Goda bakterier renat vattnet i dricksvattenrören Ett glas rent dricksvatten innehåller en miljon bakterier. Men det är som det ska vara, rent kranvatten innehåller alltid ofarliga bakterier. Däremot är kunskapen om dem nästan obefintlig. Men nu kan det förändras. Bakterier och mikrober växer i huvudsak till sig på insidan av våra vattenledningar vilket syns i form av en tunn, kladdig beläggning, en så kallad biofilm. Alla ytor från råvattenintag till kran är täckta av biofilmen. Nya resultat av forskare i teknisk mikrobiologi och teknisk vattenresurslära visar att artrikedomen av bakterier i vattenrören är enorm samt att bakterierna tycks spela en större roll än vad man tidigare trott, mestadels positiv. Bland annat anar forskarna att en stor del av vattenreningen sker i ledningsrören och inte enbart i vattenverken. – Ett tidigare helt okänt ekosystem har uppenbarat sig för oss. Tidigare gick det knappt att se några bakterier alls och nu kan vi plötsligt se åttiotusen bakterier per milliliter dricksvatten! Från att ha gått i mörker med en ficklampa befinner vi oss i ett upplyst rum, säger forskarassistent Catherine Paul, i ett pressmeddelande. Tillsammans med Peter Rådström (projektledare), Kenneth M. Persson och doktorand Katharina Lührig har hon nyligen publicerat resultaten i Microbes and Environments. Ett par tusen olika arter lever i vattenledningarna och enligt forskarna finns ett samband mellan bakteriesammansättning och vattenkvalitet. ”Vi misstänker att det finns ”goda” bakterier som hjälper till att rena vattnet. Man kan likna det med våra kroppar. Tarmarna myllrar ju av bakterier varav merparten ser till att hålla magen i schack.” Exempelvis har de konstaterat att en bakterie, Sphingomonas, förekommer när vattenkvaliteten är god. ”Den är känd för att äta icke önskvärt organiskt material och till och med giftiga kemikalier och plaster. Den tål också klor.” De gynnamma bakterierna frisätter också ämnen som ger god smak och lukt åt vattnet. Kunskapen kommer väl till pass, när nu Sveriges vattenledningsnät från efterkrigstiden snart ska bytas ut för miljardbelopp. ”Den allra största förtjänsten med detta nyöppnade kunskapsfält är att vi så småningom kanske kan styra sammansättningen av råvattnet i våra vattenverk så att tillväxten av de ”goda” bakterierna gynnas på bekostnad av de oönskade mikroorganismerna. Ungefär som att rätt mat ger bättre tarmflora”, säger Catherine Paul. I Sverige finns ca 7 200 mil nedgrävda dricksvattenledningar, vilket motsvarar åtta meter vattenledning per svensk (privata rör i fastigheter ej inräknade). Källa: Mentor Newsroom