Ctenolabrus rupestris - stensnultra - 206168

advertisement
Ctenolabrus rupestris
Stensnultra
NE
NA
LC
DD
Fiskar
NT
VU
EN
CR
RE
Livskraftig (LC)
Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar), Ordning: Perciformes (abborrartade fiskar), Familj: Labridae
(läppfiskar), Släkte: Ctenolabrus, Art: Ctenolabrus rupestris - stensnultra (Linnaeus, 1758) Synonymer: Labrus
rupestris Linnaeus, 1758
Kännetecken
Stensnultran är den ojämförligt vanligaste snultran, och den förekommer längs många stränder i Västerhavet. Den
känns igen på att det finns en svart fläck framtill i ryggfenan och ytterligare en på överkanten av stjärtspolen.
Totallängd 18 cm, vanligen 10-12 cm. Kropp långsträckt med hög stjärtspole samt ett kort och måttligt avlångt huvud
med kort nos och måttligt stor mun. I vardera käken finns en ytterrad med koniska tänder, 14-30 i överkäken och
22-32 i underkäken, vilka ökar i storlek och blir huggtandslika vid käkspetsen. De två mittersta tänderna i
underkäken är dock aningen kortare än de närstående. Innanför ytterraden finns två oregelbunda rader med
betydligt mindre tänder. Förgällocken är fint sågtandade längs bakkanten.
Ryggfenan består av en bred, taggstrålig främre del och en smal, mjukstrålig bakre del. Taggstrålarna är ungefär lika
långa, mjukstrålarna aningen längre - utom de två sista, som är kortare. Analfenan består av en smal taggstrålig del
och en något längre mjukstrålig del. Bröstfenorna är kortare än huvudet och har rundad kant. De likaledes korta
bukfenorna fäster strax bakom bröstfenbaserna och är rundade. Stjärtfenan har en rundad bakkant. Fjällbeklädnaden
utgörs av rundfjäll med rundad bakkant. Fenorna saknar fjäll, utom stjärtfenan som är fjällig nästan ända till
bakkanten. Sidolinjen löper relativt rakt under ryggfenans taggstråliga del, varefter den böjer av brant nedåt och
fortsätter rakt längs mitten av stjärtspolen samt ut på stjärtfenan. Det finns inga fjäll på huvudet ovanför ögonen. På
vardera kinden finns tre rader fjäll närmast ögat, men kindernas nedre del är naken.
Stensnultra kan vara alltifrån blekt beige över olika grader av brunt till nästan orange, klart orange eller till och med
nästan röd. Kinderna samt kroppens och huvudets undersida är vita. På sidorna, särskilt framtill, är den bruna eller
rödaktiga färgen vanligen koncentrerad till fjällens mitt, medan fjällkanterna är ljusare. Därmed bildas ett mönster av
längslinjer på sidorna. Framtill i ryggfenan, intill basen, finns en arttypisk svart fläck. Ytterligare en svart fläck täcker
överdelen av stjärtspolen närmast stjärtfenan. Inför leken intensifieras hanens färger, och de svarta fläckarna får en
kontrasterande, ljus kant. Honan blir svart runt genitalpapillen.
Fenstrålar och fjäll: D XVI-XIX.7-10, A III.6-9, P 13, V I.5. Fjäll längs sidan 35-39.
Utbredning och status
Stensnultra är allmän i Västerhavet söderut till Öresund. Enstaka exemplar lär också ha observerats i sydvästra
Östersjön österut till Blekinges skärgård. I övrigt förekommer arten längs Europas och Afrikas kuster från mellersta
Norge söderut till Marocko samt i Medelhavet och Svarta havet.
Ekologi
Stensnultra har sin naturliga miljö vid algrika klippstränder i havet. Den lever i ganska täta bestånd från helt nära
stranden, där den kan ses från bryggor, ned till 50 meters djup. Om vintern kan den gå djupare, ned till 160 m. Födan
utgörs av allehanda smådjur, särskilt kräftdjur och maskar. I viss utsträckning uppträder stensnultra också som
putsarfisk på berggylta. Både hanar och honor håller små permanenta födorevir. Könsväxling har inte observerats hos
stensnultra. Lekmognad inträffar vid två års ålder. Leken sker under maj-juni. En hane upprättar ett mindre
territorium med ett mindre antal honor, och leker sedan med en hona i taget. Leken sker i fria vattnet, och äggen
flyter antingen in i strandvegetationen eller sjunker till bottnen. Ynglen är pelagiska. Livslängden kan uppgå till 16 år.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Övrigt
Namngivning: Ctenolabrus rupestris (Linnaeus, 1758). Originalbeskrivning: Labrus rupestris. Systema Naturae, 10:e
upplagan, 1: 286.
Etymologi: rupestris = knuten till klippor; rupes (lat.) = klippa; suffixet -estris (lat.).
Uttal: [Ktenolábrus rupéstris]
Naturvård
Konventioner: Typisk art i 1160 Vikar och sund (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i
1170 Rev (Atlantisk marin region (MATL) och Baltisk marin region (MBAL))
Litteratur
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Strålfeniga fiskar. Actinopterygii. 2012. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Författare
Sven O. Kullander & Bo Delling 2012 (bearbetad av Tomas Carlberg och Ragnar Hall, ArtDatabanken).
ArtDatabanken - artfaktablad
2
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards