patienter med dessa
patienter. Detta väckte ett intresse av att få veta mer om sjuksköterskors
upplevelser av att bemöta patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska
vården.
BAKGRUND
Psykisk ohälsa
Förekomsten av psykisk ohälsa bland befolkningen i Sverige har ökat under lång
tid trots att folkhälsan generellt är god, och idag räknas psykisk ohälsa som ett
stort folkhälsoproblem (Socialstyrelsen, 2016). Bland unga vuxna i åldrarna 16 till
29 år uppger 33 % av männen och 54 % av kvinnorna att de har problem med
ångest. Andelen män och kvinnor som vårdas för neuropsykiatriska tillstånd samt
depression har ökat sedan 2006, och sjukfrånvaron för psykiatriska diagnoser
ökade kraftigt mellan 2010 och 2015 (Socialstyrelsen, 2017).
Begreppet psykisk ohälsa kan enligt Bremberg och Dalman (2015) användas för
att beskriva allt från lättare psykiska besvär som nedstämdhet och oro, till svårare
symtom som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos. En avgränsning
brukar enligt Socialstyrelsen (2013) göras mellan lättare psykisk ohälsa och en
psykiatrisk diagnos eller psykisk störning när flera symtom på psykisk ohälsa
uppträder samtidigt på ett karaktäristiskt sätt (a.a.). Exempel på manualer som kan
användas för diagnostisering är Diagnostic and Statistical Manual of Mental
Disorders [DSM], som ges ut av den amerikanska psykiatriska föreningen, och
International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems
[ICD], som ges ut av World Health Organization [WHO] (Bremberg & Dalman,
2015). Enligt WHO (2016) omfattar psykiska störningar olika tillstånd som
karaktäriseras av störningar i beteende, tankar, känsloliv och förhållanden till
1
andra. Exempel på psykiatriska diagnoser är depression, bipolär sjukdom och
schizofreni (a.a.).
Somatisk ohälsa hos personer med psykisk ohälsa
Enligt Socialstyrelsen (2014) finns det mycket som talar för att behovet av
somatisk vård hos personer med psykisk ohälsa är större än hos befolkningen i
övrigt (a.a.). Somatiska åkommor behandlas dock sällan inom den psykiatriska
vården, vilket innebär att personer med psykisk ohälsa även behöver vårdas inom
den somatiska vården (Flynn, Houtjes, Merks, van Mierlo & van de Wetering,
2015).
Samsjuklighet, vilket innebär att en person har två eller flera sjukdomar samtidigt,
är mycket vanligt vid svårare former av psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, u.å.;
Socialstyrelsen, 2013). Personer med psykisk ohälsa har bland annat visat sig ha
en ökad samsjuklighet med somatiska sjukdomar som exempelvis hjärtsjukdom,
stroke och diabetes, i jämförelse med övriga befolkningen (Flynn et al., 2015;
Shefer, Henderson, Howard, Murray & Thornicroft, 2014). Personer med psykisk
ohälsa har även visat sig ha en ökad dödlighet i somatiska sjukdomar jämfört med
befolkningen i övrigt (Shefer et al., 2014; Socialstyrelsen, 2013).
Det har även visat sig att personer med psykisk ohälsa inte får rekommenderad
behandling för somatiska sjukdomar i samma omfattning som resten av
befolkningen. Ett exempel är att personer med psykisk ohälsa som drabbas av
hjärtinfarkt får kranskärlsröntgen i lägre utsträckning får jämfört övriga patienter
(Noblett, Lawrence & Smith, 2015; Socialstyrelsen, 2014).
Faktorer som kan bidra till att förklara dessa skillnader är bland annat
livsstilsfaktorer, läkemedelsbiverkningar, samt bristande följsamhet för
behandling. Dessa patienter söker också vård senare och i mindre utsträckning än
övrig befolkning (Flynn et al., 2015; Shefer et al., 2014; Socialstyrelsen, 2014). En
annan bidragande faktor kan vara diagnostisk överskuggning, som är en form av
diskriminering som utförs av vårdpersonal. Diagnostisk överskuggning kan
2
beskrivas som en process där vårdpersonal misstolkar patientens somatiska
symtom som kopplade till den psykiska ohälsan, vilket medför att patienten får
otillräcklig eller försenad behandling (Noblett et al., 2015; Shefer et al., 2014).
Utöver detta, så har flera studier också visat att patienter med psykisk ohälsa ofta
upplever att de särbehandlas och blir missförstådda vid kontakter med den
somatiska vården. En studie som gjorts bland patienter som haft kontakt med den
psykiatriska öppenvården visade att 39,1 % någon gång under de senaste två åren
upplevt sig orättvist behandlade när de sökt hjälp för somatiska hälsoproblem
(Hansson, Stjernswärd & Svensson, 2014). I en annan studie beskrev patienter som
besökt en akutmottagning upplevelser av att personalen fokuserat på deras
psykiska ohälsa, och att deras somatiska problem avfärdades trots att patienten
sökt vård för somatisk problematik. Patienter som deltog i studien upplevde också
att av de inte blev trodda, och att de fick vänta längre på vård på grund av sin
psykiska ohälsa (Clarke, Dusome & Hughes, 2007). Upplevelser av att ha
behandlats som barn eller objekt i kontakt med vården har också beskrivits
(Gaillard, Shattell & Thomas, 2009).
Patientens rättigheter
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30), kap. 3, 1§, framgår det
tydligt att: ”målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika
villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika
värde och den enskilde människans värdighet” (a.a.). Patientlagen syftar till att
stärka patientens delaktighet, självbestämmande och integritet i sin vård och
behandling i hälso-och sjukvården (SFS 2014:821, kap. 1, 1§).
Socialdepartementet (2012) betonar att personer som drabbas av psykisk ohälsa
har rätt till jämlik, säker och kunskapsbaserad vård av lika god kvalitet som
personer som drabbas av somatisk ohälsa (a.a.). Detta betonas även av ICN:s
etiska kod för sjuksköterskor, som anger att sjuksköterskan ska ha ett professionellt
förhållningssätt och bemöta patienten med respekt, medkänsla, lyhördhet,
integritet och trovärdighet. Omvårdnaden ska genomföras med respekt oberoende
av sjukdom eller funktionsnedsättning, social ställning, ålder, kön, politiska
3
åsikter, nationalitet, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, politiska
åsikter eller nationalitet (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar
Viktiga målsättningar för omvårdnad beskrivs också i Svensk
sjuksköterskeförenings Värdegrund för omvårdnad. Dessa omfattar att förebygga
ohälsa, främja hälsa och välbefinnande, lindra lidande, samt verka för att svårt
sjuka patienter får ett värdigt slut och en fridfull sista tid i livet. Mötet med
patienten ska ske utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, där människan ses
som en unik individ (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Omvårdnad innefattar
även en etisk dimension, som innebär att sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar
för sina egna bedömningar och beslut (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).
Wiklund (2003) beskriver skapandet av en fungerande vårdrelation som en
förutsättning för en fungerande vårdprocess, eftersom vårdandet annars reduceras
till att enbart omfatta olika arbetsuppgifter som ska utföras. En god vårdrelation
förutsätter att vårdpersonalen är öppen och tillgänglig för patienten, men även att
patienten är villig att bjuda in vårdaren i sin värld. Det är också viktigt att vårdaren
kan vara ödmjuk och låta sin förståelse av patienten utgå från patienten som en
person, istället för exempelvis diagnostiska kriterier (a.a.). Vårdpersonal utvecklar
förståelse för patientens värld och upplevelser genom att lyssna till patientens
berättelse. Sjuksköterskans förkunskaper och förförståelse kan vara en hjälp i den
vårdande processen, men det är samtidigt viktigt att sjuksköterskan inte låter denna
förförståelse ta överhanden över patientens berättelse (Ekenbergh, 2012). En
vårdrelation är alltid asymmetrisk eftersom vårdaren, i och med sin kunskap och
sin yrkesroll, är i en maktposition gentemot patienten (Wiklund, 2003).
Vårdpersonal har därmed ett ansvar för att maktförhållandet balanseras så att
patient så väl som närstående bjuds in till ett partnerskap i omvårdnaden och kan
uppleva respekt och trygghet (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
4
Teoretisk referensram – Joyce Travelbee
Betydelsen av relationen mellan sjuksköterska och patient beskrivs också av
omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee (1971). Fokus i teorin ligger på den
mellanmänskliga dimensionen i omvårdnad. Syftet med omvårdnad är enligt
Travelbee att hjälpa en individ, familj eller ett samhälle att förebygga eller hantera
sjukdom och lidande, samt att finna mening i dessa upplevelser. Detta kan uppnås
genom etablerandet av en mellanmänsklig relation. Enligt Travelbee kan den
mellanmänskliga relationen ses som både en process och ett redskap för att
tillgodose en sjuk persons omvårdnadsbehov. En mellanmänsklig relation etableras
genom kommunikation. Sjuksköterskan måste förstå vad den sjuke försöker
uttrycka samt kunna använda den informationen för att planera omvårdnaden. När
två individer som är främmande för varandra möts för första gången präglas mötet
till stor del av generaliserade förväntningar och uppfattningar om den andra
personen. Mänskliga individer tenderar att döma andra människor och Travelbee
menar att en icke dömande attityd endast är en myt. Sjuksköterskor bör därför inte
sträva efter att bli icke dömande utan efter att bli medveten om dessa attityder och
hur de kan påverka bedömningen av personen som är sjuk. Först då är det möjligt
att se den unika individen. Travelbee (1971) tar starkt avstånd från begreppen
”sjuksköterska” och ”patient”, då dessa är stereotypa och kategoriserande.
Bemötande
Ett bra bemötande är en förutsättning för skapandet av en vårdande relation
(Wiklund, 2003). Det bemötande som en patient upplever har även betydelse för
hur patienten upplever vården. Ett bemötande som patienten uppfattar som bra kan
bidra till att patienten känner sig trygg och nöjd med sin vård, medan ett bristande
bemötande leda till missnöje med vården, bristande följsamhet för behandling samt
ohälsa (Fossum, 2013).
Bemötande är ett komplext begrepp som bland annat omfattar hur samtal utförs
och genomförs. Bemötande handlar också om hur sjuksköterskan uppträder, tar
emot, och behandlar patienten i mötet. Betydelsefulla komponenter i bemötande är
5
sjuksköterskans värderingar, människosyn, respekt, information, vänlighet och
hjälpsamhet (Fossum, 2013).
