Psykisk ohälsa och långvarig smärta. Insatser inom hälso

advertisement
Upprättare: Annchristin I Johansson
Rutin
Diarienr: Ej tillämpligt
Dokument ID: 09-33398
Fastställandedatum: 2017-03-08
Revisionsnr: 7
Giltigt t.o.m.: 2018-03-08
1(17)
Fastställare: Tommy Stokka
Psykisk ohälsa och långvarig smärta. Insatser
inom hälso- och sjukvården 2017 - 2018,
Region Gävleborg
Innehåll
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Syfte och omfattning ...................................................................................2
Allmänt ........................................................................................................2
Ansvar och roller .........................................................................................2
3.1.
Projektägare.......................................................................................2
3.2.
Chefer på berörda enheter .................................................................2
3.3.
Behandlare.........................................................................................2
Beskrivning .................................................................................................2
4.1.
Syfte...................................................................................................3
4.2.
Mål .....................................................................................................3
4.3.
Målgrupper .........................................................................................3
4.4.
Återgång i arbete................................................................................3
4.5.
Ersättning Arbetsgivar- Arbetsförmedlingskontakt ..............................3
4.5.1. Syfte med ersättningen ......................................................................3
4.5.2. Förutsättningar ...................................................................................4
4.6.
Behandling .........................................................................................4
4.6.1. Psykisk ohälsa och långvarig smärta..................................................4
4.6.2. Behandlingsmetoder ..........................................................................5
4.6.3. Kompetenser......................................................................................7
4.6.4. Förhållningssätt ..................................................................................9
4.6.5. Tidsgränser och omfattning ................................................................9
4.6.6. Godkännandeförfarande ....................................................................9
4.6.7. Ansökningsblanketter .........................................................................9
4.7.
Uppföljning av behandling ................................................................10
4.7.1. Inhämtande av godkännande hos patienten .....................................10
4.7.2. Instrument ........................................................................................10
4.8.
Patientens väg .................................................................................10
4.8.1. Lätt till medelsvår psykisk ohälsa samt stressproblematik ................10
4.8.2. Icke specifik smärta i nacke, axlar och ländrygg ...............................11
4.9.
Stimulansbidrag ...............................................................................13
4.10.
Ersättningsnivå per behandlingsserie ...............................................13
4.10.1. Två faser ...................................................................................14
4.10.2. Flera serier ................................................................................14
4.11.
Registrering av produktion ...............................................................14
4.11.1. Databas för rehabiliteringsgarantin ............................................14
4.11.2. Sekretess ..................................................................................15
4.11.3. Produktionsrapportering ............................................................15
4.12.
Utbetalning av ersättning till verksamheter .......................................16
Plan för kommunikation och implementering .............................................16
Dokumentinformation ................................................................................16
Referenser ................................................................................................17
Utskriftsdatum: 2017-07-15
2(17)
Rutin
Dokumentnamn: Psykisk ohälsa och långvarig smärta. Insatser inom hälso- och sjukvården 2017 2018, Region Gävleborg
Dokument ID: 09-33398
Giltigt t.o.m.: 2018-03-08
Revisionsnr: 7
1.
Syfte och omfattning
Detta dokument anger rutiner roller och ansvar för tillämpning av villkor 3 i ”En
kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2017 - 2018”, insatser för lindrig
och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta.
Dokumentet ersätter rutin för rehabiliteringsgarantin 2016. Detta rutindokument
är reviderat och anpassat utifrån det nya avtalet. Dokumentet kan komma att
revideras om förändringar i villkoret uppstår. Överenskommelsen ”En
kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017 2018” är tvåårig.
Rutinen gäller alla hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg
samt privata vårdgivare med landstingsavtal.
2.
Allmänt
Sedan 2006 har SKL och regeringen ingått överenskommelser för att stimulera
landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och
sjukvården och för att utveckla sjukskrivningsprocessen, den s.k.
sjukskrivningsmiljarden. Syftet med överenskommelserna har varit att ge
landstingen ekonomiska drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan för att
åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess och bidra till en
stabil sjukfrånvaro
3.
Ansvar och roller
3.1.
Projektägare
Fastställare av denna rutin
3.2.
Chefer på berörda enheter
Ansvarar för att känna till och tillämpa innehållet i denna rutin.
3.3.
Behandlare
Behandlare inom KBT/KPT/IPT/PDT/I-KBT/Beteendemedicin/Fysioterapi samt
medarbetare i MMR-team:
Ansvarar för att känna till och tillämpa innehållet i denna rutin vid behandling av
lätt till medelsvår psykisk ohälsa samt långvariga smärttillstånd.
4.
Beskrivning
Syftet med insatser inom villkoret fortsätter att vara att stimulera tillgången till
medicinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser för patienter med
smärtproblematik eller lindrig och medelsvår psykisk ohälsa.
Utskriftsdatum: 2017-07-15
3(17)
Rutin
Dokumentnamn: Psykisk ohälsa och långvarig smärta. Insatser inom hälso- och sjukvården 2017 2018, Region Gävleborg
Dokument ID: 09-33398
Giltigt t.o.m.: 2018-03-08
Revisionsnr: 7
För att i ökad utsträckning främja patientens återgång i arbete behöver
kontakterna med arbetsgivare och Arbetsförmedlingen i samband med
behandlingarna stimuleras särskilt
4.1.
Syfte
Att stimulera insatser för patienter med lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och
långvariga smärttillstånd för att stärka den enskildes ställning i
sjukskrivningsprocessen och ge fler kvinnor och män i Gävleborgs län möjlighet
till evidensbaserad behandling i tidigt skede så att möjligheten att återuppta arbete
eller annan sysselsättning ökar.
4.2.
Mål
Målen med stimulanserna i Region Gävleborg är
 förebygga sjukskrivning
 förkorta sjukskrivningstiden
 förebygga återinsjuknande
 möjliggöra återgång i arbete
Detta utesluter inte andra samtidiga mål såsom exempelvis reducerad
smärtintensitet, större samhällelig delaktighet, bättre hälsa och livskvalitet.
4.3.
Målgrupper
Kvinnor och män i arbetsför ålder, 16 – 67 år, med lindrig eller medelsvår psykisk
ohälsa och långvarig smärta.
4.4.
Återgång i arbete
För att i ökad utsträckning främja patientens återgång i arbete behöver
kontakterna med arbetsgivare och Arbetsförmedlingen stimuleras specifikt.
Om patienten gett sitt samtycke stimuleras att arbetsgivar- eller
arbetsförmedlingskontakter tas inom behandlingens ram och särskild ersättning
utgår för rapporterade behandlingar.
4.5.
Ersättning Arbetsgivar- Arbetsförmedlingskontakt
Ersättning utgår med 3000 kronor per behandling upp till av staten fastställt
ersättningstak. Arbetsgivar- Arbetsförmedlingskontakterna rapporteras
tillsammans med behandlingsrapportering i databasen.
Avstämningsmöten ingår inte i denna ersättning.
4.5.1. Syfte med ersättningen
Syftet med ersättningen är att stimulera ökade kontakter med arbetsgivare och
Arbetsförmedlingen. Avsikten med kontakten är i första hand att uppmärksamma
arbetsgivaren om att det kan finnas behov av att anpassa arbetsplatsen,
Utskriftsdatum: 2017-07-15
4(17)
Rutin
Dokumentnamn: Psykisk ohälsa och långvarig smärta. Insatser inom hälso- och sjukvården 2017 2018, Region Gävleborg
Dokument ID: 09-33398
Giltigt t.o.m.: 2018-03-08
Revisionsnr: 7
arbetsuppgifter eller rehabiliteringsinsatser och därigenom främja patientens
återgång i arbete eller att på bästa sätt stödja kvinnan/mannen att kunna börja
arbeta/söka arbete. Syftet med ersättningen är att stimulera ökade kontakter med
arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.
4.5.2. Förutsättningar
En grundförutsättning är att patienten gett sitt medgivande till att kontakt tas med
arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen.
En förutsättning för att ersättning kan utgå är också att samarbetet kan påbörjas,
det räcker inte med att skicka ett brev eller ringa ett samtal om det inte blev någon
etablerad kontakt. Vem som ska ta kontakten är upp till verksamheten själv att
avgöra. I de fall det finns en koordinator så kan den personen ha den rollen.
4.6.
Behandling
Insatserna ska vara i enlighet med nationella riktlinjer och bästa tillgängliga
kunskap och av somatisk och psykologisk karaktär som ges för icke specificerad
långvarig smärta i rygg, axlar och nacke samt lindrig eller medelsvår ångest,
depression eller stress till personer i åldrarna 16-67 år.
Insatserna ska vara definierade i till exempel Socialstyrelsens nationella riktlinjer
för vård vid depression och ångestsyndrom, eller i SBU:s rapport Rehabilitering
vid långvarig smärta. Landstingen/Regionerna ska säkerställa en hög kvalitet för
behandlings- och rehabiliteringsinsatserna.
4.6.1.
Psykisk ohälsa och långvarig smärta
4.6.1.1. Lindrig till medelsvår psykisk ohälsa
Ångestsyndrom
Tillstånd där flera symtom på ångest förekommer samtidigt på ett specifikt sätt
och med en viss varaktighet. Ångesten ska vara så svår att den leder till
inskränkningar i individens dagliga liv eller till andra funktionsnedsättningar.
Ångesttillstånd kan medföra panikattacker, fobier och tvångstankar och/eller
tvångshandlingar.
Depression
Här omfattas depressionstillståndet nedstämdhet av sådan svårighetsgrad att
personens funktionsförmåga påverkas. Svårigheter att utföra förvärvsarbete
liksom att ha ett fungerande privatliv förekommer. Någon strikt gräns mellan det
normala och det sjukliga kan ibland vara svår att dra.
Stress
Att vara ”stressad” är ingen sjukdom, utan en naturlig och livsviktig psykologisk
och biologisk reaktion på yttre påfrestningar. Hur individen reagerar beror på
Utskriftsdatum: 2017-07-15
5(17)
Rutin
Dokumentnamn: Psykisk ohälsa och långvarig smärta. Insatser inom hälso- och sjukvården 2017 2018, Region Gävleborg
Dokument ID: 09-33398
Giltigt t.o.m.: 2018-03-08
Revisionsnr: 7
påfrestningens styrka och varaktighet och möjlighet till återhämtning. Stress kan
dock leda till sjukdom och ohälsa, både kroppsligt och psykiskt. Det är uppenbart
att psykiska sjukdomar kan förvärras av stress, men stress kan också vara en
väsentlig bakgrundsfaktor.
4.6.1.2. Långvarig smärta
Följande kriterier ska vara uppfyllda:




Yrkesför ålder, 16 – 67 år
Långvarig smärta, minst tre månaders varaktighet
Smärta i nacke/skuldror och/eller ländrygg eller generaliserad smärta
Bedöms kunna återgå i arbete eller stanna kvar i arbete efter ett
genomgånget multimodalt rehabiliteringsprogram
4.6.1.3. Diagnoslista för MMR-behandling
F45.4
M53.0
M53.1
M54.2
M54.4
M54.5
M54.6
M54.9
M75.1
M75.9
M77.9
M79.1
M79.7
R52.2A
R52.2C
R52.9
S13.4
T91.8
4.6.2.
Kroniskt somatoformt smärtsyndrom
Cervikokraniellt syndrom (Nackhuvudvärk)
Cervicobrachiellt syndrom (Nack/skuldervärk)
Cervikalgi (Nacksmärta)
Lumbago med ischias (Ländryggssmärta med ischias)
Lumbago (Ländryggssmärta)
Thoracalgi (Smärtor i bröstryggen)
Ryggvärk
Rotator cuff-syndrom i skulderled
Sjukdomstillstånd i skulderled, ospecificerad
Smärta i muskelfästen/senor/bindväv kring axelled
Myalgi (Muskelsmärta nacke, axlar, rygg)
Fibromyalgi
Nociceptiv smärta
Smärta utan känd orsak
Generaliserad smärta
Sen-effekter av Whiplash-skada (nack-skulder värk)
Sena besvär efter WAD
Behandlingsmetoder
4.6.2.1. Kognitiv beteendeterapi – KBT och kognitiv psykoterapi - KPT
KBT/KPT inriktar sig på att påverka tankemönster. Det finns ett flertal metoder,
varav några är utvecklade för att behandla ångesttillstånd. KBT/KPT kombinerar
inslag från både beteendeterapi och kognitiv terapi med syfte att påverka tankar,
känslor och beteende i en positiv riktning. Olika strategier med övningar och
hemuppgifter är en viktig del. Ett flertal metoder finns. Gränsdragningen mellan
de olika terapierna är inte entydig och ofta är det svårt att avgöra vilken
Utskriftsdatum: 2017-07-15
6(17)
Rutin
Dokumentnamn: Psykisk ohälsa och långvarig smärta. Insatser inom hälso- och sjukvården 2017 2018, Region Gävleborg
Dokument ID: 09-33398
Giltigt t.o.m.: 2018-03-08
Revisionsnr: 7
terapiform som använts i studier. KBT/KPT kan ske individuellt eller i grupp. Hur
många tillfällen som ingår avgörs efter behovet.
4.6.2.2. Interpersonell psykoterapi - IPT
Interpersonell psykoterapi fokuserar på hur relationer påverkar patienten och hur
relationer kan hanteras. Terapeuten har en aktiv roll. Terapin ges antingen
individuellt eller i grupp. I interpersonell terapi ingår en utbildning i
depressionernas natur och behandlingsmöjligheter, en identifiering av för
patienten centrala relationer och förändringar i livet samt en behandling av
problem i dessa med fokus på här och nu.
4.6.2.3. I-KBT behandling (Nyhet 2016)
Den teoretiska utgångspunkten för internetbehandling är att de verksamma
mekanismerna är desamma som i sedvanlig psykologisk behandling, men att de
förmedlas på ett nytt sätt. En web-baserad intervention är en behandling som man
går igenom på egen hand, där behandling ges via ett datorprogram och där stöd
ges av en internetbehandlare. Internetbehandling är oberoende av geografisk plats.
4.6.2.4. Psykodynamisk behandling (Nyhet 2016)
Psykodynamisk psykoterapi är ett möte mellan terapeut och patient där fokus
ligger på att söka förståelse för den unika individen snarare än att följa i förväg
uppställda manualer. Ett särdrag hos psykodynamisk terapi är att den är
individuellt utformad utifrån den unika individ som söker behandling. Den
psykodynamiska terapeuten strävar efter att nå en så tillitsfull och förtroendefull
kontakt med patienten att de två tillsammans kan undersöka svåra, ofta dolda,
känslor och tankar hos patienten.
4.6.2.5. Multimodal rehabilitering
MMR är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla kvinnor och
män med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov.
MMR innebär ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre
tid och kräver att personal från olika yrkeskategorier arbetar i team och är tränade
att arbeta i team. Fysisk träning, ergonomisk undervisning, samtalsbehandling
samt arbetsplatsrelaterade åtgärder samordnas och synkroniseras.
För att avgöra om patienten har förutsättningar att tillägna sig innehållet i det
multimodala rehabiliteringsprogrammet och för att säkerställa att någon form av
arbetsåtergång eller återupptagande av studier bedöms som rimlig/trolig förutsätts
att teamets medlemmar genomför en bred utredning. En bred utredning och det
multimodala rehabiliteringsprogrammet i sig utgår från nödvändigheten att förstå
och rehabilitera smärtans hela komplexitet och dess negativa konsekvenser.
Teamet har regelbundna möten för diskussion om utredning,
rehabiliteringsprogress- och resultat. Teamet har också ett utvecklat och
genomtänkt sätt att låta patienten vara en del av teamarbetet för att säkerställa att
patientens vilja och självständighet beaktas samt säkerställa långsiktiga
rehabiliteringsresultat.
Hur det multimodala rehabiliteringsprogrammets exakt ska vara uppbyggt finns
det idag inte tillräcklig kunskap om men SBU-rapporten, Rehabilitering vid
Utskriftsdatum: 2017-07-15
7(17)
Rutin
Dokumentnamn: Psykisk ohälsa och långvarig smärta. Insatser inom hälso- och sjukvården 2017 2018, Region Gävleborg
Dokument ID: 09-33398
Giltigt t.o.m.: 2018-03-08
Revisionsnr: 7
långvarig smärta ger viktig vägledning liksom Indikationer för multimodal
rehabilitering vid långvarig smärta Socialstyrelsen.se
4.6.2.6. Beteendemedicinskt behandlingsprogram tillhandahållet av
sjukgymnast/fysioterapeut (Nyhet 2017)
Kombinationer av psykologiska behandlingsmetoder och fysisk aktivitet/träning
och/eller manuella respektive fysikaliska metoder.
4.6.2.7. Aktiv specifik träning och sjukgymnastiskt ledd träning (Nyhet 2017)
Fysisk aktivitet/träning, avspänning, biofeedback och fysikalisk terapi.
Det är lämpligt att valet av behandlingsinsatser sker i enlighet med den algoritm
som har framtagits i SBU rapporten ”Indikationer förmultimodal rehabilitering
vid långvarig smärta”
4.6.3.
Kompetenser
4.6.3.1. KBT/KPT/IPT/I-KBT/PDT
För att få ersättning krävs att utredning och behandling individuellt eller i grupp
genomförs av:
1.
2.
3.
Leg psykolog/psykoterapeut med KBT/KPT/IPT/I-KBT/PDT inriktning
Leg psykolog/psykoterapeut med annan inriktning men som har
kompetens att arbeta med KBT/KPT/IPT/I-KBT/PDT.
Behandlare som har en adekvat grundutbildning som t.ex. sjuksköterska,
socionom, fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, pedagog
med påbyggnadsutbildning i KBT/KPT/IPT/I-KBT/PDT i omfattning
som motsvarar en steg 1-utbildning.
4.6.3.2. Multimodal rehabilitering
Avgörande för om multimodal rehabilitering ska kunna levereras i praktiken är att
teamets sammanlagda kompetens är tillräcklig i förhållande till det program man
ska följa och smärtkomplexiteten hos den patientgrupp det riktas till. Det är svårt
att utifrån litteraturen dra säkra slutsatser om vilka kompetenser som är
nödvändiga för att utföra en lyckad multimodal rehabilitering. Många gånger
finns det också praktiska hinder för att få tillgång till den önskade, mest
ändamålsenliga kompetensen. Vidare kan kompetens definieras och inhämtas på
olika sätt. Ändå finns det anledning att sträva efter hög kompetens, eftersom
brister i kompetens kan äventyra resultaten. De nedan preciserade kraven ska
därför ses som mål att sträva emot.
Kompetens inom ett team som erbjuder MMR 1-program
 Ingående kunskap om teamarbete och det multimodala
rehabiliteringsprogrammets mål och komponenter som ingår i MMR 1.
 Grundläggande kunskap om smärta och smärtbehandling.
Utskriftsdatum: 2017-07-15
8(17)
Rutin
Dokumentnamn: Psykisk ohälsa och långvarig smärta. Insatser inom hälso- och sjukvården 2017 2018, Region Gävleborg
Dokument ID: 09-33398
Giltigt t.o.m.: 2018-03-08
Revisionsnr: 7









Uppdaterad kunskap om den biopsykosociala modellen avseende
långvarig smärta, för förståelse av uppkomst, utveckling och
konsekvenser av långvarig smärta.
Utbildning på grundnivå i teori och tillämpning av beteendemedicinska
principer.
Kunskap om sambandet mellan aktivitetsutförande och hälsa/ohälsa samt
färdighet att använda dem i standardiserad och vetenskapligt förankrad
bedömning och behandling av aktivitetshinder.
Kunskap i att genomföra standardiserade test av exempelvis fysisk
kapacitet, muskelfunktion, rörlighet, koordination och balans.
Kunskap i att planera och vägleda patienten till ökad fysisk aktivitet och
förbättrad förmåga genom olika former av fysisk träning.
Utbildning i KBT steg I.
Vidareutbildning i smärtans psykologi samt erfarenhet (under
handledning) av behandling av smärtproblematik.
Ingående kunskap om psykosociala konsekvenser, behandling och
rehabilitering vid långvarig smärta.
Kunskap om psykosocial rehabilitering, socialförsäkringsfrågor och
arbetsmarknadsfrågor.
Kompetens inom ett team som erbjuder MMR 2-program
MMR 2 kräver fördjupad kompetens, speciellt vad gäller hantering av de negativa
psykologiska komponenterna, samsjuklighet och smärttillstånd med hög
intensitet.








Specialistkunskap i rehabiliteringsmedicin eller annan specialitet
(exempelvis allmänmedicin) med tilläggsspecialiteten smärtlindring samt
ingående och regelbundet uppdaterad teoretisk och praktisk kunskap om
diagnostik, behandling och rehabilitering av långvarig smärta.
Utbildning på avancerad nivå inom beteendemedicinska tillämpningar
inom sjukgymnastik.
Utbildning på avancerad nivå inom områdena arbetsterapi och smärta
samt omfattande erfarenhet av arbetsterapeutisk bedömning, behandling
och rehabilitering vid långvarig smärta.
Utbildning i KBT steg II
Vidareutbildning i smärtans psykologi.
Utbildning i och erfarenhet av att utöva avancerade tekniker som
exponering av rörelserädsla, depression och smärta samt katastroftankar
och smärta.
Vidareutbildning inom psykosocialt behandlingsarbete.
Uppdaterad teoretisk och praktisk kunskap om psykosociala
konsekvenser, behandling och rehabilitering vid långvarig smärta.
Utskriftsdatum: 2017-07-15
9(17)
Rutin
Dokumentnamn: Psykisk ohälsa och långvarig smärta. Insatser inom hälso- och sjukvården 2017 2018, Region Gävleborg
Dokument ID: 09-33398
Giltigt t.o.m.: 2018-03-08
Revisionsnr: 7

Omfattande och regelbundet uppdaterad kunskap om gällande regelverk
inom arbetsmiljö, arbetsskydd, sociala förhållanden och
socialförsäkringssystemet och dess rehabiliteringskedja.
För att få ersättning inom ramen för MMR1 och MMR2, krävs att utredning och
behandling individuellt eller i grupp genomförs av:
1.
Team bestående av somatisk, psykologisk och social kompetens. I
Gävleborg förordas team minst bestående av följande kompetenser:
läkare, fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut och psykosocial resurs.
Även andra kompetenser kan vid behov knytas till teamet.
2. Ett Vårdprogram finns för verksamheten som beskriver det multimodala
arbetssättet MMR1 eller MMR2 eller båda komplexitetsnivåerna, om
verksamheten erbjuder båda nivåer.
För vidare läsning se SKL-rapporten ”Uppgifter och kompetensbehov vid
multimodal rehabilitering” skl.se
4.6.4. Förhållningssätt
Vård och behandling ska erbjudas kvinnor och män inom ramen för det
övergripande kravet på god vård på lika villkor enligt Hälso- och sjukvårdslagens
§ 2. Personer i åldern 16-67 år har inte förtur utan den som har störst behov av
vård ska få det först.
4.6.5. Tidsgränser och omfattning
Rehabiliteringsgarantin bör följa tidsgränserna för vårdgarantin.
Inom 180 dagar bör behandlingen vara avslutad alternativt överföras till annan
vårdinstans.
Behandlingarna måste omfatta minst 5 personalledda behandlingstillfällen.
4.6.6. Godkännandeförfarande
En förutsättning för att få vara leverantör av rehabilitering inom ramen för detta
villkor i Region Gävleborg är att verksamheten verkar inom Region Gävleborg
eller har vårdavtal inom ramen för Hälsoval. Syftet med detta är att säkerställa att
verksamheten bedrivs enligt de kompetenskrav som ställs och att
behandlingsinsatsen håller den kvalitet som krävs.
4.6.7. Ansökningsblanketter
Ansökningsblanketter för behandling med KBT/KPT/IPT/IKBT/PDT/Beteendemedicin/Fysioterapi respektive Multimodal rehabilitering vid
smärta finns tillgänglig på www.regiongavleborg.se hemsidan för Bra
Sjukskrivning.
De hälsocentraler som har rätt att bedriva MMR1 förbinder sig även att ta
remisser från andra hälsocentraler rörande Rehabgarantin. Patienterna behöver
inte lista om sig för att ta del av denna behandling.
Utskriftsdatum: 2017-07-15
10(17)
Rutin
Dokumentnamn: Psykisk ohälsa och långvarig smärta. Insatser inom hälso- och sjukvården 2017 2018, Region Gävleborg
Dokument ID: 09-33398
Giltigt t.o.m.: 2018-03-08
Revisionsnr: 7
4.7.
Uppföljning av behandling
I Region Gävleborg görs uppföljning av alla kvinnor och män som behandlas
inom tidigare Rehabiliteringsgarantins ram. Regionen vill kunna följa kvaliteten i
de aktuella insatserna på gruppnivå fördelat på kön och syftet är att få en bild av
resultatet av insatserna i länet samt att se att resurser kommer hela länet till del.
Observera att den information som inhämtas kopplat till varje patient i detta
uppföljningsbatteri är helt anonymt.
4.7.1. Inhämtande av godkännande hos patienten
Innan patienten fyller i uppföljnings-instrument skall information ges om
behandlingen och att instrumenten ingår i uppföljning. I och med detta deltar de i
uppföljning på gruppnivå och de individuella svaren kommer inte att synas i
slutresultatet. Syftet med uppföljningen är att följa kvaliteten i insatserna.
Informationen ingår inte i någon studie där avsikten är officiell publikation.
Patientens deltagande är frivilligt och hon/han lämnar sitt muntliga medgivande
till att delta vilket dokumenteras i journalen.
4.7.2. Instrument
För KBT/KPT/IPT/I-KBT/PDT:
 HAD självskattningsformulär
 Arbetsförmåga självskattningsformulär
Båda dessa skall fyllas i av patienten i början av behandlingen och vid
behandlingens avslut. Se uppföljningsformulär på Bra Sjukskrivnings hemsida:
www.regiongavleborg.se
För Multimodal rehabilitering/Beteendemedicin/Fysioterapi:
 EQ-5D självskattningsformulär
 Arbetsförmåga självskattningsformulär
Båda dessa skall fyllas i av patienten i början av rehabiliteringen och vid
rehabiliteringens avslut. Se uppföljningsformulär på Bra Sjukskrivnings hemsida:
www.regiongavleborg.se
4.8.
Patientens väg
4.8.1. Lätt till medelsvår psykisk ohälsa samt stressproblematik
Steg 1 – Bedömning
En bedömning av patient tillhörande berörda målgrupper sker av
bedömningsteam/eller enskild behandlare varpå ställningstagande till val av
behandling sker.
Utskriftsdatum: 2017-07-15
11(17)
Rutin
Dokumentnamn: Psykisk ohälsa och långvarig smärta. Insatser inom hälso- och sjukvården 2017 2018, Region Gävleborg
Dokument ID: 09-33398
Giltigt t.o.m.: 2018-03-08
Revisionsnr: 7
Teamet/den enskilda behandlaren bestämmer vilka reliabla och valida instrument
man vill använda sig av vid bedömning, behandlingens start och avslut. Dock
skall HAD och Självskattningsformulär för arbetsförmåga alltid användas.
Rehabiliteringsplan – att tydliggöra arbetslinjen
Inför behandling ska rehabiliteringsplan upprättas i enlighet med Regionens
gemensamma rutin. Se Bra Sjukskrivnings hemsida: www.regiongavleborg.se
Arbetsrelaterade mål ska ingå exempelvis att vidmakthålla arbetsförmågan,
återgå på del-eller heltid, börja arbetsträna eller återuppta studier.
Steg 2 – Behandling
Behandling startar inom 30 dagar inom primärvård och inom 90 dagar när det
gäller specialist- samt privat vård.
Vid behandlingsstart skall HAD samt Självskattningsformulär för arbetsförmåga
fyllas i av alla patienter med psykisk ohälsa.
Behandling påbörjas och KBT/KPT/IPT/I-KBT/PDS genomförs. Det kan ske hos
olika instanser; behandling inom Region Gävleborgs egen regi eller externa
vårdgivare. Behandlingen inom ramen för detta villkor bör omfatta 8-10
sessioner, dock minst 5.
Efter avslutad behandling skall behandlingen följas upp med HAD,
Självskattningsformulär för arbetsförmåga samt med de övriga instrument som
teamet/behandlaren valt att använda.
Efter avslut registreras behandlingsserien samt in- och utstatus för HAD och
Självskattningsformulär för arbetsförmåga i databasen http://rehabgarantirapport
4.8.2.
Icke specifik smärta i nacke, axlar och ländrygg
4.8.2.1. Intensitetsnivåer
MMR är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter
med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov. Val av
intensitetsnivå i behandling, MMR1 alt MMR2 alternativt fysioterapeutisk
behandling beror på komplexiteten i varje enskilt patientärende. En god
bedömning är därför grunden innan val av intensitetsnivå.
Komplex problematik – typ A
Smärta i nacke, axlar, ländrygg alt utbredd generaliserad smärta, som varat mer än
tre månader. Ingen eller begränsad samsjuklighet som inte kräver specifik
samordning. Begränsad psykologisk problematik och/eller psykosocial situation.
Mycket komplex problematik – typ B
Stark eller mycket stark smärta i nacke, axlar, ländrygg alt utbredd generaliserad
smärta, som varat mer än tre månader. Samsjuklighet finns, som kräver specifik
medicinsk samordning med annan vårdgivare. Påtaglig psykologisk och/eller
psykosocial problematik finns.
Utskriftsdatum: 2017-07-15
12(17)
Rutin
Dokumentnamn: Psykisk ohälsa och långvarig smärta. Insatser inom hälso- och sjukvården 2017 2018, Region Gävleborg
Dokument ID: 09-33398
Giltigt t.o.m.: 2018-03-08
Revisionsnr: 7
4.8.2.2. Indikation för MMR1 respektive MMR 2
Om de nedan beskrivna förutsättningarna är uppfyllda och patientens
problematik bedöms som komplex (typ A) finns indikation
för MMR1.
Om de nedan beskrivna förutsättningarna är uppfyllda och patientens
problematik bedöms som mycket komplex (typ B) finns indikation för MMR2.
Som stödstruktur vid bedömning används bedömningsmatrisen i Indikatorer för
multimodal rehabilitering
4.8.2.3. Två steg
Steg 1 – Bedömning
En bedömning av patient tillhörande berörd målgrupp sker av bedömningsteam
varpå ställningstagande till behandling sker. Ett alternativ är insats enligt
multimodalt behandlingsprogram, MMR1 eller MMR2.
Teamet bestämmer vilka reliabla och valida instrument man vill använda sig av
vid bedömning, behandlingens start och avslut. Dock skall EQ-5D och
Självskattningsformulär för arbetsförmåga alltid användas.
Multimodal eller unimodal rehabilitering?
MMR vid smärta är relevant att erbjuda om följande förutsättningar är uppfyllda:
Patientrelaterade förutsättningar:
 Patienten har ihållande eller intermittent smärta som varat under mer än
tre månader.
 Smärtan och dess konsekvenser är av sådan dignitet att de i hög grad
påverkar patientens dagliga liv.
 Patienten har potential för ett aktivt förändringsarbete, trots smärtan.
 Patienten har inte någon annan sjukdom eller något annat tillstånd som
innebär hinder för att delta i programmet.
Vårdprocessrelaterade förutsättningar:
 Utredning har gjorts på ett systematiskt sätt, vilket innebär att
strukturerad anamnes har tagits upp, andra tillstånd som skulle kunna
orsaka smärttillståndet (röda flaggor) har uteslutits
 screening för psykosociala riskfaktorer (gula flaggor) har gjorts,
patientens förväntningar och beredskap för förändring samt hur smärtan
påverkar möjligheten till aktiviteter, har kartlagts.
 Kartläggning av patientens arbete (blå flaggor) är gjord, inklusive
den ergonomiska och psykosociala arbetssituationen (svarta flaggor)
 Evidensbaserad optimering av farmakologisk behandling har gjorts.
 Icke-farmakologiska unimodala åtgärder har övervägts/erbjudits/prövats.
 Tillståndets komplexitet har graderats (MMR1 alt. MMR2) enligt en
särskild indelningsmodell.
 Patienten har fått såväl muntlig som skriftlig information om MMR.
Utskriftsdatum: 2017-07-15
13(17)
Rutin
Dokumentnamn: Psykisk ohälsa och långvarig smärta. Insatser inom hälso- och sjukvården 2017 2018, Region Gävleborg
Dokument ID: 09-33398
Giltigt t.o.m.: 2018-03-08
Revisionsnr: 7
Vårdgivarrelaterade förutsättningar:
• Flera professioner arbetar i team med planerade och samordnade åtgärder mot ett
gemensamt mål som definieras tillsammans med patienten.
• Kompetens för att handha smärttillståndets komplexitet finns i MMR-teamet.
Rehabiliteringsplan – att tydliggöra arbetslinjen
Inför behandling inom rehabiliteringsgarantin ska rehabiliteringsplan upprättas.
Arbetsrelaterade mål ska ingå exempelvis att vidmakthålla arbetsförmågan,
återgå på del-eller heltid, börja arbetsträna eller återuppta studier.
Steg 2 – Behandling
Behandling startar inom 30 dagar inom primärvård och inom 90 dagar när det
gäller specialist- och privat vård.
Vid behandlingsstart skall EQ-5D samt Självskattningsformulär för arbetsförmåga
fyllas i av alla patienter med smärtproblematik som deltar i det multimodala
rehabiliteringsprogrammet eller i fysioterapeutisk behandling.
Behandling påbörjas och rehabiliteringsprogrammet genomförs enligt individuell
plan. För att behandlingen ska uppvisa positiva effekter finns rekommendationen
att behandlingens längd för MMR behandling omfattar minst 40 timmar.
Efter avslutad rehabilitering skall insatsen följas upp med EQ-5D,
Självskattningsformulär för arbetsförmåga samt med de ev övriga instrument som
teamet valt att använda.
Efter avslut, registrera behandlingsserien samt in- och utstatus för EQ-5D och
Självskattningsformulär för arbetsförmåga i Rehabiliteringsgarantins databas.
4.9.
Stimulansbidrag
Sveriges Landsting/Regioner får del av statsbidrag utifrån ett på förhand fastställt
tak utifrån befolkningsunderlaget 1 november 2017 respektive 1 november 2018
för evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser, i enlighet med nationella
riktlinjer och bästa tillgängliga kunskap, av somatisk och psykologisk karaktär
som ges för icke specificerad långvarig smärta i rygg, axlar och nacke samt lindrig
eller medelsvår ångest, depression eller stress till personer i åldrarna 16 – 67 år.
Insatserna ska vara definierade t.ex. i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård
vid depression och ångestsyndrom 2010 eller SBU:s rapport Rehabilitering vid
långvarig smärta. Landstingen säkerställer en hög kvalitet för behandlings- och
rehabiliteringsinsatserna.
Ersättning i Region Gävleborg tillfaller under 2017-2018 den producerande
divisionen/enheten/privata enheten enligt beslut av Hälso- och
sjukvårdsdirektören.
4.10. Ersättningsnivå per behandlingsserie
Utskriftsdatum: 2017-07-15
14(17)
Rutin
Dokumentnamn: Psykisk ohälsa och långvarig smärta. Insatser inom hälso- och sjukvården 2017 2018, Region Gävleborg
Dokument ID: 09-33398
Giltigt t.o.m.: 2018-03-08
Revisionsnr: 7
För behandlingar som påbörjas efter 1 januari 2017 och är avslutade innan
2018-12-31 gäller följande ersättningsnivåer:
MMR 1:
10 000 kronor per genomförd behandlingsserie
MMR 2:
20 000 kronor per genomförd behandlingsserie
KBT/KPT/IPT/I-KBT/PDT/Beteendemedicin/Fysioterapi: Ersättning utgår utifrån antal
genomförda behandlingar upp till ersättningstaket med 5000 kronor per behandlingsserie.
Varje behandlingsserie måste omfatta minst 5 sessioner
4.10.1. Två faser
För att kunna begära ersättning för behandling med KBT/KPT/IPT/IKBT/PDT/Beteendemedicin/Fysioterapi eller Multimodal rehabilitering krävs en
insats i två faser, en inledande bedömning för att klargöra behandlingsbehov,
motivationsnivå mm samt efterföljande genomförd behandlingsserie för
målgruppen
4.10.2. Flera serier
Det är viktigt att den insats patienten får är grundad på framtagen
rehabiliteringsplan och planerad så att den enskilda kvinnans eller mannens hela
rehabiliteringsbehov tillgodoses i möjligaste mån.
Två rehabiliteringsserier inom denna ersättning får inte bedrivas parallellt, gå
omlott eller läggas direkt efter varandra. Om en patient brutit en behandling och
påbörjar den igen räknas det som samma behandlingsserie.
4.11. Registrering av produktion
4.11.1. Databas för rehabiliteringsgarantin
En databas finns sedan tidigare för registrering av all produktion i
rehabiliteringsgarantin och den är också tillämplig för denna registrering.
Det huvudsakliga syftet med databasen är att datainsamlingen ska ske med god
sekretess och att underlätta avläsning av produktion, vilket utgör grunden för
hemtagande av statsbidrag.
4.11.1.1.





Uppgifter till databasen
Patientdata
Uppgifter om behandling
Uppgifter om vårdgivare
Uppföljning – resultat från HAD, EQ-5D och Självskattningsformulär för
arbetsförmåga.
Uppgift om arbetsgivar- eller Arbetsförmedlingskontakt upprättats
Utskriftsdatum: 2017-07-15
15(17)
Rutin
Dokumentnamn: Psykisk ohälsa och långvarig smärta. Insatser inom hälso- och sjukvården 2017 2018, Region Gävleborg
Dokument ID: 09-33398
Giltigt t.o.m.: 2018-03-08
Revisionsnr: 7
4.11.1.2.
Aktörer med access till RG-databasen
Alla medarbetare i verksamheter i Region Gävleborg, samt vissa privata
verksamheter med vårdavtal, har via Plexus access till databasen,
http://rehabgarantirapport/ Enheter som ej har tillgång till databasen skickar in
underlagen i pappersform., se 5.9.1.3.
Verksamheter inom Region Gävleborgs regi ska löpande och snarast, efter varje
avslutad behandlingsserie, registrera de nödvändiga uppgifterna direkt i
databasen. Varje behandlare som registrerar behandlingsserier kan följa upp vilka
patienter man själv registrerat via ”Mina Rapporter”, som finns tillgänglig längst
upp i registreringsarket.
4.11.1.3.
Aktörer utan access till RG-databasen
Vårdgivare som inte har access till databasen gör rapportering via separat
rapportblad. Rapportblad samt kopia på utvärderingsformulär (EQ-5D, HAD och
Självskattningsformulär för arbetsförmåga) för alla rapporterade patienter skickas
senast den sista i varje månad till Lednings- och verksamhetsstöd för registrering:
Christina Sundman
Region Gävleborg, Lednings- och verksamhetsstöd
Redovisningsenheten (451),Söderhamns sjukhus
826 81 Söderhamn
4.11.2. Sekretess
Den person som registrerar behandlingsserier kan endast se de patienter som
hon/han själv registrerat. Detta är styrt till användar-ID. De enda som kan se alla
registreringar är ansvariga för dessa ersättningar inom Lednings- och
verksamhetsstöd. Skälet till det är att tillgång till helheten behövs för de
kvartalsvisa avläsningarna för hemtagande av statsbidrag. Databasen är helt
regionintern och enbart skapad för att säkerställa att data som samlas in hanteras
på ett sekretessmässigt korrekt sätt. Ingen kontakt finns med andra system, varken
internt eller externt.
4.11.3. Produktionsrapportering
Produktionsersättning per behandlingsserie tillfaller i Region Gävleborg den
producerande divisionen alternativt enheten enligt beslut av Hälso- och
sjukvårdsdirektören.
4.11.3.1.
Påverkan av ny patientlag 2015
Det landsting i vilken patienten är folkbokförd rapporterar till Försäkringskassan
för patienter som har fått rehabilitering såväl i det egna landstinget eller om
patienten har fått rehabilitering i annat landsting. Fakturering mellan landsting
sker i enlighet med riksavtalet.
Utskriftsdatum: 2017-07-15
16(17)
Rutin
Dokumentnamn: Psykisk ohälsa och långvarig smärta. Insatser inom hälso- och sjukvården 2017 2018, Region Gävleborg
Dokument ID: 09-33398
Giltigt t.o.m.: 2018-03-08
Revisionsnr: 7
4.11.3.2.
Datum för registrering
Av bokföringsskäl är det viktigt att avslutade behandlingsserier registreras i
databasen direkt efter avslut. Det är önskvärt att varje månads produktion är
registrerad i databasen senast:
8 februari
7 mars
5 april
10 maj
8 juni
4 juli
8 augusti
5 september
5 oktober
8 november
6 december
för januari
för februari
för mars
för april
för maj
för juni
för juli
för augusti
för september
för oktober
för november
5 januari 2018 för december och för avslutade behandlingar under 2017 som ej
blivit registrerade under året.
För 2018 gäller motsvarande redovisningsdatum.
4 januari 2019 för december och för avslutade behandlingar under 2018 som ej
tidigare blivit registrerade under året.
Om man missat att registrera avslutad behandlingsserie innan angivna brytdatum
för aktuell månad registreras posten så snart det är möjligt och kommer därmed
med vid nästkommande månadsavläsning.
Observera! För sent inkomna registreringar vid årsbryt utgår ingen
ersättning.
4.12. Utbetalning av ersättning till verksamheter
För verksamheter inom Region Gävleborg sker bokning av produktionsersättning
till de kostnadsställen som respektive division redovisar. Bokningarna sköts av
ekonom inom Lednings- och verksamhetsstöd.
Privata verksamheter fakturerar sin produktion enlig överenskommelse med
Region Gävleborg. Eventuella frågor mailas till rehabiliteringsgarantins
funktionsbrevlåda: [email protected]
5.
Plan för kommunikation och implementering
Dokumentet publiceras på extern webb under ”Bra sjukskrivning” och som nyhet
på Plexus.
6.
Dokumentinformation
Denna rutin har i sin ursprungliga utformning tagits fram av:
Utskriftsdatum: 2017-07-15
17(17)
Rutin
Dokumentnamn: Psykisk ohälsa och långvarig smärta. Insatser inom hälso- och sjukvården 2017 2018, Region Gävleborg
Dokument ID: 09-33398
Giltigt t.o.m.: 2018-03-08
Revisionsnr: 7
Maria Johansson, projektledare, Bra Sjukskrivning
Revidering av Rutin:
Annchristin Johansson, samordnare försäkringsmedicin, Utvecklingsavdelningen
7.
Referenser
Dokument
Överenskommelse Kvalitetssäker och effektiv
sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017 - 2018
Frågor och svar
PM angående vård av smärttillstånd enl ÖK 2016
Rehabilitering vid långvarig smärta
Sjukskrivning och rehabilitering
Uppgifter och kompetensbehov vid multimodal
rehabilitering
Indikationer för multimodal rehabilitering vid långvarig
smärta
Behandling av ångestsyndrom
Behandling av depressionssjuksomar
Plats
www.skl.se
www.skl.se
skl.se
www.sbu.se
skl.se
skl.se
www.socialstyrelsen.se
www.sbu.se
www.sbu.se
Utskriftsdatum: 2017-07-15
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards