1
Donald Cressey (1953) urskiljer i sin klassiska
studie om andra människors pengar tre
variabler som förklarar varför människor begår
förskingringsbrott. Baserat på ingående
intervjuer med ett urval dömda förskingrare
ringar han in:
Motivet – personen ska ha ekonomiska
bekymmer som vederbörande inte kan delge
och diskutera med andra.
Tillfället – personen i fråga måste ha tillfälle
men också kunskap för att kunna förskingra.
Rationaliseringen – personen använder sig
av en passande rationalisering, intalar sig
exempelvis att han eller bara lånar pengarna
och snart kommer att betala tillbaka dem.
2
Anomiteorier
Emile Durkheim (1858-1917) introducerade i sin
avhandling om arbetsfördelning begreppen
mekanisk och organisk solidaritet.
Mekanisk solidaritet präglar det primitiva
samhället där varje social grupp är relativt
isolerad från andra sociala grupper och de är i
huvudsak självförsörjande. Folk lever under
samma förhållanden, utför samma
arbetsuppgifter och har likartade uppfattningar
och värderingar. Solidariteten i samhället är
baserad på likheten mellan de enskilda
medlemmarna.
I mer avancerade samhällen är förhållandet ett
annat. Där finns en utbredd arbetsfördelning
och de olika delarna i samhället är beroende av
varandra eftersom ingen del är
självförsörjande. Solidariteten i sådana
samhällen är baserad på beroendet mellan
olika delar av samhället – solidariteten är
organisk .
3
Robert Merton (1957) utvecklar i Social Theory
and Social Structure sin teori om kulturellt
föreskrivna mål och institutionellt tillgängliga
medel .
En markant klyfta mellan mål och medel skapar
anomi, det vill säga ett tillstånd av oordning
eller misslyckande i den samhälleliga
regleringen av faktiska möjligheter till
självförverkligande. Det anomiska tillståndet
framkallar, hävdar Merton, fem möjliga
anpassningssätt med avseende på relationen
till mål och medel.
Det är konformitet, innovation, ritualism, reträtt
och revolt. Anpassningskategorierna
innovation, reträtt och revolt är de som i första
hand brukar lyftas fram i diskussionerna om
hur det anomiska tillståndet påverkar och
pressar individer till att handla på ett socialt
avvikande sätt. När det gäller ekonomisk
brottslighet är anpassningskategorin
innovation av primärt intresse. Det innebär att
individen försöker nå målet – att genom
ekonomisk framgång erhålla eller höja sin
status – även med institutionellt förbjudna men
effektiva medel.
4
Kontrollteorin
Travis Hirschi är en känd företrädare för
kontrollteorin. Hirschis bok Causes of
Delinquency innehåller kanske den mest
systematiska beskrivningen av kontrollteorin.
Kontrollteoretikerna tar utgångspunkt i att
kriminalitet är det naturliga. Frågan är därför
varför inte alla begår brott.
Kontrollteoretikerna skilde sig från tidigare
individualistiskt inriktade kriminologer genom
att de inte först och främst var upptagna med
vad som ledde till kriminalitet – de så kallade
kriminalitetsfaktorerna. De var istället
intresserade av vilka faktorer som ledde till
laglydighet – s.k. laglydighetsfaktorer.
Enligt Hirschi är det fyra faktorer som är av
central betydelse för bindningen till samhället.
För det första attachment eller hängivenhet på
svenska.
Den andra faktorn är commitment eller
förpliktelse.
Den tredje faktorn är involvement eller
engagemang.
Den fjärde och sista faktor är belief.
5
Rutinaktivitetsteorin
Cohen och Felson presenterade 1979 en modell
för analys och tolkning av brottstrender som är
känd som the routine activity theory. Enligt
deras modell är utgångspunkten följande.
För att ett brott ska inträffa måste följande
saker inträffa samtidigt:
En motiverad gärningsman
Ett lämpligt brottsoffer eller föremål för brott
Frånvaro av kapabla väktare
Termen kapabla väktare refererar till personer
som uppfattas av den potentielle
gärningsmannen såsom kapabel och villig att
ingripa för att förhindra att brottet begås.
Ingripande inkluderar indirekt ingripande,
såsom exempelvis att ringa efter polisen.
6
Skattebrottslagen
Brotten mot borgenärer i 11 kap BrB
Bokföringsbrott, 11 kap 5 § BrB
Varusmugglingslagen
Aktiebolagslagen
9 kap BrB om bedrägeri och annan
oredlighet
10 kap BrB om förskingring och annan
trolöshet
Miljöskyddslagen
