Chelon labrosus
Tjockläppad multe
NE
NA
LC
Fiskar
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Livskraftig (LC)
Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar), Ordning: Mugiliformes (multartade fiskar), Familj: Mugilidae
(multfiskar), Släkte: Chelon, Art: Chelon labrosus - tjockläppad multe (Risso, 1827) Synonymer: Mugil labrosus
Risso, 1827
Kännetecken
En kraftig, spolformad fisk med stora fjäll, tjock överläpp och två små ryggfenor - den främre med kraftiga
taggstrålar. Söks bäst kring kraftverkens varmvattenutsläpp, men påträffas också fåtaligt längs Västkusten under
sommaren.
Totallängd 75 cm, vanligen 60 cm. Kropp spolformad med bred rygg och hjässa; i tvärsnitt rundat trekantig fram mot
det korta, breda och plana huvudet. Munnen är bred, kort och framåtriktad. Nosen karakteriseras av den tjocka
överläppen, vilken i höjdled är minst lika tjock som halva ögondiametern. Överläppen når något framför underkäkens
spets, och dess underkant är försedd med hårda papiller. Mellankäksbenet är litet och ligger mer eller mindre dolt när
munnen är stängd. Mungiporna ligger framför främre näsöppningarna. Bakkanten och nederkanten på det arttypiska
tårbenet snett nedanför vardera ögat är rundad och fint tandad fram till mungipan. Nosen och huvudet är brett
kilformiga. I profil är huvudet konvext rundat vid nosen men planare mellan ögonen. Främre ryggfenan är smal och
rundad med fyra taggstrålar. Bakre ryggfenan är något bredare med konkav kant och spetsiga hörn samt en
taggstråle och åtta mjukstrålar. Analfenan liknar bakre ryggfenan till formen och sitter rakt under denna.
Bröstfenorna är högt placerade och spetsiga. Bukfenorna är något kortare och tvära. Stjärtfenan är djupt inskuren
med spetsiga lober. Kroppen och stora delar av huvudet är klädda med kraftiga fjäll, som på kroppen sitter i 13-15
regelbundna rader. Sidolinjen utgörs av neuromastgropar i en rad längs mitten av sidan.
Kroppen är silverblank längs sidorna med mörkare rygg och ljusare buk. Ryggen har en dragning åt blått eller grönt.
Längs kroppssidorna löper 6-8 mörka horisontella ränder som sammanfaller med fjällraderna. Fenorna är gråaktiga.
Fenstrålar och fjäll: D1 IV, D2 i.8, A III.8-9, P 16-17, V I.4. Fjäll längs sidan 43-47.
Utbredning och status
Tjockläppad multe är sällsynt men förekommer regelbundet längs de södra kusterna och har påträffats ända uppe vid
varmvattenutsläppen från Forsmarks kärnkraftverk i Uppland. Arten finns längs alla syd- och västeuropeiska kuster
norrut till Island, Färöarna och södra Norge.
Ekologi
Tjockläppad multe är en marin stimfisk som också finns i bräckt vatten och även kan gå upp i sötvatten. Den föredrar
relativt varmt vatten och hittar till våra breddgrader under sommaren. Den uppehåller sig relativt kustnära. Trots att
den är pelagisk söks födan vid bottnen. Tjockläppad multe äter diverse smådjur, påväxtalger, bottenlevande kiselalger
och detritus. Tidpunkten för lek kan variera från januari till augusti. Populationen i Engelska kanalen är troligen den
som leker regelbundet närmast Sverige, och där sker leken mellan februari och april. En hona kan producera upp till
745 000 ägg, och både ägg och larver är pelagiska. Tillväxten är måttlig. I Medelhavet uppnås könsmognad vid en
ålder av 2-3 år och en längd av 25-35 cm, i brittiska vatten först vid 9 år (35 cm) för hanar och 11 år (38 cm) för
honor. Livslängden kan uppgå till 25 år.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Övrigt
Namngivning: Chelon labrosus (Risso, 1827). Originalbeskrivning: Mugil labrosus. Histoire naturelle des principales
productions de l'Europe méridionale, et particulièrement de celles des environs de Nice et des Alpes maritimes 3: 389.
Etymologi: labrosus = läppförsedd; labrum (lat.) = läpp; suffixet -osus (lat.).
Uttal: [Chélon labrósus]
Litteratur
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Strålfeniga fiskar. Actinopterygii. 2012. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Författare
Sven O. Kullander & Bo Delling 2012 (bearbetad av Tomas Carlberg och Ragnar Hall, ArtDatabanken).
ArtDatabanken - artfaktablad
2