Enligt Travelbee (1971) påverkas bemötandet av den sjuke även av
sjuksköterskans attityder. Rosén (u.å.) definierar attityder som en inställning eller
ett förhållningssätt till någon eller något. Inom socialpsykologin används
begreppet vanligtvis för att beskriva en varaktig inställning grundad i erfarenhet
som uttrycks genom att en person är för eller emot något. Attityder kan också
variera i styrka (a.a.). Den traditionella beskrivningen av begreppet omfattar tre
olika komponenter: en kunskapskomponent, en känslokomponent, och en
handlingskomponent. Kunskapskomponenten är de föreställningar eller
vanföreställningar som en person har om objektet för attityden.
Känslokomponenten handlar om de känslor som personen har, positiva eller
negativa, för objektet för attityden. Handlingskomponenten står för den beredskap
till att utföra vissa handlingar som personen har vid konfrontation med objektet för
attityden (Altmann, 2008; Lilja & Hellzén, 2014; Tornstam, 2011). I ett
vårdsammanhang kan detta översättas till sjuksköterskans syn på patienten, de
känslor som sjuksköterskan har inför patienten samt sjuksköterskans sätt att
uppträda mot patienten (Lilja & Hellzén, 2014). Travelbee (1971) menar att
mänskliga individer alltid tenterar att döma andra människor (a.a.). Fördomar är en
undergrupp till negativa attityder (Rosén, u.å.). Fördomar omfattar negativa, ofta
felaktiga attityder som oftast utgår från vissa enkelt identifierbara egenskaper hos
en företeelse eller en person, utan beaktandet av annan tillgänglig information
(Fördom, u.å.). Det är vanligt att fördomar leder till diskriminerande behandling av
den person eller företeelse som de riktas mot (Rosén, u.å.). Fördomar kan också
bidra till stigmatisering, vilket enligt Lilja och Hellzén (2014) innebär att personen
uppfattas som avvikande och stöts ut av det omgivande samhället.
Eftersom en persons värderingar, uppfattningar och syn på andra människor har
betydelse för bemötande och kommunikation är det viktigt att sjuksköterskan är
medveten om egna värderingar, uppfattningar, åsikter och känslor (Fossum, 2013;
Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Uppmärksammandet och
medvetandegörandet av personliga värderingar kan ses som en förutsättning för
6
sjuksköterskans förmåga att utveckla en etisk medvetenhet samt en förmåga till att
agera utifrån denna medvetenhet (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Problemformulering
Patienter med psykisk ohälsa lider i stor utsträckning även av somatisk ohälsa.
De har en ökad dödlighet i behandlingsbara somatiska sjukdomar jämfört med
övrig befolkning, och de får även rekommenderad behandling i mindre
utsträckning än befolkningen i stort. Många upplever dessutom att de blir orättvist
behandlade och missförstådda vid kontakt med den somatiska vården. Ett bra
bemötande är en förutsättning för skapandet av en vårdande relation vilken utgör
grunden för en god omvårdnad. Bemötandet har även betydelse för patientens
hälsa, följsamhet för behandling och upplevelse av vården. För att identifiera
möjliga förbättringsområden är det därför viktigt att få kunskap faktorer som har
betydelse för sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa inom
den somatiska vården.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer av betydelse för bemötandet av
patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård ur sjuksköterskans perspektiv.
Frågeställningar
Vilka attityder hade sjuksköterskor inom den somatiska vården till
patienter med psykisk ohälsa?
Vilka erfarenheter hade sjuksköterskor av att vårda patienter med psykisk
ohälsa inom den somatiska vården?
Vilka upplevelser hade sjuksköterskor av mötet med patienter med psykisk
ohälsa inom den somatiska vården?
Definition av centrala begrepp
7
Somatisk vård
Begreppet somatisk vård avser vård som är fokuserad på den fysiska kroppen.
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa i denna litteraturstudie omfattar allt från lättare psykiska besvär till
svårare symtom som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos (Bremberg &
Dalman, 2015).
8
METOD
Design
Studien genomfördes som en litteraturstudie i syfte att sammanställa relevant
kunskap inom det valda området. Enligt Friberg (2012) är litteraturstudie en
översikt över det befintliga kunskapsläget inom ett specifikt område, där relevant
forskning inom området studeras utifrån forskningsartiklar och rapporter.
Urval
Artiklar som inkluderades i litteraturstudien skulle svara mot studiens syfte och
vara utförda mellan 2002–2017. De skulle även vara skrivna på engelska, samt
vara peer reviewed.
Artiklar som exkluderades var litteraturstudier, studier som fokuserade på
studenters upplevelser samt artiklar där barn och ungdomar deltog. Artiklar med
låg kvalitet enligt granskningsmallar för kvalitetsbedömning (bilaga 2 och 3)
exkluderades.
Sökningarna efter relevanta vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna
PubMed och Cinahl, då dessa databaser enligt Polit och Beck (2012) innehåller ett
brett utbud av artiklar inom omvårdnadsforskning (a.a.). Sökningarna gjordes
systematiskt i olika kombinationer utifrån sökord som relaterade till studiens syfte.
Sökorden kopplades samman med den Booleska operatorn ”AND”.
Först gjordes en provsökning för att hitta sökord som kunde ge artiklar som
relaterade till syftet. Sökord som visade sig ge relevanta träffar i denna inledande
fas var Nurse attitude, Mental illness, Psychiatric patient och Mental disorder.
Litteratursökningen gick vidare genom komplettering med fler sökord. För att få
artiklar som omfattade erfarenheter, upplevelser och attityder valdes sökorden
Attitude, Experience och Perception. För att få artiklar om sjuksköterskans
erfarenheter, upplevelser och attityder användes orden Nurse attitude, Nurse
experience och Nurse perception. För att få artiklar som handlar om patienter med
psykisk ohälsa användes Mental illness, Mental disorder och Psychiatric patient.
9
För att få artiklar med inriktning på den somatiska vården användes Somatic,
Medical och General. Sökordet General valdes för att inkludera artiklar som
innefattade engelskans General nurse och General hospital. Sökningar gjordes
även utifrån sökordet Psychiatric comorbidity, som hittades genom granskning av
de valda artiklarnas ämnesord. Detta sökord kombinerades systematiskt med Nurse
attitude, Nurse experience och Nurse perceptions. Vid databassökningen återkom
samma artiklar vid flera olika sökordskombinationer. Sökningar som ledde till
inkluderade artiklar redovisas i bilaga 1.
Värdering av artiklarnas kvalitet
17 artiklar gick vidare till kvalitetsgranskning. Dessa granskades och poängsattes
utifrån granskningsmallar (bilaga 2 och 3). Poängen översattes sedan till en
procentsats och en kvalitetsgrad enligt tabell 1. Kvalitetsgraden av bedömningen
av artiklarnas kvalitet bestämdes av författarna. 15 artiklar visade sig motsvara
kravet på hög eller medelhög kvalitet.
Tabell 1. Bedömning av kvalitetsgrad
Kvalitetsgrad
Procentindelning
Hög
80 - 100 %
Medel
60 - 79 %
Låg
00 - 59 %
Tillvägagångssätt
Alla databassökningar gjordes gemensamt av båda författarna. Författarna valde
gemensamt ut titlar som bedömdes som relevanta utifrån studiens syfte. Intressanta
artiklarnas abstrakt lästes och jämfördes med syftet. När författarna var överens
om att artikeln verkade relevant utifrån studiens syfte laddades artikeln ner,
alternativt beställdes från biblioteket. Författarna läste därefter de valda artiklarna
var för sig, och diskuterade dem sedan gemensamt. Artiklar som valdes efter detta
steg kvalitetsgranskades. Författarna granskade först artiklarna var för sig, för att
sedan komma fram till en gemensam bedömning. Det fortsatta arbetet med
litteraturöversikten utfördes av båda författarna gemensamt.
10
Analys och tolkning av data
Till grund för analysen har Fribergs (2012) innehållsanalys använts. Artiklar som
inkluderades i denna litteraturstudie sammanfattades i en matris (bilaga 4) för att
skapa en överblick. I matrisen redovisas artiklarnas författare, år, land, titel, syfte,
design/metod, deltagare, huvudresultat samt kvalitetsgrad. De artiklar som valdes
efter kvalitetsgranskningen lästes igen gemensamt. Text som svarade mot studiens
syfte översattes noga och skrevs in i ett Word dokument. Dokumentet skrevs ut
och likheter och skillnader identifierades och färgkodades. Innehåll som handlade
om samma sak sorterades in i huvudteman och subteman. De teman som framkom
presenterads som rubriker i resultatet. Under hela processen gick författarna
tillbaka till artiklarna för att vara säkra på att korrekt översättning hade gjorts.
Etiska överväganden
För att följa forskningsetiska överväganden skulle de inkluderade artiklarna i
denna litteraturstudie antingen ha godkännande från en etisk kommitté, alternativt
så skulle forskarna ha tagit hänsyn till etiska aspekter (Forsberg & Wengström,
2015). Med utgångspunkt från rekommendationer i Polit och Beck (2012) så
strävade författarna även efter att granskningen av studierna skulle vara så objektiv
som möjligt. Författarna presenterade också allt resultat som svarade mot syftet så
sanningsenligt som möjligt, oavsett om dessa stämde överens med författarnas
förförståelse eller om resultaten motsade varandra. Texten studerades och
diskuterades ingående för att undvika förfalskning, manipulering och plagiering.
Vid tveksamheter i översättningen användes ett svensk-engelskt lexikon.
11
RESULTAT
Resultatet är grundat på 15 vetenskapliga artiklar varav nio var kvalitativa och sex
var kvantitativa. Studierna var utförda i följande länder: Australien (4), Finland
(1), Indien (1), Irland (1), Litauen (1), Nederländerna (1), Sverige (1),
Storbritannien (1), Sydafrika (2) och USA (2). Artiklarna var publicerade mellan
år 2005–2016 (Bilaga 4).
Resultatet sammanställdes i huvudteman och underteman enligt Figur 1.
Attityder
Faktorer kopplade till patientmötet
Faktorer kopplade till organisation
Positiva attityder
Oro och rädsla
Miljö
Negativa attityder
Komplex kommunikation
Tid och resurser
Otillräcklig kompetens
Stöd
Prioritering av somatisk vård
Figur 1. Resultatöversikt 12
Attityder
Positiva attityder
Positiva attityder till patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården
framkom i fem av studierna (Haddad, 2005; Ihalainen-Tamlander, Vähäniemi,
Löyttyniemi, Suominen & Välimäki, 2016; Reed & Fitzgerald, 2005; Sharrock &
Happel, 2006; Švedienė, Jankauskiene, Kušleikaitė & Razbadauskas, 2009). I en
studie av Ihalainen-Tamlander et al. (2016) framkom det att sjuksköterskor
generellt sett hade positiva attityder till patienter med psykisk ohälsa samt att de
hade en vilja av att hjälpa dessa patienter (a.a.). Sjuksköterskor uppgav att de inte
undvek patienter med psykisk ohälsa, och att dessa patienter vårdades på samma
villkor som övriga patienter (Švedienė et al., 2009). Enligt Sharrock och Happel
(2006) hänvisade sjuksköterskor till patienterna på ett icke dömande och
respektfullt sätt (a.a.).
Positiva attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa kunde relateras till
livserfarenhet och förståelse för patienternas beteende (Reed & Fitzgerald, 2005).
Sjuksköterskor uttryckte att psykisk omvårdnad var en viktig del i holistisk vård
(Reed & Fitzgerald, 2005; Sharrock & Happel, 2006). Sjuksköterskor såg den
psykiska hälsan som en självklar del av den hela människan, vilket ledde till att de
kände sig bekväma med att bemöta med patienter med psykisk ohälsa. De
upplevde att de kunde utveckla en vårdande relation som bidrog till att de fick
information och positiv feedback, vilket förbättrade omvårdnaden (Reed &
Fitzgerald, 2005).
Negativa attityder
Negativa attityder till patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården
framkom i nio av studierna (Björkman, Angelman & Jönsson 2008; Jones,
Krishna, Rajendra & Keenan, 2015; Kerrison & Chapman, 2007; Lethoba,
Netswera & Rankhumise, 2006; MacNeela, Scott, Treacy, Hyde & O´Mahony,
2012; Plant & White, 2013; Poggenpoel, Myburgh & Morare, 2011; Reed &
Fitzgerald, 2005; Zolnierek & Clingerman, 2012). På en akutmottagning uppgav
alla studiedeltagare att vården av alla patienter med psykisk ohälsa sågs som en
utmaning (Plant & White, 2013). I två studier framkom det att deltagarna inte
13
tyckte om att vårda dessa patienter samt att de inte såg det som en del av deras
yrkesroll, eftersom de inte hade någon träning för det (Poggenpoel et al., 2011;
Reed & Fitzgerald, 2005). I en jämförande studie gjord av Björkman et al. (2008)
studerades attityder till psykisk ohälsa hos personal inom somatisk vård och
psykiatrisk vård. Sjuksköterskor inom den somatiska vården uttryckte mer
negativa attityder än personal inom psykiatrisk vård, bland annat ansågs patienter
med schizofreni vara mer farliga, mer oförutsägbara och svårare att prata med
(a.a.). En sjuksköterska upplevde att det var svårt att göra patienten delaktig. Trots
sjuksköterskans ansträngningar så var patienten inte intresserad, vilket skapade en
känsla av hopplöshet (Zolnierek & Clingerman, 2012). Patienter med psykisk
ohälsa upplevdes som ej samarbetsvilliga, oberäkneliga, verbalt och fysiskt
kränkande samt svåra att hantera (Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald,
2005).
Det förekom även att sjuksköterskor undvek patienter med psykisk ohälsa
(Kerrison & Chapman, 2007; Sharrock & Happel, 2006). Patienter med psykisk
ohälsa beskrevs som beteendemässiga och sociala problem. Det framkom
dessutom att viss personal straffade vad de uppfattade som dåligt uppförande,
genom att låta patienterna vänta längre på vård (Kerrison & Chapman, 2007).
Sjuksköterskor uppfattade även patienter med psykisk hälsa som manipulativa,
samtidigt som de upplevde att patienterna drog fördel av personalen och utnyttjade
systemet. Vidare framkom det att sjuksköterskor heller inte var säkra på om
patienter med psykisk ohälsa sökte behandling för akuta psykiska symtom eller om
de bara sökte uppmärksamhet (Plant & White, 2013). I en studie från Sydafrika
framkom det att över hälften av studiedeltagarna uppfattade patienter med psykisk
ohälsa som väldigt oförutsägbara och uppmärksamhetssökande till exempel genom
att ta av sig kläderna (Lethoba et al., 2006). I en studie som utgick från ett
patientfall uppfattade några patienten som sårbar, orättvist behandlad och
överväldigad av sjukhusmiljön. De flesta såg dock patienten som en risk och
upplevde patienten som aggressiv, krävande och ej följsam i vård och behandling
(MacNeela et al., 2012).
14
Faktorer kopplade till patientmötet
Oro och rädsla
Upplevelser av oro och rädsla i mötet med patienter med psykisk ohälsa framgick i
fem av studierna (Ihalainen-Tamlander et al., 2016; MacNeela et al., 2012;
Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald, 2005; Zolnierek & Clingerman,
2012). Rädslan berörde den egna, patientens och andra patienters säkerhet
(Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald, 2005; Zolnierek & Clingerman,
2012). Känslor av rädsla i mötet med patienter med psykisk ohälsa kunde kopplas
till att patienterna uppfattades som aggressiva och oberäkneliga (Poggenpoel et al.,
2011). En konsekvens av rädsla kunde vara att sjuksköterskor kände sig obekväma
med att vårda patienter med psykisk ohälsa (Reed & Fitzgerald, 2005). Rädsla
kunde även leda till att sjuksköterskor undvek dessa patienter (Poggenpoel et al.,
2011; Reed & Fitzgerald, 2005). Yngre sjuksköterskor och sjuksköterskor som
saknade utbildning inom psykiatri upplevde rädsla i större utsträckning jämfört
med äldre sjuksköterskor och sjuksköterskor som hade psykiatriutbildning
(Ihalainen-Tamlander et al., 2016).
Komplex kommunikation
Kommunikationens betydelse för bemötandet av patienter med psykisk ohälsa
framgick i flera studier (Kerrison & Chapman, 2007; Plant & White, 2013; Reed &
Fitzgerald, 2005). Sjuksköterskor kunde inte alltid kommunicera med patienter
med psykisk ohälsa på ett effektivt sätt (Kerrison och Chapman, 2007). Vissa var
osäkra på om deras kommunikation med patienterna var effektiv (Plant & White,
2013; Reed & Fitzgerald, 2005). I flera fall upplevde sjuksköterskorna att de inte
fick bekräftelse eller feedback från patienterna. Flera deltagare rapporterade också
att de undvek djupgående konversationer om patientens psykiska hälsoproblem på
grund av rädsla för att säga fel saker (Plant & White, 2013; Reed & Fitzgerald,
2005). Olämpliga kommunikationsstrategier kunde leda till att patienter med
psykisk ohälsa fick bristfällig behandling. Hinder för god kommunikation uppstod
när sjuksköterskorna saknade tillräcklig kunskap och förmåga att förstå patientens
vad patienten försökte uttrycka (Kerrison och Chapman, 2007).
15
Otillräcklig kompetens
Upplevelser av att ha otillräcklig kompetens för att bemöta och vårda patienter
med psykisk ohälsa i den somatiska vården framkom i flertalet studier (Haddad et
al., 2005; Kerrison & Chapman, 2007; Lethoba et al., 2006; Plant & White, 2013;
Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald, 2005; Sharrock & Happel, 2006;
Zolnierek & Clingerman, 2012). Sjuksköterskor upplevde att de saknade
tillräckliga kunskaper för att bedöma och vårda patienter med psykisk ohälsa, men
att de ändå försökte göra så gott de kunde utifrån sina förutsättningar (Plant &
White, 2013). I en annan studie framkom det att majoriteten av deltagarna hade en
önskan av att vårda dessa patienter men att upplevde att deras förmåga var
begränsad. Trots att de ofta vårdade patienter med psykisk ohälsa förlitade de sig
till största del på tidigare erfarenheter (Reed & Fitzgerald, 2005). Otillräcklig
utbildning och färdigheter upplevdes som ett hinder för att kunna ge god vård och
ett gott bemötande till patienter med psykisk ohälsa. Detta resulterade i en känsla
av att vara oförberedd i mötet med dessa patienter (Zolnierek & Clingerman,
2012). Otillräcklig utbildning och färdigheter inom psykiatrisk vård kunde även
kopplas till känslor av rädsla och frustration (Poggenpoel et al., 2011).
Upplevelsen av att grundutbildning gett otillräckliga förkunskaper för att bemöta
och vårda patienter med psykisk ohälsa framkom i två studier (Kerrison &
Chapman, 2007; Sharrock & Happel, 2006). Sjuksköterskor hade en önskan om
mer utbildning inom psykiatri (Haddad et al., 2005; Plant & White, 2013; Reed &
Fitzgerald, 2005). En deltagare i en av dessa studier uttryckte även att utbildning
skulle kunna bidra till att övervinna rädsla för patienter med psykisk ohälsa (Reed
& Fitzgerald, 2005). Det framkom dock att utbildning inte skulle prioriterades av
alla, även om möjligheten fanns (Plant & White, 2013). Enligt IhalainenTamlander et al. (2016) var sjuksköterskor med vidareutbildning inom psykiatri
mer villiga att hjälpa patienter med psykisk ohälsa (a.a.). I en studie från
akutmottagning framkom det att sjuksköterskor upplevde att yrkeserfarenhet
bidrog till en bättre förståelse för patienter med psykisk ohälsa (Plant & White,
2013). Enligt Švedienė et al. (2009) hade utbildning och yrkeserfarenhet positiv
effekt på sjuksköterskors kompetens.
