Donald Cressey (1953) urskiljer i sin klassiska studie om andra

advertisement
1
Donald Cressey (1953) urskiljer i sin klassiska
studie om andra människors pengar tre
variabler som förklarar varför människor begår
förskingringsbrott. Baserat på ingående
intervjuer med ett urval dömda förskingrare
ringar han in:



Motivet – personen ska ha ekonomiska
bekymmer som vederbörande inte kan delge
och diskutera med andra.
Tillfället – personen i fråga måste ha tillfälle
men också kunskap för att kunna förskingra.
Rationaliseringen – personen använder sig
av en passande rationalisering, intalar sig
exempelvis att han eller bara lånar pengarna
och snart kommer att betala tillbaka dem.
2
Anomiteorier
Emile Durkheim (1858-1917) introducerade i sin
avhandling om arbetsfördelning begreppen
mekanisk och organisk solidaritet.
Mekanisk solidaritet präglar det primitiva
samhället där varje social grupp är relativt
isolerad från andra sociala grupper och de är i
huvudsak självförsörjande. Folk lever under
samma förhållanden, utför samma
arbetsuppgifter och har likartade uppfattningar
och värderingar. Solidariteten i samhället är
baserad på likheten mellan de enskilda
medlemmarna.
I mer avancerade samhällen är förhållandet ett
annat. Där finns en utbredd arbetsfördelning
och de olika delarna i samhället är beroende av
varandra eftersom ingen del är
självförsörjande. Solidariteten i sådana
samhällen är baserad på beroendet mellan
olika delar av samhället – solidariteten är
organisk .
3
Robert Merton (1957) utvecklar i Social Theory
and Social Structure sin teori om kulturellt
föreskrivna mål och institutionellt tillgängliga
medel .
En markant klyfta mellan mål och medel skapar
anomi, det vill säga ett tillstånd av oordning
eller misslyckande i den samhälleliga
regleringen av faktiska möjligheter till
självförverkligande. Det anomiska tillståndet
framkallar, hävdar Merton, fem möjliga
anpassningssätt med avseende på relationen
till mål och medel.
Det är konformitet, innovation, ritualism, reträtt
och revolt. Anpassningskategorierna
innovation, reträtt och revolt är de som i första
hand brukar lyftas fram i diskussionerna om
hur det anomiska tillståndet påverkar och
pressar individer till att handla på ett socialt
avvikande sätt. När det gäller ekonomisk
brottslighet är anpassningskategorin
innovation av primärt intresse. Det innebär att
individen försöker nå målet – att genom
ekonomisk framgång erhålla eller höja sin
status – även med institutionellt förbjudna men
effektiva medel.
4
Kontrollteorin
Travis Hirschi är en känd företrädare för
kontrollteorin. Hirschis bok Causes of
Delinquency innehåller kanske den mest
systematiska beskrivningen av kontrollteorin.
Kontrollteoretikerna tar utgångspunkt i att
kriminalitet är det naturliga. Frågan är därför
varför inte alla begår brott.
Kontrollteoretikerna skilde sig från tidigare
individualistiskt inriktade kriminologer genom
att de inte först och främst var upptagna med
vad som ledde till kriminalitet – de så kallade
kriminalitetsfaktorerna. De var istället
intresserade av vilka faktorer som ledde till
laglydighet – s.k. laglydighetsfaktorer.
Enligt Hirschi är det fyra faktorer som är av
central betydelse för bindningen till samhället.
För det första attachment eller hängivenhet på
svenska.
Den andra faktorn är commitment eller
förpliktelse.
Den tredje faktorn är involvement eller
engagemang.
Den fjärde och sista faktor är belief.
5
Rutinaktivitetsteorin
Cohen och Felson presenterade 1979 en modell
för analys och tolkning av brottstrender som är
känd som the routine activity theory. Enligt
deras modell är utgångspunkten följande.
För att ett brott ska inträffa måste följande
saker inträffa samtidigt:
 En motiverad gärningsman
 Ett lämpligt brottsoffer eller föremål för brott
 Frånvaro av kapabla väktare
Termen kapabla väktare refererar till personer
som uppfattas av den potentielle
gärningsmannen såsom kapabel och villig att
ingripa för att förhindra att brottet begås.
Ingripande inkluderar indirekt ingripande,
såsom exempelvis att ringa efter polisen.
6
Skattebrottslagen
Brotten mot borgenärer i 11 kap BrB
Bokföringsbrott, 11 kap 5 § BrB
Varusmugglingslagen
Aktiebolagslagen
9 kap BrB om bedrägeri och annan
oredlighet
10 kap BrB om förskingring och annan
trolöshet
Miljöskyddslagen
7
Komplettering till föreläsning om teorier om
ekonomisk brottslighet
Brottsförebyggande rådet räknar i sin skrift
”Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007”
följande brottstyper till den ekonomiska
brottsligheten:
 Förskingring (10 kap. 1-3 brottsbalken
(1962:700) och trolöshet mot huvudman (10 kap.
5 § brottsbalken).
 Borgenärsbrott (11 kap. 1-4 § brottsbalken).
Brotten omfattar oredlighet och vårdslöshet mot
borgenärer, otillbörligt gynnande av borgenär
samt försvårande av konkurs eller exekutiv
förrättning.
 Bokföringsbrott (11 kap. 5 § brottsbalken).
 Mutbrott (20 kap. 2 § brottsbalken) och
bestickning (17 kap. 7 § brottsbalken).
 Arbetsmiljöbrott och brott mot arbetsmiljölagen
(1977:1160). Till arbetsmiljöbrotten räknar BRÅ
brottsbalkens rubriceringar om vållande till
8
annans död, vållande till annans kroppsskada
eller sjukdom samt framkallande av fara, när
dessa brott begåtts genom att föreskrifter i
arbetsmiljölagen åsidosatts (3 kap. 10 §
brottsbalken) och de fall där en arbetsgivare
bryter mot föreskrifter som meddelats med stöd
av arbetsmiljölagen (8 kap. 1-2 §
arbetsmiljölagen [1977:11]).
 Brott mot skattebrottslagen (1971:69). Lagen
omfattar bland annat rubriceringarna skattebrott
(2-4§), vårdslös skatteuppgift (5 §),
skatteavdragsbrott (6 §),
skatteredovisningsbrott (7 §) och försvårande av
skattekontroll (10 §).
 Insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan
regleras i lagen (2005:377) om straff för
marknadsmissbruk vid handel med finansiella
instrument.
 Brott mot aktiebolagslagen (2005:551). Det finns
flera handlingar som är straffbara enligt
aktiebolagslagen. Brotten handlar ofta om
9
överträdelse av det så kallade låneförbudet
(aktiebolag får inte ge lån till vd,
styrelseledamöter, aktieägare eller andra
närstående). Ett annat exempel är att någon som
inte aktivt deltar i styrelsearbetet utses som
styrelseledamot för att dölja någon annans
inflytande i bolaget och därigenom fungerar som
bulvan.
 Överträdelse av näringsförbud enligt 25 § lagen
(1986:436) om näringsförbud.
Brottsförebyggande rådet räknar även miljöbrotten
till den ekonomiska brottsligheten men ägnar dem
ett eget kapitel i ”Brottsutvecklingen i Sverige fram
till 2007”.
Det finns inget entydigt svar på hur man ska definiera
begreppet ekonomisk brottslighet. Vad är det egentligen
som motiverar att man använder begreppet ekonomisk
brottslighet när det inte finns något lagstadgat brott som
benämns ekonomiskt brott? En motivering kan vara att
dessa brott som man kallar ekonomiska brott är särskilt
skadliga för det ekonomiska systemet och så
10
samhällsfarliga att det kan vara lämpligt att peka ut dem
med en särskild term som antyder deras farlighetsgrad.
När det gäller forskningen strävar man
inom den kausalt inriktade forskningen
efter att komma fram till generaliseringar
så långt som möjligt. En förutsättning för
detta är att man fångar verklighet i
generella begrepp som man sedan kan
relatera till varandra för att i bästa fall
komma fram till vissa generella
orsakssamband.
Klaus von Lampe (2005) har gjort en typologi med fyra
typer av organiserad brottslighet.
1. Kriminella nätverk utan någon social struktur i de
länder där de opererar. Ett typiskt exempel är
litauiska nätverk som stjäles i de nordiska länderna.
2. Subkulturbaserade kriminella nätverk. Avser
exempelvis etniska grupper eller livsstilsgrupper som
har bröder i många länder och som kan få stöd och
hjälp av dessa i de länder där de opererar. Von Lampe
11
nämner kurdiska och turkiska narkotikanätverk i
Europa.
3. Kriminella nätverk med rötter i det konventionella
samhället. Detta är organiserad kriminalitet som
härrör ur det legala näringslivet.
4. Organiserad brottslighet som har anknytning till de
styrande eliterna i samhället. Typiska exempel utgör
korruption och missbruk av egen befattning för att
sluta avtal.
Lampes typologi är intressant så till vida att den tydligt
visar att organiserad brottslighet inte är något enkelt och
enhetligt fenomen utan att det är fråga om olika typer av
nätverk, grupperingar och miljöer.
Rutinaktivitetsteorin har konstruerats av Cohen, L. E. & Felson, M. (1979). Modellen vill
förklara ett brott med tre grupper av orsaksvariabler, nämligen en motiverad gärningsman,
brottstillfällesstrukturen samt avsaknaden av effektiva väktare eller m.a.o. avsaknad av
effektiv kontroll. Den vidareutvecklade rutinaktivitetsteorin har anpassats till att analysera den
ekonomiska brottsligheten (Magnusson 1999).
Rutinaktivitetsteorin i sin ursprungliga form säger inget om vilka faktorer som förorsakar
förändringar i moralbildningen eller mer exakt uttryckt i gärningsmannens motivbildning. I
den anpassade teorin betraktas variablerna i rutinaktivitetsteorin som dynamiska element där
tillfällesstrukturen, kontrollaktiviteterna samt normer, värderingar och attityder påverkar
individernas motivbildning i ett socialpsykologiskt förlopp. När det gäller ekonomiska brott
påverkas människors motivbildning, direkt eller indirekt, även av förändringar i
samhällsekonomin och av politiska och tekniska förändringar. Den modifierade modellen
illustreras grafiskt i figur 1.
12
Figur 1. Analysmodell för den ekonomiska brottsligheten. Modifierad
rutinaktivitetsmodell
Teknisk, ekonomisk, politisk omgivning
Normer, värderingar, attityder
Kontrollstruktur
Tillfällesstruktur
Attityder
Motivbildning
Ekonomiskt brott
Effekter
Makroberäkningar av den ekonomiska brottslighetens
omfattning
Ett flertal försök har gjorts att göra makroberäkningar av den ekonomiska brottslighetens
omfattning beloppsmässigt. Det är dock mycket oklart vilka brott som ingår i begreppet
ekonomisk brottslighet i dessa sammanhang. För att beteckna vad som avses i dessa
mätningar används även termer som den svarta sektorn, den svarta ekonomin, den dolda
ekonomin eller underground ekonomin.
13
Ett exempel på makroberäkningar av den s.k. dolda ekonomin är monetära skattningar av den
dolda ekonomin. Dessa mätningar utgår från att kontanter är det huvudsakliga
betalningsmedlet för att dölja svarta inkomster. Genom att beräkna ett överskott på kontanter
och hur detta utvecklats över tiden vill man beskriva utvecklingen av den dolda ekonomin.
För att kunna göra dessa beräkningar krävs att man utgår från ett s.k. basår då den dolda
ekonomin anses vara försumbar (Skatteverket 2008).
Peter M. Gutmann gjorde en av de första monetära beräkningarna av undergroundekonomin i
USA. Gutmanns metod baserades på fyra antaganden. För det första, man använder kontanter
i undergroundekonomin. För det andra, ingen svart aktivitet inom ekonomin förekom ett visst
basår. För det tredje, inkomstvelociteten, som är ett mått på omsättningen av kontanter, är
densamma i den svarta och i den vita ekonomin. För det fjärde, förekommer ingen svart
verksamhet, kommer kvoten mellan kontanta medel och insatta medel att vara densamma som
för basåret. Gutmann antar också att det endast är storleken på den svarta ekonomin som
orsakar förändringar i kvoten mellan kontanta och insatta medel.
I Sverige har på senare tid Riksbanken gjort en liknande beräkning med hjälp av en modell
som utarbetats av Humphrey i samarbete med Norges Bank. I modellen har hänsyn tagits till
betalningar med kort och checkar. Därefter har man beräknat den mängd kontanter som
behövs för att betala hushållens kontantköp. Utöver detta har man beräknat kontanta
säkerhetsbuffertar hos banker, icke finansiella företag, offentlig sektor samt hos hushållen.
Riksbanken gör i sin beräkning tillägg för användning av kontanter vid handel med begagnade
varor samt för förlorade kontanter. Endast 40 procent av de utstående kontanterna förklaras av
ovan nämnda typer av kontantanvändning. Således antas 60 procent av de utstående
kontanterna användas till annat än öppet redovisad konsumtion och kassa hos företagen.
Utifrån storleken på den oförklarade kontantanvändningen har riksbanken gjort en beräkning
av den svarta ekonomin. I den svarta ekonomin har riksbanken i sin beräkning även tagit
narkotikahandel, människosmuggling, illegal sprittillverkning m.m. Riksbanken antar, att om
omsättningshastigheten på kontanter i den svarta ekonomin är densamma som i den vita, utgör
den svarta ekonomin 6,5 procent av BNP.
De inkomna brottsmisstankarna år 2007 uppgick till
23 332 och hur de procentuellt fördelade sig på olika
brottstyper framgår av figur 3. Skattebrott,
bokföringsbrott och borgenärsbrott utgör drygt 90 procent
av den misstänkta ekonomiska brottsligheten 2007.
14
Inkomna brottsmisstankar (n=23 332) efter typ av
ekobrott, år 2007. Procent. Källor: Åklagarmyndigheten
och BRÅ (2007)
År 2007 fattades 185 000 beslut om
skattetillägg. Till detta kommer alla
oupptäckta skattebrott. Dessa siffror
kan då jämföras med 12 132 anmälda
skattebrottsmisstankar.
15
Skattefelets fördelning på olika skatteslag.
Källa: SKV 234 utgåva 1, 2007.
Skatteslag
Skattefel mdkr
Andel av Fastställd skatt
totalt skattefel
mdkr
Skattefelets
andel av fastställd skatt
Moms
35
26 %
250
14 %
Inkomstskatt, näring
32
24 %
97
33 %
Sociala avgifter
30
23 %
381
8%
Inkomstskatt, tjänst
20
15 %
443
5%
Skatt på kapitalink.
11
8%
17
65 %
Punktskatter
4
3%
87
5%
Övriga skatter
1
1%
27
4%
133
100 %
1 302
100 %
Totalt
Effekter av ekobrott:
1. Fördelningspolitiken saboteras
2. Skatteflykt till utlandet med minska BNP
3. Snedvriden konkurrens
4. Ökad arbetslöshet
5. Sämre trygghet för den enskilde
6. Hot mot demokratin och rättsstaten
7. Förtroendeskada
16
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards