2 Teoretisk bakgrund

Utveckling av godislåda
Tomas Dehlin
Fredrik Hellquist
EXAMENSARBETE 2008
Maskinteknik med inriktning produktutveckling och
design
Development of candybox
Tomas Dehlin
Fredrik Hellquist
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom
ämnesområdet maskinteknik. Arbetet är ett led i den treåriga
högskoleingenjörsutbildningen. Författarna svarar själva för framförda åsikter,
slutsatser och resultat.
Handledare: Fredrik Elgh
Omfattning: 15 HP
Datum:
Arkiveringsnummer:
Postadress:
Box 1026
551 11 Jönköping
Besöksadress:
Gjuterigatan 5
Telefon:
036-10 10 00 (vx)
Abstract
Abstract
This graduation paper is made in cooperation with taskmaster Gustav Ahl. He has
earlier worked with handeling of candy and nuts. At this time he got a lot of
knowledge in this area and find a lot of ways to make this better.
The aim of this paper is to develop a new type of candy box which has better hygiene
and ergonomics than the boxes on the market today. The new box should have the
same possible choices as today’s boxes. The different sorts of candy should not be
able to be mix with other sorts so people with allergies also can buy candy.
The authors made a customer interview to find out what’s good and what’s not so
good about the candy boxes today. This information together with the other
information a brain storming was made. To choose between the ideas the authors
made a PUGH-matrix to decide which idea to go forward with. The authors went on
with more detailed construction of this concept. A prototype was made to evaluate the
concept
The result is a new type of candy box. It’s much better than the box on the market
today in a lot of ways, for instance hygiene and ergonomics for those who work with
these boxes. In this type of box is it possible for the customer to mix his or her own
mix. It’s not possible for the customer to reach the candy with his or her fingers
increase the level of hygiene a lot and reduce the risk of spreading bacterium.
Sammanfattning
Sammanfattning
Det här examensarbetet är genomfört i samarbete med uppdragsgivaren Gustav Ahl.
Gustav Ahl har tidigare arbetat med hantering av lösgodis och nötter. Han fick då
insyn och kunskaper inom området och såg att förbättringspotential fanns.
Målet med detta examensarbete är att utforma en ny typ av godislåda som bättre har
hygien och ergonomi än dagens lådor. Den nya lådan ska ha samma valmöjligheter
som dagens lådor. De olika godissorterna ska inte kunna blandas med varandra så att
personer med allergier ska kunna köpa lösgodis.
Författarna genomförde en kundundersökning för att få reda på vad som är bra och
dåligt med dagens godislådor. Med kundundersökningen och det övriga
ingångsmaterialet gjordes en idégenerering. För att sålla bland alla idéerna användes
en PUGH-matris. När sållningen var gjord gick arbetet vidare med detaljkonstruktion
av det valda konceptet. Det tillverkades en prototyp för att se så det valda konceptet
fungerade som det var tänkt.
Detta arbetet utmynnade i en helt ny typ av godislåda. Den är bättre än dagens lådor
vad gäller hygien och framförallt ergonomin för de som jobbar med att fylla på
godislådorna. I denna nya typ av godislåda är det inte möjligt för kunden att blanda
sorter i lådorna. Kunden kan inte komma åt godiset med fingrarna vilket ger mycket
bättre hygien och minskar risken för spridning av bakterier.
Nyckelord
Godislåda
Godis
Utmatningsfunktion
Utbytbarfront
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1
Inledning ................................................................................... 5
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
2
Teoretisk bakgrund ................................................................. 8
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.5.1
2.5.2
2.5.3
2.5.4
2.5.5
2.5.6
3
SAMMANFATTNING SKRUV ..................................................................................................... 5
SAMMANFATTNING SKRAPA ................................................................................................... 6
PROBLEMBESKRIVNING .......................................................................................................... 6
SYFTE OCH MÅL ..................................................................................................................... 7
AVGRÄNSNINGAR................................................................................................................... 7
QFD ....................................................................................................................................... 8
PUGH-MATRISEN .................................................................................................................... 9
FORMBLÅSNING ..................................................................................................................... 9
FORMSPRUTNING.................................................................................................................. 10
MATERIALVAL ..................................................................................................................... 11
Plexiglas, PMMA ............................................................................................................ 11
Polyeten, PE ................................................................................................................... 12
Polypropen, PP ............................................................................................................... 12
Polystyren, PS ................................................................................................................. 12
Polyvinylklorid, PVC ...................................................................................................... 12
Polyetentereftalat , PET.................................................................................................. 12
Genomförande ....................................................................... 14
3.1
KONKURRENTANALYS ......................................................................................................... 14
3.2
KUNDINTERVJUER ................................................................................................................ 16
3.3
KRAVSPECIFIKATION ............................................................................................................ 17
3.4
QFD ..................................................................................................................................... 19
3.5
IDÉGENERERING ................................................................................................................... 20
3.6
URVAL OCH SÅLLNING ......................................................................................................... 24
3.7
KONCEPTUTVECKLING ......................................................................................................... 25
VAL AV SLUTGILTIGT KONCEPT .......................................................................................................... 27
3.8
KONSTRUKTION OCH UTFORMNING ...................................................................................... 28
3.8.1
Handtaget ....................................................................................................................... 28
3.8.2
Skruven ........................................................................................................................... 29
3.8.3
Skrapan ........................................................................................................................... 29
3.8.4
Silen ................................................................................................................................ 30
3.8.5
Fronterna ........................................................................................................................ 31
3.8.6
Lådan .............................................................................................................................. 32
3.8.7
Materialval ..................................................................................................................... 33
3.8.8
Val av tillverkningsmetoder ............................................................................................ 33
3.8.9
Beräkningar .................................................................................................................... 34
3.9
PROTOTYP ............................................................................................................................ 36
3.10
DFM – DESIGN FOR MANUFACTURING ................................................................................. 37
4
Resultat ................................................................................... 38
4.1
4.2
5
Slutsats och diskussion .......................................................... 42
5.1
6
UTVÄRDERING MOT KRAVSPECIFIKATION ............................................................................ 40
UTE I BUTIKEN ..................................................................................................................... 41
VIDAREUTVECKLING ............................................................................................................ 42
Referenser .............................................................................. 43
Innehållsförteckning
7
Sökord..................................................................................... 44
8
Bilagor..................................................................................... 45
8.1
8.2
BILAGA1RITNINGAR ............................................................................................................ 46
BILAGA 2 FÖRPACKNINGSMATERIAL – LIVSMEDELSVERKET ............................................... 55
Inledning
1 Inledning
Uppdragsgivaren Gustav Ahl har arbetat med hantering av lösviktsgodis och nötter. I
sitt arbete såg han brister och problem som finns i butikerna. Idén om ett nytt
inredningssystem och nya lösningar väcktes hösten 2007. Gustav kontaktade Science
Park och berättade om idén. Science Park, genom Jonas Ivarsson, kontaktade Mikael
Cederfeldt, som är programansvarig på Jönköpings Tekniska Högskola (JTH). Mötet
resulterade i att Gustav blev uppdragsgivare i kursen Produktutveckling med
industriell design på JTH. Resultatet av kursen blev tre olika konceptlösningar för
produkten. Våren 2008 inleddes ett samarbete mellan Gustav och två studenter vid
JTH, Fredrik Hellquist och Tomas Dehlin, som i sitt examensarbete har till uppgift att
ta fram detaljritningar och en prototyp på den färdiga produkten.
Omständigheterna kring lösviktshanteringen av godis och naturgodis är idag
bristfällig. För närvarande består inredningen av lådor som ser ut som stövlar från
vilka kunden plockar godiset med slev eller tång. Detta resulterar i en rad ohygieniska
moment.
1.1 Sammanfattning skruv
Det ena av de två förslagen som uppdragsgivaren valde är en skruv utmatning. Den
fungerar genom att lådan är trattformad ner mot en skruv som kunden reglerar med ett
vred. På sidorna och under skruven är det perforerad plast som gör att salt, socker och
liknade saker hamnar under i en behållare. Skruven är försedd med stegmatning som
gör att man kan välja mängden godis på ett enkelt sätt. Den fungerar på liknade sätt
som pellets och spannmål transporteras. Se figur 1. [1]
Figur 1 Konceptlösning från Produktutveckling med industriell design. [1]
5
Inledning
1.2 Sammanfattning skrapa
Idén bygger vidare på dagen godislådor. Tanken är att man använder en skrapa istället
för den slev som finns idag och skrapar ut godiset i sin egen påse. Skrapan är fast i ett
spår på framsidan av godislådan. Påfyllning sker som idag via toppen på godislådan.
Det är en upphöjning på framsidan av lådan som man måste skrapa godiset över för
att det ska komma ut ur behållaren. Se figur 2. [2]
Figur 2 Konceptlösning från Produktutveckling med industriell design. [2]
1.3 Problembeskrivning
Problemet ligger i att varorna står i öppen exponering mot kunder som hostar och
nyser på godiset eller plockar godis med fingrarna. Många kunder tappar godis på
golvet, vilket gör att en stor del går till spillo. Slevarna och tängerna som används för
att plocka godis hamnar på golvet och blandas med olika godissorter, vilket gör att de
blir bakteriehärdar. För att kunna plocka godis krävs en väl utvecklad finmotorik,
vilket utestänger konsumenter som har funktionshinder. Många kunder uppfattar det
besvärligt att dels hålla i sleven, och påsen samtidigt som locket måste vara öppet.
Dessutom är dagens inredningssystem olyckligt utformat från ett arbetsergonomiskt
perspektiv. Tunga lyft krävs för att fylla på stora nöttorn och stövlarna måste plockas
ut från ställen för att sedan ställas tillbaka när de har fyllts på. Det tar tid och kostar
mycket pengar.
Utgångspunkten för examensarbetet är konceptlösningarna som tagits fram i kursen
Produktutveckling med industriell design och rapporterna till dessa. Rapporterna ska
användas som grund, men det ska vara möjligt att allt eftersom som projektet
fortlöper frångå vad som kommit fram i ett tidigare skede för att ge plats åt nya och
bättre idéer.
6
Inledning
1.4 Syfte och mål
Syftet med att utveckla en ny lösning inom detta område är framförallt att skapa en
bättre hygien som ska komma konsumenterna till godo. Det ska bli lättare att plocka
godis och därmed attrahera nya kundgrupper. Dessutom ska de nya lösningarna
underlätta för systemunderhållaren som fyller på och underhåller sektionerna.
Slutligen är syftet att genom tidsvinster och minskning av spill minska kostnaderna
för kunderna, d.v.s. butikerna
Huvudsyftet med examensarbetet är att utveckla lådorna och en prototyp för
mekanismen samt upprätta färdiga produktions- och prototypritningar. En ytterligare
aspekt som kräver hänsyn är produktionskostnader för att skapa en kostnadseffektiv
lösning.
1.5 Avgränsningar
Rapporten kommer inte att innehålla något om hantering/ompaketering av godiset
innan den utvecklade konstruktionen kan användas. Rapporten kommer inte heller att
innehålla någonting om problemen som finns vid diskning förutom tiden det tar för
konstruktionen att torka och åtkomligheten med diskborsten. Det utvecklade
konceptet kommer använda en ny typ av påfyllningssätt där godiset levereras i påsar
som fästes på lådornas ovansida. Hur fastsättningen kommer fungera finns inte med i
det här examensarbetet.
7
Teoretisk bakgrund
2 Teoretisk bakgrund
Här följer korta förklarningar till de hjälpmedel som används under arbetets gång.
Även de tilltänkta tillverkningsmetoderna beskrivs kortfattat.
2.1 QFD
QFD är förkortning för Quality Function Deployment. Detta arbetssätt har kundens
förväntningar och behov som utgångspunkt. Hänsyn tas även till konkurrenters
produkter. Detta arbetssätt utvecklades i Japan under slutet av 1960-talet. Det var Yoji
Akoa och Shigeru Mizuno som utvecklade kundcentrerad planering. Det som gör
QFD eller kundcentrerad planering så kraftfull är att den kräver tvärfunktionella
grupper som tillsammans tar fram gemensamma riktlinjer. Viktiga moment inom
QFD: Göra en marknadsundersökning för att få fram vad kunderna vill ha, ruta 2 på
figur 3. Göra en konkurrentanalys för att se vad som finns på marknaden och hur de
uppfyller kundernas krav, ruta 4 och 7 på figur 3. Med dessa två undersökningar
tillgrund tas huvudfunktionerna fram för att produkten ska lyckas på marknaden.
Dessa huvudfunktioner används för att få fram krav som används i utvecklingen och
tillverkningen. [3]
Figur 3 Beskrivning av en QFD-matrs. [4]
8
Teoretisk bakgrund
2.2 Pugh-matrisen
Pugh-matrisen som denna urvalsmatrisen heter som använts är en enkel urvalsmetod
för att få fram den bästa idén av många. Det är möjligt att vikta olika egenskaper och
på så sätt få fram bästa idén beroende på prioriteringar. Genom att vikta olika
egenskaper och sedan fylla i hur bra produkten uppfyller kraven kan man summera
antalet poäng för varje produkt. Det är viktigt att vara noggrann och ärlig i
bedömningen för att resultatet ska bli bra. Det är även viktigt att bedöma alla idéer
likadant och rättvist. Kraven eller egenskaperna som används som
utvärderingsunderlag är de kraven som finns i QFD och kravspecifikationen, dessa
fylls i vid 1 på figur 4. Pugh-matrisen är ett kraftfult verktyg för att jämföra olika
koncept. För bästa utfall kan flera personer göra matrisen var och en för sig och sedan
jämföra resultatet med de andra. [5]
Figur 4 Beskrivning av Pugh-matris. [4]
2.3 Formblåsning
Formblåsning påminner mycket om glastillverkning. Det finns flera olika sätt att
tillverka produkter med formblåsning. En variant är att förtillverka ett halvfabrikat.
Den förs sedan in i en ihålig form där luft pressas in under tryck och blåser ut formen
på produkten, se figur 5. Denna process ger bra kontroll på produktens vikt och
ytfinhet. En annan variant är när ett rör förs in i den ihåliga formen. Formen sluts åt i
ena änden och genom den andra processas luft in, som får röret att expandera till
önskad form. Kostnaden för formblåsning ligger i mitten av tänkbara
tillverkningsmetoder. Serien måste överstiga 500st för att det ska löna sig. Material
som kan formblåsas är termoplaster, vanligtvis PET, PP och PC. [6]
9
Teoretisk bakgrund
Figur 5 Exempel på en formblåsningsmetod. [6]
2.4 Formsprutning
Formsprutade produkter finns överallt t.ex. leksaker, datorer, industri med mera. Den
vanligaste metoden för formsprutning är att en skruv för plastmaterialet som är i ett
pelletsliknade tillstånd, från en behållare genom ett rör. Som värmer upp plasten och
trycker plasten genom ett munstycke ut i formen. Där stelnar plasten under tryck, när
stelningsprocessen är klar trycks den färdiga komponenten ut, se figur 6.
Formsprutningsverktyget är mycket dyrt så serier över 10 000 enheter krävs. De flesta
termoplaster kan formsprutas men de med hög smältpunkt kan vara svåra att använda.
[6]
10
Teoretisk bakgrund
Figur 6 Exempel på en formsprutningsmetod. [6]
2.5 Materialval
Det finns flera material som kan tänkas användas till den utvecklade konstruktionen.
Kraven som finns på det material som ska användas är att det är tillåtet av
Livsmedelsverket [7] att använda det ihop med livsmedel, det ska även vara
transparant och att det är billigt att tillverka i. Det är även viktigt att materialet är
miljövänligt. Se figur 1 för skillnader i pris och styrka i plasterna.
2.5.1
Plexiglas, PMMA
PMMA, eller Plexiglas som det är mer känt som. PMMA är känslig mot alkohol,
aceton och andra syror.[6] Den är transparent vilket passar utmärkt till konstruktionen
som utvecklas. Materialet uppfanns redan 1872 men användes kommersiellt först
inom flygindustrin innan och under andra världskriget [8]. Idag är typiska
användningsområden för PMMA kontaktlinser, bakljus på bilar och är även det
material som används till dagens godislådor.[6] PMMA är förhållandevis repkänsligt
med det går att lösa med hjälp av olika behandlingar. Något som är viktigt idag är
återvinning och miljöfrågor, PMMA är möjligt att återvinna vilket också gör
materialet lämpligt att använda. Se figur 7 för pris och E-modul.
11
Teoretisk bakgrund
2.5.2
Polyeten, PE
Polyeten är billig och enkel att forma/tillverka se figur 7. Den är transparant men är
mer oklar än vad exempelvis plexiglas är. Vanliga användningsområden för polyeten
är flaskor, folie och rör som exempelvis stuprör och avloppsrör. [9] Eftersom polyeten
endast består av kolväten är den lämplig att förbränna. Polyeten har låg
motståndskraft mot starka smaker och klor vilket gör materialet olämpligt till att
förvara godis och livsmedel i. [6]
2.5.3
Polypropen, PP
Polypropen tål värme bättre än polyeten men har sämre egenskaper i kyla. Plasten blir
spröd vid temperaturer under -20oC. [6] Polypropen lämpar sig inte för att limma [10]
vilket gör den mindre lämplig för användning till skruven och tillhörande handtag.
Polypropen är inte så resistent mot UV-ljus. Vanliga användningsområden är höljen
till köksmaskiner, elektriska komponenter, rör och många andra saker. [11]
Polypropen är ofärgad. Se figur 7 för pris och E-modul.
2.5.4
Polystyren, PS
Polystyren är en plast som är väldigt styv och väldigt billig, se figur 7. Plasten är helt
transparant. [6] Den har låg motståndskraft mot oljor vilket kan vara en nackdel om
plasten ska används till att förvara lösgodis. Används ofta till speglar och
engångssaker i plast. Plasten är ej lämplig att använda ute på grund av att den inte
klarar av UV-ljus och kyla speciellt bra. [12]
2.5.5
Polyvinylklorid, PVC
PVC är en plast som är ganska hård och inte speciellt lämplig i högre temperaturer se
figur 7. Vid högre temperaturer utsöndras saltsyra. [9] Därför är det vanligt att man
tillsätter olika ämnen för att ändra dessa egenskaper. Mjukgörande medel och
värmestabilisator är vanliga och gör att återvinning försvåras. Det är ett vanligt
material inom byggindustrin där det används som ramar kring exempelvis fönster. [6]
2.5.6
Polyetentereftalat , PET
PET är en plast som är transparent. PET används till förpackningar för kolsyrade
drycker och ugnssäkra formar. Fördelen med PET jämfört med de andra plasterna är
den lägre friktionskoefficienten, nästan hälften så stor som för PMMA. PET används
ofta till glidlager. Det är även en stark plast se figur 7. Nackdelen med PET är att den
inte är lite resistent mot oljor och kemikalier som många andra plaster. [6]
12
Teoretisk bakgrund
Figur 7 Beskrev förhållandet mellan kostnad och styrka hos de utvalda plasterna. [6]
13
Genomförande
3 Genomförande
Först genomfördes en konkurrentanalys för att kartlägga vad som finns på marknaden
idag. Därefter upprättades en QFD med hjälp av kravspecifikationen. Sedan startade
idégenerering. Efter idégenerering gjordes en sållning och arbetet fortsatte med
konstruktionsarbete.
3.1 Konkurrentanalys
Den vanligaste typen av godislåda som finns idag och som finns i de flesta butiker ser
ut som ett L och har ett lock på framsidan där man kan ta godis, se figur 8.
Figur 8 Den vanligaste typen av godislådor idag.
Den här typen av låda har flera fördelar. De är enkla att använda och de ger stor
valfrihet när du köper godis. Men det finns flera nackdelar med dem. De är besvärliga
att fylla på med nytt godis eftersom det krävs att personen som fyller på tar ut lådan,
öppnar locket på ovansidan, häller i godis och sedan måste hela lådan med innehåll
lyftas på plats i godishyllan och sedan kan man fortsätta med nästa låda och göra
likadant med alla lådor i den butiken. De finns dock en del lådor som fylls på bakifrån
genom att man drar fram hela raden och på så sätt får åtkomst till baksidan av lådorna.
Den största nackdelen med dagens godislådor är hygienen. Alla slevarna används till
alla godissorter vilket blir till stora bekymmer för alla som har allergier eller är
intoleranta mot någon av ingredienserna i någon godissort. Dessa personer kan inte
handla lösgodis med dagens lådor. Om någon person innan köpt något godis som
innehåller mjöl, nötter eller liknande och sedan använder den sleven till en godissort
som inte innehåller de ingredienserna så kan känsliga personer inte äta godiset.
Eftersom slevarna inte sitter fast så är det även vanligt att folk tappar ner dessa på
golvet och senare använder någon annan den sleven utan att den diskats emellan. Det
är även vanligt att småbarn stoppar slevarna i munnen vilket leder till att bakterier
sprids och nya tillkommer i lådorna. När lådorna är så öppna som de är idag så
kommer det även in en hel del bakterier och smuts eftersom kunderna i butikerna ofta
hostar, nyser med mera rakt ner i lådorna.
14
Genomförande
Det finns ett par olika modeller på den kända L-formen som används av de flesta
butikerna. Den är ganska billig att tillverka och förhållandevis enkel att använda. Det
finns några nya varianter där man kan ta godis från hela bottenytan vilket underlättar
utmatningen och minimerar risken för att godiset ska fastna i själva lådan. Det finns
de som har en typ av mekanism som gör att locket till lådan stängs sakta av sig själv
vilket göra att locket oftast är stängt och därmed kan godiset bibehålla sin kvalité och
blir inte hårt på samma sätt som innan. Det finns två varianter på påfyllningen av
dessa lådor. Den ena varianten går till som så att personen som ska fylla på lådan med
godis lyfter ut lådan, öppnar locket på ovansidan, fyller på med så mycket godis som
går i och sedan lyfter tillbaka lådan. Den metoden använder exempelvis Parrots som
säljer naturgodis. Det finns en annan variant som bland annat Karamellkungen
använder. Den går ut på att man kan dra ut en hel sektion godislådor, det är oftast fyra
lådor i bredd och lika många på höjden och sedan sker påfyllningen via en lucka på
baksidan av godislådorna. Det är en bättre lösning än den som Parrots använder men
det blir ändå en hel del höga lyft.
Det finns andra typer av lådor där man tar godis från ovansidan och även fyller på
godis från ovansidan, se figur 9.
Figur 9 En annan vanlig modell på godislåda.
Det är egentligen en helt vanlig fyrkantig låda som man fyller med godis. Den här
typen av lådor har inga fördelar gentemot den vanligare L-formen utom att de är
billigare i inköp. De största nackdelarna med den här typen av lådor är att de ofta är
helt öppna och inte ens har ett lock som är möjligt att fälla ner eller lägga över lådan.
Det gör att godiset ganska snabbt blir hårt och/eller segt. Dessa lådor har endast en
öppning uppåt och fylls på via samma hål som utmatningen till kunder sker. Detta gör
att godis som inte blivit sålt innan butiken fyller på lådan och därmed ligger kvar i
lådan kommer hamna underst när den lådan fylls på och kommer därmed att bli såld
sist och på så sätt kan godis ligga kvar i lådan riktigt länge.
Godis sälj även via automater där man stoppar i ett par mynt och sedan vrider på ett
handtag så kommer det ut ett par godisbitar i ett litet hål. Det är ofta tuggummin som
säljs i den här typen av lådor/automater. Nackdelen med den här lådtypen är att det
blir en bestämd mängd godis varje gång du vrider på handtaget till lådan. Det blir
även en hel del besvär att köpa godis om konsumenten måste lägga i mynt i varje låda
som konsument vill ha godis ur. Om man tar bort funktionen med att varje godissort
måste betalas direkt så återstår ändå problemet med påfyllningen. Dessa lådor fylls på
från ovansidan av automaten.
15
Genomförande
En stor tillverkare av lådor idag är Akriform. Marknadspriset på deras vanligaste låda
är ungefär 280-300kr. Butikerna har oftast ett hyllsystem med 4 lådor i bredd och 4
lådor på höjden så en sektion, det vill säga 16 lådor per sektion vilket ger en kostnad
ungefär 4800kr per sektion.
Det finns inget företag som författarna känner till som tillverkar den typen av låda
som planeras att göra. Lådan är tänkta att utformas på ett sådant sätt att det går byta
utmatningsfunktion mellan den traditionella sleven/skrapan och den lite mer
nytänkande skruvkonstruktionen.
3.2 Kundintervjuer
För att få reda på vad konsumenterna tycker om dagens lådor och vad de vill ändra på
genomfördes en liten marknadsundersökning där ett antal personer tillfrågades om hur
ofta de köper godis, vad de tycker är bra med dagens lådor, vad som är dåligt med
dagens lådor, om de någon gång haft problem med dagens lådor och om de finns
någon speciell typ av godis som är problematisk att handla. Många av de svarande
tycker att hygienen är ett stort problem. Det finns ingen information om när
godisbehållarna diskades senast. De flesta butikerna diskar endast sina behållare när
de byter godissort i just den behållaren vilket kan vara med flera månaders
mellanrum.
Andra problem som många upplever är att godiset fastnar i exempelvis hörnen i
lådorna, att luckorna inte alltid är stängda vilket ger hårt godis och att exempelvis
choklad smälter på sommaren. Det finns många som har problem med att godiset
blandas mellan lådorna som nämnts ovan. Det största problemet som flest personer tar
upp är hygienen. En av de svarande säger att han inte ens köper godis från de lådorna
som sitter längst ner på grund av att många barn går där och stoppar sina händer i
godiset och hostar och nyser över behållaren. Efter hygienen anser de svarande att det
är kvalitén på godiset som är bristande. Det kan vara att godiset torkar och blir hårt på
grund av att locket på behållaren har varit öppet eller att det inte ens funnits något
lock. Det kan även vara så att många godisbitar fastnar i varandra.
16
Genomförande
3.3 Kravspecifikation
Kravspecifikationen kan delas upp i grupper. Den första gruppen tar sikte på de nya
godisbehållarna ur hygienaspekten. För denna grupp ställs följande kriterier upp:
 Angående skruvlådan ska all exponering mot konsumenterna vara sluten och
inga externa redskap ska behövas.

Angående skraplådan ska högsta möjliga slutna exponering eftersträvas. De
externa redskap som ska användas ska inte kunna separeras från lådan annat
än vid rengöring.

Konsumenterna ska inte kunna blanda godissorter. På så sätt kan även
allergiker köpa produkter som de inte kunnat innan.

De externa redskapen, slevar och tänger, ska inte användas i de nya
produkterna alternativt ska dessa inte kunna separeras från den behållare de
tillhör.
För att uppnå punkterna hur hygienaspekten måste vissa krav uppfyllas angående
lådornas funktion. Dessa har specificerats i följande avsnitt, funktion.

Behållaren ska vara transparant.

För att effektivisera rengöringen ska lådan inte ha några vrår eller lösa delar.

Produkten/produkterna skall följa lagkravet EG 1935/2004 och vara
tillverkade av PET-plast och/eller PMMA.

Kunden ska på ett enkelt sätt kontrollera utflödesmängden.

Produktmaterialet ska vara återvinningsbart i sin helhet.

Verktyg ska vara möjliga att ta bort från godisbehållaren för att på ett enkelt
sätt kunna rengöras.

Godislådorna får inte ha några döda zoner eller vrår som påverkar
genomflödet eller som gör att godiset kan fastna. Det ska vara möjligt att
komma åt att diska överallt med en vanlig diskborste. För att uppnå detta bör
det inte finnas några vrår eller vassa hörnen som det kan samlas smuts med
mera i som blir svårt att tvätta bort.

Den externa skruven som konsumenten använder för att få fram godiset ska ha
en diameter på 5-7cm. Motståndet på dito får inte överstiga 1Nm

Hyllsammansättning:

Höjd: 400 mm

Bredd: 4 låder 600 mm

Djup: 290 mm

Volym: 4,5 –5,5 liter
17
Genomförande
Den tredje kategorin tar sikte på systemunderhållaren. Denna kategori benämns
arbetsergonomi och specifikationerna här är:

Vid påfyllningen ska personen inte behöva lyfta mer än 6 kg per gång.

Påfyllningen ska vara tidseffektiv. Det får inte ta mer än en minut att fylla på
en behållare.
18
Genomförande
3.4 QFD
De kraven som är med i QFD är desamma som i kravspecifikationen. Viktningen av
kraven är uppdelade i två kategorier. Den ena kategorin är vad kunderna som köper
godis tycker är viktigt och den andra kategorin är vad de som fyller på anser vara
viktigt. Viktningen graderades från 1 till 10 där 10 är viktigast. I mitten av matrisen
syns hur pass väl kraven uppfylls. Under syns de målvärden som ska uppfyllas.
Konkurrenterna som jämförts finns i de flesta matbutikerna. Se tabell 1.
5
10
10
5
3
9
3
2
7
1
1
9
10
2
9
Förbättringsriktning
Enhet
8 Hygien
1 Lätt att rengöra
3 Minimera spill
10 Godis får ej blandas
8 Inga händer i godiset
1 Enkel demontering
6 Innehållsförteckning
8 Behålla godiskvalité
4 Godis får ej fastna
6 Handikappanpassad
1 Låg tillverkningskostnad
1 Påfyllningshöjd
10 Synligt innehåll
9 Doseringsmängd
2 Rengöring
Målvärde
Bra
Medel
Dåligt
Min Nm
Användarvänlig
Oåtkomliga vrår
Försluten låda
Vridmotstånd
Demonteringstid
Transparent material
Konsument
Anställda
Tabell 1. QFD-matris.
-
Konkurrentanalys
Bra
Medel
+
+
+
0
+
+
?
+
+
+
-
2
13
+
123
123
123
123
123
+
+
+
+
+
+
?
2
2
13
1
123
13
+
+
+
+
2 1
123 123
Dåligt
123
-
+
+
+
123 123
+
+
2
3
123
123
123
2
13
123 1. Karamellkungen
2. Risenta Muslimix
3. Exotic Snacks
Slutsatser som kan dras från QFD-matrisen är dagens lådor verkligen är dåliga vad
gäller hygien. Dagens lådor är riktigt bra på valmöjligheten. Den möjligheten är något
som många kunder uppskattar och är viktig att få med i slutprodukten.
En nackdel med dagens lådor är att det är förhållandevis enkelt för godiset att blandas
mellan lådor. Detta gör att personer med allergier inte kan handla lösgodis där det
finns sorter som personen i fråga inte kan äta.
19
Genomförande
3.5 Idégenerering
Följande idéer och förslag har arbetats fram för vårt projekt. Som utgångspunkten för
idégenerering låg de koncept som har beskrivits tidigare i rapporten.
Slev på sidan
Grundtanken med idén är att man flyttar sleven man ska ta med till sidan för att på så
sätt få bättre sikt in i lådan och därmed lättare kunna se vad man gör, se figur 10.
Utmatning sker genom att man lyfter upp godiset och lägger det i röret samtidigt som
man håller påsen under.
Fördelar:
- Enklare att använda för personer med
begränsad motorik
- Kan använda dagens hyllsystem
- Enklare att se vad man gör med sleven
när den inte sitter i mitten
Nackdelar:
- Kräver en del utrymma på bredden för att
kunna användas och därmed tar den
mycket plats på bredden
Figur 10 Slev på sidan.
Utbytbar front version 1
Eftersom att uppdragsgivaren vill ha både en
skruvutmatning och en utmatning i form av
någon skrapa utvecklades en idé där man ska
kunna byta front, se figur 11. Det blir en del
problem i och med att skruven måste ha några
kanter som den kan rotera emellan och skrapan
eller sleven ska helst ha det plant så man kan få
ut godiset. Det andra problemet som
upptäcktes är hur frontdelarna ska fästas mot
själva lådan.
Fördelar:
- Möjligt att byta mellan skruv och
skrapa
Nackdelar:
Det blir inte optimalt för varken
Figur 11 Utbytbar front version 1.
20
sleven/skrapan eller skruven
Svårare att diska än dagens lådor
Genomförande
Utbytbar front version 2
Det är en annan variant på idén ovan med en lite annan
utformning på lådan. Se figur 12 för ändringar
Fördelar:
- Möjligt att byta mellan skruv och skrapa
Nackdelar:
- Det blir inte optimalt för varken sleven/skrapan
eller skruven
Figur 12 Utbytbar front version 2.
Insticksmodul
Det här konceptet använder dagens lådor som
godisbehållare och ersätter dagens skedar.
Grundidén med konceptet är att stoppa i en ny
behållare i dagens lådor och på så sätt antingen
få en skruv eller skrapa som utmatningsverktyg,
se figur 13. En vidareutveckling på den här idén
är att göra den nya behållaren mjuk eller formbar
för att få den till att passa i flera olika lådor.
Fördelar:
- Man kan använda dagens lådor som
redan finns i butikerna
- Möjligt att få vår konstruktion till att
passa alla lådor som finns idag
Nackdelar:
- Alla lådor ser inte likadana ut i butikerna
Figur 13 insticksmodul.
- Godiset måste lyftas uppåt för att
komma ur lådan
21
Genomförande
Dubbla skruvar
Det här är en idé som använder sig av två skruvar istället för en, se figur 14. Fördelen
med detta är att du inte behöver ha en hög låda eftersom de båda skruvarna kan mata
fram godis från en betydligt bredare yta.
Fördelar
- Du kan ha en bred låda
utan att det blir kvar
gammalt godis på
kanerna
Nackdelar
- Betydligt dyrare att
tillverka än dagens lådor
Figur 14 Dubbla skruvar.
Cylinder
Den här idén går ut på att ha en låda som är cylinderformad, se figur 15, för att det
inte ska bli några vrår eller något ställe där skruven inte kommer åt. För att fylla på
med mer godis ska man dra ut hela behållare och sedan vika upp bakändan och där
finns det en lucka där man kan fylla på mer godis.
Fördelar
- Enkel på fyllning
- Enkelt att byta mellan
slev/skrapa och
skruvutmatning
Nackdelar
- Man förlorar en del
lagringsutrymme
eftersom lådan är rund
- Kräver helt nya ställ i
butikerna
Figur 15 Cylinder.
22
Genomförande
Glaskupa
Den här idén bygger på att man har en låda med en glaskupa över där man har ett hål
med en skrapa i. Det går även bra att ha en skruv i lådan. Se figur 16. Utmatning sker
genom ett hål längst fram. Man kan även göra någon form av glaskupa där
utmatningen sitter fast så man kan sätta den på de låder som vissa godisbutiker har
idag.
Fördelar
- Enkel att använda
- Enkel att rengöra
Nackdelar
- Det nyaste godiset
säljs först så gammalt
godis kommer att bli
liggandes i behållaren
Figur 16 Glaskupa.
23
Genomförande
Nedan finns resultatet av projektet. Resultatdelen är uppdelad i ett par olika delar. En
del där de olika konceptet presenteras, en med materialval och en del med olika
material.
3.6 Urval och sållning
För att avgöra vilken idé som ska vidareutvecklas gjordes en urvalsmatris. Genom att
jämföra alla de koncept med dagens lådor som finns i de flesta butiker som säljer
godis utsågs de bästa idéerna.
+
+
+
-
+
+
+
+
+
?
+
-
+
+
+
-
+
+
+
+
+
?
+
-
+
+
+
Slev på sidan
+
-
+
+
+
+
+
+
+
+
+
-
Glaskupa
+
-
+
+
+
+
-
-
-
+
+
-
Cylinder
Dubbla
skruvar
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+
-
+
+
+
+
+
+
+
-
+
+
+
Ergonomisk för påfyllare
+
Handikappsanpassad
?
Doseringsmägnd
+
Synligt innehåll
behålla godiskvalité
+
Tillverkningskostnad
Bra flöde
+
Minimera spill
+
Hygien
Innehållsförteckning
-
Godis får ej blandas
Insticksmodul
Utbytbar front
version 1
Utbytbar front
version 2
Ergonomisk för kund
Rengöring
Tabell 2. Urvalsmatris
Kommentar
Behöver ej
ny
godislåda
Beslut
Nej
Ja
Ja
Kräver
finmotorik
och tar tid
Nej
Nej
Kräver nytt
ställ
Avancerad
och för dyr
Nej
Nej
De två idéerna med utbytbar front har många fördelar och det var även de idéerna som
uppdragsgivaren tyckte om mest så det är de som kommer vidareutvecklas.
Uppdragsgivaren visade upp en ny idé för påfyllning och lagerhållning av godis i
godislådorna som uppdragsgivaren vill utveckla vidare. Idén går ut på att godiset finns
i påsar som man sedan sätter på ovansidan av en låda som man antingen har skruv
eller skrapa som utmatningsfunktion. När godiset sedan fylls på i godislådorna så tar
man bort den gamla påsen och slänger den och sedan tar en ny och monterar längst
upp på lådan, se figur 17.
24
Genomförande
Figur 17 Ny ide på godissystem.
3.7 Konceptutveckling
Det är tänkt att det ska vara två lådor bredvid varandra med samma sort i och fördelen
med det är att eftersom det inte är möjligt att fylla på godis i lådan om det är nästan
slut finns det godis kvar i den ena behållaren. I det läget står man i valet att antingen
slänga det som finns kvar i påsen så det räcker eller ha kvar påsen med risken att det
inte räcker så länge. Om det däremot finns samma sort bredvid varandra så finns det
alltid godis kvar i ena behållaren. Med den nya idén uppkommer en del nya problem.
De frågorna/problemen som uppkom är följande:
1. Hur ska påsen med godis fästas på ovansidan av godislådan?
2. När en påse byts på godislådan och den gamla påsen ska tas bort finns det
alltid lite godisrester kvar som kommer åka ut på golvet när godispåsen tas
bort från godislådan. Detta ska undvikas.
3. Ska påsen vara mjuk eller hård som en vattenbehållare?
Ett par lösningar har framkommit till dessa problem.
Problem 1
Ett koncept bygger på att underdelen på påsen ska fästa i ovankant av lådan med hjälp
av gängor.
Fördelar:
- Det sitter väldigt bra
Nackdelar
- En uppenbar nackdel är att det är väldigt ansträngande att vrida en påse alla
dessa varv för att få den att fästa.
25
Genomförande
Ett annat koncept går ut på att ha någon form av fäste där man vrider ett kvarts varv
och sedan så sitter påsen fast. En vidare utveckling på den här idén är att ha ett tunt
plastlock på ovandelen som håller påsen tät och ser till att det inte läcker ut godis
(problem 2 ovan) vid montering. Det här plastlocket ska gå sönder när man monterar
påsen så godiset fyller på lådan som det är tänkt. Det här är en lösning på både
problem 1 och problem 2.
Hård behållare, se figur 18.
Fördelar
- Behöver ingen ”hållare” som behövs
om man har en mjuk påse
- Behöver ingen lucka framför
- Återvinningsbar, går att använda
flera gånger
Nackdelar
- Kräver diskning, torkning med mera.
- Oekonomisk att transportera. Det
blir mycket luft omkring behållaren
vid transport
- Svårt att undvika spill vid montering
- Dyrare
Figur 18 Hårdbehållare.
Mjuk behållare, se figur 19.
Fördelar
- Mindre spill vid montering
- Billigare
- Kräver ingen diskning
- Bättre lastningsmöjligheter
Nackdelar
- Inte återvinningsbar
- Kräver något att hängas upp i.
Tillsammans med uppdragsgivaren
diskuterades det fram till att det är mjuka
påsarna som är intressanta att arbeta vidare
med.
Figur 19 Mjukbehållare.
26
Genomförande
Val av slutgiltigt koncept
Det koncept som valts att utvecklas vidare är idén med utbytbar front. Lådan måste bli
mycket rundare i verkligheten än på skisserna, dels för tillverkningen ska bli lättare
och dels för att det inte ska bli några vrår som det kan fastna smuts i. Fördelen med
det är att lådan blir mer lämplig till fler stortes godis. Godissorter som är små och
hårda och nötter passar utmärkt att ha i en låda som har en skruv som utmatning.
Godissorter som är lite större och mjukare är mer lämpade att använda ihop med en
skrapa eller slev som utmatning eftersom de lätt kan fastna i skruven. Sorter som är
kladdiga används också lämpligen ihop med skrapa. Att kunna byta front blev också
ett önskemål från uppdragsgivarens sida.
Funktionerna som behövs är två olika utmatningsfunktioner och en där det är möjligt
att byta fronten. Utmatningsfunktionerna ska fungera på alla sorters godis, oavsett
storlek och hårdhet men i och med att det blir två olika utmatningsfunktioner blir det
möjligt att göra dessa mer lämpade för olika saker.
Den andra funktionen, att kunna byta front, medför att det måste finnas ett enkelt sätt
att kunna få bort fronten. Problemet blir att det snabbt måste gå att byta fronten men
ändå hålla bra. Ingen av dessa fästen bör synas men om någon av dessa
fästanordningar syns måste de se bra ut.
27
Genomförande
3.8 Konstruktion och utformning
Nedan kommer de delar som behandlar konstruktionsarbetet.
I figur 20 visas vilka olika delar som går åt vid val av godislåda.
Figur 20 Schematisk sammanställning över godislådan.
3.8.1
Handtaget
Figur 21 Skruvhandtag.
Handtaget fästes på skruven genom ett fyrkantsfäste, ungefär som hylsor fästes på
spärrhandtag. Handtaget är format som ett kors av flera anledningar, se figur 21. En
anledning är att det gör det möjligt för många personer att få bra grepp, oavsett storlek
på handen. Personer med små händer har möjlighet att få ett bra tag kring handtaget
nära centrum och personer med större händer får bra grepp längre ut. Anledningen till
att det är fyra armar/ekrar på handtaget är att om det skulle vara fler så kan personer
med kraftiga fingrar få svårt att få tag kring handtaget men samtidigt ge möjlighet till
bra grepp. Alla kanter på handtaget är avrundade för att användare inte ska få ont i
händerna vid användning eller skada sig.
28
Genomförande
3.8.2
Skruven
Figur 22 Skruven som matar ut godis.
Skruven är uppdelad i fyra sektioner. Längst bak finns en cylinderformad yta som
håller uppe ena kanten av skruven. Den här ytan ligger an mot hålet i insatsen/silen
som används när skruvutmatningen används. Nästa del är skruven som matar godiset
framåt eller bakåt beroende på vilket håll den roteras.
Nästa sektion är ännu ett glidlager som ligger i hålet på fronten som används vid
skruvutmatningen och allra längst ut finns ett fyrkantsfäste som handtaget sitter fast
på. Samtliga sektioner syns på figur 22.
3.8.3
Skrapan
Figur 23 Skrapan som används för att få ut godis.
Skrapan används för att mata godis ut ur lådan, se figur 23. Den används till sådana
sorters godis som inte är lämpliga för skruven exempelvis mjuka godissorter eller
sorter som är kladdiga. Längst fram finns en skrapdel som ska användas för att mata
godiset utåt. Den gör det möjligt att få tag i godiset och förflytta det. Det finns en
vinkel på handtaget och den har till uppgift att göra så det blir bättre vinkel på
handtaget längst ut där användaren ska hålla i skrapan. Handtaget längst ut får inte
vara större än hålet i fronten för att möjliggöra borttagning av sleven.
29
Genomförande
Delen i lådan måste överstiga hålet i lådan för att inte sleven ska kunna tas ut ur lådan
(genom fronten) Längden på skrapan måste överstiga längden på hela lådan så det inte
är möjligt att trycka in skrapan i lådan. Det gör det omöjligt för nästa konsument att
använda skrapan/ den lådan vilket i sin tur gör att konsumenten inte kan handla den
godissorten. Det kan också göra att konsumenten själv försöker ”laga” lådan och då
stoppa in sina händer bland godiset underifrån eller ta sönder lådan.
3.8.4
Silen
Figur 24 Silen som håller skruven.
Silen har flera viktiga uppgifter. Den ger stöd åt skruven längst in. Silen ska tillverkas
i PET-plast som har lägre friktion jämfört med andra plaster och på så sätt så blir det
ett litet glidlager i hålet längst in vilket underlättar vridningen av skruven. Det finns
ett hål längst in där skruven är instucken. Ena fästet till skruven. Bottendelen av silen
är perforerad för att fungera som sil. Godis och nötter innehåller mycket löst socker
och salt som konsumenterna inte vill ha i sina egna godispåsar. Därför sitter hålet där
som gör att dessa smådelar hamnar under silen och på så sätt inte kommer i
konsumentens påse. Silen har även till uppgift att göra så skruven fungerar. Om du
inte har några kanter på skruven så kommer godiset flyttas åt sidan istället för framåt.
Därför är underdelen på silen rund och ligger nästan emot skruven. Höjden och
bredden på silen får inte överstiga bredden och höjden på hålet längst fram för att
möjliggöra montering och demontering av densamma. Silen har en viss lutning i
bakkant för att godiset inte ska fastna utan matas framåt, se figur 24.
30
Genomförande
3.8.5
Fronterna
Figur 25 De båda olika fronterna. Överst fronten till skrapan och under för
skruvutmatningen.
Fronten/fronterna, se figur 25, monteras på lådan genom ett skruvfäste i längst ner på
framsidan. Det finns två olika fronter beroende på vilken utmatningsmetod som ska
användas. Den fronten som används till skrapan har ett hål som är avlångt för att göra
så att det blir stor åtkomst med skrapan men samtidigt så pass litet att det inte är
möjligt att få ur skrapan ur lådan/genom fronten. Däremot är det möjligt att trä in
skrapan genom fronten bakifrån.
Den andra fronten som används för skruvkonstruktionen har ett cirkulärt hål som
axeln till skruven är instucken i. Denna detaljen bör också tillverkas i PET för att
underlätta skruvandet. Båda fronterna fästes på samma sätt med ett fäste i underkant.
31
Genomförande
3.8.6
Lådan
Figur 26 Grundlådan.
Lådan som godiset finns i innan det säljs vidare till konsumenterna har ett stort hål på
ovansidan där godiset kommer in via den påse som godiset levereras ifrån fabriken.
Det finns ett fäste där som gör att påsen sitter kvar. Påsen ska stoppas in i
fästanordningen och sedan vridas för att låsas på plats. Det finns ett annat stort hål
längst fram som möjliggör bytet av front. Längst ner på framsidan finns en plan yta
som fronten ska fästas emot. Mot framsidan på bottenytan finns det hål som godiset
kommer ut ur innan det hamnar i konsumentens påse. Se figur 26.
Det finns även en utbuktning i lådan som har två funktioner. Vid användning av
skraputmatningen måste det finnas ett stopp som gör att godiset inte åker rakt igenom
lådan.. Konsumenten ska helt enkelt skrapa godiset över ovan nämnda kant för att få i
godiset i påsen konsumenten köper.
Vid användning av skruvutmatningen så har nämnda utbuktning till uppgift att hålla
upp silen och skapa ett tomrum mellan silen och lådan där små godisbitar, salt och
socker kan hamna som inte ska säljas. Det gör det enkelt att rengöra för berörda och
konsumenten slipper socker/salt i sin påse. Lådan är rundad i bakkant för att inget
godis ska fastna.
32
Genomförande
3.8.7
Materialval
För att bestämma vilket material konstruktionen ska vara gjort i måste viktiga
egenskaper tas fram. Enligt kravspecifikationen måste materialet vara godkänt att
använda ihop med livsmedel, vara transparent, klara av att och även vara billigt så
slutprodukten kan ha ett konkurrenskraftigt pris. En grupp av material som uppfyller
dessa krav är plaster. Dagens lådor är byggda i plast. Det finns många olika sorters
plast men inte alla är transparanta. Livsmedelsverket har en lista på plaster som är
tillåtna att använda inom livsmedelshanteringen. [9]
Lådan, skruven och skrapan med tillhörande front tillverkas lämpligen av PMMA
eller plexiglas som plasten ofta kallas. Plexiglas unika egenskaper är att den är helt
transparent och billig.
Silen och fronten för skruven är lite speciella eftersom dessa har hål som skruven ska
snurra i. Därmed kan det vara lämpligt att tillverka dessa delar i en plast som har lägre
friktionskoefficient för att göra det enklare för konsumenten att vrida på handtaget. En
plast som har lägre friktionskoefficient och ofta används som glidlager är PET.
Materialen som ska användas är PET och PMMA. PMMA ska användas till lådan,
skruven och skrapan. PET ska användas till silen och även till fronten för skruven.
Det finns fler plaster som kan är möjliga att använda, exempelvis PE, polyeten och
PP, polypropen. Det som talar emot dessa plaster är att de inte är så transparenta som
PMMA. PE klarar inte starka smaker vilket gör den olämplig att förvara godis i. PP är
inte så resistent mot UV-ljus vilket gör att lådan i klarar av solljus så bra vilket också
gör PP olämplig för det här konceptet.
3.8.8
Val av tillverkningsmetoder
De olika delarna ska tillverkas med olika metoder. Vilken tillverkningsmetod som ska
användas till vilken detalj beror bland annat på storleken, formen, materialet, krav på
ytfinhet, krav på måttnoggrannhet, produktionsvolym och många andra aspekter.
Det kan vara lämpligt att tillverka alla delar med samma metod så endast en maskin
behöver användas men om tillverkningsvolymen är stor kan de olika delarna behöva
tillverkas parallellt och i det läger spelar det mindre roll om samma metod används till
alla detaljer.
33
Genomförande
3.8.8.1
Lådan
Lådan kan tillverkas med ett par olika metoder. Det är möjligt att tillverka den med
formsprutning och formblåsning. Formblåsning är den mest lämpliga
tillverkningsmetoden. Lådan får sin valda tjocklek och lite efterbearbetning krävs.
Verktyget som krävs vid formblåsning är relativt billigt, serier på över 500 enheter
krävs. Den efterbearbetningen som krävs är hålen där fram, det under (där godiset
kommer ut) och hålet som sedan kommer täckas av fronten. Formblåsning är bra att
använda när detaljer med hålrum ska tillverkas och därför lämplig i detta fall. Se
ritningarna i bilaga 1.
3.8.8.2
Skruven med handtag, fronterna, silen och skrapan
Dessa detaljer kan tillverkas i flera olika tillverkningsmetoder. Den metod som är
lämpligast är formsprutning på grund av att det är den metoden som kräver minst
efterbearbetning. Det är många plaster som kan formsprutas, exempelvis PMMA och
PET som det utvecklade konceptet ska tillverkas av. Det finns ett problem, serierna
måste vara ganska stora över 10 000 enheter för det ska vara lönsamt. Hålen i de olika
detaljerna görs med hjälp av ”piggar” i formen. Till silen skulle det krävas röliga delar
i formen. Det medför en viss kostnadshöjning på det verktyget.
3.8.9
Beräkningar
Nedan följer några mindre beräkningar för att undersöka ifall det utvecklade
konceptet håller för de påfrestningar som blir ute i butikerna
3.8.9.1
Skruv
Avståndet mellan två gängor ska vara 45mm för att lagom mängd godis ska komma
ut. Radien på skruven är 50mm. Ytan mellan två gängor blir 0,05*0,05*3,1415*0,045
= 0,00035341875 som är 0,35dl. En normal vridning av handtaget är ungefär 90o. En
vridning kommer på så sätt mata ut ungefär 0.35*0.25= 0.8dl vilket är en lagom
mängd godis.
3.8.9.2
Böjning skrapan
W(L) = ML2/2EI
I = BH3/12
E(PMMA) = 3300N/mm2
Skrapan
B = 30mm
H = 10mm
L = 240mm
M = 5Nm
I = (30*103)/12 = 2500mm4
W = (5*2402)/(2*3300*2500) =0,017.
Om kunden tar i med 5Nm kommer kunden böja skrapan med ca 17mm längst ut i
änden.
34
Genomförande
3.8.9.3
Vridning skruven
Wv = (Pi*D3)/16
Mv = 10Nm (Från kravspecifikationen)
D= 10mm
Tmax = 80MPa
Tmax = Mv/Wv --> (Mv*16)/(Pi*D3) = (16*10)/(Pi*0.13)= 5.09GPa.
Om kunden vrider skruven med 10Nm så kommer det hålla eftersom det endast blir
en spänning på 5GPa men PMMA har Tmax på 80GPA
35
Genomförande
3.9 Prototyp
Först tillverkades en prototyp i kartong, se figur 27, för att få en upp fattning av
storleken på lådan och dess delar. Redan i det tidiga stadiet kunde flera aspekter på
lådan kontrolleras. Så som hur stort hålet i fronten skrapan skulle behöva även
storleken och formen på skrapan. Även att det skulle gå någon form av insats för att
skruven skulle fungera som den ska. Denna första prototyp visades för
uppdragsgivaren som var positiv till idén. Efter den första prototypen gjordes den
slutgiltiga geometriska formen upp. Hur delarna skulle fästas ihop. När detta var gjort
tillverkades en ny prototyp, se figur 27. I ABS-plast på JTH. I en 3D printer Stratasys
1200es. Den kunde inte skrivas ut i fullskala på grund av begränsningar i maskinen så
delarna skrevs ut i skala 1:2. När detta var gjort kunde delarna monteras ihop och
provas. Det uppkom ett fel när silen skulle in i lådan. Nederdelen på lådan var för hög
så silen gick inte få i lådan. Lådan bearbetades så silen gick i utan problem och
ritningarna ändrades. Fästanordningen mellan fronten och lådan kontrollerades också,
den fungerade bra.
Figur 27 Prototyp 1 med skrap och skruvutmatning. Nedan bilder på de olika delarna
av nästa prototyp.
36
Genomförande
3.10
DFM – Design for manufacturing
DFM betyder att produkter utvecklas på ett sätt som gör de lätta att tillverka.
Användningen av standarddetaljer ska vara stor. Likaså att kunna använda samma
detalj i flera konstruktioner. Släppvinklar och negativavinklar måste vara i åtanke om
detaljen ska gjutas. I detta fall gick sakerna hand i hand. Radier är bra vid tillverkning,
de förbättrar materialegenskaperna och det blir bättre flöde på godiset. Det krävs
rörliga verktyg vid tillverkning av några detaljer det höjer kostnaderna på dessa
verktyg. Tillverkning på annat sätt och efterbearbeta är dyrare och mer tidskrävande
37
Resultat
4 Resultat
Att kunna byta front på konstruktionen gör att godislådan blir mångsidig och gör att
alla typer av godis kan användas. Alla godissorter kan inte använda samma
utmatningsfunktion. En godisbit som är mjuk blir väldigt svår att använda ihop med
en skruv som utmatning. Det är lätt att den kläms sönder eller fastnar. Till
skruvutmatningen är små hårda godisbitar optimala. De har ett bra flöde och fastnar
inte. Långt ner och långt upp på godishyllorna kan det bli svårt att se in i lådan och se
var godiset är i lådan om man använder skraputmatningen. Där är det lämpligt att
placera skruvutmatningslådor som inte kräver någon insyn i lådan. Att byta fronterna
är enkelt så lådorna kan lätt anpassas efter vilka sorter som finns i sortimentet just för
tillfället.
För att skruvutmatningen ska gå lätt att använda är handtaget utformat på ett bra sätt
så konsumenten för ett bra grepp. Silen och fronten, som skruven sitter i, är tillverkad
av PET istället för PMMA (plexiglas) som resten av detaljerna. PET har den fördelen
att den har hälften så stor friktion som plexiglas. Det gör att det kommer gå lätt av att
vrida på skruvhandtaget. Dessa plaster är de som uppdragsgivaren önskat att ska
användas men det är också de plasterna som är mest lämpade för detta ändamål.
Silfunktionen som används ihop med skruven är mycket bra och det borde kanske
vara en liknande sak för skrapan. Som det är nu så filtreras inte salt och socker bort
från godiset vid skraputmatningen. Uppdragsgivarens ide att förbättra hygienen inom
godisindustrin är välbehövlig. Det utvecklade konstruktionen kommer att öka
hygienen markant jämfört med dagens lådor i och med att det inte blir någon direkt
kontakt med godiset i lådan utan endast det godiset som kunden själv ska köpa.
Efter att prototypen blivit tillverkad gjordes några få mindre modifieringar och det
konstaterades det att konceptet fungerar utmärkt. Det utvecklade konceptet uppfyller
alla kraven som uppdragsgivaren kommit med. De viktigaste kraven som
uppdragsgivaren och kundintervjuerna kommit fram till är att det ska vara enkelt att
välja sin egen godisblandning, lådan ska vara transparent, enkel att diska och rymma
en viss volym. Det ända som blivit lite lidande är valmöjligheten hur mycket godis
kunden vill ha. Det blir lite svårare med skruvutmatningen jämfört med dagens lådor
med slevar. Det kommer att ta mer tid att diska det utvecklade konceptet än dagens
lådor. Detta på grund av att det blir fler delar att diska och montera isär men å andra
sidan kan nog diskningarna ske med lite längre mellanrum eftersom den nya
konstruktionen är tätare, släpper in mindre saker och dessutom gör det svårt för
konsumenter att få in fingrarna.
38
Resultat
Godislådan med skruvutmatning ser ut enligt figur 28. Godiset faller ner i lådan
genom hålet på ovansidan. Där en påse skruvas fast. Skruven vilar mot silen i bakkant
och fronten i framkant. I framkant på lådan är det en upphöjning ses bäst i figur 29.
Den är till för att hålla uppe silen och skapa ett utrymme för det som silas bort när
skruven används. När skrapan används fungerar den som ett stop för godiset så det
inte rinner rakt igenom. De två små hålen som syns på fronterna i figurerna 28, 29 är
till för att fästa fronten i själva lådan. Lådans alla hörn är avrundade för bättre flöde
och hållfasthet.
Figur 28 Bild på lådan monterad med skruvutmatning.
Figur 29 Bild på lådan monterad med skraputmatning.
39
Resultat
4.1 Utvärdering mot kravspecifikation
För att avgöra om det utvecklade konceptet uppfyller de krav och mål som
uppdragsgivaren en gång har skapat ska en utvärdering göras. De kraven som finns
kan du läsa om i kapitel 3.3. Första kravet är att godiset ska vara helt inkapslat och
öppen kontakt med kunder ska inte vara möjlig. Den utvecklade lådan uppfyller dessa
krav för både skruv och skraputmatningen. De ända hålen som finns är det på
framsidans som fylls upp av utmatningsredskapet och ändå är för litet för kunden av
få in fingrar i, och det hålet där godiset kommer ut. Detta är vinklat och litet så det är
svårt att få in någon hand där. I och med den här inkapslingen uppfylls även nästa
krav som är att sorterna inte ska kunna blandas. Kunder kan omöjligt stoppa i någon
godissort i någon behållare och kan inte heller flytta över utmatningsverktyget till
någon annan godislåda.
Nästa grupp av mål är materialet som ska vara återvinningsbart och transparant.
Anledningen till att materialet ska vara återvinningsbart är rätt självklar, för att
minska miljöpåverkan. Anledningen till att materialet ska vara transparant är att vid
en kundintervju framkom det att det var ett väldigt vanligt önskemål bland kunder att
det ska vara möjligt att kunna se hur godiset ser ut. Plastmaterialen är lämpliga till
detta. PET och PMMA har mycket bra optiska egenskaper. Dessa är också lätta att
återvinna. De är brännbara och på så sätt kan energi utvinnas ur lådan när den är
uttjänad.
Nästa grupp är utformningen av lådan. Önskemålet från uppdragsgivaren var att det
inte ska vara några vrår, dels för att godis kan fastna och dels för att torktiden efter
diskning ska bli så kort som möjligt. Det utvecklade konceptet innehåller därför inte
några vrår eller hörnen. Alla kanter och övergångar mellan kanter är avrundade. Detta
har även stora fördelar i tillverkningsprocessen. Ett annat krav är att kunden på ett
enkelt sätt ska kunna välja hur mycket godis som ska komma ut ur godislådan. Det är
löst på olika sätt på de olika utmatningsmekanismerna. Om skrapan används kan
kunden enkelt själv skrapa ut så mycket godis som kunden vill ha och om
skruvutmatningen används är det enkelt för kunden att vrida för att få ut rätt mängd.
Måtten på lådan är som synes på ritningarna i bilaga 1 helt enligt kravet från
uppdragsgivaren.
Påfyllningen hade uppdragsgivaren en del åsikter om. Det var ett önskemål om att den
anställda som har den uppgiften ska behöva lyfta mindre vikt. Det har lösts på så sätt
att lådorna är mindre och påfyllningen sker genom lösa påsar som fästes på
ovansidan. Anledningen till att lådorna är mindre är för att två stycken ska få plats
bredvid varandra på samma yta som en låda tar med dagens system.
40
Resultat
4.2 Ute i butiken
Dagens lådor som finns ute i butikerna är ofta placerade i system med 4 * 4 lådor. Det
utvecklade konceptets låda är hälften så bred för att två lådor ska kunna få plats på
samma utrymme som en låda är på idag, se figur 30. Godiset fylls på i lådan genom en
påse som fästes på ovansidan av lådan och hänger ovanför lådan. Nackdelen med
detta systemet är att om det är lite godis kvar i påsen så kan det vara svårt att veta för
personen som fyller på med godis huruvida personen i fråga ska ta och byta påse eller
låta det vara. Därför är det tänkt att det ska vara två lådor bredvid varandra med
samma godissort i för att om den ena är slut så finns det i den andra och om det är lite
godis kvar i den ena lådan så kan man lämna det då det ändå finns i den första. För att
det ska se bättre ut så kommer påsen finnas bakom en dörr som påfyllaren öppnar för
att komma åt godiset. Användarna ser dörren med en bild på vilken godissort som
finns i lådorna och även information om vilka ingredienser som finns i godiset.
Konsumenten kan se godiset som personen ska köpa genom framsidan på godislådan.
Det här systemet är ett önskemål från uppdragsgivaren.
Figur 30 Bild på hur konceptet ser ut i en butik.
41
Slutsats och diskussion
5 Slutsats och diskussion
De mål som uppdragsgivaren hade från början var att det konceptet som utvecklas av
författarna ska vara mer hygieniskt, så inte sorterna blandas och göra så godiset håller
sig färskt längre. Dessa mål uppfyller det utvecklade konceptet utan problem. I och
med att det är inkapslat blir det mer hygieniskt och håller sig färskt längre. Eftersom
att konsumenten använder verktygen till enbart en godissort överförs inte smulor och
mindre delar mellan de olika godissorterna och därmed blandas inte sorterna. Ett
problem som uppstått är ifall man av misstag får för mycket godis och vill lägga
tillbaka lite. Det är inte möjligt med den nya lådan fast det ska inte vara möjligt heller
på grund av spridningen av bakterier och känsliga ämnen. De nya lådorna kan vara
mer tidskrävande för konsumenterna jämfört med de som finns idag.
Vi tycker att resultatet är bra. Det finns saker som måste göras innan den kan gå in i
produktion. Det är den delen med påsarna. Nu i efterhand så kan man se att vi var
väldigt optimistiska med tiden. Även att de kurser vi läst har givit oss verktygen att
utföra ett sådant här projekt på ett systematiskt sätt. Till framtida projekt har vi lärt
oss hur man bedriver produktutveckling på egenhand. Och hur man använder olika
hjälpmedel för att arbetet ska fortskrida. På det stora hela är vi nöjda med godislådan
den uppfyller kraven som ställdes i början av arbetet.
Författarna vill också passa på att tacka uppdragsgivaren Gustav Ahl och handledaren
på skolan Fredrik Elgh.
5.1 Vidareutveckling
Möjlig vidareutveckling av det utvecklade konceptet kan vara hur hanteringen av
godiset ska ske innan de hamnar i de plastpåsar som det är tänkt att de ska vara i för
att passa den utvecklade konstruktionen. Det återstår en del utveckling av
anslutningen av påsen mot själva lådan för att få den att sitta fast, vara möjlig och
enkel att byta. Uppdragsgivaren vill att det ska vara svårt för andra företag att tillverka
plastpåsar som passar till den utvecklade konstruktionen så det omtalade fästet ska
vara konstruerat på ett sådant sätt att bara uppdragsgivarens egna påsar kommer att
passa. Efter att uppdragsgivaren har utvecklat klart alla delar till lådan återstår
tillverkning, lansering och försäljning av dessa lådor.
42
Referenser
6 Referenser
[1]
Dennis Ahlgren, Per-Inge Dissler, Rikard Karlsson, Per Månsson,
Projekt Godislåda 2007 Intern projektrapport från kursen
Produktutveckling med Design 2007
[2]
Erik Axing, Martin Elmgren, Kristoffer Larsson, Johan Pelmas,
Godisautomat 2007 Intern projektrapport från kursen Produktutveckling
med Design 2007
[3]
Bergman/Klevsjö (2001) Kvalitet från behov till användning,
3:e upplagan Studentlitteratur, Lund, ISBN 91-44-01917-3
[4]
Ullman, David G. (2002) The mechanical design process, 3:a upplagan
McGraw-Hill, New York, ISBN 0071122818
[5]
Ullman, David G. (1997) The mechanical design process, 2:a upplagan
McGraw-Hill, New York, ISBN 0071155767
[6]
CES (2004) (Acc. 2017-07-14)
[7]
Livsmedelsverket (2008) http://www.slv.se (Acc. 2008-09-04)
(http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=11542&epslanguage=
SV)
[8]
Vink Plast AB (2008)
http://www.vink.se/PRODUKTER/Industri/Produkter/PMMA.aspx
(Acc. 2008-09-04)
[9]
Kemikalieinspektionen (2008)
http://apps.kemi.se/flodessok/floden/kemamne/polyeten.htm
(Acc. 2008-05-29)
[11]
MO-Industri (2008) http://www.mo-industri.se/e.htm#Polypropen,
(Acc. 2008-05-25)
[10]
Pipelift Sverige (2008)
http://www.pipelife.se/web/se.nsf/webtop/94B992ADFACF2D13C1257
27A00503D65/$file/6.6%20Propenplast.pdf (Acc. 2008-05-25)
[12]
Röchling Formaterm (2008)
http://www.formaterm.se/pdf/PS_prod_beskrivning.pdf
(Acc. 2008-05-25)
43
Sökord
7 Sökord
P
A
Abstract
Avgränsningar
Plexiglas, PMMA
Polyeten, PE
Polyetentereftalat , PET
Polypropen, PP
Polystyren, PS
Polyvinylklorid, PVC
Prototyp
Pugh-matrisen
1
7
B
Beräkningar
34
D
DFM – Design for manufacturing
37
Q
F
Formblåsning
Formsprutning
Fronterna
QFD
9
10
31
Resultat
14
Sammanfattning
2, 5, 6
Silen
30
Skruv
34
Skruven
29
Skruven med handtag, fronterna, silen och
skrapan
34
Slutsats och diskussion
42
Syfte och mål
7
28
I
Idégenerering
Inledning
Innehållsförteckning
20
5
3
T
K
Konkurrentanalys
Konstruktionsarbete
Kravspecifikation
Teoretisk bakgrund
14
28
17
Urval och sållning
Ute i butiken
24
41
V,W
32, 34
Val av slutgiltigt koncept
Val av tillverkningsmetoder
Vidareutveckling
M
Materialval
8
U
L
Lådan
38
S
H
Handtaget
8, 19
R
G
Genomförande
11
12
12
12
12
12
36
9
11, 33
44
27
33
42
Bilagor
8 Bilagor
Bilaga 1 Ritningar
Bilaga 2 Förpackningsmaterial - Livsmedelsverket
45
Bilagor
8.1 Bilaga1Ritningar
46
Bilagor
47
Bilagor
48
Bilagor
49
Bilagor
50
Bilagor
51
Bilagor
52
Bilagor
53
Bilagor
54
Bilagor
8.2 Bilaga 2 Förpackningsmaterial – Livsmedelsverket
Förpackningsmaterial
Sammanfattning
Syfte
Det stora flertalet livsmedel vi köper i handeln idag är färdigförpackade. Detta underlättar vid hantering och transport samt
skyddar livsmedlen mot till exempel mekanisk
påverkan, ljus, fukt, syre, mikroorganismer och kemiska föroreningar. Förpackningarna skall också bidra till att bevara
livsmedlets näringsvärde, smak och lukt och är ett
hjälpmedel vid information om livsmedlet.
Hur mycket överförs till livsmedlet?
Det är viktigt att ämnen från förpackningsmaterial för livsmedel inte migrerar (vandrar över) till och förorenar livsmedlet.
Migrationen påverkas av livsmedlets egenskaper, till
exempel fetthalt, pH, konsistens, förpackningstemperatur och i hög grad av förvaringstid och temperatur.
Gränsvärden
I Livsmedelsverkets föreskrift LIVSFS 2003:2 finns många olika begränsningar för ämnen i förpackningsmaterial, till exempel
specifik migrationsgräns för ett ämne i
livsmedel, samt ett gränsvärde för högsta tillåtna mängd "rest av ämnet" i materialet med flera. Dessutom en övre total
migrationsgräns på 60 mg/kg livsmedel.
Är förpackningsmaterialen farliga?
Generellt sett är riskerna mycket små för ämnen från förpackningsmaterial. Exempel på ämnen som varit föremål för
diskussioner är mjukgörare i PVC-plast, tungmetaller och
vissa monomerer (byggstenar) såsom styren och vinylklorid i plast samt BADGE och bisfenol A i lack i konservburkar.
Huvudsakligen är det långsiktiga effekter såsom cancer
som diskuteras.
Känsliga grupper
Går ej att definiera (möjliga riskgrupper är till exempel barn).
Rekommendationer
För att undvika en onödigt hög migration från aluminiumfolie bör dessa inte utsättas för sura livsmedel under lång tid och vid
hög temperatur.
Tillaga, värm upp eller förvara inte heller sura livsmedel i kastruller, formar, dricksflaskor och andra kärl av aluminium som
saknar skyddande beläggning.
Med sura livsmedel menas
saft, juice, soppor, krämer eller mos av rabarber, bär och frukt
soppor, såser och inläggningar av till exempel tomater och surkål
Plastkärl för användning i mikrovågsugn bör endast användas för uppvärmning, ej tillagning under längre tid då dessa i regel ej
tål temperaturer över + 120°C. Använd istället
material som glas, porslin och keramik.
Hushållspapper (ofta baserat på returpapper med okända föroreningar) bör inte användas i direkt kontakt med vattenhaltiga eller
feta livsmedel som till exempel pizza, särskilt
inte vid högre temperatur som i mikrovågsugn.
På den här sidan
Dagens förpackningar
Lagstiftning
Exponering
Förpackningar framställda ur återvunna material
DEHP
Bisfenol A
Referenser
Dagens förpackningar
Ungefär hälften av det konsumerade förpackningsmaterialet i Sverige utgörs av livsmedelsförpackningar varav plast utgör 33 %,
papper och kartong 43 %, metall 13 % och glas 4
% (andel i värde %; SOU 1991:76 samt bilaga 1991:77). Plast är det material som oftast är i direkt kontakt med livsmedel.
Material på modet idag är sådana som används vid hög temperatur, till exempel i mikrovågsugn respektive i vanlig ugn och
material som återanvänds eller som återvunnits. Båda
dessa nya typer av material är problematiska. I det förstnämnda fallet beroende på bristfällig kunskap om migrationens storlek
från materialet vid höga temperaturer, och i det
senare fallet beroende på bristfällig kunskap om innehållet i returmaterialen. Aktiva och intelligenta (till exempel tid-temperaturindikatorer) förpackningar är också en typ av
tillämpningar som idag diskuteras mycket.
Lagstiftning
I dagsläget är alla tillåtna utgångsämnen för plasttillverkning, huvudsakligen monomerer, reglerade i EU:s regelverk i form av
positivlistor. För åtskilliga av dem finns särskilda
gränsvärden, en del mycket låga, som t ex för vinylklorid och akrylnitril. Dessa två ämnen ska t ex inte kunna påvisas i
livsmedlet. Tillsatsämnen i plast kommer enligt planerna
att vara fullt reglerade inom de närmaste åren. Inom EU måste i dag alla livsmedelsförpackningar av plast uppfylla krav på
migration, vilket kan bestämmas i s k
migrationsundersökningar.
Aktiva förpackningar kan innebära lagstiftningsproblem. Ofta handlar det om att sätta till något ämne via förpackningen med
avsikt att påverka livsmedlet som t ex
livsmedelstillsatser eller aromämnen. Ska ämnet bedömas enligt förpackningslagstiftningen eller i enlighet med annan
lagstiftning (livsmedelstillsatser eller aromämnen) som rör
livsmedlet, eller berörs båda är frågeställningen.
Ytbeläggningar (coatings) kommer tillsammans med plast att regleras inom kort. Cellofan är redan detaljreglerat.
55
Bilagor
För papper i kontakt med livsmedel saknas idag detaljerade EG-regler men flertalet tillverkare använder sig av de tyska
rekommendationerna, utfärdade av Bundesinstitut
für Risikobewertung (BfR) eller Europarådets rekommendationer.
Totalt sett används ca 5000 substanser vid tillverkning av ovanstående material.
Angående Sveriges införlivande av EU:s regler se LIVSFS 2003:2 Livsmedelsverkets föreskrift om material och produkter
avsedda att komma i kontakt med livsmedel.
Exponering
Exponeringen för ämnen via förpackningsmaterial är i de flesta fall okänd. Det är därför omöjligt att bedöma den totala
hälsorisken. Uppgifter om migration från olika material
till olika modellsubstanser (simulatorer) i stället för det verkliga livsmedlet finns däremot i viss utsträckning. Dock saknas
uppgifter om typen av förpackning till vissa bestämda
livsmedel (kan variera avsevärt) och i viss mån konsumtionsmönster av förpackade livsmedel. Den detaljreglering som idag har
påbörjats inom EU gagnar sannolikt konsumenten
ur hälsosynpunkt. De riskområden som kan identifieras är nya material som används vid högre temperaturer och material som
återanvänds eller utgörs av återvunnet material, där kunskap kanske saknas helt om innehållet.
Traditionellt utpekade grupper av kemikalier som mjukgörare, pigment, stabilisatorer i plast och slembekämpningsmedel och
bestrykningskemikalier vid pappersframställning är
ämnesgrupper som fortfarande måste hållas under kontinuerlig observation. Sannolikt är dock hälsorisken liten vid användning
av livsmedelsförpackningar. I England vid
Ministry of Agriculture for Fisheries and Foods (MAFF, 1987, 1990 och 1996) har under ett femtontal år gjorts studier på intag
av monomerer och tillsatsämnen som mjukgörare
från vanliga plastmaterial. Ett medelintag per person och dag har beräknats av några mjukgörare som används i
polyvinylkloridplast (PVC) och jämförts med det tolerabla
dagsintaget (TDI) per person (60 kg; se tabell nedan). Enligt en studie av MAFF under 1995 har ftalater i relativt höga halter
även påträffats i livsmedel förpackade i papper och
kartong. Ursprunget till dessa halter verkar inte endast vara förpackningen (tryckfärger mm) utan även andra yttre källor.
Undersökning Intag (mg/person/dag)
DEHA DEHP DBP BBP
(TDI=18) (TDI=3) (TDI=0.6) (TDI=30)
England (MAFF, 1996) 8.2 (1987) 0.15 0.013 0.008
Danmark, dubbelportioner
(Petersen och Breindahl 2000)
0.20-0.21 0.19-0.3 0.13-0.29 0.02-0.03
EFSA, 2005 <1.5 <0.6 <0.3
Intaget av mjukgörare via förpackningsmaterial är sannolikt lägre i Sverige än i England bland annat till följd av en mindre
användning av PVC. För monomeren vinylidenklorid
förekommande som sampolymer i polyvinylidenklorid/PVC plast beräknades det dagliga intaget 1980 i England till maximalt 1
μg per person (detektionsgräns i livsmedel 0.05
mg/kg; MAFF, 1980). 1983 beräknade Livsmedelsverket det svenska intaget av vinylklorid och akrylnitril i Sverige till < 0.1 μg
(gränsvärde (detektionsgräns) 0.01 mg/kg
livsmedel) respektive 0.05 μg per person och dag (gränsvärde (detektionsgräns) 0.02 mg/kg livsmedel). Detta visar på en god
säkerhetsmarginal.
Det är i första hand mjukgörarna som har varit föremål för debatt i Sverige (speciellt under 80-talet), inte bara på grund av risken
för toxiska effekter utan också för den stora
överföringen till livsmedel från t ex plastfilm (t ex DEHA) till ost. Idag är problemet mindre beroende på att andra mjukgörare
används samt att ersättningsmaterial finns för
PVC.
Andra tillsatsämnen som tilldragit sig intresse ur toxikologisk synpunkt är pigment och stabilisatorer.
När det gäller papperstillverkning är möjligen användningen av vissa slembekämpningsmedel, våtstyrkekemikalier,
bestrykningskemikalier, träimpregneringsmedel
(pentaklorfenol), och föroreningar som tungmetaller och PCB något som skulle kunna ge upphov till problem i slutprodukten.
Sannolikt är dock exponeringen mycket låg från
ovan nämnda ämnen.
Förpackningar framställda ur återvunna material
På grund av miljöskäl och ekonomiska skäl kan man inte utesluta att konsumenten via livsmedel exponeras (kommer att
exponeras) för föroreningar från återvunnet material med
okänt innehåll eftersom det saknas särskilda regler inom området (finns dock vissa nationella regler samt en vägledning från
Europarådet). EG:s regelverk tillåter i princip bara
framställning av förpackningsmaterial av plast från kända kemiska ämnen vilket försvårar användningen av återvunnet
plastmaterial. Så är inte fallet när det gäller returpapper.
Detaljerade EG-regler saknas på detta område och returpapper har traditionellt använts i Västeuropa en längre tid.
Returplast: För närvarande utgör returplast knappast något större problem av följande skäl. För det första finns det mycket få
returprodukter på marknaden idag som används i
direkt kontakt med livsmedel. PET-flaskor framställda från helt och hållet återvunnet material finns emellertid nu på marknaden
medan flaskor med ett mittskikt av återvunnen
PET funnits sedan en tid. PET-materialet eller andra material i de olika applikationer som förekommit (förekommer) har visat sig
motsvara de krav som man ställer på nytt
material.
Returpapper: Returfiberbaserade material i kontakt med livsmedel innebär ett flertal problem. Ett är bristen på kunskap om vilka
föroreningar som kan finnas i materialet.
56
Bilagor
Sannolika föroreningar i returfibern är t ex tryckfärger, lim, lösningsmedel etc. Det är vidare omöjligt att utföra en sedvanlig
toxikologisk utvärdering av sådana material delvis på
grund av svårigheterna att bestämma alla ingående föroreningar och delvis beroende på bristen av toxikologiska data. Speciellt i
Norden ifrågasätts det om returpapper skall få
tillåtas att komma i direkt kontakt med livsmedel.
DEHP (di-2-etylhexylftalat)
Förekomst
I förpackningar: Tidigare framför allt i mjukgjord PVC (polyvinylkloridplast). Användningen av PVC till livsmedel har dock
kraftigt minskat på senare år. DEHP förekommer
därför numera framför allt i andra material till livsmedel som ytbeläggningar och i tryckfärger (samt kan förorena livsmedel från
kontakt med smörjoljor och smörjfetter).
I livsmedel: Bland annat har förekomst i modersmjölksersättning samt i bröstmjölk visats.
Hur mycket får vi i oss av DEHP?
Oftast högre halter från feta livsmedel packade i mjukgjord PVC, på grund av en högre migration till sådana livsmedel.
Worst-case intag (EU) från modersmjölksersättning: till nyfödda ca 50 ug/kg kroppsvikt och dag och till spädbarn ca 20 ug/kg
kroppsvikt och dag.
Worst-case intag (EU) från bröstmjölk: till spädbarn 0-3 mån ca 20 ug/kg kroppsvikt och dag och till spädbarn 3-12 mån ca 10
ug/kg kroppsvikt och dag.
Worst-case intag (EU) totalt sett från luft, dricksvatten och livsmedel för en vuxen: ca 3 ug/kg kroppsvikt och dag och för ett
barn: ca 20 ug/kg kroppsvikt och dag.
Gränsvärden
Ett TDI på 50 ug/kg kroppsvikt har föreslagits av EFSA (European Food Safety Authority). Baserat på detta TDI blir gränsvärdet
i livsmedel 1,5 mg/kg (3 mg totalt från olika
källor).
Är det farligt med DEHP?
Kritiska effekter på försöksdjur är framför allt effekter på reproduktionen.
Känsliga grupper
Möjligen gravida och ammande.
Rekommendationer
Inte tillämpligt.
Bisfenol A
Förekomst
I förpackningar: I polykarbonat (PC) plast som bl a används till nappflaskor. Även som monomer i BADGE som i sin tur
används i lacken i konservburkar.
Hur mycket får vi i oss av bisfenol A?
Worst-case upptag för spädbarn 13 ug/kg kroppsvikt och dag från användning av nappflaskor, för barn (1,5 år) 5 ug/kg
kroppsvikt och dag från konservburkar. Vuxna har ett
lägre intag per kg kroppsvikt.
Gränsvärden
TDI är 0.05 mg/kg kroppsvikt. Gränsvärde för livsmedelsförpackningar av plast är 0.6 mg/kg livsmedel.
Är det farligt med bisfenol A?
Kritiska effekter på försöksdjur är effekter på reproduktionen samt levertoxicitet.
Känsliga grupper
Går inte att definiera.
Rekommendationer
Inte tillämpligt.
Referenser
Livsmedelsverket (1983) PM angående kemiska ämnen i förpackningsmaterial. 1983-10-20, Uppsala.
Miljön och förpackningarna, SOU 1991:76 samt bilaga 1991:77
Ministry of Agriculture, Fisheries and Food (MAFF), 1980, Survey of vinylidene chloride levels in food contact materials and in
foods. Food Surveillance Paper No.3 (London:
HMSO)
Ministry of Agriculture, Fisheries and Food (MAFF), 1990, Plasticizers: Continuing Surveillance. Food Surveillance Paper No.
30 (London: HMSO)
Ministry of Agriculture, Fisheries and Food (MAFF), 1987, Survey of Plasticizer Levels in Food Contact Materials and in Foods.
Food Surveillance Paper No. 21 (London:
HMSO)
Ministry of Agriculture, Fisheries and Food (MAFF), 1996, Plasticizers in foods. Food Surveillance Paper No. 82 (London:
HMSO)
Ministry of Agriculture, Fisheries and Food (MAFF), Food Safety Information Bull. No 61, May 1995, 2.
Petersen, J.H. and Breindahl, T. (2000) Plasticizers in total diet samples, baby food and infant formulae. Food Add. Cont. 17(2);
133-142.
Uppdaterad: 2008-04-24 Sidan uppdaterad av: Toxikologiska enheten
57