16
Faktorer kopplade till organisation
Miljö
Sjuksköterskor upplevde att miljön inom den somatiska vården inte var anpassad
för att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa (Marynowski-Traczyk &
Broadbent, 2011; Plant & White, 2013; Poggenpoel et al., 2011; Reed &
Fitzgerald, 2005; Švedienė et al., 2009). Miljön på en akutmottagning upplevdes
som högljudd och stressande (Marynowski-Traczyk & Broadbent, 2011). Det
framkom också att miljön på en somatisk vårdavdelning begränsade möjligheten
till observation och tillgången på assistans från annan personal bland annat genom
att de flesta rum var avskilda från sjuksköterskeexpeditionen. Tillgången på
redskap som skulle kunna användas för att orsaka skada samt osäkrade dörrar
upplevdes också som ett problem (Reed & Fitzgerald, 2005). En avdelnings
belägenhet på åttonde och nionde våningen kunde också utgöra en risk för
suicidbenägna patienter då det inte fanns något som kunde hindra patienter från att
hoppa ut (Poggenpoel et al., 2011).
Tid och resurser
Sjuksköterskor upplevde att brist på tid och resurser försvårade omvårdnad och
bemötande av patienter med psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar.
Patienter med psykisk ohälsa upplevdes som mer tids- och resurskrävande jämfört
med patienter som enbart hade en somatisk sjukdom (Poggenpoel et al., 2011;
Zolnierek & Clingerman, 2012). Sjuksköterskor på en akutmottagning uppgav att
den begränsade tillgången på tid hindrade dem från att anpassa bemötandet till de
individuella behoven hos patienter med psykisk ohälsa (Marynowski-Traczyk &
Broadbent, 2011). Sjuksköterskor uppgav även att brist på tid och resurser kunde
bidra till oönskade händelser som till exempel att patienter avviker, skador och
suicid (Švedienė et al., 2009). Även arbetsbelastning, patientgenomströmning och
arbetsorganisation påverkade sjuksköterskors förmåga att tillgodose behoven hos
dessa patienter (Poggenpoel et al., 2011; Sharrock & Happel, 2006; Zolnierek &
Clingerman, 2012). Brist på personal gjorde det svårt för sjuksköterskor att
tillbringa tid tillsammans med patienter med psykisk ohälsa och samtidigt hinna
med övriga arbetsuppgifter (Poggenpoel et al., 2011). En studie av Lethoba et al.
(2006) visade att andelen tid som sjuksköterskor upplevde att de kunde tillbringa
17
tillsamman med patienter med psykisk ohälsa skiljde sig mellan heltids- och
deltidsanställd personal. De flesta av de heltidsanställda upplevde att de hade tid
till patienter med psykisk ohälsa, medan deltidsanställda upplevde att de inte hade
tid för dessa patienter.
Stöd
Stöd från vårdteamet upplevdes som en betydelsefull faktor i bemötandet av
patienter med psykisk ohälsa (Reed & Fitzgerald, 2005; Sharrock & Happel, 2006;
van der Kluit, Goossens & Leeuw, 2013). Tillgång till stöd förbättrade
sjuksköterskornas bemötande av dessa patienter, och bidrog till att
sjuksköterskorna upplevde vårdmötet som per positivt. Former av stöd som
värdesattes var bland annat att ha någonstans att vända sig för att få råd, att kunna
dela bördan, att få bekräftelse samt att få praktisk hjälp. Deltagarna upplevde att
det viktigaste stödet kom från sjuksköterskor (Sharrock & Happel, 2006). Det
framkom även att stöd ifrån psykiatrin upplevdes som betydelsefullt (Reed &
Fitzgerald, 2005).
Prioritering av somatisk vård
Upplevelser av att somatisk vård prioriterades framför ett gott bemötande och
hänsyn till psykologiska behov hos patienter med psykisk ohälsa framkom i flera
studier (Jones, Krishna, Rajendra & Keenan, 2015; Poggenpoel et al., 2011;
Zolnierek & Clingerman, 2012). Fokuset på somatiska vårdavdelningar låg till
största del på fysiska aspekter av vården (Sharrock & Happel, 2006).
Sjuksköterskor prioriterade arbetsuppgifter som de kände sig bekväma med, som
exempelvis hygien, framför patientens psykologiska välbefinnande. För att få
patienter mer samarbetsvilliga användes sederande läkemedel (Reed & Fitzgerald,
2005). En sjuksköterska upplevde att den somatiska sjukdomen behandlades, men
att den psykiska ohälsan inte behandlades på ett tillfredsställande sätt (Zolnierek &
Clingerman, 2012).
18
DISKUSSION
Sammanfattning av huvudresultatet
Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer av betydelse för bemötandet av
patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård ur sjuksköterskans perspektiv. I
resultatet framkom det att sjuksköterskor inom somatisk vård hade såväl positiva
som negativa attityder till patienter med psykisk ohälsa, vilket hade betydelse för
bemötandet. Faktorer av betydelse för bemötandet av patienter med psykisk ohälsa
kunde även kopplas till patientmötet och till organisationen. Faktorer kopplade till
patientmötet var oro och rädsla, komplex kommunikation och otillräcklig
kompetens. Faktorer kopplade till organisationen var miljö, tid och resurser, stöd
samt prioritering av somatisk vård.
Resultatdiskussion
Fynd som kommer att diskuteras är betydelsen av sjuksköterskans attityder,
betydelsen av oro och rädsla, kommunikationens betydelse, betydelsen av
kompetens, samt betydelsen av tid.
Betydelsen av sjuksköterskans attityder
Enligt Travelbee (1971) präglas det första mötet till stor del av generaliserade
förväntningar och uppfattningar. Travelbee menar även sjuksköterskans tankar och
känslor i relation till en sjuk person förmedlas till den sjuke vid interaktion (a.a.).
Enligt Fossum (2013) och Svensk sjuksköterskeförening (2016) påverkas
bemötandet även av personliga värderingar och människosyn (a.a.). Av resultatet i
denna litteraturstudie framgår det att en stor del av sjuksköterskorna i de studier
som granskades hade negativa attityder till dessa patienter med psykisk ohälsa
(Björkman, Angelman & Jönsson 2008; Jones, Krishna, Rajendra & Keenan,
2015; Lethoba, Netswera & Rankhumise, 2006; MacNeela, Scott, Treacy, Hyde &
O´Mahony, 2012; Plant & White, 2013; Poggenpoel, Myburgh & Morare 2011;
Reed & Fitzgerald, 2005). Sjuksköterskor kände motvilja till att vårda patienter
med psykisk ohälsa och uttryckte att det inte hörde till deras ansvarsområde
(Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald, 2005). Liknade resultat framkom
19
även i en studie av Harrison och Zohhadi (2005). Även författarna till denna
litteraturstudie har stött på liknande attityder under verksamhetsförlagd utbildning
inom somatisk vård, där personal ibland uttryckt sig negativt om patienter med
psykisk ohälsa.
I resultatet framkom det även att negativa attityder bidrog till att sjuksköterskor
undvek patienter med psykisk ohälsa (Kerrison & Chapman, 2007, Sharrock &
Happel, 2006). Enligt studien av Kerrison och Chapman (2007) hände det också
att personal straffade vad de uppfattade som dåligt uppförande genom att låta
patienterna vänta längre på vård (a.a.). Detta bekräftas av en studie som beskriver
patienters upplevelser, där det framkom att patienterna med psykisk ohälsa själva
upplevde att de fick vänta längre på vård (Clarke et al., 2007). Detta står i direkt
motsats till Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30), kap. 3, 1§, som
fastslår att vård och behandling ska ges på lika villkor för hela befolkningen, med
respekt för alla människors lika värde (a.a.). Det strider även mot ICN:s etiska kod
som anger att sjuksköterskan ska ha ett professionellt förhållningssätt och att
omvårdnad ska genomföras med respekt oberoende av sjukdom eller
funktionsnedsättning (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Detta innebär att en
minskning av negativa attityder är viktig för vård och bemötande av patienter med
psykisk ohälsa. Enligt Travelbee (1971) är det inte alltid är möjligt att förändra de
egna attityderna, men genom att sjuksköterskan blir medveten om dem är det
möjligt att minska den negativa effekten på omvårdnad och bemötande.
Sjuksköterskan måste därför sträva efter att blir medveten om sina attityder och
hur det kan påverka bedömningen av den sjuke personen (a.a.). Ett viktigt redskap
för att uppnå detta är reflektion (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Betydelsen av oro och rädsla
I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde oro och rädsla i samband med
omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa (Ihalainen-Tamlander et al., 2016;
MacNeela et al., 2012; Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald, 2005;
Zolnierek & Clingerman, 2012). Rädslan innefattade både den egna, patientens
och andra patienters säkerhet (Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald, 2005;
Zolnierek & Clingerman, 2012). Rädsla kunde leda till att personalen upplevde en
20
osäkerhet i mötet med patienter med psykisk ohälsa, och till att vissa även undvek
dem (Reed & Fitzgerald, 2005). Rädsla framkom även i två tidigare studier (Brinn,
2000; Mavundla, 2000). Enligt Mavundla (2000) skapade sjuksköterskors
upplevelser av rädsla, frustration och förtvivlan i mötet med patienter med psykisk
ohälsa ett betydande hinder för att närma sig dessa patienter (a.a.). Detta betyder
att rädsla även kan utgöra ett betydande hinder för skapandet av en
mellanmänsklig relation, som enligt Travelbee (1971) är en förutsättning för att
uppnå syftet med omvårdnad (a.a.). Rädsla hos sjuksköterskor inom somatisk vård
kan med andra ord ha stor betydelse för sjuksköterskors bemötande av patienter
med psykisk ohälsa. Studien av Ihalainen-Tamlander et al. (2016) visade dock att
sjuksköterskor som hade mer utbildning i psykiatri var mindre rädda för patienter
med psykisk ohälsa jämfört med personal som saknade sådan utbildning (a.a.).
Detta tyder på att utbildning kan bidra till att minska rädsla för patienter med
psykisk ohälsa hos sjuksköterskor inom den somatiska vården, och på så sätt bidra
till ett bättre bemötande.
Kommunikationens betydelse
Travelbee (1971) menar att målet med omvårdnad uppnås genom den mänskliga
relationen och att kommunikation är ett viktigt redskap för att etablera en sådan
relation. Sjuksköterskan måste förstå vad den sjuke försöker uttrycka samt kunna
använda informationen i planeringen av omvårdnaden (a.a.). Sjuksköterskor inom
den somatiska vården upplevde kommunikationen som komplex i mötet med
patienter med psykisk ohälsa (Kerrison & Chapman, 2007; Plant & White, 2013;
Reed & Fitzgerald, 2005; Zolnierek & Clingerman, 2012). Sjuksköterskor uppgav
att de inte visste om kommunikationen var effektiv, samt att de undvek djupgående
konversationer av rädsla för att säga fel saker (Plant & White, 2013; Reed &
Fitzgerald, 2005). Kommunikationen har stor betydelse för bemötande, då
bemötande omfattar hur samtal utförs och genomförs (Fossum, 2012).
Kommunikation är även en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna lyssna
till patientens berättelse, vilken utgör grunden för en vårdande relation och god
omvårdnad (Svensk sjuksköterskeförening, 2016; Wiklund, 2003). Författarnas
reflektion utifrån detta är att det är av stor vikt att sjuksköterskor får tillräckliga
21
kunskaper och färdigheter för att kunna och våga kommunicera med patienter med
psykisk ohälsa.
Betydelsen av kompetens
Resultatet visade att en stor del av sjuksköterskorna upplevde att de hade
otillräcklig kompetens för att vårda patienter med psykisk ohälsa och att detta
påverkade omvården av dessa patienter (Haddad et al., 2005; Kerrison &
Chapman, 2007; Plant & White, 2013; Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald,
2005; Sharrock & Happel, 2006; Zolnierek & Clingerman, 2012). Brist på
kompetens framkom även i en tidigare studie av Naji et al. (2004) där så många
som 82 % av studiedeltagarna upplevde att de saknade tillräcklig kompetens.
Liknande resultat framkom även i en studie av Clark, Parker och Goulds (2005),
där 70 % av deltagarna uppgav att de hade begränsade kunskaper om psykisk
ohälsa, vilket hindrade dem från att ge en optimal vård. Även Atkin, Holmes och
Martin (2005) kom fram till att alla studiedeltagare saknade tillräckliga kunskaper
för att vårda patienter med psykisk ohälsa.
Resultatet visade även att utbildning och erfarenhet hade positiv effekt på
sjuksköterskans kompetens (Švedienė et al., 2009). Sjuksköterskor som hade
utbildning inom psykiatri var även mindre rädda för patienter med psykisk ohälsa.
Erfarenhet av denna patientgrupp bidrog till en större vilja av att hjälpa (IhalainenTamlander et al., 2016). Detta stöds även av Brinn (2000), vars studie visade att
sjuksköterskor som hade mer erfarenhet från psykiatriska avdelningar kände sig
mer bekväma med att bemöta patienter med psykisk ohälsa (a.a.). Utifrån detta
anser författarna att det är viktigt att sjuksköterskor får möjlighet till utbildning om
psykisk ohälsa och bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Ökad kunskap om
psykisk ohälsa bör även kunna bidra till att sjuksköterskor inom somatisk vård får
bättre förståelse för patienter med psykisk ohälsa och mindre negativa attityder. I
resultatet framkom dock att utbildning inte skulle prioriterades av alla, även om
möjligheten fanns (Plant & White, 2013). Enligt Patientsäkerhetslagen (PSL, SFS
2010:659), kap. 3, 1 §, har vårdgivaren ett ansvar att leda, planera och kontrollera
verksamheten. Detta ska göras på ett sätt som uppfyller Hälso- och
sjukvårdslagens krav på en god vård (a.a.). Författarnas reflektion är att
22
verksamhetschefer inom somatisk vård därmed har ett ansvar för att se till att
sjuksköterskor utbildas kontinuerligt inom psykisk ohälsa samt får kompetens i hur
dessa patienter ska bemötas på ett adekvat sätt.
Betydelsen av tid
Något som också hade betydelse för sjuksköterskors bemötande av patienter med
psykisk ohälsa var bristen på tid inom den somatiska vården. Patienter med
psykisk ohälsa upplevdes som mer tids- och resurskrävande än patienter som
enbart hade somatisk ohälsa (Poggenpoel et al., 2011; Zolnierek & Clingerman,
2012). Brist på tid kunde också leda till att patienter med psykisk ohälsa ett sämre
bemötande (Marynowski-Traczyk & Broadbent, 2011). Detta framkom också i en
tidigare studie av Mavundla (2000) som även belyste att tid och brist på personal
gjorde det svårt att ens hinna rådgöra med dessa patienter, än mindre etablera en
relation (a.a.). Detta betyder att syftet med omvårdnad enligt Travelbee (1971) inte
uppfylls, eftersom den mellanmänskliga relationen är grunden för omvårdnad
(a.a.). Ett bra bemötande kräver alltså att det finns tillräckligt med tid. Detta styrks
av en tidigare studie av McCabe (2004), där det framkom att patienter upplevde ett
bra bemötande när sjuksköterskor tog sig tid att stanna hos dem och samtala, och
när de upplevde att personalen intresserade sig för deras känslomässiga tillstånd
såväl som deras fysiska mående (a.a.). Liknande resultat beskrivs också av
Shattell, McAllister, Hogan & Thomas (2006). För att möjliggöra ett bra
bemötande av patienter med psykisk ohälsa krävs därmed en anpassning av
organisationen som medger att sjuksköterskor får den tid som krävs för att
tillgodose behoven hospatienter med psykisk ohälsa, samt för att ge dessa patienter
ett bra bemötande.
Metoddiskussion
Författarna valde att genomföra studien som en litteraturstudie eftersom en
litteraturstudie enligt Friberg (2012) ger en översikt över det befintliga
kunskapsläget inom ett område (a.a.). Sökord valdes utifrån syftet. Författarna
valde att göra sökningar i PubMed och Cinahl då dessa innehåller ett brett utbud
av omvårdnadsforskning. Fler sökord, samt sökningar i flera databaser kunde ha
23
gett fler relevanta träffar och ett annat resultat, men på grund av den begränsade
tiden ansågs detta inte möjligt. Enligt Forsberg och Wengström (2015) kan
Booleska operatorer ”AND”, ”OR” och ”NOT” användas för att kombinera olika
sökord för att få relevanta träffar. Författarna valde bort att använda ”OR” för att
få ett mer hanterat antal träffar. Författarna upplevde att denna sökstrategi
fungerade bra. Enligt Friberg (2012) kan trunkering användas för att bredda
sökningarna genom att få med alla böjningsformer av ett ord. Vid
databassökningen provades Nurs* men författarna upplevde att det inte gav fler
relevanta träffar. Det är ändå möjligt att användning av trunkering kunde ha lett till
fler träffar som svarat på studiens syfte. Ett exempel är en trunkering av Mental,
som bland annat skulle inkludera träffar på Mentally ill, sökord som inte fanns
med i författarnas sökningar. Vid databassökningen återkom flertalet av de valda
artiklarna, vilket betraktas som en styrka av författarna och ses som en bekräftelse
på att en bra sökstrategi har använts.
I litteraturstudien inkluderades artiklar som var skrivna 2005–2016, vilket skulle
kunna innebära att delar av resultatet är inaktuella. Enligt Forsberg och
Wengström (2015) ska studier som inkluderas i en litteraturstudie helst vara
publicerade de senaste tre-fem åren, eftersom forskning är en färskvara (a.a.).
Författarna ser dock inte detta som något hinder då även äldre forskning som
beskriver sjuksköterskors erfarenheter, upplevelser och attityder kan vara relevant.
Även författarnas beslut att inte använda studier som publicerats före 2002 kan ha
påverkat resultatet genom att relevant material som publicerats före 2002
exkluderades. Ytterligare en faktor som kan ha påverkat resultatet är att de studier
som inkluderats i litteraturstudien genomgående beskrev sjuksköterskors
bemötande av patienter med svårare psykisk ohälsa. Om studierna även hade
inkluderat lättare former av psykisk ohälsa, så hade resultatet möjligtvis blivit
annorlunda. Författarna upplevde att det saknades forskning inom bemötande till
patienter med lättare psykisk ohälsa.
Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien, vilket gav
en bred grund av relevanta studier. Författarna anser att detta är en styrka eftersom
de bidrar med olika perspektiv. Enligt Friberg (2012) syftar kvantitativ forskning
24
till att mäta, jämföra och att hitta samband, medan kvalitativ forskning enligt
Forsberg och Wengström (2015) syftar till att ge en djupare förståelse genom att
beskriva, förklara, förstå och tolka ett fenomen (a.a.). Vid databassökningen av de
inkluderade artiklarna såg författarna detta tydligt. Kvantitativ forskning omfattade
attityder som jämfördes och vad som påverkade dessa, medan kvalitativa artiklar
mer ingående beskrev sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av bemötande
av patienter med psykisk ohälsa.
Författarna valde att inkludera artiklar från Australien, Finland, Indien, Irland,
Litauen, Nederländerna, Sverige, Storbritannien, Sydafrika och USA, eftersom
urvalet hade begränsats allt för mycket om enbart artiklar från exempelvis norden
eller Europa hade inkluderats. Detta kan ha påverkat resultatet på grund av att
exempelvis kultur och sjukhussystem kan skilja sig mellan olika delar av välden.
Studiernas resultat visade dock att bemötandet av patienter med psykisk ohälsa
uppfattas som svårt. Det är ändå oklart hur överförbart resultatet är till svenska
förhållanden, eftersom endast en av de inkluderade artiklarna i resultatet var utförd
i Sverige.
Vid översättning och tolkning av de inkluderade artiklarna har författarna strävat
efter att göra en så sanningsenlig översättning som möjligt. Trots detta anser
författarna att det finns ett utrymme för feltolkning då engelska inte är författarnas
modersmål, vilket kan vara en svaghet. Författarna bedömde artiklarnas kvalitet
var för sig och därefter diskuterades innehållet innan den gemensamma
bedömningen gjordes. Enligt Henricson (2012) ökar detta tillförlitligheten (a.a.).
Litteraturstudien trovärdighet stärks genom att den är skriven av två författare samt
att under arbetets gång har lästs av kurskamrater och handledare (Wallengren &
Henricson, 2012).
Etikdiskussion
Författarna valde att inkludera artiklar som var godkända av etisk kommitté eller
som redovisade etiska överväganden. Deltagarna i studierna deltog till exempel
frivilligt och informationen var avidentifierad. Tillstånd från en etisk kommitté
25
ökar litteraturstudiens vetenskapliga värde (Wallengren & Henricson, 2012). I
denna litteraturstudie var inte alla artiklar godkända av en etisk kommitté, vilket
alltså kan minskar det vetenskapliga värdet. Enligt Polit och Beck (2012) är det
också viktigt att sträva efter att presentera resultatet sanningsenligt (a.a.).
Författarna läste därför artiklarna upprepade gånger. Artiklarna lästes både av
författarna var för sig, och av båda författarna tillsammans. Innehållet diskuterades
därefter mellan författarna. Vid oklarheter användes ett svensk-engelskt lexikon.
Plagiering var något som författarna tog starkt avstånd ifrån genom att diskutera,
omformulera och jämföra texten mot artiklarna. Polit och Beck (2012) skriver
också att det är viktigt att författarna inte låter sin förförståelse påverka resultatet
(a.a.). Författarna har försökt förhindra att den egna förförståelsen från att påverka
resultatet, genom att diskutera tidigare erfarenheter och förväntningar. Enligt
Henricson (2012) stärker detta studiens tillförlitlighet. Att författarnas förförståelse
ända kan ha påverkat analysen och resultatet går ändå inte att utesluta.
Klinisk betydelse för hälso- och sjukvården och samhället
Enligt resultatet förekom negativa attityder till patienter med psykisk ohälsa hos
sjuksköterskor på somatiska avdelningar. Sjuksköterskor upplevde även rädsla,
komplex kommunikationen, otillräcklig kompetens, samt att organisationen inom
den somatiska vården inte vara anpassad för patienter med psykisk ohälsa. Detta
påverkade omvårdnad och bemötande. Resultatet visade också att sjuksköterskor
med mer utbildning upplevde mindre rädsla. Denna studie kan förhoppningsvis
bidra till att sjuksköterskor och chefer som arbetar på somatiska vårdavdelningar
får en ökad förståelse för betydelsen av att sjuksköterskor inom den somatiska
vården har tillräckliga kunskaper och färdigheter i vad som krävs för att ge
personer med psykisk ohälsa ett bra bemötande och en god vård.
För att sjuksköterskor ska kunna ge ett bra bemötande och en god omvårdnad till
patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården anser författarna att det
krävs kontinuerlig utbildning. Författarna anser även att tid och möjlighet till
reflektion ska vara tillgänglig för sjuksköterskor på arbetsplatsen. Reflektion kan
26
bidra till en ökad medvetenhet om egna värderingar och attityder samt hur dessa
kan påverka bemötandet av patienter med psykisk ohälsa.
Slutsats
Slutsatser som kan dras utifrån litteraturstudien är att det finns ett antal olika
faktorer som kan ha betydelse för bemötande av patienter med psykisk ohälsa
inom somatisk vård, samt att det finns utrymme för förbättringar. Viktiga
förbättringsområden som framkom är sjuksköterskors attityder och kompetens.
Resultatet tyder även på att organisationen inom den somatiska vården inte är
anpassad för vård och bemötande av patienter med psykisk ohälsa.
Förslag till vidare forskning
Det finns få svenska studier som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att
bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Med
utgångspunkt från detta anser författarna att det behövs mer forskning utifrån detta
perspektiv, för att få en tydligare bild av hur situationen ser ut i Sverige och vilka
utbildningsbehov som finns. Det kan behövas mer forskning om bemötande vid
lättare former av psykisk ohälsa från sjuksköterskors perspektiv. Författarna
hittade ingen forskning inom detta område.
27
REFERENSER
*Artiklar som ligger till grund för resultatet
Altmann, T. K. (2008). Attitude: A concept analysis. Nursing Forum, 43(3), 144150. doi:10.1111/j.1744-6198.2008.00106.
Atkin, K., Holmes, J., & Martin, C. (2005). Provision of care for older people with
co‐morbid mental illness in general hospitals: General nurses' perceptions of their
training needs. International Journal of Geriatric Psychiatry, 20(11), 1081-1083.
doi:10.1002/gps.1414
*Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson. M. (2008). Attitudes towards people
with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and
somatic care. Scandinavian Journal of Caring Science, 22(2), 170-177.
doi:10.1111/j.1471-6712.2007.00509.x
Bremberg, S., & Dalman, C. (2015). En kunskapsöversikt - Begrepp, mätmetoder
och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn
och unga [Broschyr]. Stockholm: Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.
Från http://forte.se/wp-content/uploads/2014/12/kunskapsoversikt-begrepp.pdf
Brinn, F. (2000). Patients with mental illness: General nurses' attitudes and
expectations. Nursing Standard, 14(27), 32-36.
Clark, C., Parker, E., & Gould, T. (2005). Rural generalist nurses' perceptions of
the effectiveness of their therapeutic interventions for patients with mental illness.
Australian Journal of Rural Health, 13(4), 205-213. doi:10.1111/j.14401584.2005.00703
Clarke, D. E., Dusome, D., & Hughes, L. (2007). Emergency department from the
mental health client’s perspective. International Journal of Mental Health
Nursing, 16(2), 126-131. doi:10.1111/j.1447-0349.2007.00455.x
Ekenbergh, E. (2012). Tillämpning av vårdvetenskapliga begrepp i vårdandet I L.
Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och
praktik. Lund: Studentlitteratur.
Flynn, M., Houtjes, W., Merks, A., van Mierlo, A., & van de Wetering, B. (2015).
Metabolic syndrome in mental health and addiction treatment: A quantitative
study: Screening for metabolic syndrome. Journal of Psychiatric and Mental
Health Nursing, 22(1), 15-19. doi:10.1111/jpm.12166
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att gö ra systematiska litteraturstudier:
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (3. rev. och utök.
uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier:
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. uppl.). Stockholm:
Natur & Kultur.
Fossum, B. (2013). Kommunikation och bemötande. I B. Fossum (Red.),
Kommunikation: Samtal och bemötande i vården (s. 25–50). Lund:
Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för
uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s. 133–143).
Lund: Studentlitteratur.
Fördom. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 29 april, 2017, från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fördom
Gaillard, L. M., Shattell, M. M., & Thomas, S. P. (2009). Mental health patients'
experiences of being misunderstood. Journal of the American Psychiatric Nurses
Association, 15(3), 191-199. doi:10.1177/1078390309336932
*Haddad, M., Plummer, S., Taverner, A., Gray, R., Lee, S., Payne, F., & Knight,
D. (2005). District nurses’ involvement and attitudes to mental health problems: A
three‐area cross‐sectional study. Journal of Clinical Nursing, 14(8), 976-985.
doi:10.1111/j.1365-2702.2005.01196.x
Hansson, L., Stjernswärd, S., & Svensson, B. (2014). Perceived and anticipated
discrimination in people with mental illness - an interview study. Nordic Journal
of Psychiatry, 68(2), 100-106, doi:10.3109/08039488.2013.775339
Harrison, A., & Zohhadi, S. (2005) Professional influences on the provision of
mental health care for older people within a general hospital ward. Journal of
Psychiatric and Mental Health Nursing, 12(4), 472-480. doi:10.1111/j.13652850.2005.00868.x
Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 471–479). Lund:
Studentlitteratur.
*Ihalainen‐Tamlander, N., Vähäniemi, A., Löyttyniemi, E., Suominen, T., &
Välimäki, M. (2016). Stigmatizing attitudes in nurses towards people with mental
illness: A cross‐sectional study in primary settings in Finland. Journal of
Psychiatric and Mental Health Nursing, 23(6-7), 427-437. doi:10.1111/jpm.12319
*Jones, S., Krishna, M., Rajendra, R., & Keenan, P. (2015). Nurses attitudes and
beliefs to attempted suicide in Southern India. Journal of Mental Health, 24(6),
423-429. doi:10.3109/09638237.2015.1019051
*Kerrison, S. A., & Chapman, R. (2007). What general emergency nurses want to
know about mental health patients presenting to their emergency department.
Accident & Emergency Nursing, 15(1), 48-55. doi:10.1016/j.aaen.2006.09.003
*Lethoba, K. G., Netswera, F. G., & Rankhumise, E. (2006). How professional
nurses in a general hospital setting perceive mentally ill patients. Curationis,
29(4), 4–11. Från http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.13652648.2000.01661.x/epdf
Lilja, L., & Hellzén, O. (2013). Vårdares attityder och stigmatisering. I I. Skärsäter
(Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa – På grundläggande nivå (s. 441–455).
Lund: Studentlitteratur.
*MacNeela, P., Scott, P. A., Treacy, M., Hyde, A., & O'Mahony, R. (2012). A risk
to himself: Attitudes toward psychiatric patients and choice of psychosocial
strategies among nurses in medical–surgical units. Research in Nursing & Health,
35(2), 200-213. doi:10.1002/nur.21466
*Marynowski-Traczyk, D., & Broadbent, M. (2011). What are the experiences of
emergency department nurses in caring for clients with a mental illness in the
emergency department? Australasian Emergency Nursing Journal, 14(3), 172-179.
doi:10.1016/j.aenj.2011.05.003
Mavundla, T. R. (2000). Professional nurses’ perception of nursing mentally ill
people in a general hospital setting. Journal of Advanced Nursing, 32(6), 15691578.
McCabe, C. (2004). Nurse–patient communication: An exploration of patients’
experiences. Journal of Clinical Nursing, 13(1), 41-49. doi:10.1111/j.13652702.2004.00817.x
Noblett, J. E., Lawrence, R., & Smith, J. G. (2015). The attitudes of general
hospital doctors toward patients with comorbid mental illness. The International
Journal of Psychiatry in Medicine, 50(4), 370-382.
doi:10.1177/0091217415612721
*Plant, L. D., & White, J. H. (2013). Emergency room psychiatric services: A
qualitative study of nurses' experiences. Issues in Mental Health Nursing, 34(4),
240-248. doi:10.3109/01612840.2012.718045
*Poggenpoel, M., Myburgh, C. P. H., & Morare, M. N. (2011). Registered nurses’
experiences of interaction with patients with mental health challenges in medical
wards in Johannesburg. Journal of Nursing Management, 19(7), 950-958.
doi:10.1111/j.1365-2834.2011.01300.x
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing
evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott
Williams & Wilkins.
*Reed, F., & Fitzgerald, L. (2005). The mixed attitudes of nurse's to caring for
people with mental illness in a rural general hospital. International Journal of
Mental Health Nursing, 14(4), 249-257. doi:10.1111/j.1440-0979.2005.00389.
Rosén, A.-S. (u.å.). Attityder. I Nationalencyklopedin. Hämtad 25 april, 2017, från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/attityd
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
*Sharrock, J., & Happell, B. (2006). Competence in providing mental health care:
A grounded theory analysis of nurses' experiences. Australian Journal of
Advanced Nursing, 24(2), 9-15.
Shattell, M. M., McAllister, S., Hogan, B., & Thomas, S. P. (2006). “She took the
time to make sure she understood”: Mental health patients' experiences of being
understood. Archives of Psychiatric Nursing, 20(5), 234-241.
doi:10.1016/j.apnu.2006.02.002
Shefer, G., Henderson, C., Howard, L., Murray, J., & Thornicroft, G. (2014).
Diagnostic overshadowing and other challenges involved in the diagnostic process
of patients with mental illness who present in emergency departments with
physical symptoms - A qualitative study. Plos One, 9(11), e111682.
doi:10.1371/journal.pone.0111682
Socialdepartementet. (2012). PRIO Psykisk ohälsa: Plan för riktade insatser inom
området psykisk ohälsa 2012–2016 [Broschyr]. Stockholm: Socialdepartementet.
Från
www.regeringen.se/49bbd2/contentassets/214bb76a9b0a4b50a9d6d73534a0f7a4/p
rio-psykisk-ohalsa---plan-for-riktade-insatser-inom-omradet-psykisk-ohalsa-20122016-s2012.006
Socialstyrelsen. (u.å.). Samsjuklighet. Hämtad 25 april, 2017, från
Kunskapsguiden,
http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/Samsjuklighet/Sidor/default.aspx
Socialstyrelsen (2013). Nationell utvärdering 2013 – vård och insatser vid
depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och
sammanfattning. Indikatorer och underlag för bedömningar. Stockholm:
Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19149/2013-67.pdf
Socialstyrelsen. (2014). Öppna jämförelser 2014 – Jämlik vård: Somatisk vård vid
samtidig psykisk sjukdom. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19634/2014-1226.pdf
Socialstyrelsen. (2016). Tillstånd och utveckling inom hälso- och sjukvård samt
tandvård: Lägesrapport 2017. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20105/2016-316.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Tillstånd och utveckling inom hälso- och sjukvård:
Lägesrapport 2017. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20470/2017-31.pdf
*Švedienė, L., Jankauskienė, L., Kušleikaitė, M., & Razbadauskas, A. (2009).
Competence of general practice nurses caring for patients with mental health
problems in the somatic departments. Medicina (Kaunas), 45(10), 822–829. Från
http://medicina.lsmuni.lt/med/0910/0910-10e.htm
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etikpublikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad [Broschyr].
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etikpublikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Tornstam, L. (2011). Åldrandets socialpsykologi. Stockholm: Norstedt.
Travelbee, J. (1971). Interpersonal Aspects of Nursing (2.th ed.). Philadelphia:
F.A. Davis.
*van der Kluit, M. J., Goossens, P. J. J., & de Leeuw, J. R. J. (2013). Attitude
disentangled: A cross-sectional study into the factors underlying attitudes of nurses
in dutch rehabilitation centers toward patients with comorbid mental illness. Issues
in Mental Health Nursing, 34(2), 124-132. doi:10.3109/01612840.2012.733906
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av
litteraturbaseras examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 481–496). Lund:
Studentlitteratur.
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: En
bro mellan forskning och klinisk verksamhet (2. rev. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
World Health Organization. (2016). Mental disorders. Hämtad 13 april, 2017, från
World Health Organization, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs396/en/
*Zolnierek, C. D., & Clingerman, E. M. (2012). A medical-surgical nurse's
perceptions of caring for a person with severe mental illness. Journal of the
American Psychiatric Nurses Association, 18(4), 226-235.
doi:10.1177/1078390312446223
BILAGA 1
Sökmatris
Databas
Sökord
Antal
träffar
Antal
lästa
titlar
Antal
lästa
abstrakt
Antal
lästa
artiklar
PubMed
2017-03-31
Nurse Attitude
AND
Mental Illness
AND
General
Nurse Attitude
AND
Mental Illness
AND
Somatic
Nurse Attitude
AND
Psychiatric Patient
AND
General
Nurse Experience
AND
Mental Illness
AND
Medical
Nurse Perceptions
AND
Mental Illness
AND
Medical
Nurse attitude
AND
Psychiatric
comorbidity
Nurse Attitude
AND
Mental illness
AND
General
Nurse Experience
AND
Mental Illness
28 161
0
0
0
2066
0
0
0
268
28 161
268
0
11
0
8
0
2066
0
0
0
10
28 161
10
0
2
0
1
0
1202
0
0
0
181
16 163
181
0
3
0
3
0
1251
0
0
0
257
10 609
257
0
1
0
1
0
694
0
0
0
156
29 701
156
0
2
0
2
0
1
35
21 715
35
0
2
0
2
0
2
463
0
0
0
68
17 894
68
0
2
0
1
0
1
282
282
3
1
1
PubMed
2017-03-31
PubMed
2017-03-31
PubMed
2017-03-31
PubMed
2017-03-31
PubMed
2017-04-06
CINAHL
2017-04-03
CINAHL
2017-04-03
Antal
utvalda
artiklar
7
1
1
1
BILAGA 2
GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITETSBEDÖMNING
Kvantitativa studier
Fråga
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
Ja
Nej
Motsvarar titeln studiens innehåll?
Återger abstraktet studiens innehåll?
Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?
Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
Är studiens syfte tydligt formulerat?
Är frågeställningarna tydligt formulerade?
Är designen relevant utifrån syftet?
Finns inklusionskriterier beskrivna?
Är inklusionskriterierna relevanta?
Finns exklusionkriterier beskrivna?
Är exklusionskriterierna relevanta?
Är urvalsmetoden beskriven?
Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
Finns populationen beskriven?
Är populationen representativ för studiens syfte?
Anges bortfallets storlek?
Kan bortfallet accepteras?
Anges var studien genomfördes?
Anges när studien genomfördes?
Anges hur datainsamlingen genomfördes?
Anges vilka mätmetoder som användes?
Beskrivs studiens huvudresultat?
Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats?
Besvaras studiens frågeställningar?
Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
Diskuterar författarna studiens interna validitet??
Diskuterar författarna studiens externa validitet?
Diskuterar författarna studiens etiska aspekter
Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Maxpoäng:
29
Erhållen poäng:
?
Kvalitet:
låg
medel
hög
Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och Forsberg &
Wengström (2008).
BILAGA 3
GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITETSBEDÖMNING
Kvalitativa studier
Fråga
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Summa
Maxpoäng:
Ja
Nej
Motsvarar titeln studiens innehåll?
Återger abstraktet studiens innehåll?
Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?
Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
Är studiens syfte tydligt formulerat?
Är den kvalitativa metoden beskriven?
Är designen relevant utifrån syftet?
Finns inklusionskriterier beskrivna?
Är inklusionskriterierna relevanta?
Finns exklusionkriterier beskrivna?
Är exklusionskriterierna relevanta?
Är urvalsmetoden beskriven?
Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
Är undersökningsgruppen beskriven avseende bakgrundsvariabler?
Anges var studien genomfördes?
Anges när studien genomfördes?
Anges vald datainsamlingsmetod?
Är data systematiskt insamlade?
Presenteras hur data analyserats?
Är resultaten trovärdigt beskrivna?
Besvaras studiens syfte?
Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
Diskuterar författarna studiens trovärdighet?
Diskuterar författarna studiens etiska aspekter
Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
25
Erhållen poäng:
?
Kvalitet:
låg
medel
hög
Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och Forsberg &
Wengström (2008).
BILAGA 4
Sammanställning av artiklar (n=15) som ligger till grund för resultatet
Nr
1
2
Författare
Titel
År
Land
Björkman, Angelman & Attitudes towards
Jönsson
people with mental
illness: a cross2008
sectional study
among nursing staff
Sverige
in psychiatric and
somatic care.
Haddad, Plummer,
Taverner, Gray, Lee,
Payne & Knight
2005
Storbritannien
District nurses’
involvement and
attitudes to mental
health problems: a
three-area crosssectional study
Syfte
Design
Metod
Att undersöka attityder till Kvantitativ.
psykisk ohälsa och personer
med psykisk ohälsa bland Enkätstudie.
vårdpersonal som arbetar
inom somatisk eller
psykiatrisk vård.
Att få information om i
Kvantitativ
vilken utsträckning
sjuksköterskor har kontakt Enkätstudie.
med patienter med psykisk Tvärsnittsstudie.
ohälsa och att fastställa
deras upplevelser, träning
och attityder till dessa
problem.
Deltagare
Resultat
Kvalitetsgrad
N=120
sjuksköterskor och
undersköterskor
inom somatisk och
psykiatrisk vård.
Sjuksköterskor inom den somatiska Medel
vården hade en mer negativ attityd
till patienter med drogmissbruk och
schizofreni jämfört med
sjuksköterskor inom psykiatrisk
vård. De upplevde dessa patienter
som mer oberäkneliga, farliga samt
svåra att prata med.
N=217
sjuksköterskor inom
kommunal vård och
distriktssköterskor.
Sjuksköterskor uttryckte att de
Medel
saknade tillräcklig kunskap inom
omvårdnad till patienter med
psykisk ohälsa. De uttryckte positiva
och optimistiska attityder till
kontakt med dessa patienter.
3
Stigmatizing attitudes
Ihalainen-Tamlander,
Vähäniemi, Löyttyniemi, in nurses towards
Suominen & Välimäki people with mental
illness: a cross
sectional study in
2016
primary settings in
Finland.
Finland
Att beskriva vårdpersonals Kvantitativ.
attityder till personer med
psykisk ohälsa och att
Enkätstudie.
undersöka faktorer som är Tvärsnittsstudie.
associerade med deras
attityder.
4
Jones, Krishna, Rajendra Nurses attitudes and
beliefs to attempted
& Keenan
suicide in Southern
India.
2015
Att undersöka erfarenheter
och attityder hos
sjuksköterskor som vårdar
patienter efter
självmordsförsök på ett
somatiskt sjukhus i Indien.
Kvalitativ.
Att fastställa vad som
bekymrade sjuksköterskor
vid vård av patienter med
psykisk ohälsa på en
akutvårdsavdelning.
Kvalitativ.
Indien
5
Kerrison & Chapman
2007
Australien
What general
emergency nurses
want to know about
mental health
patients presenting to
their emergency
department
Semi-strukturerade
individuella
intervjuer.
Intervjuer i
fokusgrupp och
semi-strukturerade
intervjuer
N=218
Resultatet visade att sjuksköterskors Hög
sjuksköterskor och attityder till patienter med psykisk
undersköterskor.
ohälsa var till största del positiva.
Det framkom även att de flesta hade
en vilja av att hjälpa dessa patienter.
Känslor av sympati och vilja av att
bry sig om. Yngre sjuksköterskor
och de utan psykiatriutbildning
uttryckte en rädsla för patienter för
psykisk ohälsa.
N=15
sjuksköterskor.
N=5
sjuksköterskor
Resultatet visade att omvårdnaden Hög
påverkades av sjuksköterskornas
religiösa tro. Fysiska behov
prioriterades över de psykiska
behoven. Deltagares egna
värderingar hade inflytande på
omvårdnaden av patienter som
utfört ett suicidförsök.
Medel
Deltagarna upplevde att patienter
med psykisk ohälsa ibland fick
bristfällig behandling på grund av
brist i kommunikationen. Det
framkom att kompetensen och
säkerheten hos personalen varierade
i bedömning av mental hälsa, samt
att grundutbildningen inte
förberedde dem tillräckligt.
Deltagarna rapporterade också att
det förekom att personal aktivt
undvek patienter samt lät patienter
med psykisk ohälsa vänta längre på
vård.
6
Lethoba, Netswera &
Rankhumise
2006
Sydafrika
7
MacNeela, Scott,
Treacy, Hyde &
O´Mahony
2012
Irland
How professional
nurses in a general
hospital setting
perceive mentally ill
patients.
Kvantitativ.
Att beskriva
sjuksköterskors
uppfattningar om att vårda Enkätstudie.
personer med psykisk
ohälsa på en somatisk
vårdinrättning.
N=124
sjuksköterskor.
Många deltagare uppfattade
Hög
patienterna med psykisk ohälsa som
oförutsägbara samt
uppmärksamhetssökande.
Omvårdnadsarbetet påverkades av
kunskapsbrist, bristande färdigheter
och erfarenheter inom psykiatri.
A Risk to Himself:
Attitudes Toward
Psychiatric Patients
and Choice of
Psychosocial
Strategies Among
Nurses in MedicalSurgical Units.
Kvalitativ.
Att undersöka vilka
attityder sjuksköterskor
som arbetar på en somatisk Intervju med ett
fiktivt patientfall.
vårdinrättning har till
patienter med psykisk
ohälsa.
N=13
sjuksköterskor.
Hög
Tre sjuksköterskor beskrev
patienten i berättelsen som sårbar;
sex beskrev honom som en risk.
Två teman framkom: Riskattityd
och sårbarhetsattityd.
Sårbarhetstemat beskrev patienten
som överväldigad av sjukhusmiljön
samt orättvist behandlad.
Risktemat förklarade honom som
aggressiv och krävande samt att
hans beteende tydde på bristande
följsamhet.
Deltagarna hade negativa attityder
till patienten och upplevde oro och
rädsla i samband med
omvårdnaden.
8
9
Marynowski-Traczyk & What are the
Broadbent
experiences of
Emergency
2011
Department nurses
in caring for clients
Australien
with a mental illness
in the Emergency
Department?
Att undersöka upplevelser
hos sjuksköterskor av att
vårda patienter med psykisk
ohälsa på en
akutvårdsavdelning
.
Plant & White
Att undersöka, beskriva och Kvalitativ.
tolka erfarenheterna hos
akutvårdssjuksköterskor
Intervjuer i
som vårdar patienter med fokusgrupper
psykisk ohälsa.
2013
USA
Emergency Room
Psychiatric Services:
A Qualitative Study
of Nurses’
Experiences
Kvalitativ.
N= 6
sjuksköterskor.
Resultatet formulerades i tre teman Medel
som var: tid, miljö och förståelse av
patientens personliga resa.
Sjuksköterskorna på
akutmottagningen ansåg att tidsbrist
var ett problem i bemötandet av
patienter med psykisk ohälsa, vilket
resulterade i frustration. Miljön på
akuten var heller inte anpassad för
dessa patienters behov, deltagarna
upplevdes den som högljudd och
stressande.
N=10
sjuksköterskor.
Alla studiedeltagarna upplevde att Hög
det var en utmaning att vårda
patienter med psykisk ohälsa
samtidigt uttryckte många att de
försökte göra sitt bästa utifrån den
kunskap och erfarenheter de hade.
Många negativa attityder framkom
och patienterna upplevdes bland
annat som att manipulativa och att
de sökte uppmärksamhet. Det
framkom även en önskan om
utbildning från vissa deltagare,
däremot var inte alla intresserad om
möjligheten fanns.
Semi-strukturerade
individuella
intervjuer.
10
Poggenpoel, Myburgh & Registered nurses’
Morare
experiences of
interaction with
2011
patients with mental
health challenges in
Sydafrika
medical wards in
Johannesburg.
Att undersöka och beskriva Kvalitativ.
sjuksköterskors
erfarenheter av att
interagera med patienter
Djupgående
med psykisk ohälsa på
intervjuer.
medicinavdelningar på ett
sjukhus i Johannesburg.
N=8
sjuksköterskor.
Hög
Sjuksköterskorna kände sig
frustrerade, olycklig och rädda i
mötet med patienter med psykisk
ohälsa, vissa uttryckte att det inte
var deras yrkesroll samt att vissa
deltagare även undvek dessa
patienter. Sjuksköterskor oroade sig
bland annat för andra patienters
säkerhet. Sjuksköterskorna upplevde
att arbetsmiljön inte vad anpassad
för att vårda patienter med psykisk
ohälsa. Sjuksköterskorna uttryckte
att patienter med psykisk ohälsa inte
passade in på en somatisk avdelning
och såg hellre att de skulle vårdas på
en psykiatrisk avledning. De ansåg
också att de hade brister i
kompetens för att vårda dessa.
11
Reed & Fitzgerald
Att undersöka
N= 10
Kvalitativ.
sjuksköterskors attityder till
sjuksköterskor.
patienter med psykisk
Semi-strukturerade
ohälsa och hur dessa
intervjuer.
påverkar omvårdnaden, och
problemen de associerar
med att ge vård och
betydelsen av utbildning,
stöd och erfarenheter.
Hög
Sjuksköterskorna visade på olika
attityder. Resultatet delades in i
teman: ’Inte vår roll’, ’rädsla’,
’trygghet genom utbildning’ och
’stöd’ samt ’mentalvård som en
väsentlig del av omvårdnad’.
Det visade sig att 50% av
sjuksköterskorna hade negativa
attityder till psykisk ohälsa, trots
detta uttryckte majoriteten en stark
vilja att tillgodose deras behov av
vård.
2005
Australien
The mixed attitudes
of nurse´s to caring
for people with
mental illness in a
rural general hospital.
12
Sharrock & Happell
2006
Australien
13
Competence in
providing mental
health care: a
grounded theory
analysis of nurse´s
experiences.
Švedienė, Jankauskiene, Competence of
Kušleikaitė &
general practice
Razbadauskas
nurses caring for
patients with mental
2009
health problems in
the somatic
Litauen
departments.
Att undersöka och beskriva Kvalitativ.
sjuksköterskors subjektiva
erfarenheter av att vårda
patienter med psykisk
Semiohälsa.
strukturerade,
individuella
intervjuer.
N= 4
sjuksköterskor
Hög
Sjuksköterskorna i studien hade
överväldigande positiva attityder till
patienter med psykisk ohälsa samt
eftersträvade kompetent inom
psykiatrisk vård. De uttryckte att
grundutbildningen inte förberedde
dem tillräckligt. Faktorer som
begränsade sjuksköterskornas
förmåga att tillgodose de psykiska
behoven var arbetsbelastning,
arbetsorganisation,
patientgenomströmning samt fokus
på fysisk vård.
Kvantitativ
Att undersöka
kompetensen hos
allmänsjuksköterskor som Enkätstudie.
vårdar patienter med
psykisk ohälsa på somatiska
vårdavdelningar.
N=128
sjuksköterskor.
I resultatet framkom det att den
Medel
somatiska avdelningen inte var
anpassad efter patienter med
psykisk ohälsa. Deltagarna upplevde
att begränsad tillgång på tid gjorde
att patienter med psykisk ohälsa inte
fick optimal vård. De flesta av
sjuksköterskorna uppgav en positiv
attityd till patienter med psykisk
ohälsa. De uppgav att dessa
patienter vårdades på samma villkor
som andra patienter, och de inte
undveks. Utbildning och
yrkeserfarenhet hade en positiv
effekt på sjuksköterskornas
kompetens.
14
van der Kluit, Goossens Attitude
& de Leeuw
Disentangled: A
Cross-Sectional
2013
Study into the
Factors Underlying
Attitudes of Nurses
Nederländerna
in Dutch
Rehabilitation
Centers toward
Patients with
Comorbid Mental
Illness
Att undersöka och klargöra Kvantitativ
faktorer som ligger till
grund för attityder hos
Enkätstudie.
vårdpersonal som vårdar
patienter med psykiatrisk Tvärsnittsstudie.
samsjuklighet på ett
rehabiliteringscenter.
15
Zolnierek & Clingerman A Medical-Surgical
Nurse´s Perception
2012
of Caring for a
Person With Severe
USA
Mental Illness.
Att undersöka
uppfattningar hos en
sjuksköterska av att vårda
en patient med psykisk
ohälsa på en medicinskirurgisk avdelning I USA.
Kvalitativ
N=353
Resultatet visade att faktorer som
Hög
sjuksköterskor och hade betydelse för sjuksköterskors
undersköterskor.
attityder gentemot patienter med
psykisk ohälsa innefattade känslor
av kompetens och erfarenhet av
psykiatrisk omvårdnad. Andra
betydelsefulla faktorer var,
individuella personlighetsdrag samt
träning inom psykiatri. Stöd från
andra sjuksköterskor sågs som en
betydelsefull komponent.
N= 1 sjuksköterska. Sjuksköterskan fick beskriva sina
upplevelser av att vårda en patient
Fallstudie med
med svår psykisk sjukdom.
semi-strukturerad
Resultatet utformades i fyra
intervju.
kategorier: Obehag, svårigheter,
spänning, brist på professionell
tillfredsställelse.
Hög
